Ensidigt upprepat arbete

Ensidigt upprepat arbete Arbetsmiljöförhållanden, besvär, sjukfrånvaro, sjuknärvaro Information om utbildning och arbetsmarknad 2003:4

Utgivna publikationer fr o m 1996 i serien Information om utbildning och arbetsmarknad (IAM) 1996:1 Yrkesprognos 96. Behovet av arbetskraft i olika yrken 2000 och 2010 1996:2 Efter 20 år på arbetsmarknaden. Lågutbildade och andra utbildningsgruppers rörlighet 1970-1990 1996:3 Drabbade utbildningsgrupper. Från överhettning till massarbetslöshet 1996:4 Inkomst för gymnasieutbildade. Jämförelse mellan 1970 och 1990 1996:5 Ungdomar med utländsk bakgrund sju år efter grundskolan 1996:6 Arbetskraftsbarometern 96 1996:7 Nu och då. Dagens arbetsmarknadsläge jämfört med situationen före krisen 1997:1 Negativ stress i arbetet. De mest utsatta yrkena 1997:2 Utesluten från arbetsmarknaden. Arbetslös på 80-talet ofta arbetslös även på 90-talet 1997:3 De funktionshindrades situation på arbetsmarknaden. En pilotundersökning 1997:4 Arbetskraftsbarometern 97 1997:5 Övergång utbildning - arbete för utbildade inom teknik, ekonomi och vård 1997:6 Utanför arbetslivet. En beskrivning av personer som saknar eller har en svag anknytning till arbetsmarknaden 1998:1 Socioekonomiska konsekvenser av sjukdom och dödsfall inom hushåll 1998:2 Arbetsmarknadsutveckling och inkomströrlighet - en studie i det tidiga 1990-talets Sverige 1998:3 Arbetskraftsbarometern 98 1999:1 Funktionshindrades arbetssituation på arbetsmarknaden - 4:e kvartalet 1998 1999:2 Arbetskraftsprognos 1999 - Utvecklingen till år 2015 enligt två alternativa scenarier 1999:3 Utbildning och efterfrågan på arbetskraft. Utsikter till år 2005 2000:1 Arbetskraftsbarometern 99 2000:2 Utbytbarhet på arbetsmarknaden - Yrken och löner för olika utbildninggrupper 2000:3 Arbetsförhållanden för kvinnor och män i arbetsledande ställning 2000:4 Arbetskraftsbarometern 00 2001:1 Utbildning och efterfrågan på arbetskraft. Utsikter till år 2008 2001:2 Negativ stress och ohälsa. Inverkan av höga krav, låg egenkontroll och bristande socialt stöd i arbetet 2001:3 Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning- 4:e kvartalet 2000 2001:4 Arbetskraftsbarometern 01 2002:1 Arbetskraftsprognos 2002. Utvecklingen till år 2020 2002:2 Arbetskraftsbarometern 02 2003:1 Arbetsmiljön i små företag 2003:2 Länens arbetskraft utvecklingen de närmaste decennierna 2003:3 Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden - 4:e kvartalet 2002 2003:4 Ensidigt upprepat arbete. Arbetsmiljöförhållanden, besvär, sjukfrånvaro, sjuknärvaro

3 Ensidigt upprepat arbete Arbetsmiljöförhållanden, besvär, sjukfrånvaro, sjuknärvaro Information om utbildning och arbetsmarknad 2003:4

4 Information on education and the labour market 2003:4 Repetitive work Work environment, work-related disorders, sick leave due to work-related disorders, work despite sickness Statistics Sweden Swedish Work Environment Authority Producent Producer Statistiska centralbyrån (SCB) Avdelningen för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik Box 24 300 104 51 Stockholm Arbetsmiljöverket (AV) Statistikenheten 171 84 Solna Förfrågningar SCB: Kerstin Fredriksson tfn: 08-5069 40 41 Inquiries e.post:kerstin.fredriksson2@scb.se Madeleine Bastin tfn: 08-5069 46 54 e.post:madeleine.bastin@scb.se Alf Andersson tfn: 08-5069 48 46 e.post:alf.andersson@scb.se AV: Kristina Kemmlert tfn: 08-730 90 00 e.post:kristina.kemmlert@av.se Jan Weiner tfn: 08-730 90 00 e.post:jan.weiner.@av.se Eva-Karin Klenell Hatschek tfn: 08-730 90 00 e.post:eva-karin.klenell.hatschek@av.se Fotografier och kollage: Fotograf Denny Lorentzen epost:fotograf@dennylorentzen.com 2003, Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån Mångfaldigande av innehållet i denna publikation, helt eller delvis, är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, utan medgivande från Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån ISSN: 1400-3996 ISBN: 91-618-1195-5 Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro 2003.08

