Bredbandsutbyggnad i Strömstads Kommun

Sida 1 (27) Bredbandsutbyggnad i Strömstads Kommun IT-infrastrukturplan Fastställd av Kommunstyrelsen 2014-06-18, KS/2014-0127

Sida 2 (27) Innehåll INLEDNING 3 1 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING 4 1.1 BEFINTLIGA STRATEGIER... 4 1.2 PLAN OCH BYGGLAGSTIFTNING... 5 1.3 REGERINGENS BREDBANDSFORUM... 6 2 INVENTERING AV KOMMUNENS BREDBAND 7 2.1 INLEDNING... 7 2.2 STRÖMSTADS KOMMUNS BEFOLKNING OCH DESS GEOGRAFISKA BOENDE... 7 KÄLLA: STRÖMSTADS KOMMUN... 9 2.3 BEFINTLIG OCH PLANERAD IT-INFRASTRUKTUR... 9 2.4 KONKURRENSSITUATION... 14 2.5 KOMMUNAL PÅVERKAN PÅ BREDBANDARBETET IDAG... 14 3 MARKNADSANALYS 14 3.1 BEHOV AV BREDBAND DE NÄRMASTE ÅREN I VÅR KOMMUN... 14 3.2 BRISTOMRÅDEN... 17 3.3 PLANERAD NEDLÄGGNING AV TELESTATIONER... 19 3.4 PRIORITERINGSORDNING FÖR UTBYGGNAD AV FIBER I STRÖMSTADS KOMMUN ENLIGT BREDBANDSSTRATEGIN.. 20 3.5 SAMVERKAN MED ANDRA KOMMUNER... 21 3.6 SAMORDNINGEN MED ANNAN INFRASTRUKTURUTBYGGNAD... 21 4 BREDBANDSMÅL 21 4.1 MÅL FÖR BREDBANDSUTBYGGNAD I STRÖMSTADS KOMMUN... 21 5 FIBERFÖRENINGAR 21 5.1 VARFÖR SKA VI BILDA FIBERFÖRENINGAR?... 21 5.2 PRELIMINÄRA FIBERFÖRENINGSOMRÅDEN I STRÖMSTADS KOMMUN... 23 5.3 FIBERFÖRENINGAR I STRÖMSTADS KOMMUN... 23 6 EKONOMI 24 6.1 FIBERFÖRENINGAR... 24 6.2 STRÖMSTADS KOMMUN OCH STRÖMSTANET AB... 24 6.3 BIDRAG FRÅN LÄNSTYRELSEN TILL FIBERFÖRENINGAR... 24 6.4 BIDRAG FRÅN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN... 25 ORDFÖRKLARINGAR 26

Sida 3 (27) Inledning Kommunikation via fast och mobil telefoni har sedan länge varit viktigt för såväl medborgare som företag. Under de senaste tjugo åren har även datakommunikation kommit att spela en allt viktigare roll. För många medborgare och företag är god datakommunikation med tillgång till stor bandbredd en förutsättning för deras sysselsättning respektive kommersiella fortlevnad. Strömstads kommun byggde kring år 2004 i samverkan med de andra kommunerna i norra Bohuslän och TeliaSonera/Skanova ett kommuntäckande datanät för företag och privatpersoner. Samtliga telestationer i kommunerna försågs med utrustning för att distribuera datakommunikation via befintligt kopparnät för telefoni. För många orter med fiberanslutna telefonsationer kunde bandbredd upp till 24 Mbit/s erbjudas. På andra stationer blev bandbredden bara 0,5 Mbit/s. Kravet på bandbredd ökar kontinuerligt i takt med att allt mer avancerade tjänster på nätet tas i bruk. Begränsningar i internetkommunikation upplevs besvärande av många, såväl företagare som privatpersoner. Föreliggande plan avser att för Strömstads Kommun beskriva nuläget för telefoni och datakommunikation redovisa behov av och brister i tillgänglighet till bredband beskriva förutsättningarna för fortsatt utbyggnad av IT-infrastrukturen utgöra grund för kommunens agerande i frågor som rör bredband Planen har sammanställts för att skapa förutsättningar för mer och kraftfullare bredband i Strömstads Kommun vilket är en förutsättning för bättre näringslivsutveckling, en förutsättning för en långsiktigt hållbar utveckling med mindre resande, men också för att undvika ett digitalt utanförskap i de områden av kommunen som är minst intressanta för de kommersiella aktörerna på bredbandsmarknaden. Ytterligare bredbandsutveckling är också en del av genomförandet i regeringens digitala agenda som skall utveckla nya digitala offentliga och kommersiella tjänster för näringsliv och medborgare. Kommunstyrelsen i Strömstads Kommun

