1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

EI2000, W-3.1, 2013-01-30 UTKAST 1 (11) Datum Konsekvensutredning avseende Energimarknadsinspektionens föreskrifter om beräkning av skäliga kostnader och en rimlig avkastning vid beräkning av intäktsram Konsekvensutredningen avser Energimarknadsinspektionens föreskrifter om beräkning av skäliga kostnader och rimlig avkastning enligt 6 kap. 10-12 naturgaslagen (2005:403). Bakgrund Riksdagen beslutade i juni 2013 att anta regeringens proposition 2012/13:85 Naturgasfrågor och införa en förhandsreglering av naturgasföretagens intäkter. Förändringen innebär att Energimarknadsinspektionen (Ei) på förhand ska besluta om intäktsramar för samtliga naturgasföretag. För dessa företag gäller intäktsramen en tillsynsperiod om fyra år. Den första tillsynsperioden startar den 1 januari 2015 och avslutas den 31 december 2018. Ei måste enligt naturgaslagen fatta beslut om intäktsramarna senast den 31 oktober 2014. Ei har bemyndigats att meddela föreskrifter i förordningen (2014:35) om fastställande av intäktsram på naturgasområdet (kapitalbasförordningen). Bemyndigandena framgår nedan. 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Bakgrund Den 1 juni 2013 infördes regler om en förhandsprövning av naturgasföretagens intäkter i naturgaslagen. Lagen fastställer ramarna för hur regleringen ska se ut och har sin förebild i en motsvarande reglering på elmarknaden. Regleringen innebär att Ei i förväg ska fastställa de samlade intäkter som ett naturgasföretag högst får uppbära under en kommande fyraårsperiod. Prövningen är alltså framåtsyftande. Intäktsramen ska beräknas så att den täcker skäliga kostnader för att bedriva verksamheten och ger en rimlig avkastning på den verksamhet det är fråga om (kapitalbasen). Metoder för att beräkna kapitalförslitning blir centrala för hur intäktsramen bestäms. Härutöver kommer även kalkylränta, avskrivningstider, beräkning av nuanskaffningsvärde och andra specifika förhållanden att påverka naturgasföretagens avkastning. Kapitalbasförordning Lagstiftningen förutsätter komplettering med mer detaljerade bestämmelser i förordning och föreskrifter. Grundläggande och väsentliga principer som har betydelse för Box 155, 631 03 Eskilstuna. Besöksadress Kungsgatan 43. Tel 016-16 27 00. registrator@ei.se. www.ei.se. Org.nr. 202100-5695

2 (11) intäktsramens storlek har fastställts direkt i förordningen. På så sätt främjas stabiliteten i regleringen och förutsägbarheten ökar för både kunder och naturgasföretag. Regeringen har således i kapitalbasförordningen fastställt en del komponenter såsom att värdering av anläggningstillgångar ska ske med ett nuanskaffningsvärde, vilket index som ska användas vid beräkningen av kapitalbasen och användandet av den reala linjära metoden. Härutöver har regeringen lämnat ett antal bemyndiganden till Ei att utfärda föreskrifter. Ei:s föreskriftsrätt Ei har enligt kapitalbasförordningen möjlighet att meddela föreskrifter när det gäller följande: 1. Hur avdrag från intäktsramen för anslutningsavgifter ska beräknas (4 ). 2. Vilka kostnader som naturgasföretagen kan påverka, så kallade påverkbara kostnader (5 ). 3. Vilket index som ska användas för att räkna om de påverkbara kostnaderna med hänsyn till förändringar i prisläget (5 ). 4. Vilka tillgångar som ska ingå i kapitalbasen (6 ). 5. Hur indexet som ska användas för att räkna om kapitalbasen med hänsyn till förändringar i prisläget ska beräknas (9 ). 6. Beräkning av kapitalförslitningen (10 ). 7. Hur anläggningarnas ålder ska bestämmas i de fall åldersuppgifter saknas (11 ). 8. Om dokumentation (12 ). 9. Om skyldigheten att lämna in ett förslag till intäktsram (14 punkten 1). 10. Vilka uppgifter som ska lämnas när naturgasföretaget ansöker om omprövning (14 punkten 2). 11. Skyldigheten för naturgasföretagen att lämna uppgifter om tillsynsmyndigheten inleder omprövning (14 punkten 3). Den aktuella föreskriften avser punkterna 1-3 och 5-7. Problembeskrivning och mål Den aktuella föreskriften behandlar frågor om hur skäliga kostnader ska beräknas såsom vad som ska anses som påverkbara kostnader och hur avdraget för anslutningsavgifter ska ske. Föreskriften reglerar även hur den rimliga avkastningen ska beräknas genom indexering av kapitalbasen, beräkning av kapitalförslitning och bestämmande av anläggningarnas ålder om exakta åldersuppgifter saknas. Dessa delar är nödvändiga för att kunna bestämma en intäktsram för företagen. Föreskrifterna syftar även till att förtydliga regleringen av naturgastarifferna. Bestämmelserna ökar förutsägbarheten för naturgasföretagen och förenklar för dem att följa regleringen och bedriva sin verksamhet. Att regelverket blir tydligare innebär också