5 Förord I Arbetsmiljöverkets verksamhetsprogram för 2000 2003 är belastningsergonomi ett prioriterat insatsområde. Som ett övergripande mål för verkets insatser på området anges att Ohälsa till följd av ensidigt upprepat arbete ska minska, särskilt inom monterings-, sorterings-, paketerings-, datoroch kassaarbete. Denna rapport, som tagits fram av Statistiska Centralbyrån (SCB) på uppdrag av och i nära samarbete med Arbetsmiljöverket, syftar till att ge ett fördjupat underlag för de fortsatta insatserna mot ohälsa till följd av ensidigt upprepat arbete. Rapporten bygger på data från Arbetsmiljöundersökningarna 1989 2001 och Undersökningarna om Arbetsorsakade besvär 1998 2002. Båda dessa urvalsundersökningar görs i anslutning till SCB:s arbetskraftsundersökningar. Rapporten har utarbetats inom SCB:s program för arbetsmiljöstatistik av Kerstin Fredriksson (uppdragsansvarig), Madeleine Bastin och Alf Andersson tillsammans med Jan Weiner, Kristina Kemmlert och Eva-Karin Klenell Hatschek från Arbetsmiljöverket. Stockholm i augusti 2003 Kerstin Fredriksson Statistiska centralbyrån Elisabet Broberg Arbetsmiljöverket

6 Innehåll Arbetsmiljöverket inleder 7 Sammanfattning 8 1 Bakgrund och syfte. Rapportens uppläggning 11 2 Kroppsligt tungt arbete, påfrestande arbetsställningar, ensidigt upprepat arbete. Utveckling 1989-2001 13 3 Ensidigt upprepat arbete 16 3.1 Yrken där en stor del av arbetstiden består av ensidigt upprepat arbete 16 3.1.1 Kvinnor 16 3.1.2 Män 20 3.1.3 Monotont arbete minst 75 procent av tiden 23 3.1.4 Ensidigt upprepat arbete efter näringsgren 24 3.2 Utvecklingen av ensidigt upprepat arbete 1997-2001 25 3.3 Arbetsmiljöförhållanden inom de valda yrkena 26 3.3.1 Tunga lyft, påfrestande ställningar och rörelser i arbetet, monotont arbete 27 3.3.2 Stress och bundenhet i arbetet 32 3.3.3 Krav, inflytande och socialt stöd 34 3.3.4 Arbete vid maskiner 36 3.3.5 Datorarbete 38 3.3.6 Ändrad arbetsmiljö för dem som haft samma yrke de senaste fem åren 41 3.3.7 Kompetensutveckling 46 3.3.8 Kroppsligt ont och olust 48 4 Arbetsrelaterade besvär, vidtagna åtgärder, arbetsskadeanmälan, arbetsrelaterad sjukfrånvaro, sjuknärvaro, pension 50 4.1 Arbetsrelaterade besvär och orsak till besvären 52 4.2 Kroppsliga besvär som är vanligt förekommande i de valda yrkena 54 4.3 Vidtagna åtgärder. Arbetsskadeanmälan 56 4.4 Arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Sjuknärvaro på jobbet 58 4.5 Att orka jobba fram till ordinarie pensionsålder 60 5 Arbetsmiljöprofiler för de utsatta yrkena 63 6 Samband mellan ensidigt upprepat arbete och sjukfrånvaro till följd av arbetsorsakade besvär 70 6.1 Utfall 70 6.2 Exponeringar 71 6.3 Resultat av analyserna 73 6.3.1 Kvinnor 73 6.3.2 Män 74 7 Resultatdiskussion 75 Arbetsmiljöverket avslutar 78