Sida 4 (27) 1 Befintliga strategier och lagstiftning 1.1 Befintliga strategier 1.1.1 Regerigen Regeringen, regeringens myndigheter, Västra Götalandsregionen och Strömstads kommun har identifierat en väl fungerande infrastruktur för informations- och kommunikationsteknik som en viktig faktor för ett lands, en regions respektive en kommuns framtida utveckling. Ur Bredbandsstrategi för Sverige, 2009, se referensförteckning Det innebär att år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Redan år 2015 bör 40 procent ha tillgång till bredband med den hastigheten. Det är viktigt att svenska företag och hushåll i alla delar av landet kan dra nytta av de möjligheter som tillgång till kraftfullt bredband ger. Då kan traditionella arbetsmetoder förändras, nya tjänster och affärsmodeller utvecklas och nya beteenden växa fram. 1.1.2 Post- och Telestyrelsen Ur Strategiska mål 2011-2013, se referensförteckning Bidra till att minst 55 procent av Sveriges hushåll och företag har möjlighet att använda bredbandsanslutningar med en överföringshastighet med minst 100 Mbit/s 1.1.3 Västra Götalandsregionen Ur Strategi för IT-Infrastruktur (2009), se referensföreteckning Följande långsiktiga mål bör nås senast 2013; 1. Alla medborgare och arbetsställen har möjlighet att beställa/erhålla 10Mbit/s symetriskt. 2. Mobilt bredband via UMTS eller annan likvärdig teknik täcker hela länet. Med kortsiktiga mål avses här åtgärder som bör kunna nås senast under 2011. Följande kortsiktiga mål har identifierats: 1. Alla hushåll i Västra Götaland har möjlighet till bredband med 2 Mbit/s nedströms under år 2009. 2. Så många som möjligt av de 77 kvarvarande kopparanslutna Telestationerna ansluts med fiber. Som alternativ kan Radiolänk med kapacitet som klarar målen nyttjas. 3. Radiolänkanslutna telestationer uppgraderas i takt med efterfrågan för att kunna stödja målet om 10 Mbit/s symmetriskt. 1.1.4 Strömstads kommun Ur Strategi för utbyggnad av Stadsnät för höghastighetsnät via fiber för Strömstads kommun, se referensföreteckning

Sida 5 (27) Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle är stor. Det är en förutsättning för att kunna nå politiska mål inom flera samhällsområden såsom entreprenörskap, miljö, utbildning, vård, omsorg och förvaltning. Hela världens telekomindustri är överens om att optisk fiberkabel är framtidens infrastruktur. Det finns ingen annan teknik som är både framtidssäker och har mycket hög kapacitet. Den digitala infrastrukturen är en avgörande förutsättning för tillväxt och ökad användning av IT i hela samhället stärker konkurrenskraften. Användare av IT, marknadens aktörer och den offentliga sektorn har alla ett ansvar för den fortsatta utvecklingen på bredbandsområdet. Kommunens roll skall vara att tillförsäkra boende, kommunal verksamhet och näringsliv goda förutsättningar för kommunikation via fiber. Detta skall ske genom utbyggnad av fibernät, Stadsnät, som en del av kommunens infrastruktur. Mål: Kommuninnevånare, företag och verksamheter i Strömstads kommun ska ha möjlighet att ansluta sig till höghastighetsnät med en kapacitet av minst 100 Mb/s. Nätet ska vara ett öppet nät. Det ska finnas ett brett utbud av konkurrensutsatta bredbandstjänster. Strömstads kommun skall etablera passiv infrastruktur, kanalisation och svart fiber, och upplåta denna infrastruktur till marknadens aktörer. 1.2 Plan och Bygglagstiftning Plan- och bygglagstiftningen spelar en viktig roll i arbetet för ett hållbart samhällsbyggande. I maj 2011 trädde den nya lagstiftningen i kraft. I denna har krav för att åstadkomma goda förutsättningar för infrastruktur för telekommunikation och annan informationsteknik lyfts in. Kraven skall tillgodoses vid såväl översikts- som detaljplanering. Boverket har på Regeringens uppdrag gjort en sammanställning kring informationstekniken i den nya Plan- och bygglagen: Elekroniska kommunikationer i planeringen, för länk se referensförteckningen. http://www.boverket.se/global/webbokhandel/dokument/2010/elektroniskakommunikationer-i-planeringen.pdf Boverket skriver följande i sin sammanfattning; Den nya plan- och bygglagen innehåller både möjligheter och skyldigheter att hantera elektronisk infrastruktur i den fysiska planeringen och i bygglovärenden. Elektronisk kommunikation har förts in som ett allmänt intresse och möjligheten att bestämma markreservat för anordningar för elektroniska kommunikationsnät förtydligats. Tillgång till och planering för IT- är en så viktig fråga att den självklart bör hanteras av kommunerna på liknande sätt som vägar, el och vatten i översikts- och detaljplanering. Ett IT-infrastrukturprogram är en lämplig utgångspunkt för ett tillägg till översiktsplanen beträffande IT- infrastrukturen i kommunen.

