INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. O. Landtmäteriet. Stockholm : Iwar Hæggström, 1868-1911. Täckningsår: 1867-1910. Landtmäteriet bytte år 1878 namn till Landtmäteristyrelsen Efterföljare: Landtmäteri / av Kungl. Landtmäteristyrelsen. Stockholm : Ivar Hæggström, 1912-1952. (Sveriges officiella statistik) Täckningsår: 1911-1950 Översiktspublikationer Statistisk utredning rörande under åren 1828-1905 utförda landtmäteriförrättningar m. m. / af Kungl. Landtmäteristyrelsen verkställd år 1906. (Bidrag till Sveriges officiella statistik. O. Landtmäteriet. XXXVII[: Bihang]) Bihang till Lantmäteristyrelsen underdåniga berättelse för år 1905 Historisk statistik för Sverige. D. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år 1955. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1959 BISOS O digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2007 urn:nbn:se:scb-bi-o0-8701_
BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. O) LANDTMÄTERIET. XX. LANDTMÄTERISTYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM IVAR HÆGGSTRÖMS BOKTRYCKERI 1888.
Innehållsförteckning. Underdånig berättelse Sid. 3. Tabell-bilagor: Tab. 1. Sammandrag öfver 1887 afslutade landtmäteriförrättningar i riket, länsvis» 10. Tab. 2. Sammandrag öfver afslutade egentliga laga skiftens och, med undantag för storskiften och afvittringar, alla andra landtmäteriförrättningars omfång åren 1882 1887» 12. Tab. 3. Öfversigt öfver den arbetande landtmäteripersonalen vid allmänna skiftesverket samt dervid förekomna landtmäteriförrättningars mängd, beskaffenhet och handläggning under år 1887» 14. Tab. 4. Sammandrag öfver förordnanden till landtmäteriförrättningar, utfärdade åren 1882 1887» 16. Tab. 5. Uppgift å jordegares utgifter för laga skiften, afslutade under år 1887» 17. Tab. 6. Allmänna skiftesverkets i riket ställning den 31 Dec. 1887» 17. Tab. 7. Storskiftes- och afvittringsverkens fortgång år 1887» 18. Tab. 8. Sammandragen femårsöfversigt af storskiftes- och afvittringsverken åren 1883 1887» 18. Table des matières. Rapport au Roi pag. 3. Tableaux annexés: Tabl. N:r 1. Travaux d'arpentage achevés en 1887, par préfectures» 10. Tabl. N:r 2. Résumé, par ans, des répartitions légales des parcelles et d'autres travaux d'arpentage, achevés pendant les années 1882 1887» 12. Tabl. N:r 3. Nombre d'arpenteurs en activité ainsi que nombre, espèce et procédé de leurs travaux, en 1887» 14. Tabl. N:r 4. Nombre des commissions expédiées aux arpenteurs pour l'exécution des requisitions, faites pendant les années 1882 1887» 16. Tabl. N:r 5. Dépenses des propriétaires pour les répartitions légales des parcelles, achevées en 1887» 17. Tabl. N:r 6. Etat des différentes repartitions des parcelles, le 31 déc. 1887» 17. Tabl. N:o 7. Délimitation des terres publiques et distribution entre l'etat, les communes et les particuliers des dites terres, ainsi que répartition des parcelles distribuées à ces derniers» 18. Tabl. N:r 8. Résumé, pour les années 1883 1887, des opérations mentionnées dans le tableau N:r 7» 18.