7 Arbetsmiljöverket inleder Ensidigt upprepat, starkt styrt och bundet arbete Kännetecknande för ensidigt upprepat arbete är att man utför en eller några få arbetsuppgifter, med liknande arbetsrörelser som upprepas om och om igen under en väsentlig del av arbetsdagen. Tiden från det att ett moment påbörjas och till dess att samma moment återkommer är mycket kort. Ofta utgör arbetsuppgiften endast en liten begränsad del av ett helt arbetsflöde. Dessutom utförs det ofta i ett högt tempo. Uttrycket starkt styrt arbete syftar på att arbetstagaren har små eller inga möjligheter att påverka sådana faktorer som arbetstakt, tempo, arbetsuppgifters inbördes ordning, inflöde av arbetsuppgifter, tidpunkt för när arbetet skall vara slutfört, hur arbetet skall utföras och tider för pauser och återhämtning. Med bundet arbete brukar menas att arbetstagaren har svårt att lämna sin arbetsplats för korta stunder utan att service eller produktion störs. Att ideligen upprepa samma rörelser ger upphov till en ständig och likformig belastning. Det man hanterar behöver knappt väga någonting alls, det räcker med armarnas egen tyngd för att muskler och leder skall belastas på ett ogynnsamt sätt. Följden kan bli gradvis inträdande, allvarliga skador, som tar lång tid att läka. Den som en gång skadats på detta sätt återfår lätt sina besvär vid liknande belastningar. Det har visat sig att kvinnor oftare drabbas av denna typ av belastningsbesvär än män. En förklaring till detta kan vara att kvinnor ofta arbetar kvar i ensidiga upprepade arbeten under lång tid, medan männen går vidare till andra arbetsuppgifter. Även män drabbas av skador då de har ensidigt upprepade arbetsuppgifter; större styrka skyddar inte mot besvär vid den här typen av arbete.

8 Sammanfattning Denna rapport behandlar arbetsmiljön för kvinnor och män i yrken med många ensidigt upprepade arbetsmoment. Dessa yrken beskrivs med avseende på en rad arbetsmiljöförhållanden, såväl fysisk som psykosocial arbetsmiljö. Dessutom visas hur vanligt det är att man uppger olika former av arbetsrelaterade besvär samt sjukfrånvaro till följd av dessa besvär. Rapportens första, mest omfattande del, är beskrivande. Den andra delen består av en multivariat analys där sambanden mellan olika arbetsmiljöfaktorer och lång sjukfrånvaro till följd av besvär i nacke, axlar och armar analyseras. Underlaget för beskrivning och analys är Arbetsmiljöundersökningarna 1997, 1999 och 2001 samt undersökningarna av Arbetsorsakade besvär 1998, 2000 och 2002. Dessa hör parvis samman genom att det i stor utsträckning är samma individer som deltagit först i Arbetsmiljöundersökningen (oktnov) och sedan i Besvärsundersökningen första kvartalet året därpå. Ett antal yrken med mycket ensidigt upprepat arbete har valts ut för närmare analyser. De yrken som ingår har valts ut efter hur vanligt förekommande det är att man minst halva arbetstiden har ensidigt upprepade arbetsmoment. Kriteriet för att ett yrke skall ingå är att minst 45 procent av de svarande har angett att de har ensidigt upprepat arbete enligt definitionen. Detta gav 15 yrken för kvinnor och 12 för män. I rapporten beskrivs arbetsmiljö, besvär och sjukfrånvaro i dessa yrken. De yrken som ingår bland kvinnor är: 4211 Butikskassörer, biljettförsäljare m.fl. 514 Frisörer och annan servicepersonal (personliga tjänster) 828 Montörer 9122 Hotell- och kontorsstädare m.fl. 913 Köks- och restaurangbiträden 5221+5222 Försäljare, dagligvaror och fackhandel 4222 Receptionister m.fl. 413 Lager- och transportassistenter m.fl. 419 Övrig kontorspersonal 3415 Företagssäljare 412 Bokförings- och redovisningsassistenter m.fl. 5132 Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 5122 Kockar och kokerskor 6 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 4112 Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl.