Sida 6 (27) Hur anordningar för elektroniska kommunikationer kan och bör hanteras i en detaljplan hänger samman med huvudmannaskap för nätet. Markanvändningen för ett visst ändamål i en detaljplan säkerställs med användningsbestämmelser medan ett markreservat redovisas genom en egenskapsbestämmelse. Markreservat bör bara användas om det på ett rimligt sätt kan kombineras med den grundläggande markanvändningen. Om kommunen är huvudman för de allmänna platserna och ägare till marken behövs som regel inte någon särskild planbestämmelse om att den allmänna platsen får användas även för ledningsdragning. Bygglov krävs för uppförande av radio- och telemaster eller torn. Inom område med detaljplan, krävs även bygglov för sådana åtgärder på byggnader som avsevärt påverkar deras yttre utseende. Master som ska placeras utanför område med detaljplan prövas mot bakgrund av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. i nya PBL samt mot vad som anges i kommunens översiktsplan. Hur markåtkomst och genomförande ska gå till i samband med bredbandsutbyggnad är beroende på huvudmannaskap för anordningarna, markägoförhållandena, om det rör sig om allmän plats och om det är inom eller utanför detaljplanelagt område. Inom detaljplanelagt område, på allmän plats med kommunalt huvudmannskap, tecknas normalt ett markavtal med kommunen. I de fall ett allmänt nät ska dras fram över kvartersmark kan nyttjanderättsavtal träffas med berörda markägare. Om något avtal inte kan träffas kan operatören ansöka om ledningsrätt enligt ledningsrättslagen. Utanför detaljplanelagt område är det samma rättsliga redskap som finns att tillgå som vid ett plangenomförande. Om avtal inte kan träffas kan ledningsrätt eller servitut normalt upplåtas och gemensamhetsanläggning kan bildas för ett enskilt gemensamt nät. 1.3 Regeringens bredbandsforum Regeringens bredbandsforum är instiftat för att stödja och befrämja arbetet med att nå den nationella bredbandsstrategins mål. Enligt regeringens bredbandsforum är kommunerna en mycket viktig aktör i realiseringen av regeringens bredbandsstrategi. Kommunerna har minst fyra roller; att som lokal offentlig aktör se till att frågor kring bredband får rätt prioritet, att som markägare möjliggöra markanvändningen för elektronisk kommunikation, att som nätägare verka på rätt nivå i värdekedjan utifrån lokala förutsättningar och att som fastighetsägare främja behovet av konkurrens och ett brett utbud. Beslut som berör bredbandsorådet fattas på många håll inom kommunen, ingår i översikts och detaljplanering, resurstilldelning, gatuavdelning, tilldelning av grävtillstånd marktillträde, återställningskostnader efter grävning, ledningsrättskostnader, kanalisationsägare, stadnätsägare, beställare av bredbandstjänster etc.

Sida 7 (27) 2 Inventering av kommunens bredband 2.1 Inledning De flesta hushåll och verksamheter i Strömstads Kommun har i princip tillgång till Internet. Dock är bandbredden kraftigt begränsad i vissa områden. Är fasta anslutningen till en kopparbaserad växelstation och inget trådlöst Internet finns att tillgå, kan tillgängliga bandbredden vara begränsad till 0.25 Mbit/s. En grov uppskattning av vilket antal aktiva fasta bredband det finns i kommunen idag är ca 3600 ADSL-abonnemang. samt ca 1700 fiberanslutna abonnemang via StrömstaNet. 2.2 Strömstads kommuns befolkning och dess geografiska boende Strömstads Kommun har strax under 12 500 innevånare. Befolkningen är spridd över i stort sett hela kommunen. Största andelen bor i centralorten Strömstad och Skee. Övriga tätorter är Rossö, Tjärnö, Seläter, Krokstrand, Svinesund/Nordby med befolkning under 1000 innevånare. Befolkningstätheten är cirka 23 innevånare per km 2 och kommunens totala landareal är 472 km 2. I Strömstads skärgård finns åretruntboende befolkning på Kosteröarna, Rossö, Saltö, Tjärnö, Öddö, Daftö och Styrsö.

