Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37

Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en förutsättning. I kommunfullmäktiges målprogram för 2011-2014 är hållbar utveckling ett av de mest centrala utvecklingsmålen för att främja en hälsosam och god livsmiljö. Utgångspunkten tas i de nationella miljökvalitetsmålen och folkhälsomålen. Policyn för socialt hållbar utveckling inriktar sig på att omsätta de nationella folkhälsomålen på lokal nivå som en del i att uppnå kommunens övergripande mål för en hållbar utveckling. Generellt är invånarnas självrapporterade hälsa i Bjuvs kommun lika bra som i övriga Skåne och Sverige som helhet. Det finns dock en rad utmaningar som kommunen står inför. Den psykiska ohälsan är hög bland den vuxna befolkningen, valdeltagandet samt utbildnings- och inkomstnivån ligger lågt och sjukdomar som har ett nära samband med våra levnadsvanor ligger betydligt högre än i riket. Det är också en hög andel av invånarna som upplever en otrygghet och ett utanförskap i kommunen. Det finns stora förutsättningar i Bjuvs kommun att tillsammans vända dessa trender. Kommunen ligger i en expansiv Öresundsregion med pendlingsavstånd till både arbets- och utbildningsmöjligheter på nära håll. Det finns ett utbud av varierade boendemiljöer och närhet till god barnomsorg, skola och äldreomsorg skapar trygghet. Tillgången till rekreations- och grönområden är stort och föreningslivet erbjuder ett brett utbud av aktiviteter. Redan idag pågår ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete inom kommunens olika verksamhetsområden. Policyn syftar till, att genom gemensamma utgångspunkter och förutsättningar, att skapa en ram för arbetet för en socialt hållbar utveckling och god folkhälsa i Bjuvs kommun. I policyn anges inriktning och övergripande målsättningar för arbetet samt en beskrivning över de utmaningar som är centrala för en positiv utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun. Till policyn kopplas en handlingsplan för socialt hållbar utveckling, som löper under en period av fyra år i taget, och som syftar till att omsätta den övergripande visionen och målen i policyn till konkreta handlingar och åtgärder. 2

Socialt hållbar utveckling Hållbar utveckling handlar om att långsiktigt värna om mänskliga, sociala och fysiska resurser på ett sätt som säkerställer att våra barn och framtida generationer har möjlighet att leva ett gott liv. En hållbar utveckling omfattar tre dimensioner: ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling syftar till att skapa stabila och sunda ekonomiska förhållanden i hela samhället. Den sociala och miljömässiga hållbarheten har konkretiserats genom riksdagens beslut om 11 nationella folkhälsomål och 16 miljökvalitetsmål. Mål för folkhälsan 11 områden 16 miljökvalitetsmål En utveckling som går mot en social hållbarhet sätter människors behov och välbefinnande i centrum. Ett samhälle som byggs på en demokratisk värdegrund där hälsa, delaktighet och trygghet sätts i fokus utifrån ett långsiktigt perspektiv och där alla oavsett kön, ålder, socioekonomisk, etnisk eller kulturell tillhörighet har samma möjligheter att ta del av och vara delaktiga i samhället. För att lägga grunden för en socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun är de elva nationella folkhälsomålen centrala. I folkhälsomålen ingår även det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Även ett effektivt trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbetet, som syftar till att invånarna ska känna trygghet, en tillit till andra människor och samhällsinstitutioner samt trivas i Bjuvs kommun, är av stor betydelse för en socialt hållbar utveckling. 3