9 Bland män ingår följande yrken: 7141+7142 Målare och lackerare 415 Brevbärare m.fl. 832 Fordonsförare 8334 Truckförare 74 Annat hantverksarbete 91 Servicearbete utan krav på särskild yrkesutbildning 825 Maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri 4131 Lagerassistenter m.fl. 828 Montörer 8211 Verktygsmaskinoperatörer 81 Processoperatörsarbete 7123 Byggnadsträarbetere, inredningssnickare m.fl. Som ett komplement beskrivs ytterligare en kategori med än mer ensidigt arbete. Vi kallar dem gruppen med mycket monotont arbete. De har arbetsuppgifter som enligt deras egen bedömning är mycket enkla att lära. Utöver grundskola krävs endast högst några månaders utbildning och upplärning för att klara arbetet. Dessutom har de upprepade arbetsmoment under minst 75 procent av arbetstiden. En del av dem som ingår i denna kategori återfinns i de yrken som valts för undersökningen medan andra finns i andra yrken. Komprimerade beskrivningar av resultaten yrkesvis återfinns i kapitel 5, Arbetsmiljöprofiler för de utsatta yrkena. I flera avseenden är de som arbetar i de valda yrkena med mycket ensidigt, upprepat arbete i större utsträckning utsatta för andra exponeringar i arbetsmiljön än vad som gäller för sysselsatta män och kvinnor totalt. Detsamma gäller också dem som har monotont arbete. I flertalet yrken med ensidigt upprepat arbete är det t.ex. vanligare än bland sysselsatta kvinnor respektive män totalt * att lyfta minst 15 kg många gånger om dagen * att ha påfrestande ensidiga arbetsrörelser och arbetsställningar * att ha små möjligheter att bestämma arbetstakten * att ha svårt att ta pauser i arbetet * att ha litet inflytande i arbetet (liten egenkontroll) För vissa av yrkena är det annorlunda, t.ex. är möjligheten att bestämma över sitt arbete förhållandevis stor bland kvinnliga frisörer, städare och kontorssekreterare och bland manliga målare och byggnadsarbetare.

10 I flertalet yrken med ensidigt upprepat arbete är det vanligare med fysiska besvär på grund av arbetet än bland sysselsatta kvinnor och män totalt. Beträffande andra besvär än fysiska är förhållandet det omvända. Den arbetsrelaterade sjukfrånvaron är ofta vanligare i de utvalda yrkena, men det är långt ifrån genomgående. Samma förhållande gäller sjukfrånvaro som omfattar minst fem veckor. De med mycket monotont arbete har högre sjukfrånvaro än vad som gäller sysselsatta totalt. I de multivariata analyserna visas vilka faktorer som främst förklarar lång sjukfrånvaro till följd av arbetsrelaterade besvär i nacke, axlar och armar bland kvinnor respektive män. Enligt denna analys utgör ensidigt upprepat arbete i sig en risk för kvinnor men ej för män. Resultaten visar att äldre kvinnor och män löper större risk för långa sjukskrivningar i samband med dessa besvär än yngre. För både kvinnor och män finns samband vad gäller att arbeta rent kroppsligt, att ofta vara tvungen att vrida sig i arbetet, att arbeta med händerna upplyfta, att inte kunna bestämma över arbetstakten och ett bristfälligt stöd från chefen. För kvinnor finns dessutom samband vad gäller ett stressigt arbete, att ej vara med och bestämma om uppläggningen av arbetet samt låga kunskapskrav i arbetet. För män finns också samband vad gället arbete i vriden arbetsställning och tunga lyft. Med utgångspunkt i dessa resultat angående förhållanden som leder till besvär och sjukfrånvaro förs avslutningsvis en diskussion om behovet av olika typer av förändringar på många arbetsplatser.