Sida 8 (27) Figur 1. Karta över kommunens befolkningsstruktur geografiskt

Sida 9 (27) Befolkningsfördelning i Strömstad Strömstads kommun 2014 Totalt 12480 Tätorter Strömstad 7293 Skee 704 Övriga samhällen och orter Seläter / Kebal 334 Hällestrand 114 Bogen/Långö 455 Stare 184 Rossö 490 Båleröd 161 Saltö 18 Tjärnö 239 Öddö 105 Sydkoster 208 Nordkoster 109 Krokstrand 306 Skee landsbygd 840 Näsinge 293 Lommeland 185 Hogdal 442 Källa: Strömstads kommun 2.3 Befintlig och planerad IT-infrastruktur Strömstads kommun upphandlade, med statligt stöd, under första halvan av 2000-talet publikt bredband. För att få maximal täckning för kommunens medborgare och företag, så skrevs avtal med TeliaSonera/Skanova om en ADSL-lösning, som omfattade varje telestation, som har anslutna abonnenter i Strömstads Kommun. Upphandlingen gjordes tillsammans med Tanum, Munkedal, Lysekil och Sotenäs. Totalt utrustades 19 telestationer med ADSL. Den tillgängliga bandbredden samt tillgängliga tjänster i telestationerna varierar utifrån den teknik som stationen är ansluten till nationella nätet. Anslutning Max bandbredd vid växeln Tillgängliga tjäsnter Fiber 24 Mbit/s Internet, IP-telefoni och IP-TV *) Radiolänk 8 Mbit/s Internet Koppar 0,5 Mbit/s Internet *) Gäller om telestationen är fullt utrustad, eventuellt enbart Internet.

Sida 10 (27) 2.3.1 Förteckning över anslutningstyper och därmed tillgängliga maximala bandredder samt tjänster för Teliasoneras telestationer i Strömstads Kommun. Strömstad Fiber 24 Mbit Tången Fiber 24 Mbit Ånneröd Fiber 24 Mbit Skee Fiber 24 Mbit Överby Fiber 24 Mbit Blomsholm Fiber 24 Mbit Holmestrand/Lökholmen Radiolänk 8 Mbit Svinesund Radiolänk 8 Mbit Näsinge Radiolänk 8 Mbit Flåghult/Krokstrand Radiolänk 8 Mbit Solberg Radiolänk 8 Mbit Rossö Radiolänk 8 Mbit Tjärnö Radiolänk 8 Mbit Koster Radiolänk 8 Mbit Båleröd Radiolänk 8 Mbit Hogdal/Nordby Kopparanslutning (60)* 0,250 Mbit Mosberg/Lommeland Kopparanslutning (15)* 0,250 Mbit Hälle Kopparanslutning (30)* 0,250 Mbit Jörlov Kopparanslutning (45)* 0,250 Mbit Björke Kopparanslutning (15)* 0,250 Mbit * max antal abonnemang Avstånd maximalt (km) Bandbredd (fart), maximalt (Mbit/s) (längd på koppartråd) 2,5 24 3,5 8 5,5 2 9 0,5* ) * ) På långa avstånd kan bandbredden vara lägre än 0,5 Mbit/s, beror även på kvaliteten på kopparförbindelsen mellan telestation och kund.

Sida 11 (27) 2.3.2 Översiktsbild av tillgängliga förbindelser i Strömstads Kommun Post & Telestyrelsens Bredbandskartläggning 2010 50 Mbit/s 8 Mbit/s 0,5 Mbit/s 0 Mbit/s 2.3.3 Nätägare Nedan redovisas den fiberinfrastruktur som finns inom kommunen idag. 2.3.3.1 StrömstaNET AB StrömstaNET AB har till uppdrag att bygga ett fiberoptiskt stadsnät i Strömstads kommun. Nätet är ett öppet nät med full konkurrensfrihet mellan de olika tjänsteleverantörerna. Kommunikationsoperatör i stadsnätet är Telia med sin öppna nät-plattform. I steg 1 kommer nätet att byggas i centralorterna Strömstad och Skee. Arbetet med byggnation av stadsnätet har påbörjats av upphandlad entreprenör.

Sida 12 (27) 2.3.3.2 TeliaSonera/Skanova TeliaSonera/Skanova äger fibernät i Strömstads kommun. I samband med de nordbohuslänska kommunernas bredbandsupphandling 2004 etablerades en fiberring (Bohusringen), som förbinder de fem kommunhuvudorterna med genomgående fiber med kommunikation i bägge riktningar. Fibrer förbinder Bohusringen med nationella fibernäten via ett antal alternativa vägar. Detta gör att datakommunikationen i norra Bohuslän har hög redundans. Ett antal växelstationer i Strömstads Kommun är anslutna till Bohusringen via fiber. Karta över TeliaSoneras fibernoder 2014. Grönt har fiber in i Telias Corenet. Blått är bara fiber mellan station och närliggande mobilmast. Vitt har ingen fiber.