3 (11) att Ei får tydligare arbetsuppgifter. En tydligare reglering genom föreskrifter kommer även att innebära att eventuella processer vid förvaltningsdomstolarna kommer att bli mindre omfattande. Bemyndigandena i 6 och 12-14 kapitalbasförordningen hanteras inte i aktuell föreskrift och behandlas därför inte heller i denna konsekvensutredning. 2. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Skäliga kostnader Ei har i föreskriften angett att de kostnader som inte är opåverkbara ska anses vara påverkbara. Denna indelning har valts för att det kan vara svårt att i en föreskrift ange alla de kostnader som ett naturgasföretag har. Det är enklare att ange vilka kostnader som ska anses vara opåverkbara eftersom dessa är relativt enkla att identifiera och inte så många till antalet. Om Ei inte föreskriver vad som ska anses vara en påverkbar kostnad får detta istället anges i Ei:s beslut om intäktsram. Ei har föreskriftsrätt avseende vilket index som ska tillämpas när det gäller omräkning av de påverkbara kostnaderna. Ei tolkar bemyndigandet som att endast ett index ska tillämpas. Utgångspunkten har därför varit att utreda vilket index som bäst speglar kostnadsutvecklingen för företagens normala påverkbara kostnader genom en jämförelse mellan olika index. Ei har tillsammans med statistiska centralbyrån kommit fram till att det index som historiskt speglar företagens kostnader bäst är konsumentprisindex (KPI) och att det därför är KPI som ska användas för justering av de påverkbara kostnaderna. Även anläggningstillgångarna i kapitalbasen ska indexjusteras med hänsyn till kostnadsutvecklingen. Kapitalbasförordningen anger att indexet ska motsvara den årliga kostnadsutvecklingen för det material som använts och för det arbete som utförts vid anläggningen av tillgångarna. Ei har fått bemyndigande att meddela föreskrifter om hur indexet ska beräknas. Ei avser göra omräkningen av ett historiskt anskaffningsvärde till ett nuvärde med hjälp av ett sammanvägt entreprenadindex utvecklat av Statistiska centralbyrån speciellt för naturgasföretag. Den aktuella beräkningen framgår av bilaga 1 till föreskriften. Anslutningsavgifter Av 6 kap. 10 naturgaslagen framgår att de anslutningsintäkter som ett företag har under tillsynsperioden ska dras av från intäktsramen. Ei har getts bemyndigande att föreskriva hur beräkningen ska ske. Ei har tolkat bestämmelsen i lagen så att beräkningen endast kan ske på det sätt som framgår i föreskriften. Inga andra lösningar har därför beaktats i denna del. Ei har även föreslagit att periodisering ska ske av de anslutningsinkomster som uppkommer efter den 1 januari 2015. Eftersom anslutningarna avser olika typer av anläggningar är det dock svårt att på förhand ange under hur lång tid periodiseringen ska ske. Periodisering över den ekonomiska livslängden leder till att periodisering sker