11 1 Bakgrund och syfte. Rapportens uppläggning Bakgrund och syfte Syftet med rapporten är dels att beskriva arbetsmiljön i de arbeten där ensidigt upprepat arbete är vanligt, dels att analysera samband mellan arbetsmiljön, arbetsorsakade besvär och sjukskrivning inom dessa yrken. De näringsgrenar där ensidigt upprepat arbete är vanligt skall också identifieras. Data från Arbetsmiljöundersökningarna samt från undersökningarna om Arbetsorsakade besvär utgör grunden för analyserna. Flertalet som besvarat Arbetsmiljöundersökningen har även deltagit i undersökningen om Arbetsorsakade besvär kvartalet efter. Därigenom möjliggörs analyser om samband mellan olika exponeringsfaktorer i arbetsmiljön och uppkomna besvär av arbetet och arbetsrelaterad sjukfrånvaro. För flertalet beskrivningar används ett sammanslaget datamaterial där Arbetsmiljöundersökningarna för 1997, 1999 och 2001 lagts samman med Besvärsundersökningarna för respektive 1998, 2000 och 2002. Det innebär att beskrivningar som gäller yrken avser situationen i tidsintervallet 1997-2002. Sammanläggningen har gjorts för att få ett större och därmed ett mer tillförlitligt material så att flera yrken kan beskrivas. Rapportens uppläggning I kapitel 2 ges en allmän bild av hur vissa fysiska påfrestningar i arbetsmiljön har utvecklats från 1989 till 2001, den period som Arbetsmiljöundersökningarna har genomförts. Beskrivningen omfattar kroppsligt tungt arbete, påfrestande arbetsställningar och ensidigt upprepat arbete. Därefter redovisas i kapitel 3 vilka yrken som ofta har mycket upprepade, ensidiga arbetsmoment. De yrken där 45 procent eller fler svarat att de arbetar under dessa omständigheter minst halva sin arbetstid definieras som yrken med ensidigt upprepat arbete. Femton sådana yrken för kvinnor och tolv för män uppfyller dessa kriterier. Utvecklingen av det ensidigt upprepade arbetet i dessa yrken beskrivs. Därefter beskrivs för yrkena ett antal andra arbetsmiljöförhållanden - såväl fysiska påfrestningar som psykosociala. Dessutom beskrivs i vilken utsträckning arbete med olika ty-

12 per av maskinutrustning förekommer, bl.a. arbete med datorer. Kapitlet avslutas med en redovisning av svaren på frågor om man har ont i olika delar av kroppen (rörelseapparaten) samt om man känner olust när man går till arbetet. I kapitel 4 beskrivs för de utvalda yrkena förekomsten av arbetsrelaterade besvär, deras angivna orsak och om de har lett till sjukfrånvaro, sjuknärvaro minst fyra gånger det senaste året, dvs. att man gått till arbetet trots att man varit sjuk, om åtgärder har vidtagits för att undvika besvären och om arbetsskadeanmälan har gjorts. Dessutom redovisas hur de som är 50 år och äldre ser på möjligheterna att fortsätta fram till ordinarie pensionsålder och vilka förhållanden i arbetsmiljön som eventuellt borde ändras för att underlätta detta. Kapitel 5 ger sammanfattande arbetsmiljöprofiler - yrke för yrke - av för yrket typiska ergonomiska och psykosociala förhållanden, arbetsrelaterade besvär, sjukfrånvaro och sjuknärvaro. Kapitel 6 innehåller en sambandsanalys av vilka arbetsmiljöförhållanden som inverkar på lång arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Analysen - logistisk regression - görs separat för kvinnor och män. Som förklarande variabler prövas ålder och en rad arbetsmiljövariabler, huvudsakligen sådana som använts i den beskrivande delen av rapporten. I kapitel 7 förs en avslutande resultatdiskussion. Arbetsmiljöverket avslutar rapporten med en diskussion om vilka möjliga åtgärder som behövs för att minska belastningar i arbetslivet samt hur ett bra handlingsutrymme skulle kunna inverka på människors välbefinnande i arbetslivet.

13 2 Kroppsligt tungt arbete, påfrestande arbetsställningar, ensidigt upprepat arbete. Utveckling 1989-2001 I detta kapitel visas för kvinnor och män utvecklingen av förekomsten av vissa fysiska exponeringar under åren 1989-2001. Följande frågor ur Arbetsmiljöundersökningen används. Tungt, kroppsligt arbete Måste flera gånger dagligen lyfta minst 15 kg Arbetar minst ¼ av tiden kroppsligt Måste minst ¼ av tiden ta i så att andningen blir snabbare Påfrestande arbetställningar Arbetar minst ¼ av tiden i framåtlutad arbetsställning utan stöd för händer eller armar Arbetar minst ¼ av tiden i vriden ställning Arbetar minst ¼ av tiden med upplyfta händer i axelhöjd Ensidigt upprepat arbete Mera precis avser frågan om arbetet vissa tider kräver att man enbart upprepar samma arbetsmoment. Vi har valt att redovisa andelen som minst ½ tiden har det så. I rapporten benämns detta genomgående ensidigt upprepat arbete. Monotont arbete Svaren på flera frågor har kombinerats och benämns i rapporten monotont arbete. I grunden finns den ovanstående frågan om ensidigt, upprepat arbete. Till detta har lagts ett villkor att arbetsuppgifterna enligt den enskildes svar är mycket enkla. Detta i den meningen att det utöver grundskola inte fordras mer än högst ett par månader sammantaget av utbildning och upplärning på jobbet för att klara arbetsuppgifterna. Vi har valt att redovisa andelen som minst ½ tiden har det så. De som uppfyller det villkoret är alltså en del av dem som har ensidigt upprepat arbete. (Monotont arbete i betydelsen passiv väntan behandlas inte här.)