Sida 13 (27) 2.3.3.3 Strömstads kommun Kommunen har ett eget internt fibernät som sammankopplar 22 verksamhetslokaler inom centralorten. Detta nät är byggt av svartfiber som tillhör StrömstaNET AB och är dimensionerat enbart för den egna kommunala verksamheten. Lokal Adress Ort Stadshuset Norra Bergsgatan 23 Strömstad Räddningstjänsten Ringvägen 112 Strömstad Centralförråd Ringvägen 112 Strömstad Avfallsstation Österröd Strömstad IFO Omsorgskontor (Sjukhuset) Surbrunnsgatan 13 Strömstad Vattenverk Strömsdalen Strömstad Stadsbiblioteket Klockaregatan 2 Strömstad Strömstiernaskolan Strömstiernagatan 2 Strömstad Gymnasiet Tångenvägen 2 Strömstad Odelsbergsskolan Storgatan 16 Strömstad Daghemmet Korpen Storgatan 18 Strömstad Strömstads Tourist Ångbåtskajen 2 Strömstad Strömstads Mus+eum Södra Hamngatan 26 Strömstad Servicehuset Jägaren Fredrikshaldsvägen 20 Strömstad Strömstads Badanstalt Badhusgatan 2 Strömstad Omsorgskontor Brunnsgatan 2 Strömstad Rehab Gymnasiegatan 2 Strömstad Daghemmet Tången Tångenvägen? Strömstad Panncentralen Tången Vasshusvägen, Tången Strömstad Fjällskivlingen Karlsgatan 51 Strömstad Valemyrskolan Valebacken Strömstad Bojarskolan Kebalvägen Strömstad Reningsverket Österöd Strömstad EKO-parken Österöd Strömstad 2.3.3.4 Övriga nätägare Det finns ytterligare fiberägare som passerar Strömstads Kommun Telenor äger nu det fiberkabelfält utefter gamla E6:an genom Strömstads Kommun som ursprungligen lades ner av Utfors. Fibrerna ingår i fiberringen Oslo Köpenhamn Stockholm Oslo. Enskilda fiberkablar i kanalisationen disponeras av andra aktörer än Telenor. En delsträcka av Bohusringen disponerar fiber i kabelfältet. Triangelbolaget, där bl a Vattenfall är ägare, äger fiber (som är spunnen på kraftledningar) som passerar genom Munkedal, Tanum, Skee från ett håll samt från Dalsland till Skee. På dessa fibersträckor finns möjlighet till anslutning på några enstaka punkter, där noder etableras på marknivå.

Sida 14 (27) 2.3.4 Trådlösa nät i kommunen Telia Homerun har WiFi-noder i Strömstads Kommun bl a i Nordby shoppingcenter, Seläters camping, Oslovägen 58, Lökholmens camping, Konsum Strömstad, Hotell Laholmen. Mobilnäten (med operatörerna 3, Tele2, Telenor och TeliaSonera) ger täckning för datakommunikation via respektive företags 2G-, 3G- och 4G-nät. Täckningen redovisas på respektive operatörs hemsida. Operatörerna genomför för närvarande en utbyggnad med 4G-teknik. Trådlös kommunikation i ett kraftigt kuperat landskap som Strömstads Kommun, förutsätter att basstationer utplaceras tätt för att ge hög yttäckning. 2.4 Konkurrenssituation 2.4.1 IT-infrastruktur 2.4.2 Tjänster Från och med 2012 finns det två nätägare som tillhandahåller fast bredband inom Strömstads kommun och det är TeliaSonera/Skanova och StrömstaNET AB. TeliaSoneras/Skanovas nät bygger på fiber eller Radiolänk mellan telestationer och koppar från telestationer till fastigheter. StrömstaNET AB håller på att bygga ett öppet stadsnät med start november 2011, Kunderna erbjuds olika tjänsteleverantörer som i konkurrens till varandra kommer att erbjuda tjänster. StrömstaNET AB:s nät bygger uteslutande på fiber. Tjänsteutbudet varierar beroende på vilken bredbandshastighet som finns att tillgå. På fiberanslutna telestationer finns bl a Internet, IP-telefoni, IP-TV att tillgå. På kopparanslutna och RadioLan-anslutna telestationer finns enbart Internet och IPtelefoni. 2.5 Kommunal påverkan på bredbandarbetet idag Strömstads Kommun bildade StrömstaNET AB 2011, ett dotterbolag till Strömstadsbyggen AB. Kommunen har genom detta tagit ett beslut att vara med och påverka bredbandsutbyggandet i Strömstads Kommun. 3 Marknadsanalys 3.1 Behov av bredband de närmaste åren i vår kommun Som beskrevs i inledningen ökar behovet av digital kommunikation. Det nät som etablerades 2004 valdes utifrån bästa täckning över kommunens yta och med de bandredder som då var tillgängliga. Nu är kraven väsentligt större på bandbredd. 3.1.1 Kommunen Kommunens centrala administration finns lokaliserad i Strömstad, men det finns verksamheter som bedrivs även utanför tätorten. Tabellen nedan visar ökat behov av bredband till följande verksamhetslokaler.

