27.8.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 223/1 I (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1371/2005 av den 19 augusti 2005 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av kornorienterade valsade platta produkter av kisellegerat elektrostål med ursprung i Amerikas förenta stater och Ryska federationen och om upphävande av förordning (EG) nr 151/2003 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa kornorienterade elektroplåtar med ursprung i Ryssland EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORD- NING och att en interimsöversyn skulle inledas beträffande antidumpningstullen på import av vissa kornorienterade elektroplåtar med ursprung i Ryssland med en bredd av mer än 500 mm. med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen ( 1 )(nedan kallad grundförordningen ), särskilt artiklarna 9 och 11.3, med beaktande av det förslag som kommissionen lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och av följande skäl: (2) Antidumpningsförfarandet inleddes till följd av ett klagomål som ingivits den 13 april 2004 av European Confederation of Iron and Steel Industries (Eurofer) (nedan kallad den klagande ) såsom företrädare för tillverkare som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 90 %, av gemenskapens samlade produktion av kornorienterade kallvalsade produkter av kisellegerat elektrostål. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning av produkten i fråga och om därav vållad väsentlig skada, och denna bevisning ansågs tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleddes. A. FÖRFARANDE 1. Inledande (1) Den 28 maj 2004 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande (nedan kallat tillkännagivandet om inledande ) som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning ( 2 ) att ett antidumpningsförfarande skulle inledas beträffande import till gemenskapen av kornorienterade valsade platta produkter av kisellegerat elektrostål med ursprung i Förenta staterna och Ryssland, (3) Interimsöversynen inleddes av kommissionen på eget initiativ i enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen, i syfte att göra det möjligt att företa den ändring eller det upphävande som behövs av de slutgiltiga antidumpningsåtgärder som infördes genom rådets förordning (EG) nr 151/2003 ( 3 ) mot import från Ryssland av kornorienterade elektroplåtar med en bredd av mer än 500 mm. Det kan bli nödvändigt med en ändring eller ett upphävande, eftersom de produkter, mot vilka åtgärder infördes genom förordning (EG) nr 151/2003, är bland de produkter som är föremål för förfarandet beträffande import till gemenskapen av kornorienterade valsade kalla produkter av kisellegerat elektrostål med ursprung i Förenta staterna och Ryssland. ( 1 ) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 461/2004 (EUT L 77, 13.3.2004, s. 12) ( 2 ) EUT C 144, 28.5.2004, s. 2. ( 3 ) EGT L 25, 30.1.2003, s. 7. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 990/2004 (EUT L 182, 19.5.2004, s. 5).
L 223/2 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.8.2005 2. Parter som berörs av förfarandet Orb Electrical Steels Limited, Newport, Förenade kungariket (4) Kommissionen underrättade officiellt de exporterande tillverkare i Ryssland och Förenta staterna, de importörer, handlare och användare som den visste var berörda, samt företrädare för de berörda exportländerna och de klagande gemenskapstillverkarna om att förfarandet hade inletts. Berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter skriftligen och begära att bli hörda inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande. (5) De exporterande tillverkarna i Ryssland och Förenta staterna, samt tillverkare, importörer, handlare och användare i gemenskapen lämnade skriftliga synpunkter. Alla parter som inom den ovannämnda tidsfristen begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem beviljades möjlighet till detta. Användare i gemenskapen Areva SA, Paris, Frankrike Specialacciai srl, Novi Ligure, Italien Exporterande tillverkare i Ryssland Novolipetsky Iron & Steel Corporation, Lipetsk VIZ Stal, Jekaterinburg 3. Frågeformulär Exporterande tillverkare i Förenta staterna AK Steel Corporation, Butler, Pennsylvania (6) Kommissionen sände frågeformulär till alla parter som såvitt känt var berörda och till alla andra företag som gav sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande. Närstående importörer i gemenskapen AK Steel BV, Oosterhout, Nederländerna (7) Svar mottogs från en amerikansk exporterande tillverkare och dennes dotterbolag i gemenskapen samt från två ryska exporterande tillverkare och deras dotterbolag i gemenskapen. Svar mottogs även från fyra tillverkare i gemenskapen, 16 användare och en importör som inte var närstående någon exporterande tillverkare i något av de berörda länderna. AK Steel GmbH, Köln, Tyskland AK Steel Ltd, Baldock, Förenade kungariket AK Steel s.r.l., Genova, Italien (8) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den bedömde vara nödvändiga för ett fastställande av dumpning, därav vållad skada och gemenskapens intresse. Kontrollbesök gjordes på plats hos följande företag: Tillverkare i gemenskapen Duferco Commerciale SpA, Genova, Italien Duferco GmbH, Mülheim, Tyskland Närstående importörer utanför gemenskapen Duferco SA, Lugano, Schweiz ThyssenKrupp Electrical Steel UGO, Isbergues, Frankrike ThyssenKrupp Electrical Steel AST, Terni, Italien ThyssenKrupp Electrical Steel GmbH, Gelsenkirchen, Tyskland Duferco AG, Lugano, Schweiz (9) Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 april 2003 till och med den 31 mars 2004 (nedan kallad undersökningsperioden eller i tabeller UP ). Undersökningen av tendenser som är av betydelse för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2000 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden ).