14 Arbetsmiljöförhållanden 1989-2001. Procent av sysselsatta kvinnor och män 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 Arbetsmiljöförhållanden Varje dag Måste lyfta minst 15 kg... 15,6 13,9 13,5 12,1 Minst ¼ av tiden Arbetar rent kroppsligt 35,7 33,3 34,5 33,9 33,6 33,3 34,8 Tar i så att andningen blir snabbare 9,1 8,5 9,0 9,6 10,1 10,8 12,2 Arbetar framlutad 29,2 27,3 27,5 27,7 26,9 28,2 27,5 Arbetar i vriden ställning 25,2 26,3 25,8 27,5 27,7 29,3 27,7 Arbetar med händerna upplyfta 15,4 17,7 16,4 15,5 14,7 16,9 16,0 Minst halva tiden Ensidigt upprepat arbete 42,3 38,7 39,7 43,5 44,9 44,4 44,9 Monotont arbete 24,2 21,6 20,5 21,9 22,2 20,2 20,2 Varje dag Måste lyfta minst 15 kg... 21,8 20,7 20,2 22,4 Minst ¼ av tiden Arbetar rent kroppsligt 43,7 42,7 43,0 40,6 41,1 39,5 41,2 Tar i så att andningen blir snabbare 20,8 19,8 21,0 19,4 19,2 20,6 21,3 Arbetar framlutad 28,8 28,6 28,4 27,4 26,8 26,6 27,4 Arbetar i vriden ställning 26,6 26,5 26,8 26,5 26,5 26,6 26,8 Arbetar med händerna upplyfta 21,9 23,8 22,3 21,8 20,7 21,6 22,0 Minst halva tiden Ensidigt upprepat arbete 33,6 32,5 33,1 34,9 36,5 37,5 36,5 Monotont arbete 15,6 14,7 14,7 16,0 16,4 16,4 16,0 De fetmarkerade siffrorna i tabellerna anger att uppgiften är signifikant skild mot 2001. Källa: SCB och AV Bland kvinnor har vissa förhållanden utvecklats positivt: * andelen kvinnor som dagligen lyfter tungt har minskat sedan 1995 * andelen kvinnor med monotont arbete har minskat sedan 1997. Vissa förhållanden har utvecklats negativt för kvinnorna: * arbetsmoment där man måste ta i så mycket att andningen blir snabbare har ökat bland kvinnor under hela perioden 1989-2001 * andelen med arbete i vriden arbetsställning har ökat sedan 1993 * ensidigt upprepat arbete är (några procentenheter) vanligare 2001 än under åren 1989-1993. Därefter finns ingen signifikat förändring.

15 Män visar en postiv utveckling för: * andelen som måste arbeta med händerna upplyfta i höjd med axlarna eller högre har minskat sedan 1991. Vissa förhållanden har utvecklats negativt för männen: * andelen som dagligen måste lyfta tungt har ökat sedan 1999 * andelen män som har ett arbete som innebär att man tar i så att andningen blir snabbare har ökat sedan 1997 * ensidigt upprepat arbete är (några procentenheter) vanligare 2001 än under åren 1989-1993. Därefter finns ingen signifikat förändring. Här visas andelen kvinnor och män med mycket respektive mindre upprepat ensidigt arbete. Redovisningen avser 2001. Kvinnor Män Minst 75 % av tiden Minst 75 % av tiden Mindre eller ingen tid Halva tiden Mindre eller ingen tid Halva tiden Ensidigt upprepat arbete under minst halva arbetstiden är vanligare bland kvinnor än bland män. Skillnaden är särskilt stor om man ser till dem som har ensidigt upprepat arbete så mycket som 75 procent av arbetstiden.