Till Konungen. Landtmäteristyrelsen får härmed afgifva underdånig berättelse om landtmäteriet i riket for år 1887, upptagande särskilda redogörelser angående: Rikets Generallandtmäterikontor; Landtmäteripersonalen; Allmänna Skiftesverket samt Storskiftes- och Afvittringsverken. Rikets Generallandtmäterikontor. protokollsutdrag, utgör antalet af från Styrelsen under året utgångna expeditioner 922. 3:o. Landtmäterifiskalen har haft att handlägga 23 balanserade och 199 under året inkomna, tillsammans 222 mål och ärenden, af hvilka 206 blifvit afgjorda och 16 balanserade till innevarande år. Antalet från landtmäterifiskalen utgångna expeditioner har varit 200. 4:o. Aktuarien har mottagit och qvitterat 2,433 regalark inkomna publika renovationer, ombesörjt utlåning till offentliga myndigheter af 486 kartor och beskrifningar, samt till enskilda personer på begäran utgifvit kopior eller utdrag af 60 kartor och 76 beskrifningar mot stämpelafgifter till ett sammanräknadt belopp af 1,079 kronor 30 öre. 5:o. Ingeniörerne hafva hufvudsakligen varit sysselsatte med dels arkivundersökningar för utredning af förekomna ärenden, dels erforderliga uträkningar af kartor beträffande skiftesfrågor remitterade till Landtmäteristyrelsen, dels revision af de till arkivet hörande registren, dels granskning af.de publika renovationer, som från förste landtmätarne i länen för deras egna förrättningar inkommit, och hvilka renovationer innehålla tillsammans 263 regalark, samt dels granskning och kollationering af ofvan nämnda, af aktuarien till enskilda personer emot stämpelafgifter utgifna kartor och beskrifningar. Dessutom hafva ingeniörerne biträdt vid handläggning af åtskilliga andra inom Generallandtmäterikontoret förekomna göromål samt bestridt landtmäterisekreterare-, landtmäterifiskalsl:o. Såsom närmare synes af Landtmäteristyrelsens till Eders Kongl. Maj;ts Justitiekanslers-embete den 5 sistlidne Januari afgifna arbetsförteckning för år 1887, har följande antal mål och ärenden handlagts af Styrelsen, nemligen: Bref och remisser från Eders Kongl. Majas Kansli och Högsta Domstol, 2 balanserade och 62 inkomna under året, deraf 9 skiftesmål, tillsammans 64, af hvilka 61 blifvit afgjorda och 3 balanserade till år 1888; Bref och remisser från Eders Kongl. Maj:ts Kollegier, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande samt andra embetsverk och myndigheter, 2 balanserade och 146 inkomna under året, tillsammans 148, af hvilka 147 blifvit afgjorda och 1 balanseradt; Ansökningar m. m., 5 balanserade och 343 inkomna under året, tillsammans 348, hvilka alla blifvit afgjorda. Styrelsen har sålunda under år 1887 haft att handlägga 9 balanserade och 551 inkomna, tillsammans 560 mål och ärenden, af hvilka 556 blifvit afgjorda och 4 balanserade.. 2:o. Oberäknadt remisser inom kontoret och utlemnade
4 Redovisning. och aktuarietjensterne under de tider, då ordinarie innehaf- j varne af dessa tjenster åtnjutit semester eller tjenstledighet, i 6:0. Under år 1887 hafva vid Generallandtmäterikontoret varit anstälde utom tillfälliga biträden tre extra biträden, hvilka tjenstgjort hela året. En af dem har verkstält ren- 8:0. För att bereda en öfversigt af antalet mål och ärenden, hvilka blifvit under de senast förflutna sex åren handskrifning, den andre har biträdt landtmäterisekreteraren och den tredje sysselsatts af aktuarien med åtskilliga i arkivet förekomna göromål. 7;o. Förhållandet med de åt Styrelsens vård och förvaltning anförtrodda medel, har varit följande: lagda, dels af Styrelsen och dels i landtmäterifiskalskontoret, meddelas i underdånighet följande: Arbetsförteckning.