27.8.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 223/3 4. Gällande åtgärder B. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT (10) Genom rådets förordning (EG) nr 151/2003 infördes slutgiltiga antidumpningstullar på import från Ryssland av kornorienterade elektroplåtar med en bredd av mer än 500 mm (nedan kallade breda kornorienterade elektroplåtar ) till följd av en undersökning som hade inletts i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. Genom den förordningen fastställdes antidumpningstullsatsen för import från VIZ-Stal till 14,7 % och antidumpningstullsatsen för import från NLMK till 40,1 %; den sistnämnda tullsatsen var samtidigt den tullsats som gäller för import av dessa produkter från övriga företag i Ryssland. (11) Genom kommissionens förordning (EG) nr 0/ 2004 ( 1 ) godtogs i samband med antidumpningsförfarandet beträffande import av breda kornorienterade elektroplåtar med ursprung i Ryssland åtaganden från NLMK och Viz Stal och deras närstående försäljningsföretag för en period av sex månader fram till och med den 20 november 2004. Avsikten med dessa åtaganden var att tillfälligt anpassa antidumpningsåtgärderna som utvidgades till att omfatta import till de 10 nya medlemsstaterna efter utvidgningen av Europeiska unionen den 1 maj 2004. Syftet var att undvika plötsliga och onödigt negativa verkningar för importörer och användare till följd av att de utvidgade åtgärderna började att tillämpas fullt ut i dessa 10 länder. Åtaganden godtogs för en ytterligare period av sex månader fram till och med den 20 maj 2005 genom kommissionens förordning (EG) nr 1995/2004 ( 2 ), eftersom de omständigheter som ledde till att deras åtaganden godtogs fortfarande ansågs föreligga. 1. Berörd produkt (14) Den produkt som berörs är kornorienterade valsade platta produkter av kisellegerat elektrostål (nedan kallade kornorienterade elektroplåtar ) av alla bredder, som deklareras enligt KN-nummer 7225 11 00 (med en bredd av mer än 600 mm) och KN-nummer 7226 11 00 (med en bredd av mindre än 600 mm). Dessa KN-nummer nämns endast upplysningsvis. (15) Kornorienterade elektroplåtar framställs av varmvalsade ringar eller rullar av kisellegerat stål i olika tjocklekar, vilkas kristallkorn är riktade åt samma håll vilket ger låga magnetiska förluster. Bristande ledningsförmåga kallas järnförlust och är den främsta indikatorn på produktens kvalitet. Marknaden är typiskt uppdelad i kvaliteter med hög permeabilitet eller hög ledningsförmåga och standardkvaliteter. Vid hög permeabilitet är det möjligt att uppnå en lägre grad av järnförlust för varje given plåttjocklek. De kornorienterade stålplåtarna skärs därefter till, vid behov, i olika bredder allt efter kundens anvisningar. Denna process kallas skärning. Den berörda produkten används av tillverkare av elektromagnetisk utrustning för användning i kraft- och distributionstransformatorer. 5. Provisoriska åtgärder (12) Eftersom det var nödvändigt att göra en ytterligare granskning av vissa aspekter i samband med undersökningen och på grund av sambandet med den interimsöversyn som anges i skäl 3, beslutades att undersökningen skulle fortsätta utan att provisoriska åtgärder infördes. (16) Trots skillnaderna i permeabilitet, tjocklek och bredd har alla typerna av kornorienterade elektroplåtar samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och i huvudsak samma grundläggande användningsområde. (13) Alla berörda parter underrättades ändå om de preliminära undersökningsresultaten och beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på dessa. De synpunkter som lämnades av parterna beaktades, och de påståenden som gjordes behandlades och undersökningsresultaten ändrades när så var nödvändigt. ( 1 ) EUT L 183, 20.5.2004, s. 10. ( 2 ) EUT L 344, 20.11.2004, s. 21. (17) När det gäller den översynsundersökning av kornorienterade elektroplåtar som anges i skäl 3 bör det noteras att det vid flera tillfällen har observerats att de gällande antidumpningsåtgärder som anges i skäl 10 kringgicks genom att ringar eller rullar av kornorienterade elektroplåtar skars itu innan de exporterades till gemenskapen. I själva verket har användarna i gemenskapen ofta köpt breda kornorienterade elektroplåtar och därefter skurit upp dem i önskat mått. Efter det att åtgärder hade införts skars plåtarna upp av tillverkarna eller exportörerna i delar om högst 500 mm innan de exporterades, så att produkten inte längre omfattades av räckvidden för åtgärderna.