16 3 Ensidigt upprepat arbete 3.1 Yrken där en stor del av arbetstiden består av ensidigt upprepat arbete Här visas yrken där ensidigt upprepat arbete förekommer en stor del av arbetstiden. Uppdelningen görs med hjälp av svaret på frågan Kräver arbetet vissa tider att Du enbart upprepar samma arbetsmoment många gånger i timmen?. De yrken där 45 procent eller fler (vilket innebär ca 730 000 sysselsatta kvinnor och 500 000 sysselsatta män) svarat att de arbetar under dessa omständigheter minst halva sin arbetstid definieras som yrken med ensidigt upprepat arbete. Först visas fördelningen för kvinnor och män totalt alla år under perioden sedan visas hur utvecklingen har varit årsvis. 3.1.1 Kvinnor Nedan redovisas de yrken/yrkesgrupper bland kvinnor som har mycket ensidiga, upprepade arbetsmoment. Yrkena är sorterade från högsta till lägsta procentandel. Denna ordningsföljd använder vi sedan genomgående i rapporten. Efter tablån följer en kort beskrivning av respektive yrke/yrkesgrupp och inom vilken bransch yrket är vanligast förekommande. Yrkesindelningen och beskrivningen följer Svensk standard för yrkesklassificering (SSYK). Kvinnoyrken där 45 procent eller mer har ensidigt upprepat arbete minst halva tiden Ensidigt upprepat Antal sysselarbete satta 2002 minst ½ tiden (tusental) 4211 Butikskassörer, biljettförsäljare m.fl. 93,3 23 514 Frisörer och annan servicepersonal (personliga tjänster) 86,8 21 828 Montörer 82,4 23 9122 Hotell- och kontorsstädare m.fl. 78,9 63 913 Köks- och restaurangbiträden 70,0 45 5221+5222 Försäljare, dagligvaror och fackhandel 69,0 95 4222 Receptionister m.fl. 62,4 28 413 Lager- och transportassistenter m.fl. 57,2 17 419 Övrig kontorspersonal 49,6 78 3415 Företagssäljare 49,2 23 412 Bokförings- och redovisningsassistenter m.fl. 48,3 66 5132 Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 47,0 159 5122 Kockar och kokerskor 46,9 25 6 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 46,7 20 4112 Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl. 45,7 45 Samtliga kvinnor 44,2 2 020

För många kvinnor innebär jobbet ensidighet och upprepning 17

18 Butikskassörer, biljettförsäljare m.fl. Registrerar och tar betalt för kunders inköp; säljer biljetter till teatrar, bio, konserter, museer, utställningar m.m.; säljer färdbevis samt lotter. Förekommer främst inom Parti- och detaljhandel. Frisörer och annan servicepersonal, personliga tjänster Klipper, tvättar, lägger, färgar och permanentar hår; utför ansikts- och fotbehandlingar m.m.; ordnar begravningar; utför andra personliga tjänster. Förekommer främst inom Personliga och kulturella tjänster. Montörer Monterar delar och komponenter till maskiner och fordon, till elektrisk och elektronisk utrustning samt till metall-, gummi-, plast- och träprodukter m.m. enligt givna förutsättningar. Förekommer främst inom Tillverkning. Hotell- och kontorsstädare m.fl. Städar och rengör lokaler som t.ex. kontor, affärer, industrier, skolor, hotell och restauranger; städar fordon som t.ex. bussar, tunnelbane- och järnvägsvagnar samt flygplan och fartyg. Förekommer främst inom Fastighets- och uthyrningverksamhet, företagstjänster. Försäljare, dagligvaror och fackhandel Säljer livsmedel, drycker och andra dagligvaror i affärer, livsmedelshallar, varuhus, stormarknader och andra försäljningsställen; beställer, packar upp, prismärker, fyller på och tar betalt för varorna. Säljer sällanköpsvaror i affärer, varuhus och andra försäljningsställen; informerar kunder om varor och priser; ger råd om användning och skötsel; beställer, packar upp, prismärker, fyller på och tar betalt för varorna. Förekommer främst inom Parti- och detaljhandel. Köks- och restaurangbiträden Biträder vid matlagning, portionerar ut mat, plockar disk, diskar m.m. på restauranger och i storkök. Förekommer främst inom Utbildning, Vård och omsorg, Personliga och kulturella tjänster. Receptionister m.fl. Sköter in- och utcheckning på hotell; informerar hotellgäster och sköter telefonväxel, fax m.m.; bokar besökstider, tar emot kunder, patienter och besökande och visar dem tillrätta. Förekommer inom flertalet näringar. Lager- och transportassistenter Registrerar och kontrollerar material- och varuflöden; planerar och kontrollerar leveranser; sköter lagerhållning; samordnar och övervakar företags godstransporter; registrerar, dirigerar, samordnar och kontrollerar väg-, järnvägs- och flygtrafik. Förekommer främst inom Tillverkning, Parti- och detaljhandel, Transport och kommunikation.