Sida 15 (27) Till lokal Adress Ort från Skee skola Skolvägen 5 Skee Stadshuset Solbogården Löparestigen 2 Strömstad Stadshuset Beatebergsgården Beatebergsvägen Skee Stadshuset Koster skola Torget 10 Sydkoster Stadshuset Mellegårdens skola Mellegårdens skola, Näsinge Näsinge Stadshuset Tjärnö skola Tjärnövägen 15 Tjärnö Stadshuset Rossö skola Södra Rossövägen 4 Rossö Stadshuset Odelsbergs Gymnastikhall Storgatan 16 Strömstad Stadshuset Byggprogrammet, Gymnasiet Korngatan 4 Strömstad Stadshuset Nordby förskola Nordby Stadshuset Össbygården Näsinge Näsinge Stadshuset Vettegården Beatebergsvägen Skee Stadshuset Arbetslivsenheten Återbruket Prästängen Prästängsvägen 31 Strömstad Stadshuset Spinnaren Oslovägen Strömstad Stadshuset Skomakargatan 1 Skomakargatan 1 Strömstad Stadshuset Skomakargatan 3 Skomakargatan 3 Strömstad Stadshuset Löparegatan 3 Löparegatan 3 Strömstad Stadshuset Ekens daghem Östra Liden Strömstad Stadshuset Daghemmet Arken Karlsgatan Strömstad Stadshuset Fredrikshaldsvägen 11 Fredrikshaldsvägen 11 Strömstad Stadshuset Arbetslivsenheten Korngatan 4 Strömstad Stadshuset Skee Brandstation Skeevägen Skee Stadshuset Reningsverket Koster Långagärde, Filjestadvägen Sydkoster Stadshuset Kristallen Opalvägen 4 Strömstad Stadshuset S Bergsgatan 23 S Bergsgatan 23 Strömstad Stadshuset Surbrunnsgatan 4, Trafikvakter Surbrunnsgatan 4 Strömstad Stadshuset Diskusgatan Barnomsorg Diskusgatan Strömstad Stadshuset S Bergsgatan 6 S Bergsgatan 6 Strömstad Stadshuset 3.1.2 Näringslivet För näringslivet gäller samma som för de offentliga verksamheterna. Verksamhetsställen anslutna till fiberbaserade telestationer har tillgång till < 24 Mbit/s ner, medan kapaciteten in mot Internet är betydligt mer begränsad. För verksamheter som har behov av att skicka stora mängder digital data är möjligheterna således kraftigt begränsade. Många verksamheter ligger under växlar, som är radio- alternativt kopparbaserade eller att verksamheten finns långt från stationen, då blir tillgänglig bandbredd ofta långt mindre än vad som krävs för en rationell verksamhet. Många företag i Strömstads Kommun ligger på landsbygd och på långa avstånd från telestationer. Nuvarande ADSL-teknik är och kommer i allt större omfattning bli en begränsande faktor i näringslivet. Den dag då Telia lägger ner sitt kopparnät kommer ADSL-tekniken sluta fungera.

Sida 16 (27) 3.1.3 Hushållen För boende på landsbygd blir skillnaderna vad gäller möjligheter att få kraftfullt bredband gentemot tätorten alltmer markant. Många hushåll på landsbygden har som mest tillgång till 0,5 Mbit/s. Denna kapacitet ger inte möjlighet att utnyttja vissa interaktiva eller bandbreddskrävande tjänster på Internet ex. IP-TV.