De elva nationella folkhälsomålen utgör grunden för arbetet Det övergripande nationella målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Utifrån det övergripande målet har elva nationella målområdena utarbetats. Målområdena utgår från hälsans bestämningsfaktorer, dvs. de faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa eller ohälsa. För att kunna inta ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv är det en förutsättning att fokusera på hälsans bestämningsfaktorer snarare än att fokusera på sjukdomar och hälsoproblem. Det gör att problemen och sjukdomarna kan motverkas innan de uppstår. Målområdena bygger på de bestämningsfaktorer som visat sig ha störst betydelse för folkhälsan och är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Det trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbetet kan också relateras till flera av folkhälsomålen, såsom ekonomisk och social trygghet (mål 2), trygga och goda uppväxtvillkor (mål 3), sunda och säkra miljöer (mål 5) och minskat bruk av alkohol och droger (mål 11). Även mål 1 delaktighet och inflytande har en tydlig koppling till tillit och upplevelsen av trygghet i samhället. 4

Övergripande vision Den övergripande visionen för Bjuvs arbete med socialt hållbar utveckling ligger i linje med målsättningen för den nationella folkhälsopolitiken och regeringens mål för det trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbetet. Visionen är att: Bjuvs kommun ska vara en trygg kommun att leva i där alla har förutsättningarna att uppnå en god hälsa och välbefinnande på lika villkor Sex prioriterade områden Utifrån en kartläggning över hälsoläget i Bjuvs kommun, som sammanställts i rapporten Folkhälsoprofil Bjuvs kommun 2009, har sex prioriterade områden särskilt identifierats som kommunen behöver arbeta mer aktivt med för att uppnå en socialt hållbar utveckling. De sex prioriterade områdena för det gemensamma arbetet för socialt hållbar utveckling är: 1. Delaktighet och inflytande 2. Sociala och ekonomiska förutsättningar 3. Alkohol, tobak, narkotika och andra droger 4. Fysisk aktivitet 5. Goda matvanor 6. Trygga och säkra miljöer 5

Perspektiv som ska genomsyra arbetet med de 6 prioriterade områdena I strävan mot visionen är det viktigt att följande perspektiv beaktas och genomsyrar arbetet med de sex prioriterade områdena: Fokus på barn och unga: Det har visat sig att goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar har en stark effekt på hälsotillståndet i befolkningen och en tydlig utjämnande effekt på sociala skillnader i hälsa. Levnadsvanor och beteenden befästs också till stor del i unga år. Barn och unga bör därför särskilt prioriteras i arbetet för en socialt hållbar utveckling. Identifiera ekonomiskt och socialt utsatta grupper: Grupper som är särskilt utsatta bör identifieras inom varje planerad insats för att skapa en jämlik hälsa i Bjuvs befolkning. Generellt förbättras levnadsvanorna i Sverige samtidigt som de sociala skillnaderna består. En utmaning för folkhälsoarbetet är att minska de sociala klyftorna istället för att förstärka dem. Insatser inom folkhälsoområdet måste därför planeras så att de inte endast når ut till dem som kanske behöver dem minst. Jämställdhetsperspektiv: Även ett jämställdhetsperspektiv bör genomsyra arbetet med att förverkliga policyns intentioner. Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet. Inom varje insats ska därför kvinnors och mäns olika villkor belysas, analyseras och beaktas. Mångfaldsperspektivet: Mångfaldsbegreppet tar sin utgångspunkt i Diskrimineringslagen (2008:567). Lagen fastställer att lika rättigheter och möjligheter ska främjas oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Ur ett mångfaldsperspektiv lyfts olikheter fram som något eftersträvansvärt och som en tillgång för individen och samhället. Ett synsätt som även ska genomsyra arbetet med att förverkliga policyns intentioner. Helhetssyn på hälsa: Genomförandet av policyn ska utgå från ett helhetsperspektiv på hälsa. Bestämningsfaktorerna inom de olika målområdena samverkar och påverkar hälsan i växelverkan och en insats inom ett område kan ha påverkan på flera av de andra målområdena. På så vis kan ett stuprörstänkande undvikas och arbetet får större synergieffekter. 6