4 (11) över samma tid som ersättning för kapitalförslitning utgår. Det leder också till att olika anläggningar periodiseras över olika tider. Rimlig avkastning Av kapitalbasförordningen framgår att vid en beräkning av rimlig avkastning så ska den del av kapitalkostnaderna som motsvarar kapitalförslitning beräknas som en fast andel av nuanskaffningsvärdet. Den fasta andelen ska i sin tur beräknas utifrån tillgångens ekonomiska livslängd. Detta innebär att de årliga avskrivningarna i förhållande till nuanskaffningsvärdet är lika stora över hela anläggningens livslängd. Ei har enligt kapitalbasförordningen getts bemyndigande att föreskriva om beräkningen av kapitalförslitningen. Eftersom beräkningen av kapitalförslitningen redan framgår av förordningen innebär Ei:s bemyndigande endast att preciseringar införs i föreskriften så att beräkningen blir komplett. En förutsättning för att kunna beräkna kapitalförslitningen är att en anläggnings nuanskaffningsvärde kan bestämmas. Detta framgår redan av kapitalbasförordningen vilket innebär att Ei inte behöver föreskriva något om värderingen av anläggningarna avseende beräkningen av kapitalförslitning. Vid beräkningen av kapitalförslitning behöver det också bestämmas från vilken tidpunkt kapitalförslitningen ska börja räknas. Ei anser att denna tid bör räknas från samma tidpunkt som en anläggning anses vara del av företagets kapitalbas. Detta framgår av 6 i kapitalbasförordningen och innebär att beräkningen utgår ifrån halvårsskiften. För en anläggning som tas i bruk under det första halvåret ska därför kapitalförslitningen börja vid halvårsskiftet och för en anläggning som tas i bruk under det andra halvåret från det årsskifte som följer. Om en viss del av en anläggning byts ut innebär detta att investeringen, dvs. den tillgång som läggs till, åsätts ett värde i kapitalbasen som kapitalförslitningen sedan kan beräknas på. För den resterande anläggningen tillämpas beräkningen utifrån samma tidpunkt som den ursprungliga anläggningen togs i bruk. Den reala linjära metoden syftar till att under den ekonomiska livslängden ge avkastning och ersättning för kapitalförslitning (avskrivning) på nuanskaffningsvärdet. Kapitalbasförordningen anger inte uttryckligen hur anläggningstillgångar som har en ålder överstigande den ekonomiska livslängden ska hanteras. En naturlig följd av att kapitalförslitningen enligt förordningen ska beräknas utifrån tillgångens ekonomiska livslängd är dock att tillgångar vars ekonomiska livslängd har gått ut inte generar någon kapitalkostnad. Detta hindrar att kunderna får betala för en anläggningstillgång mer än en gång och innebär att kapitalförslitningen ska anses vara noll efter att den ekonomiska livslängden uppnåtts. Det är mot bakgrund av detta också viktigt att tillgångarna åsätts korrekta avskrivningstider. Ei har också getts bemyndigande att föreskriva om åldersbestämning för det fall företaget saknar uppgifter om ålder på anläggningarna. Utgångspunkten för en sådan åldersbestämning är att det endast är en mindre del av företagens anläggningar som

5 (11) kommer bestämmas med hjälp av en sådan bestämmelse. Ei har föreslagit att åldersspann ska tillämpas för det fall företagen saknar uppgift om exakt ålder på en anläggning. Det finns flera andra sätt att bestämma en alternativ ålder. Genomsnittsålder på näten eller schabloner är exempel på sådana alternativ. Ei anser dock att svårigheten med dessa är att de kan ge alltför stora skillnader mot den verkliga åldern på anläggningen och att detta varken gynnar företagen eller kunderna. Ei:s förslag innebär att företagen behöver motivera en alternativ åldersbestämning och grunda ställningstagandet på verkliga uppgifter. En begränsning är dock att en anläggning inte kan anses vara äldre än företagens verksamhet. Eftersom naturgasnäten i huvudsak byggdes ut relativt sent kommer den alternativa beräkningen inte behöva användas i stor omfattning. 3. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Naturgasföretag De naturgasföretag som bedriver verksamhet med överföring, förgasning och lagring av naturgas kommer att beröras. I dagsläget berörs sju företag av regleringen och Ei:s föreskrifter. Fem av dessa företag bedriver också verksamhet på elmarknaden, där en motsvarande reglering redan tillämpas. En intäktsram kommer att fastställas var för sig för transmission, distribution, lagring i lagringsansläggning och drift av förgasningsanläggning, samt att en intäktsram för transmission även ska omfatta intäkter från lagring i rörledning, sk. line-pack. De företag som berörs är Swedegas AB (lagring och transmission), Göteborg Energi Gasnät AB, Öresundskraft AB, Kraftringen Nät AB, E.ON Gas Sverige AB, Stockholm Gas AB och Varberg Energi AB. Swedegas bedriver lagring och transmission, övriga företag distribution. Stockholm Gas AB har tidigare inte omfattats av Ei:s tillsyn. Då företaget har börjat distribuera naturgas innebär detta att naturgaslagens regler blir tillämpliga även på dem. Stockholm Gas AB kommer på grund av detta också att omfattas av förhandsregleringen med start den 1 januari 2015. Kunderna Kunderna berörs indirekt av hela regleringen genom att intäktsramen kommer att få betydelse för hur höga avgifter som kan debiteras under en tillsynsperiod. Ei:s föreskrifter påverkar kunderna på det viset att Ei i vissa delar utformat den närmare utformningen av regleringen och att denna inte kommer att kunna överklagas av naturgasföretagen i dessa delar. Detta innebär att eventuell osäkerhet gällande kundernas tariffer reduceras i dessa delar. Myndigheter och domstolarna Ei:s utnyttjande av föreskrifträtten innebär att färre frågor överlämnas för prövning i domstol.