Sida 17 (27) 3.2 Bristområden Det är boende och verksamheter inom stora områden av Strömstads Kommun som har tillgång till liten bandbredd samt ytterst begränsat urval av tjänster (enbart Internet). Begränsningen i bandbredd uppstår genom otillräcklig kapacitet i stationens anslutning till nationella fibernätet (radiolänk eller koppartrådar). Men även abonnenter anslutna till stationer med anslutning till nationella fibernätet via fiber kan få ytterst begränsad bandbredd genom långa avstånd till telestationen. Från station till kund finns idag bara kopparförbindelse. 3.2.1 Kopparanslutna stationer Bandbredden begränsad till maximalt 0,5 Mbit/s Hogdal/Nordby Hälle Mosberg/Lommeland Jörlov Björke 3.2.2 Radiolänkanslutna stationer Holmestrand Svinesund Näsinge Flåghult/Krokstrand Solhem Rossö Tjärnö Koster Båleröd 3.2.3 Fiberanslutna stationer Resterande stationer är fiberanslutna. Men även här kan det finnas begränsningar p g a att telestationen ej har utrustats med triple play-funktion och då saknas möjlighet att exempelvis köra IP-telefoni och IP-TV. Även ADSL-tekniken är begränsande för abonnenter med lång kabellängd till telestationen. Strömstad Ånneröd Blomsholm Skee Överby 3.2.4 Vita och grå fläckar Här beskrivs vita och grå fläckar d v s kopparanslutna telestationsområden, radiolänkanslutna telestationer samt andra områden där det finns dålig täckning och kapacitet gällande bredband.

Sida 18 (27) Grå fläck Vit fläck Fiber (VGR) Fiber (Telia) Länk 34 Länk 155

Sida 19 (27) 3.2.5 Karta över täckning för datakommunikation i Strömstads Kommun Nedanstående karta sammanfattar ovanstående om brister i det fasta nätet kompletterad med möjlig teoretisk täckning för mobil datakommunikation via näten för 2G, 3G och 4G. Sammanställningen är baserad på information inlämnad av operatörer av fasta och mobila nät till Post- och Telestyrelsen. Grunddata baseras på teoretisk signalspridning utifrån sändarnas placering, teoretisk terrängmodell och goda mottagningsförhållanden. Lila kvadrater: Ingen täckning Röda kvadrater: Enbart mobil täckning (eller ADSL < 1 Mbit/s) Gröna kvadrater: ADSL > 1 Mbit/s 3.3 Planerad nedläggning av telestationer TeliaSonera planerar att lägga ned cirka hälften av de 2000 kopparanslutna telestationer i Sverige. Nerläggningen har startat. Enligt muntlig information från Telia kommer inga stationer att läggas ner i Strömstads Kommun så länge som nuvarande IT-infrastrukturavtal mellan TeliaSonera/Skanova och Strömstads Kommun gäller, dvs till och med första halvåret 2015. Vad som gäller i framtiden för radiolänkanslutna stationer är fortfarande oklart.

Sida 20 (27) Inga fiberanslutna telestationer skall läggas ner enligt TeliaSoneras nuvarande planering. Det kan eventuellt finnas möjlighet att dra fiber till några av dessa kopparanslutna telestationer och på det sättet förlänga deras livslängd. Vid omfattande stormar kan ledningar mellan kund och växelstation förstöras. Eventuellt kan TeliaSonera då föreslå kunden att gå över till mobil telefoni för att snabbt återupprätta telefonförbindelsen. Möjligheten för kundens datakommunikation kan därmed bli kraftigt och varaktigt begränsad. 3.4 Prioriteringsordning för utbyggnad av Fiber i Strömstads kommun enligt Bredbandsstrategin Stadsnätet i form av stamnät och områdesnät ska vara öppna nät. Kommunen avser att hantera stamnätet som ett öppet nät och ställer motsvarande krav på anslutande nät och operatörer/tjänsteleverantörer. Detta betyder i praktiken att områdesnätet som kommer att ansluta sig till stamnätet måste vara öppna nät per definition. Genomförandet av Öppet Stadsnät för Strömstads Kommun bör ske i följande ordning (avsteg från prioriteringsordning kan göras då förutsättningarna för detta är gynnsamma): 1. Skapa förutsättningar för öppet nät för Strömstadsbyggens hyresgäster 2. Skapa förutsättningar för invånare och företag i Strömstads Centralort att ansluta sig till öppet nät 3. Skapa förutsättningar för landsbygd att genom fiberföreningar ansluta sig till noder kopplade till öppet nät 4. Skapa förutsättningar för verksamheterna i Strömstads kommun att ansluta sig till fibernät. 5. Genomförandet skall ske i den ordning som är ekonomiskt och marknadsmässigt lämpligt. Följande parametrar är också underlag till kommunens prioritering. Poäng Närings- Regional- Population Kommunal Samordpolitiskt politiskt verksamhet ningssynpunkt Företag Bedömda Arbetstillfälle utvecklingsomr. "politisk känsla" Turism Befolkning 5 100 -> 350 -> Skola, dagh, omsorg, bibl. 3 av ovanst. faktorer 4 50 99 250 349 Skola, daghem, omsorg 2,5 av ovanst. faktorer 3 31 49 150 249 Skola/förskola 2 av ovanst. faktorer 2 15 30 75 149 Barnstuga 1.5 av ovanst. Faktorer 1 0-14 0-74 Inget 1 av ovanst. faktorer