L 223/4 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.8.2005 (18) En exporterande tillverkare hävdade att det borde göras åtskillnad mellan smala kornorienterade elektroplåtar (som av det företaget definierades som plåtar med en bredd av mindre än 500 mm) och breda plåtar (med en bredd av mer än 500 mm), eftersom breda plåtar inte kan ersättas med smala, och konkurrensvillkoren är olika för smala respektive breda plåtar. Argumentet om att konkurrensvillkoren är olika baseras på iakttagelsen att slutanvändarna, i syfte att undgå skärningskostnader, direkt beställer och köper kornorienterade elektroplåtar med en bredd som motsvarar deras exakta behov, i stället för att köpa ringar eller rullar som är bredare än de som används i deras egna produktionsprocesser och själva sköta skärningen, vilket i de flesta fall dessutom innebär att de måste anlita specialiserade underleverantörer. (19) Argumentet om bristande inbördes utbytbarhet grundas på det faktum att, även om smala kornorienterade elektroplåtar kan ersättas med breda plåtar som därefter skärs upp, är den omvända situationen naturligtvis inte möjlig. Den berörda exportören hänvisade till antidumpningsförfarandet beträffande vissa skodon med överdelar av textilmaterial och med ursprung i Kina och Indonesien ( 1 ), i vilket det ansågs att skodon för inomhusbruk inte kan användas för utomhusbruk och därför borde utgöra en separat produkt. alltid lämnar tillverkarnas fabriker tillskurna i de mått som slutanvändaren behöver. Denna exporterande tillverkares påståenden avvisades därför. (22) Slutsatsen är därför att alla typer av den berörda produkten i detta antidumpningsförfarande betraktas som en och samma produkt. 2. Likadan produkt (23) Den produkt som exporterades till gemenskapen från Ryssland och Förenta staterna, den produkt som tillverkades och såldes på hemmamarknaden i Ryssland och Förenta staterna samt den produkt som tillverkades och såldes i gemenskapen av gemenskapstillverkarna konstaterades ha samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma användningsområden och anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. 1. Allmän metod C. DUMPNING (20) I det ovannämnda antidumpningsförfarandet var slutsatsen att skodon för inomhusbruk och skodon för utomhusbruk borde utgöra separata produkter, eftersom skodon för inomhusbruk har andra grundläggande fysiska egenskaper, som gör dem olämpliga för utomhusbruk. Situationen är därför en annan i detta fall, eftersom slutsatsen från undersökningen var att kornorienterade elektroplåtar, oavsett bredd, framställs av samma grundmaterial, har samma grundläggande egenskaper och jämförbar slutanvändning. Dessutom bör det noteras att, även om produkterna bara till en viss del kan bytas ut mot varandra räcker detta för att betrakta dem som en enda produkt i en antidumpningsundersökning, och i fallet kornorienterade elektroplåtar föreligger, såsom anges i skäl 17, utbytbarhet. (21) Det andra argument som framfördes av denna exporterande tillverkare baseras på iakttagelsen att slutanvändare företrädesvis använder kornorienterade elektroplåtar med en bredd som motsvarar deras tekniska behov för produktionsändamål. Det har emellertid konstaterats att vissa slutanvändare har som standardpraxis att själva skära materialet eller införskaffa grovt tillskurna, smala kornorienterade elektroplåtar från Ryssland som är befriade från antidumpningstullar och därefter skära det importerade materialet, så att det exakt motsvarar deras specifikationer. Det faktum att det finns så många skärningsföretag och stålservicecenter i gemenskapen visar emellertid att kornorienterade elektroplåtar inte ( 1 ) Rådets förordning (EG) nr 2155/97 (EGT L 298, 1.11.1997, s. 1). (24) Vid beräkningen av normalvärdet fastställde kommissionen först, för varje exporterande tillverkare, huruvida dess sammanlagda försäljning på hemmamarknaden av den berörda produkten var representativ i förhållande till dess sammanlagda exportförsäljning till gemenskapen. I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen ansågs försäljningen på hemmamarknaden vara representativ om den sammanlagda försäljningsvolymen på den marknaden för varje exporterande tillverkare var minst 5 % av tillverkarens sammanlagda exportförsäljningsvolym till gemenskapen. (25) För var och en av de typer som de exporterande tillverkarna sålde på sina hemmamarknader, och som konstaterades vara direkt jämförbara med den typ av den berörda produkten som såldes på export till gemenskapen, fastställdes det huruvida försäljningen på hemmamarknaden var tillräckligt representativ enligt artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden av en viss typ av kornorienterade elektroplåtar ansågs vara tillräckligt representativ om den sammanlagda försäljningsvolymen på hemmamarknaden av den typen under undersökningsperioden motsvarade minst 5 % av den sammanlagda försäljningsvolym av den jämförbara typen av kornorienterade elektroplåtar som exporterades till gemenskapen. (26) Därefter undersöktes huruvida varje exporterande tillverkares försäljning på hemmamarknaden av var och en av produkttyperna kunde anses ha skett vid normal handel enligt artikel 2.4 i grundförordningen, genom att andelen lönsam försäljning till oberoende kunder av produkttypen i fråga fastställdes.