Landtmäteripersonalen. Landtmäteripersonalen. Enligt matrikeln öfver landtmäteripersonalen, bestod denna personal vid 1886 års slut af: 7 embets- och tjenstemän vid Generallandtmäterikontoret; 24 förste landtmätare; 185 kommissionslandtmätare; deraf 2 varit sysselsatte vid allmänna ekonomiska karteverket och 27 vid storskiftes- och afvittringsverken; 65 vice kommissionslandtmätare, deraf 2 varit sysselsatte vid det förenämnda karteverket och 3 vid afvittringsverket; 1 storskiftes- och afvittringslandtmätare, som icke tillika är förste-, kommissions- eller vice kommissionslandtmätare; 135 landtmäteriauskultanter och 198 landtmäterielever; tillsammans 615; deraf på eget ansvar arbetande 282. Inom denna personal hafva följande förändringar timat under 1887: Af de genom afsked eller död afgångne hafva tre kommissionslandtmätare tillika varit storskiftes- eller afvittringslandtmätare. Landtmäteripersonalen liar ökats med de 23 eleverne, och som 19 personer afgått, så har landtmäteripersonalen på det hela ökats med 4. Vid 1887 års slut funnos enligt matrikeln: 7 embets- och tjenstemän vid Generallandtmäterikontoret; 24 försto landtmätare; 179 kommissionslandtmätare, deraf 2 varit sysselsatte vid allmänna ekonomiska karteverket och 24 vid storskiftes- och afvittringsverken; 67 vice kommissionslandtmätare, deraf 2 varit sysselsatte vid det förenämnda karteverket och 3 vid afvittringsverket; 1 storskiftes- och afvittringslandtmätare, som icke tillika är förste-, kommissions- eller vice kommissionslandtmätare; 135 landtmäteriauskultanter; 206 landtmäterielever; tillsammans 619; deraf på eget ansvar arbetande 278, eller 4 mindre än vid årets början. I matrikeln qvarstå likväl åtskilliga auskultanter och elever, hvilka sannolikt icko vidare komma att sysselsätta sig med landtmäterigöromål; ty under sistlidet år tjenstgjorde af de 341 i matrikeln upptagne endast: 99 landtmäteriauskultanter och 83 landtmäterielever; 182 tillsammans, eller 6 mindre än under år 1886. Allmänna Skiftesverket. Åf tab. 1, hvilken innehåller ett, efter förste landtmätarnes berättelse om landtmäteriet i hvarje län, länsvis upprättadt sammandrag Öfver år 1887 afslutade landtmäteriförrättningar i hela riket storskiftes- och afvittringsgöromålen dock icke inbegripna täcktes Eders Kongl. Maj:t nådigst Allmänna Skiftesverket. 5 inhemta, i hvad mån berörda förrättningar under nämnda år inom hvarje län förekommit. Och när detta sammandrags summor sammanställas med de summor, hvilka finnas i lika beskaffade sammandrag för åren 1882 1886, så erhållas de sifferuppgifter, som redovisas i tab. 2, innehållande sammandrag öfver afslutade egentliga laga skiftens*) och, med undantag för storskiften och afvittringar, alla andra landtmäteriförrättningars omfång åren 1882 1887. De märkligaste upplysningar, som kunna hemtas ur tab, 1 torde vara, att inom hela riket laga skiften under år 1887 blifvit afslutade å 147,177 hektar och 207-828 mantal, att i Blekinge och Malmöhus län intet laga skifte under året afslutats, att de afslutade laga skiftena omfattat i Kristianstads län 136 hektar, i Göteborgs och Bohus län 390 hektar och 3-813 mantal, i Vermlands län 428 hektar och 0-708 mantal, i Upsala län 449 hektar och 5-2so mantal, i Skaraborgs län 459 hektar och 2-eoo mantal, att i Gotlands län, hvarest de under år 1887 afslutade laga skiftesförrättningarnes omfattning varit större, än inom något annat län i södra och mellersta delarne af riket, sådana förrättningar afslutats å 9,540 hektar och 36-2si mantal, samt att i Jemtlands län deafslutade^laga skiftena omfattat större areal än för något af rikets öfriga län, nemligen 54,025 hektar, tillhörande 12-7so mantal; att inga stängseldelningar år 1887 af landtmätare afslutats inom Upsala, Södermanlands, Gotlands, Malmöhus, Hallands, Vestmanlands, Kopparbergs, Vesterbottens och Norrbottens län, samt inga vägdelningar inom Stockholms, Upsala, Södermanlands, Hallands, [Skaraborgs, Vermlands, Jemtlands och Vesterbottens län. Af tab. 2 synes, bland annat, att alla de afslutade landtmäteriförrättningarne omfattat: af hvilket allt följer, att^de afslutade förrättningarnes omfång under år 1887 varit, utom hvad skiftade mantal beträffar, större än under år 1886 samt, jemfördt med motsvarande medeltalet för åren 1882 1886, större i afseende å afmätta och skiftade hektar samt uppmätta längder, men mittåre i afseende å skiftade mantal och delade längder. Tab. 3 innehåller en öfversigt öfver den arbetande landtmäteripersonalen vid allmänna skiftesverket samt dervid förekomna landtmäteriförrättningars mängd, beskaffenhet och handläggning. Af tab. 4 synes, att förordnanden till landtmäteriförrättningar i hela riket utgifvits: *) Med egentliga laga skiften, förstås, här och i det följande, laga skifte på antingen alla egorna eller ock särskildt inrösningsjorden samt särskildt afrösningsjorden till icke allenast byar, utan äfven enstaka hemman eller lägenheter, som utgöra possessioner för sig sjelfva, hvilka icke tulförene undergått Avarten enskifte eller laga skifte. Till andra förrättningar räknas deremot ändringar af afslutade laga skiften, Hyrningar af hemman och lägenheter, hvilka förut undergått enskifte eller laga skifte, och alla andra förrättningar, som icke utgöra egentliga laga skiften och ej heller storskiftes- eller afvittringsförrättningar.