Sida 21 (27) 3.5 Samverkan med andra kommuner Planeringen, upphandlingen och utbyggnaden av den initiala etableringen av bredband i Strömstads Kommun gjordes gemensamt med kommunerna Tanum, Sotenäs, Munkedal och lysekil. Inför steg två i utbyggnaden har kommunerna nära kontakter och utbyter erfarenheter och praktiska råd. För att stimulera arbetet med bildandet av fiberföreningar har Strömstads Kommun deltagit med ovanstående nämnda kommuner i ett samarbete inom Leader Ranrike där en fiberlots varit anställd under 2011 och 2012 för att initiera bildande av fiberföreingar samt stödja föreningarna i deras inledande arbete. StrömstaNet AB har tagit kontakt med grannkommunerna och undersöker möjligheterna till samarbete. 3.6 Samordningen med annan infrastrukturutbyggnad Vid all planering för utbyggnad eller underhåll av gatu- eller VA-ledningsnät skall möjligheten till samordning med utbyggnad av bredband tas i beaktande. 4 Bredbandsmål 4.1 Mål för bredbandsutbyggnad i Strömstads Kommun Kommuninnevånare, företag och verksamheter i Strömstads kommun ska ha möjlighet att ansluta sig till höghastighetsnät med en kapacitet av minst 100 Mb/s. Nätet ska vara ett öppet nät. Det ska finnas ett brett utbud av konkurrensutsatta bredbandstjänster. Strömstads kommun skall etablera passiv infrastruktur, kanalisation och svart fiber, och upplåta denna infrastruktur till marknadens aktörer. 5 Fiberföreningar 5.1 Varför ska vi bilda Fiberföreningar? Det kommunala bolaget AB Strömstanet genomför nu en byggnation av ett stamfibernät. Stamnätets syfte är att ansluta och ge kommunens invånare, näringsliv och offentlig verksamhet möjlighet till hög hastighet och ett attraktivt tjänsteutbud. För att kunna dra nytta av stamfibernätet behöver invånarna i kommunens olika delar även bygga sina egna byanät och ansluta dessa till stamfibernätet. För att kunna ansluta sig till kommunens stamfibernät behöver en grupp av fastighetsägare gå samman och bilda en ekonomisk förening sk fiberförening. Fiberföreningen bygger ett byanät som länkar samman de ingående fastigheterna med stamfibernätet. Fiberföreningens bredbandsnät ägs av föreningen där de som ansluter sig blir medlemmar och delägare. Fiberföreningen ansvarar för själva byggnationen av sitt byanät och gräver och lägger själva ned tomrör mellan fastigheterna och till anslutningspunkten i kommunens stamfibernät. Fiberföreningen ansvarar också för att ordna nödvändiga marktillstånd,

Sida 22 (27) anlita specialister som blåser in fibern i de tomma rören, svetsar ihop förgreningar och monterar utrustning i medlemmarnas fastigheter. Där byanätet kopplas ihop med kommunens stamnät behövs ett utrymme för den tekniska utrustningen, en så kallad kommunikationsnod. För att kunna ta byanäten i bruk behövs en kommunikationsoperatör som erbjuder bredbandsabonnemang till fiberföreningens medlemmar. I StrömstaNet AB är det Telia som är kommunikationsoperatör. Det är sedan kommunikationsoperatören som ansvarar för drift och övervakning av hela nätet, inklusive utrustning. Utrustningen som finns i de enskilda fastigheterna ansvarar däremot fastighetsägarna själva för. Det har framtagits en översikt av områden inom kommunen som är lämpliga fiberföreningsområden. De områden som är markerade med röd linje är lämpliga fiberområden med hänsyn till antal boende inom respektive område och storlek på område. Dessa områden är också enligt gällande regler för utbyggnad av bredband på landsbygden bidragsberättigade för fiberföreningar.

Sida 23 (27) 5.2 Preliminära Fiberföreningsområden i Strömstads Kommun 5.3 Fiberföreningar i Strömstads Kommun Områden som har bildat Fiberförening fram till och med februari 2012 är: Näsinge Lommeland Fiberförening Kontaktperson: Curt Carlsson, pilegard@telia.com Flåghult Krokstrand Fiberförening Kontaktperson: Mikael Putt, putmik@gmail.com Rossö Fiberförening Kontaktperson: Sven Eriksson, svenoe51@gmail.com Hogdal Fiberförening, Kontaktperson: Trond Eriksen, trond.eriksen@tele2.se Södra Strömstad Fiberförening Kontaktperson: Sten Olof Blomqvist, www.sodrastdfiber.se