Regional tillväxt 2010 En rapport om utveckling och tillväxt i och inom Sverige
Upplägg Regeringsuppdrag och koppling till raps Några resultat från rapporten Regional tillväxt 2010 Nyheter i den kommande rapporten Regional tillväxt 2011 Övriga underlagsrapporter
Regleringsbrev 2010 1. Beskriva, analysera och redovisa den regionala utvecklingen i Sverige (ekonomi, arbetsmarknad och befolkning) 2. Långsiktigt tillhandahålla en databas med regionala indikatorer ( raps) 3. genom relevanta indikatorer och andra faktaunderlag visa utvecklingen och omfattningen av inomregionala skillnader i FA-regioner. 4. Redovisa utvecklingen i landets gles- och landsbygder - befolkningsutveckling, service, infrastruktur, arbete, kompetensutveckling, företagande. 5. Städers betydelse för nationell tillväxt 6. Analyserar hur olika typer av städer på bästa sätt kan bidra till landets hållbara tillväxt
En huvudrapport, fyra underlagsrapporter, en forskningsöversikt
Syfte med Regional tillväxt 2010 Ett nyanserat faktaunderlag om utveckling och trender i och inom regioner Fokus på grundläggande faktorer avgörande för en hållbar ekonomisk utvecklingen och tillväxt i Sveriges regioner
En regional beskrivning och analys av Territoriella förutsättningar Befolkningsförändring Demografiska förändringar Rörlighet Befolkningsstruktur Utbildningsnivå och kompetensförsörjning Sysselsättningsförändring Arbetslöshet Näringslivets struktur och dynamik Ekonomisk utveckling och tillväxt
pct 48 procent av befolkning bor i storstadsregionerna Figur - Utveckling av den regionala befolkningskoncentrationen i FA-regioner, 1970-2009 (pct) 70 60 50 1970 1980 1995 1990 2000 2005 2009 2008 Koncentration (urbanisering) som en drivkraft för ekonomisk utveckling Sverige är ett land med mycket hög befolkningskoncentration (OECD) 40 Inget avbrott i denna utveckling sedan 1970-talet 30 år
Befolkningskoncentration inom regioner Inomregional befolkningskoncentration, FAregioner 2009 på grundval av 10*10 km rutor Inomregional koncentrationsförändring av befolkning, FA-regioner 2000-2009 en ökad befolkningskoncentration är den huvudsakliga trenden inom regioner. Landsbygdsbefolkning har en sämre utveckling än tätortsbefolkning Fortsatt urbanisering inom FA-regioner Tillstånd 2009 Förändring 2000-09
pct. Befolkningstillväxt i större FA-regioner 15 10 5 0-5 Befolkningsförändring i procent under 2000-talet, FA-regioner ( år 1999 2009) Befolkningstillväxt i FAregioner större 100 000 invånare. Mönstret återspeglas också i prognosen om utvecklingen till år 2020. -10-15 -20 1 000 10 000 100 000 1 000 000 10 000 000 bef. (log)
Figur - Befolkningsförändring inom FA-regioner (antal), år 2000-09 men befolkningstillväxt finns i alla delar av landet. Inte sällen på grund av både ett överskott i antalet födda och i antalet flyttare.
inrikes flyttnetto per 100 inv. Invandring är viktig för FA-regionerna Inrikes och utrikes flyttnetto per 100 invånare 2000-2009, FA-regioner 5 0 Invandring gynnar samtliga regioner men, invandrare flyttar ofta vidare till vissa, ofta större FA-regioner. -5-10 -15 0 5 10 15 utrikes flyttnetto per 100 inv.
Förändring försörjningskvot 2009-2020, FA-regioner (prognos) Åldrande FA-regioner Andelen äldre ökar i samtliga FAregioner Andelen befolkningen beroende på befolkning i arbetsför ålder ökar mest i mindre regioner. Ett antal mindre regioner kommer att drabbas hårdast.
År 1990 30,0 20,0 10,0 Minst tre år eftergym. utb., pct Utbildningsnivån ökar, men de regionala skillnaderna blir inte mindre 0,0 Bef. (log) 1 000 10 000 100 000 1 000 000 10 000 000 År 2009 30,0 Minst tre år eftergym. utb., pct. 20,0 10,0 0,0 Bef. (log) 1 000 10 000 100 000 1 000 000 10 000 000
Den årliga genomsnittliga sysselsättningstillväxten (procent) och regionstorleken under 1995-2000 och 2000-2008, FA-regioner 6,0 3,0 Procent 1995-2000 En bra långsiktig sysselsättningstillväxt i de flesta FA-regioner under perioden före konjunkturnedgången 0,0-3,0 Befolkning (log) -6,0 1000 10000 100000 1000000 10000000 2000-2008 6,00 Procent 3,00 0,00 80 procent av regioner hade en positiv sysselsättningstillväxt 2000-08 Många mindre FA-regioner hade en utveckling långt över genomsnittet. En kraftig andelsökning av den sysselsatta befolkningen i de norra delarna av landet. -3,00 Befolkning (log) -6,00 1000 10000 100000 1000000 10000000
Kvoten ungdomsarbetslöshet (20-24 år) och arbetslöshet i befolkningen 25-64 år, 2010 kv 2, FA-regioner Sveriges regioner har drabbats hårt av den ekonomiska krisen Sysselsättningsminskning i 50 av 72 FAregioner i början av krisen (2007-08). Ökad arbetslöshet i samtliga FA-regioner under 2008-2009 De högsta arbetslöshetsnivåer har flyttat vidare till de norra delarna av landet. I hälften av FA-regioner är arbetslösheten för de yngre 2,5 gånger större än för de äldre. Problemet är störst i vissa små FAregioner (karta)
Företagsinriktade tjänster, procentenheter Fortsatt ökning av tjänstenäringar i FA-regionerna 10,0 7,5 5,0 2,5 Andelen sysselsatta inom tillverkningsindustri minskade i 80 procent av FA-regionerna. 0,0-2,5-5,0-12,5-10,0-7,5-5,0-2,5 0,0 2,5 5,0 Tillverknings- och utvinningssektor, procentenheter Förändringen av andelen sysselsatta inom tillverkning och utvinning och förändringen av andelen sysselsatta inom företagsinriktade tjänster 2000-2008, procentenheter, FA-regioner
Branschdiversifiering och arbetsställekoncentration Arbetsställekoncentration år 2008, FAregioner (sysselsättning. vid de fem största arbetsställen) Mindre FA-regioner har en hög arbetsställekoncentration och låg branschdversifiering. Mindre regioner är mer utsatta för konjunkturella chocker.