6 Allmänna Skiftesverket. år 1887 till 187 laga skiften och 1,733 andra förrätta., eller tills. 1,920 år 1886 till 173 d:o d:o 1,841 d:o d:o 2,014 o. i medeltal för åren 1882 1886 till 220 d:o d:o 1,966 d:o " d:o 2,186, hvaraf framgår, att antalet förordnanden under år 1887 varit omkring 4-7 % mindre än under år 1886 oeh omkring 12-2 % mindre än i medeltal för åren 1882 1886. För öfrigt torde i afseende å ofvan omformälta förordnanden Iböra anmärkas, att under år 1887 en del deraf meddelats för landtmätare från andra län, än det inom hvilket de varit stationerade, nemligen: Af tab. o, innehållande en länsvis upprättad uppgift öfver jordegares utgifter för under år 1887 afslutade laga skiften synes, att sådane utgifter icke förekommit i Blekinge, Kristianstads oeh Malmöhus län samt utgjort emellan 1,000 och 5,000 kronor i Göteborgs och Bohus, Skaraborgs och Vermlands län; emellan 5,000 och 10,000 kronor i Stockholms, Upsala, Kalmar, Hallands, Örebro, Yestmanlands och Vesternorrlands län; emellan 10,000 och 20,000 kronor i Södermanlands, Jönköpings och Kronobergs län; emellan 20,000 och 40,000 kronor i Elfsborgs och Norrbottens län; emellan 40,0(Xroch 70,000 kronor i Östergötlands och Kopparbergs län; emellan 100,000 och 180,000 kronor i Gefleborgs, Jemtlands och Vesterbottens län samt 133,232 kronor i Gotlands län, i hvilket "sistnämnda län dessa utgifter varit störst, äfvensom att berörda utgifter för hela riket uppgått till 489,976 kronor till landtmätare och gode män samt till 239,861 kronor för öfrigt, eller tillsammans 729,837 kronor. För jemförelse torde här få nämnas, att ifrågavarande slags utgifter utgjorde år 1886; 558,801 kronor, år 1885: 683,462 kronor, år 1884: 888,422 kronor, år 1883: 814,979 kronor, år 1882: 718,489 kronor, eller i medeltal för åren 1882 1886: 732,831 kronor. I förestående summa äro jemväl kostnader för ändringar af afslutade laga skiften inberäknade. Ibland utgifterna till landtmätare och gode män äro upptagna alla slags till dem utgående arfvoden och ersättningar för resekostnader för laga skiften, samt lösen för skifteshandlingar och kartor. De för öfrigt beräknade utgifterna äro sådana, som måst af skifteslag gemensamt bestridas, såsom till vederbörande domstolar med deras biträden, till utflyttande delegare, minskadt med hvad af allmänna medel såsom utflyttningsunderstöd erhållits, samt för den första anläggningen af vid skifte bestämda vägar och fioddiken m. m.; men till de ifrågavarande utgifterna räknas icke handtlangnings- och dylika kostnader, å hvilka landtmätarne ej hafva säkra uppgifter att tillgå, och icke heller ersättningar,'hvilka blifvit enligt 99, 100, 101 & 107 i nådiga Skiftesstadgan, en eller flere delegare i skifteslag för erhållna motsvarande fördelar ålagda. Enligt i Kongl. Statskontoret erhållen upplysning, har utaf ofvan nämnda slags utflyttningsunderstöd, jemlikt nådiga kungörelsen den 27 September 1861, år 1887 af statsmedel utbetalts 35,654 kronor 71 öre. Tab. 6, innehållande en Öfversigt öfver allmänna skiftesverkets i xiket ställning den 31 December 1887, utvisar så väl i hvad mån skiftesverket numera framskridit inom hvarje särskildt län, som äfven hvad i detta afseende ännu kan anses återstå. Denna tabell är visserligen icke i alla afseenden fullt tillförlitlig, och detta gäller i synnerhet om de uppgifter, som meddelats i de tvänne sista hufvudkolumnerna. I den förra har, såsom rubriken visar, införts mantal på de byar, som troligen komma att undergå laga skifte. Förverkligandet af hvad som i detta afseende blifvit antaget beror naturligtvis på vederbörande