6 (11) 4. Uppgifter om kostnadsmässiga och andra konsekvenser som regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Energimarknadsinspektionen bedömer att de kostnader som uppstår till följd av de föreslagna föreskrifterna är begränsade. Inledande bestämmelser Kapitlet bedöms inte innebära någon administrativ börda. Skäliga kostnader Avseende vilka kostnader som ska anses vara påverkbara så innebär föreskriften endast en uppräkning av de kostnader som inte är påverkbara. Detta innebär motsatsvis att alla andra kostnader är att anse som påverkbara. Det kan krävas visst arbete med att göra denna indelning hos företagen. Inspektionen uppskattar att detta arbete kan ta en personvecka för varje företag inför den första tillsynsperioden. Bestämmelsen om vilket index som ska användas för justeringen av de påverkbara kostnaderna anses inte medföra några administrativa kostnader. Anslutningsavgifter Företagen kommer att ha kostnader för att ta fram uppgifter om de anslutningsavgifter som företaget haft men som kommer intäktsföras under tillsynsperioden respektive för att prognostisera kommande anslutningar under tillsynsperioden. Krav på att ta fram dessa uppgifter fastställs dock inte i denna föreskrift utan i Ei:s föreskrift om naturgasföretags förslag till intäktsram och om insamling av uppgifter för att bestämma intäktsramens storlek. Föreskriften anger istället hur Ei kommer att hantera de av företagen inlämnade uppgifterna. Aktuell föreskrift anger dock att en anslutningsavgift ska intäktsföras med lika belopp över anläggningens ekonomiska livslängd. Detta är en administrativ hantering som uppskattningsvis kan ta en persondag per företag. Rimlig avkastning Beräkningen av kapitalförslitning är sannolikt den som kommer ha störst påverkan på intäktsramarna. Utgångspunkten för beräkningen framgår dock av kapitalbasförordningen och inte av Ei:s föreskrift varför aktuell föreskrift endast kommer ha mindre påverkan på beräkningen. Föreskriften tydliggör utifrån vilka parametrar beräkningen kommer ske. Beräkningen grundar sig därutöver inte endast på vad Ei kan föreskriva om utan även på anläggningens ekonomiska livslängd. Ei kommer fastställa den ekonomiska livslängden för en anläggning i besluten om intäktsramar. Under förutsättning att avskrivningstiderna blir korrekta på så vis att de överensstämmer med anläggningens ekonomiska livslängd kommer företagen att få ersättning för sina anläggningar samtidigt som kunderna inte betalar för en anläggning mer än en gång. Om avskrivningstiderna blir för korta kommer det innebära att naturgasföretagen kan fortsätta använda