19 Övrig kontorspersonal Utför andra kontorsgöromål än vad man normalt gör inom kontors- och kundservicearbete eller en kombination av dessa; skriver protokoll, brev, tabeller, fakturor och andra dokument på ordbehandlare; svarar för personal, elev- och kursregistrering; tar emot, granskar och kompletterar order eller statistikunderlag; gör beställningar och bevakar leveranser; sköter garanti- och reklamationsärenden. Förekommer inom flertalet näringar. Företagssäljare Säljer från kontor eller genom uppsökande verksamhet produkter och tjänster till återförsäljare, grossister, företag m.fl.; ansvarar för produkt eller distrikt; informerar om produkter och tjänster, utarbetar kundspecifika lösningar samt tar emot beställningar; sköter kundregister och tar fram försäljningsstatistik; exponerar varor och tar varor i retur. Förekommer främst inom Tillverkning, Parti- och detaljhandel. Bokförings- och redovisningsassistenter Registrerar, sammanställer och bearbetar data om penningflöden; kontrollerar fakturor; beräknar ackord, löner, skatter m.m.; sköter och bokför in- och utbetalningar; informerar anställda om löner, semester och tillämpning av avtal; sammanställer lönestatistik och underlag för lönerevision. Förekommer inom flertalet näringar. Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. Biträder läkare och sjuksköterskor vid undersökning, behandling och operation av patienter; deltar i den dagliga omvårdnaden av patienter; bäddar, tar prover, lägger om sår, tränar, serverar mat, städar och hjälper till med personlig hygien. Förekommer främst inom Vård och omsorg. Kockar och kokerskor Lagar, lägger upp och garnerar mat; planerar matsedlar; köper in varor. Förekommer främst inom Vård och omsorg, Personliga och kulturella tjänster. Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske I arbetet ingår att driva jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel; att odla och skörda grödor och frukt; att föda upp och hålla djur för kött- eller mjölkproduktion m.m.; att vårda och avverka skog; att anlägga och sköta trädgårdar och parker; att odla eller fånga fisk; att jaga vilt. Förekommer inom Jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske. Kontorssekreterare, läkarsekreterare. m.fl. Skriver ut, registrerar, ordnar och förvarar dokument och handlingar; ger, tar emot och förmedlar information med hjälp av telefon, fax och dator; tar fram journaler och andra handlingar för besök och sammanträden; beställer resor och hotell. Förekommer främst inom Vård och omsorg.

20 3.1.2 Män Nedan redovisas de yrken/yrkesgrupper bland män som har mycket ensidiga, upprepade arbetsmoment. Yrkena är sorterade från högsta till lägsta procentandel. Denna ordningsföljd använder vi sedan genomgående i rapporten. Efter tablån följer en kort beskrivning av respektive yrke/yrkesgrupp och inom vilken bransch yrket är vanligast förekommande. Yrkesindelningen och beskrivningen följer Svensk standard för yrkesklassificering (SSYK). Mansyrken där 45 procent eller mer har ensidigt upprepat arbete minst halva tiden Ensidigt upprepat Antal sysselarbete satta 2002 minst ½ tiden (tusental) 7141+7142 Målare och lackerare 73,6 25 415 Brevbärare m.fl. 74,1 18 832 Fordonsförare 69,9 105 8334 Truckförare 69,6 20 74 Annat hantverksarbete 66,2 23 91 Servicearbete utan krav på särskild yrkesutbildning 63,9 53 825 Maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri 57,3 18 4131 Lagerassistenter m.fl. 54,5 53 828 Montörer 53,4 46 8211 Verktygsmaskinoperatörer 53,3 44 81 Processoperatörsarbete 47,0 39 7123 Byggnadsträarbetere, inredningssnickare m.fl. 46,7 58 Samtliga män 36,3 2 163