Prioriterat område 1. Delaktighet och inflytande Samhällen med lågt valdeltagande där få människor känner mening med att engagera sig i föreningsliv eller till att försöka påverka samhällsutvecklingen kännetecknas av allvarliga hälsoproblem. Att öka människors delaktighet och inflytande i samhället är därför ett av de viktigaste målen att prioritera för att uppnå en god folkhälsa. Särskild vikt bör läggas vid att främja social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt på barns, ungdomars och äldres möjligheter och inflytande och delaktighet i samhället. Det är också viktigt att arbeta för en ökad jämställdhet som skapar förutsättningar för män och kvinnor att delta i samhällslivet på lika villkor. Mål för det prioriterade området: 7

Prioriterat område 2. Sociala och ekonomiska förutsättningar Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för hälsa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa och leder till ökad ojämlikhet i hälsa. Framförallt finns det ett samband mellan psykisk ohälsa, men även en ökad risk för exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, ökad alkoholkonsumtion och tobaksbruk. Arbetet inom målområdet kräver insatser på strukturell nivå, såsom ett socialförsäkringssystem som täcker väsentliga risker, utbildningsmöjligheter under olika perioder av livet, en skola som skapar förutsättningar för alla elever att nå kunskapsmålen, en samhällsplanering som bidrar till trygga miljöer och sociala tjänster av hög kvalitet, men även insatser som främjar sociala mötesplatser i samhället för olika åldersgrupper. Mål för det prioriterade området: *Emotionellt stöd innebär att individen upplever att det finns stöd från närstående för att klara livets stress och problem. *Praktiskt stöd innebär att individen har närstående att vända sig till för att få praktiskt stöd vid sjukdom eller andra besvärliga situationer i livet. 8

Prioriterat område 3. Alkohol, tobak, narkotika och andra droger Att begränsa alkoholens negativa effekter, minska tobaksbruket och arbeta för ett narkotikafritt samhälle är viktiga folkhälsofrågor. Inte sällan är det samma personer som utgör riskgrupp för t.ex. alkohol, narkotika och spel. Förutom att begränsa tillgänglighet på både alkohol, tobak och narkotika så krävs mer fokus på andra metoder för att minska alkohol och tobakskonsumtionen bland annat genom att inrikta sig på att förändra attityder och normer kring alkohol och tobak, motverka utvecklingen av den psykiska ohälsan och påverka föräldrars inställning till barn och ungdomars alkohol- och tobakskonsumtion. En annan viktig grupp att nå är gravida kvinnor och småbarnsföräldrar där tobaksavvänjande insatser erbjuds de som röker under graviditet och småbarnsåren. I det förebyggande arbetet mot narkotika är det betydelsefullt att minska nyrekryteringen till missbruk och stärka individens motståndskraft att lockas in i drogkulturer och missbruk genom att skapa integration och delaktighet, trygga uppväxtvillkor och en väl fungerande skola och arbetsmarknad. Mål för det prioriterade området: 9

Prioriterat område 4. Fysisk aktivitet Det finns starkt vetenskapligt stöd för ett positivt samband mellan regelbunden fysisk aktivitet och god hälsa. Fysisk aktivitet minskar risken för bl.a. hjärt-kärlsjukdomar, diabetes (typ II), depression, benskörhet, vissa former av cancer samt har en främjande effekt på psykiskt välbefinnande och hälsa. När det gäller utövandet av fysisk aktivitet finns betydande sociala skillnader. Därför är det angeläget med en god idrottspolitik som stärker alla människors möjligheter att utöva idrott och motion. Särskilt betonas vikten av fysisk aktivitet i förskola och skola, stimulans till friluftsliv, en samhällsplanering där grönområden prioriteras, ökad fysisk aktivitet under arbetstid samt till och från arbetet. Även fysisk aktivitet för äldre bör prioriteras. Genom att vara fysiskt aktiv bygger den äldre upp en reservkapacitet som underlättar dagliga aktiviteter, främjar självständighet och skyddar vid sjukdom. En viktig del i arbetet för att främja äldres fysiska aktivitet är att skapa stödjande miljöer, såsom mötesplatser för olika aktiviteter, samt att utbudet av fysiska aktiviteter varierar så att de kan anpassas efter de äldres individuella kapacitet. Mål för det prioriterade området: 10