7 (11) anläggningar som redan är avskrivna men inte få någon ersättning för dessa. Om anläggningarna skulle tillåtas generera ersättning även efter den ekonomiska livslängden är slut minskar incitamenten att sätta korrekta avskrivningstider och det skulle även innebära att kunderna åläggs att betala mer än en gång för samma anläggningstillgång. Bestämmelsen kommer inte att medföra några administrativa kostnader för företagen. Naturgasföretagen kommer också ha kostnader för att ta fram material för att tillämpa den alternativa åldersbestämningen. Enligt uppgifter från företagen ska uppgifter om ålder finnas för en större del av anläggningstillgångarna. Vissa företag har meddelat att åldersuppgifter finns för alla anläggningar. Mot denna bakgrund uppskattar Ei att arbetet kan kräva mellan en och fyra personveckor per företag för det fall bestämmelsen behöver tillämpas. Totala kostnader Nedan framgår vilka totala kostnadsmässiga konsekvenser under tillsynsperioden som aktuell föreskrift kan ge upphov till. 1 Persondagar min Persondagar max Lägsta kostnad (kr/tillsynsperiod) Högsta kostnad (kr/tillsynsperiod) Skäliga kostnader 5 5 12 500 kr 12 500 kr Anslutningsavgifter 1 1 2 500 kr 2 500 kr Rimlig avkastning 0 0 0 kr 0 kr Åldersbestämning 5 20 12 500 kr 50 000 kr Summa 11 26 27 500 kr 65 000 kr 5. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Regleringen överensstämmer med och är en direkt följd av artikel 41 punkt 6 a i Europarlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG. I artikeln anges att [t]illsynsmyndigheterna ska ansvara för att tillräckligt lång tid i förväg innan dessa träder i kraft, fastställa eller godkänna åtminstone metoder för att beräkna eller fastställa villkoren för a) anslutning och tillträde till nationella nät, inbegripet överförings- och distributionstariffer, samt villkor och tariffer för tillträde till LNG-anläggningar; dessa tariffer eller metoder ska utformas så att nödvändiga investeringar i näten och LNGanläggningarna kan göras på ett sätt som gör det möjligt att säkra nätens och LNGanläggningarnas funktion på längre sikt. 1 Lönekostnad (lön samt arbetsgivaravgifter) per arbetad dag om ca 2 500 kr. Baserat på en genomsnittslön för en privat tjänsteman om 36 210 kr per månad.

8 (11) 6. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Aktuella bestämmelser i naturgaslagen trädde i kraft den 1 juni 2013. Naturgaslagen fastställer att de aktuella bestämmelserna ska tillämpas första gången för en tillsynsperiod som inleds den 1 januari 2015. Enligt samma lag ska tillsynsmyndigheten meddela beslut om intäktsram senast två månader innan tillsynsperioden börjar vilket innebär senast den 30 oktober 2014 för den tillsynsperiod som börjar 1 januari 2015. Regeringens förordning (2014:35) om fastställande av intäktsram på naturgasområdet utfärdades den 23 januari 2014 och träder i kraft den 1 mars 2014. Den aktuella föreskriften planeras att träda i kraft den 15 maj 2014. Ett tidigare ikraftträdande är inte möjligt med tanke på att regeringens förordning meddelats ganska sent och eftersom det är viktigt att myndighetens förslag blir tillräckligt genomarbetade och att samtliga intressenter får möjlighet att lämna synpunkter. Ett senare ikraftträdande ska helst undvikas eftersom myndigheten måste ha tillräckligt god tid på sig att göra korrekta bedömningar av de förslag till intäktsramar som företagen ska lämna in. Samtliga berörda företag har deltagit i Ei:s referensgrupp och har löpande fått information om arbetet med föreskrifterna under hösten 2013 och vintern 2014. Även kundrepresentanter har deltagit på referensgruppsmötena. En bred krets av intressenter och samtliga berörda företag har fått lämna synpunkter på förslaget till föreskrift under februari och mars 2014. Ei kommer att publicera föreskrifterna på Ei:s hemsida, www.ei.se, när de kommer från trycket och informera berörda företag när så skett. Några ytterligare informationsinsatser anser Ei inte är nödvändigt. Information kommer i samband med att föreskriften träder i kraft att finnas tillgängligt på Energimarknadsinspektionens webbplats, www.ei.se. 7. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen I dagsläget berörs sju företag av Ei:s föreskrifter. Fem av dessa företag bedriver också verksamhet på elmarknaden, där en motsvarande reglering redan tillämpas. Göteborg energi Gasnät AB, Öresundskraft AB, Kraftringen Nät AB, E.ON Gas Sverige AB och Varberg energi AB tillhandahåller el (både handel och elnät), naturgas och fjärrvärme. Swedegas är ensam ägare av stamnätet för naturgas i Sverige (landets alla högtrycksledningar) och agerar som systembalansansvarig för det svenska naturgassystemet. Swedegas äger även lagringsanläggningar. Stockholm Gas AB har tidigare inte omfattats av Ei:s tillsyn. Då företaget har börjat distribuera naturgas innebär detta att naturgaslagens regler blir tillämpliga även på dem. Stockholm Gas AB kommer på grund av detta också att omfattas av förhandsregleringen med start den 1 januari 2015. Ei har dock inte samlat in några uppgifter om företaget tidigare och då företaget haft verksamheterna integrerade är det inte möjligt att ta fram