Skapade och försvunna arbetstillfällen per 1000 invånare år 2008, FA-regioner Dynamiken i näringslivet en högre dynamik återfinns i tjänsteproducerande näringar ett högt omvandlingstryck (summan av skapade och försvunna arbetstillfällen) i storstadsregioner och mindre inlandskommuner
Regional fördelning av rikets totala daglönesumma, 1999-2008, FA-regioner Stockholm Göteborg Malmö Östergötland Västerås Örebro Jönköping Karlstad Trollhättan Skövde Luleå Gävle Halmstad Sundsvall Kristianstad Falun/Borlänge Umeå Eskilstuna Växjö Blekinge Borås Kalmar Östersund Värnamo Skellefteå Lidköping Nyköping Örnsköldsvik Söderhamn Gotland Oskarshamn Karlskoga Hudiksvall Ljungby Avesta Ludvika Vetlanda Västervik Älmhult Mora Kiruna Vimmerby Fagersta Gällivare Strömstad Tranås Sollefteå Kramfors Ljusdal Lycksele Bengtsfors Torsby Hagfors Malung Härjedalen Filipstad Årjäng Haparanda Eda Hällefors Arvidsjaur Vansbro Vilhelmina Storuman Jokkmokk Pajala Övertorneå Arjeplog Överkalix Dorotea Åsele Sorsele 1999 2008 Hög geografisk koncentration av produktionsvärdena Drygt hälften av Sveriges totala daglönesumma härstammar från storstadsregionerna (figur) Relativt stora skillnader i arbetsproduktivitet och regional inkomst per invånare mellan inlandsregioner och storstadsregioner. Skillnader per pers. mellan FAregionerna är dock mycket små jämfört med andra länder. 0 5 10 15 20 25 30 35 pct
Genomsnittlig tillväxt i nattlönesumma och befolkning 20-64 år, 1999-2008, FA-regioner (rangordnad efter tillväxt i regional inkomst, d.v.s. Pajala hade högst tillväxt och Bengtsfors lägst) Tillväxttakt Pajala Kiruna Gällivare Dorotea Övertorneå Haparanda Arvidsjaur Jokkmokk Storuman Vetlanda Örnsköldsvik Överkalix Halmstad Tranås Malung Mora Göteborg Lidköping Vilhelmina Eskilstuna Ludvika Sorsele Härjedalen Hällefors Strömstad Falun/Borlänge Ljusdal Avesta Luleå Nyköping Östersund Skellefteå Oskarshamn Västervik Jönköping Sundsvall Lycksele Kalmar Älmhult Gotland Västerås Blekinge Skövde Fagersta Kramfors Söderhamn Gävle Stockholm Hudiksvall Ljungby Malmö Borås Östergötland Åsele Vimmerby Trollhättan Karlstad Umeå Växjö Sollefteå Kristianstad Filipstad Örebro Hagfors Karlskoga Vansbro Arjeplog Värnamo Torsby Årjäng Eda Bengtsfors Tillväxten av arbetsproduktiviteten och regional inkomst per invånare visar på en större spridning mellan FA-regioner med olika storlek. Utvecklingen är dock delvis beroende på att sysselsättningen ökade mindre kraftigt, respektive att befolkningsutvecklingen ofta var negativ i många regioner. För att tala om en hållbar ekonomisk utveckling krävs att såväl produktionen, sysselsättning som befolkning utvecklas i en positiv riktning. -5-2,5 0 2,5 5 pct Nattlönesumma Befolkning
Nyheter i Regional tillväxt 2011 Nya mått och indikatorer Matchningen mellan arbetslösa och efterfråga på arbetsmarknaden (vakanser) Snabb växande företag Andel sysselsatta vid multinationella företag Tillgänglighet till service Tillgänglighet till utl. marknader (flygplatser) CO2 och NOx utsläpp
Ny typologi på FA-regioner med utgångspunkt i OECDs och EUROSTATs arbeten.
Vad kommer att avrapporteras den 15. december? Rapporten regional tillväxt 2011 Städer och deras tillväxtförutsättningar Stadspolitik i andra länder Attraktiva orter Regional sårbarhet (uppdrag till BTH) Servicerapporten
www.tillvaxtanalys.se