Prioriterat område 5. Goda matvanor Goda matvanor har en avgörande betydelse för hälsan. I allt fler länder håller övervikt på att utvecklas till ett dominerande problem. Nästan 10 procent av den vuxna befolkningen är överviktig och andelen överviktiga barn och ungdomar ökar snabbt, vilket sannolikt beror på att vi rör på oss mindre än tidigare och att vi äter en felaktigt sammansatt kost med alltför stort energiinnehåll. Övervikten följer ett mönster där människor i socialt utsatta positioner drabbas hårdast. Äldre har däremot identifierats som en riskgrupp när det gäller undervikt och bör därför också särskilt uppmärksammas under detta målområde. Viktigt är att medborgarnas kunskaper om samband mellan kost och hälsa ökar. Det är också viktigt med ett folkhälsoperspektiv på livsmedelspolitiken vars mål är en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion. Mål för det prioriterade området: Med goda matvanor avses här de rekommendationer från Folkhälsoinstitutet och Livsmedelsverket som är rådande. 11

Prioriterat område 6 Trygga och säkra miljöer En viktig bestämningsfaktor för hälsan är att få känna sig trygg i sin vardag. För att kunna känna sig säker i sin hemmiljö och i andra miljöer är det viktigt att det brottsförebyggande arbetet verkar för trygga och säkra miljöer. Det brottsförebyggande arbetet i kommunen sker både genom social brottsprevention som genom goda levnadsvillkor minskar individers benägenhet att begå brott och situationell brottsprevention som minskar individers möjlighet att begå brott. Det trygghetsfrämjandearbetet syftar till ökad tillit mellan människor och till samhället samt öka toleransen för olikheter. Mål för det prioriterade området: 12

Styrdokument Nedan presenteras de styrdokument som är centrala i arbetet för en social hållbar utveckling i Bjuvs kommun: Lokala Målprogrammet för Bjuvs kommun 2011-2014 Bjuvs kommuns handikapplan 2010-2014 Regionala Regionala folkhälsostrategin för Skåne 2010-2013 Nationella Strategiska utmaningar en vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling (Skr. 2005/06:126) En förnyad folkhälsopolitik (Prop. 2007/08:110) En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (Prop. 2010/11:47) Allas vårt ansvar ett nationellt brottsförebyggande program (Ds 1996:59) FN s Barnkonvention FN s konventioner om mänskliga rättigheter 13

Aktörer Nedan presenteras viktiga aktörer i arbetet för en socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun: Lokala Kommunen Andra lokala samhällsaktörer såsom näringslivet, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, primärvården, polisen, psykiatrin, Skåneidrotten, de ideella organisationerna samt föreningslivet Regionala Region Skåne Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen Skåne Nationella Statens Folkhälsoinstitut (FHI) Brottsförebyggande rådet (Brå) Sveriges kommuner och landsting (SKL) 14

Uppföljning och revidering Rådet för socialt hållbar utveckling ansvarar för att följa upp arbetet med utgångspunkt i policyns intentioner. 1 Uppföljningen fokuserar på vilka åtgärder som vidtagits inom de olika prioriterade områdena samt i vilken utsträckning hänsyn har tagits till de sex prioriterade områdena i de olika förvaltningarnas mål, planering och fortlöpande verksamhet. För att följa utvecklingen inom området i kommunen kommer indikatorer för arbetet sammanställas i ett välfärdsbokslut varje år som integreras i det kommunala boksluts- och budgetarbetet. Välfärdsboksluten kommer också att ligga till grund för nya prioriteringar inom området. Policyn för socialt hållbar utveckling har inget slutdatum. Kommunstyrelsen initierar en översyn av policyns aktualitet i början av varje mandatperiod eller när indikatorer tydligt pekar på att det finns behov av omprioriteringar. 1 Under förutsättning att förslaget på ny organisation antas i KF. I annat fall är det brottsförebyggande rådet (Brå) och folkhälsorådet som utser arbetsgrupper enligt den organisation som för tillfället föreligger. 15