9 (11) information om total nettoomsättning och antal anställda för den del av företaget som kommer bedriva distribution av naturgas. Av den information som Stockholm Gas AB har på sin hemsida framgår dock att företagets kundantal överstiger 70 000, vilket innebär att företaget är ett av de största distributionsföretagen i Sverige. Detta är dubbelt så många kunder som övriga naturgasföretag har sammanlagt. I tabellen nedan framgår övriga företags totala nettoomsättning och antal anställda för år 2012. Naturgasföretag Verksamhet Total nettoomsättning 2012 (tkr) E.ON Gas Sverige AB Distribution 483 223 39 Göteborgs Energi Gasnät AB Distribution 144 555 0 Kraftringen Nät AB Distribution 44 405 10 Swedegas AB Lagring 11 071 1 Swedegas AB Transmission 354 903 29 Varberg Energi AB Distribution 6 217 2 Öresundskraft AB Distribution 57 706 13 Antal anställda (medel) Från och med 1 januari 2005 finns en rekommendation från EU om definition av mikroföretag samt små och medelstora företag, SMF, (small and medium sized enterprises, SME). 2 Enligt denna definition anses Kraftringen Nät AB, Varberg Energi AB och Öresundkraft AB vara små företag. Tar man hänsyn till hela koncernen anses dock inget av företagen vara små enligt denna definition. Stockholm Gas är ett helägt dotterbolag till AB Fortum Värme samägt med Stockholm stad. Detta tyder på att inte heller det företaget kommer att anses vara ett litet företag enligt EU:s definition. 8. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. Föreskrifterna reglerar främst hur den beräkning som Ei ska tillämpa gällande olika frågor ska gå till. Det kommer dock att kräva viss administrativ hantering hos företagen. Ei har sammanställt de tids- och kostnadsmässiga konsekvenserna för företagen i avsnitt 4 ovan. 2 Kommissionens rekommendation 2003/361/EG (1) om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag

10 (11) 9. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen Ei anser inte att föreskrifterna kommer att medföra några kostnader för investeringar i anläggningar eller personal, anpassning av produkter eller nya eller ändrade skatter eller avgifter. 10. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Förhandsregleringen och föreslagna föreskrifter ska tillämpas på de verksamheter som räknas upp i 6 kap. 6 naturgaslagen. De finns inga undantag för vissa av dessa företag utan samtliga behandlas lika. Naturgasföretag behöver tillstånd, koncession, för att få bedriva nätverksamhet i Sverige. En koncession meddelas vanligen på 40 år. Koncessionens giltighet kan sedan förlängas med 40 år i taget. Reglerna om tillstånd medför att parallella naturgasnät inte byggs. I praktiken innebär detta i princip att de företag som har beviljats tillstånd för en viss sträcka har monopol på att leverera naturgas på den sträckningen. Det har hittills inte skett någon kraftig utbyggnad av distributionsnäten i Sverige. Föreskrifterna innehåller inga krav på avgift eller liknande för att få bedriva verksamhet. Ei bedömer att samtliga företag kan leva upp till de krav som ställs i föreskriften. Sammanfattningsvis anser Ei inte att föreskriften kommer att påverka konkurrensförhållandena för företagen. 11. Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen Ei anser inte att reglerna i andra avseenden kommer att påverka företagen negativt. 12. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Den nya regleringen och därmed också de föreslagna föreskrifterna har sitt ursprung i EU-rätten. Det är nödvändigt att såväl kunder som är anslutna till små företag som stora är garanterade att naturgasföretagens intäktsramar motsvarar skäliga kostnader i verksamheten. De företag som enligt EU:s definition anses vara små är del av en större koncern som förutom naturgas även levererar el och fjärrvärme. Dessa företag är dessutom nätkoncessionshavare vad gäller el och lever redan idag efter en motsvarande reglering på el. Ei anser därför inte att det finns ett behov eller motiv att ta särskild hänsyn till små företag vid reglernas utformning.

11 (11) 13. Kontaktperson Johan Carlsson, jurist, tel. 016-16 27 65, johan.carlsson@ei.se Rebecka Thuresson, jurist, tel. 016-16 27 52, rebecka.thuresson@ei.se