jordegare. Säkerligen är hemmantalet uti den ifrågavarande kolumnen snarare för högt, än för lågt, enär sannolikt ett eller annat hemman derstädes blifvit intaget, som icke kan blifva föremål för laga skifte i egentlig mening, utan allenast klyfning emellan två eller flera egare eller innehafvare. Alla sådane hemman äro eljest intagna i fjerde hufvudkolumnen, i hvilken för öfrigt intagits alla krono- oeh frälsesäterier, boställen, bruk, bergs-, frälse- och rekognitionsskogsm. fl. hemman, som antingen af ålder varit enstaka, eller blifvit detta i senare tider, medelst afvittring o. d. samt följaktligen icke kunna komma att undergå laga skifte på alla egorna, eller andra af dessa, än de, som möjligen ligga i samfällighet med andra hemmans egor. Beträffande i fråga varande uppgifter så vidt de angå Kopparbergs län, har vederbörande förste landtmätare meddelat, att mantalssättning å hemman och lägenheter inom länet väl af ålder funnits och äfven i senare tid skett å särskilda skattlagda lägenheter, men att inom hela länet, utom Vesterbergslagen, den långt utsträckta hemmansklyfningen i förening med den omständigheten, att huru små andelar som helst af olika byar och hemman blifvit vid storskiftesförrättningarne såsom besutenheter sammanförda, sedan lång tid omöjliggjort all mantalssättning å de särskilda hemmanen inom hvarje socken, hvarföre endast hela socknens gemensamma bemmantal vore kändt; samt att i följd häraf ofvanberörda uppgifter kunnat beräknas endast approximativt och med ledning af reducerade jordatalet, med undantag för Kopparbergs och Thorsångs socknar, för hvilka uppgifterna skett under ledning af taxeringsvärden. För öfrigt bör anmärkas beträffande ifrågavarande uppgifter för Vesterbottens och Norrbottens län, att inom dessa läns lappmarker mantalet för flere hemman ännu icke blifvit genom afvittring slutligen bestämdt, samt att fördenskull uppgifterna härutinnan framdeles torde komma att väsentligen förändras. Storskiftes- och Afvittringsverken. Med ledning af de af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande afgifna berättelser angående storskiftes- och afvittringsverken i Kopparbergs län samt afvittringsverken i Vesterbottens och Norrbottens län är tab. 7 upprättad, utvisande storskiftes- och afvittringsverkens fortgång under år 1887, och genom sammanställning af denna tabells summor med de sum-
Storskiftes- och Afvittringsverken. 7 mor, hvilka finnas i likartade tabeller för åren 1883 1886, erhållas sammandragen fem års öfversigt af storskiftes- och afvittringsverken åren 1883 1887, tab. 8. För öfrigt anföres här angående: Storskiftes- och Afvittringsverket i Kopparbergs län. För Elf dals socken har åbodelning af inegorna,' efter det Eders Kongl. Maj:t den 28 September 1887 afgjort derom anförda underdåniga besvär, blifvit faststäld den 28 November samma år. Delning af skogsmarken emellan byar och lägenheter samt emellan dessa och kronan har fortgått och blifvit afslutad den 21 November 1887, men underdåniga besvär emot denna förrättning hafva blifvit anförda af delegarne i Nornas skifteslag och bero på Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning. Utstakning af rågångar är verkstäld och granskning och renovation af kartor och handlingar har pågått. För Särna socken och Idre kapellag hafva uppmätning och gradering af skogsmark samt förberedande arbeten for åbodelning af inegor, fåbodereglering och bydelning af skogsmarken fortgått, hvarjemte utbrytning skett af socknens besparingsskog; dock är till följd af anförda underdåniga besvär sistnämnda förrättning beroende på Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning. Vid storskiftes- och afvittringsverket i Kopparbergs län hafva under sistlidet år varit anstälde en styresman, två landtmätare i lägre och sex landtmätare i högre lönegrad samt tio extra landtmätare under olika tider af året. Storskiftena och afvittringen inom Kopparbergs län synas nu, derest icke stor tidsutdrägfc förorsakas genom besvär emot förrättningarne, kunna varda afslutade under år 1891. Afvittringsverket i Vesterbottens län. I Lycksele socken har afvittringen under året hvilat, sedan densamma, med undantag för några byar, hvilkas afvittring beror på afvittringen inom Stensele socken, och en icke afgjord fråga om privilegii stockfångst, blifvit afslutad och faststäld och områdesutstakningen blifvit verkstäld och vunnit laga kraft, samt kartor och beskrifningar blifvit aflemnade till jordegare och skogstjenstemän, men redovisning af motsvarande handlingar har blifvit uppskjuten till dess afvittringen för hela socknen må kunna i ett sammanhang redovisas. För Fredrika socken har afvittringen blifvit faststäld genom nådiga bref den 18 Juni 1886 och den 22 Juli 1887 samt områdesutstakningen blifvit fullbordad och renoverade kartor och beskrifningar blifvit aflemnade till jordegare och skogstjenstemän. För Aséle socken har, sedan afvittringen, med undantag för Lomsjö by, blifvit faststäld genom nådigt bref den 18 Juni 1886 och områdesutstakningen afslutad, renoverade kartor och beskrifningar blifvit aflemnade till jordegare och skogstjenstemän. För Borotea socken har afvittringen med undantag för Tåsjö, Lafsjö, Brännåker och Granberget blifvit faststäld genom nådigt bref den 20 Maj 1887 och utstakning verkstäld af de faststälda områdena. För Wilhelmina socken har afvittringen, med undantag för Nästansjö, Wolgsele, Lugnet och Marsviken, blifvit faststäld genom nådiga bref den 4 Juli och 21 September 1887 och utstakning verkstäld af de faststälda områdena. För Stensele socken hafva afvittringsförslag blifvit upprättade till så stor utsträckning uppåt fjellen, som för närvarande anses nödigt, och aflemnade till Eders Kongl. Majrfs Befallningshafvande för pröfning och meddelande af afvittringsutslag. För Sorsele socken har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande meddelat afvittringsutslag den 15 Januari 1887 och underdåniga besvär hafva blifvit anförda emot vissa delar af detta utslag. För Mula socken har Eders Kongl, Maj:ts Befallningshafvande meddelat afvittringsutslag den 10 December 1887, med undantag för "Vågträsk, för hvilket hemman afvittringen beror på afvittringen inom Arvidsjaurs socken af Norrbottens län, och underdåniga besvär hafva blifvit anförda emot vissa delar af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes afvittringsutslag. Vid afvittringsverket i Vesterbottens län hafva under år 1887 varit anstälde en styresman, tre landtmätare i lägre och sex i högre lönegrad, af hvilka två blifvit transporterade till Norrbottens län den 1 Juni, en erhållit afsked den 1 Juli och en till följd af sjukdom icke under året kunnat tjenstgöra vid arbeten å fältet. Afvittringen inom Vesterbottens län synes nu kunna afslutas under år 1890, derest densamma icke kommer att utsträckas längre uppåt fjellen, än hittills ansetts nödigt, eller icke mycken tid förloras genom besvär emot förrättningarne. Afvittringsverket i Norrbottens län. För de inom Pajala socken med Tärendö och Muonionalusta kapellförsamlingar och i sammanhang med afvittringen på statsverkets bekostnad verkstälda laga skiftena hafva vissa af egodelningsrätt föreskrifna ändringar blifvit afslutade, beträffande tre skiften, samt af dem ett blifvit faststäldt och två öfverlemnade till egodelningsrättens pröfning. Af fyra laga skiften, hvilka vid 1886 års utgång voro beroende på rättegång, har ett vunnit laga kraft genom besvärens återkallande, två blifvit faststälda genom nådigt utslag den 23 September 1887 och ett beror på nådig pröfning till följd af anförda underdåniga besvär. För öfrigt äro afvittringsarbetena och skiftena på statsverkets bekostnad afslutade inom Norrbottens läns kustland, till hvilket förenämnda socken och kapellförsamlingar räknas. For Arvidsjaurs socken hafva renoverade kartor och beskrifningar öfver de förut utstakade områdena blifvit aflemnade till jordegare och skogstjenstemän. För Arjeplougs socken har taxering egt rum och är nära fullbordad till den utsträckning, som för närvarande anses nödigt. För tfockmoeks socken har taxeringen blifvit afslutad till den utsträckning som för närvarande anses nödigt, häfdeforteckningar äro upprättade och förslag till områdes-utbrytningar påbörjade. För GélUvara socken har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande den 31 Oktober 1887 meddelat afvittringsutslag och underdåniga besvär hafva blifvit anförda emot vissa delar af detta utslag.
8 Storskiftes- och Afvittringsverken. För Juckasjärvi socken har uppmätning under året blifvit fullbordad till sä, stor utsträckning, som för närvarande anses nödigt, hvarjemte taxering blifvit påbörjad. För Enontekis socken har uppmätning blifvit påbörjad och fullbordad till den utsträckning, som för närvarande anses nödigt. Vid afvittringsverket i Norrbottens län hafva varit sysselsatte två styresmän, af hvilka den ene jemväl tjenstgjort som afvittringslandtmätare, och dessutom två landtmätare i lägre och. elfva i bögre lönegraden, af hvilka två erbållit afsked, den ene 26 Februari och den andre l.juli 1887, samt två den 1 Juni samma år blifvit transporterade ifrån Vesterbottens till Norrbottens län och derjemte tre extra landtmätare, af hvilka två under hela året och en endast under sommarmånaderna. Den tidpunkt vid hvilken afvittringen inom Norrbottens län möjligen kan varda afslutad beror väsentligen uppå dels till hvilken omfattning besvär kunna varda anförda emot förrättningarne, och dels till hvilken utsträckning uppåt fjellen afvittringen skall fortgå, dock torde under de förutsättningar i förenämnda båda afseenden, hvilka nu synas sannolika, kunna antagas att afvittringen inom Norrbottens län bör kunna afslutas år 1893. Enligt i Generallandtmäterikontoret tillgängliga anteckningar öfver statsverkets utgifter för storskiftes- och afvittringsverken, uppgå dessa utgifter för: Stockholm den 1 Juni 1888. Underdånigst L. NORDENFELT. H. Wetterström.
TABELLBILAGOR.
10 Tab. 1. Sammandrag öfver år 1887 afslutade
landtmäteriförrättningar i riket. 11
12 Tab. 2. Sammandrag öfver afslutade egentliga laga skiftens och, med undantag för storskiften
och afvittringar, alla andra landtmäteriförrättningars omfång åren 1882 1887. 13
14 Tab. 3. Öfversigt öfver den arbetande landtmäteripersonalens vid allmänna skiftesverket samt dervid
förekomna landtmäteriförrättningars mängd, beskaffenhet och handläggning under år 1887. 15
16 Tab. 4. Sammandrag öfver förordnanden till landtmäteriförrättningar, utfärdade åren 1882 1887.
17 Tab. 5. Uppgift å jordegares utgifter för laga skiften, afslutade under år 1887. Tab. 6. Allmänna skiftesverkets i riket ställning den 31 December 1887. 3
18 Tab. 7. Storskiftes- och Afvittringsverkens fortgång år 1887. Tab. 8. Sammandragen femårsöfversigt af Storskiftes- och Afvittringsverken åren 1883 1887.