27.8.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 223/5 (27) I de fall där försäljningsvolymen för en viss typ av kornorienterade elektroplåtar som sålts till ett nettopris som minst motsvarade den beräknade produktionskostnaden utgjorde mer än 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen och det vägda genomsnittliga priset för den typen minst motsvarade produktionskostnaden, grundades normalvärdet på det faktiska priset vid försäljning på hemmamarknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av priserna vid all försäljning på hemmamarknaden under undersökningsperioden, oavsett om denna försäljning varit lönsam eller inte. I de fall där volymen lönsam försäljning av en viss typ av kornorienterade elektroplåtar motsvarade högst 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen eller det vägda genomsnittliga priset för den typen var lägre än produktionskostnaden, grundades normalvärdet på det faktiska priset vid försäljning på hemmamarknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av den lönsamma försäljningen av enbart den typen, förutsatt att denna försäljning utgjorde minst 10 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen. I de fall där den lönsamma försäljningen av alla typer av kornorienterade elektroplåtar utgjorde mindre än 10 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för den typen, ansågs försäljningen av denna typ inte ha skett i tillräckliga mängder för att det skulle vara möjligt att fastställa normalvärdet på grundval av priset på hemmamarknaden. (28) När priserna på hemmamarknaden för en viss produkttyp som sålts av en exporterande tillverkare inte kunde användas för att fastställa normalvärdet, måste en annan metod användas. För detta ändamål använde kommissionen ett konstruerat normalvärde. I enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen konstruerades normalvärdet genom att till exportörens tillverkningskostnader för de exporterade typerna, vid behov justerade, lägga ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt en skälig vinstmarginal. 2. Förenta staterna Normalvärde (29) När det gäller den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren konstaterades, att försäljningen av den berörda produkten på hemmamarknaden inte kunde anses ha skett vid normal handel, eftersom en betydande del av denna försäljning, i detta fall mer än 90 % av den mängd som såldes på hemmamarknaden, skedde under kostnaden per enhet. Dessutom fastställdes att det vägda genomsnittliga försäljningspriset för transaktionerna på hemmamarknaden var lägre än den vägda genomsnittliga produktionskostnaden per enhet under undersökningsperioden. (30) Till följd därav kunde priserna på hemmamarknaden för den berörda produkten när den såldes av den exporterande tillverkaren inte användas för fastställande av normalvärdet. Normalvärdet måste därför, i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen, konstrueras. (31) Normalvärdet konstruerades på grundval av den exporterande tillverkarens produktionskostnader plus ett belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. De belopp som fastställdes för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst var de belopp som tillämpades för den berörda exporterande tillverkarens produktion och försäljning vid normal handel inom samma generella kategori av stålprodukter enligt artikel 2.6 b i grundförordningen. (32) Den fullständiga produktionskostnaden fastställdes för varje relevant produkttyp på grundval av stålkvalitet, tjocklek och huruvida den berörda produkten såldes som hela eller skurna ringar eller rullar. I det senare fallet var det nödvändigt att beakta skärningskostnaderna. Exportpris (33) Exportpriserna fastställdes på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten när den såldes för förbrukning i gemenskapen i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen. (34) Den exporterande tillverkaren sålde inte någon kvantitet av den berörda produkten direkt till oberoende kunder i gemenskapen. All försäljning skedde genom dotterbolag i gemenskapen. Följaktligen fastställdes ett konstruerat exportpris enligt artikel 2.9 i grundförordningen på grundval av återförsäljningspriserna till oberoende kunder i gemenskapen. Justeringar gjordes för alla kostnader som de närstående importörerna ådragit sig mellan import och återförsäljning, inbegripet försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt en skälig vinstmarginal. Jämförelse (35) För att en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset på nivån fritt fabrik och i samma handelsled skulle kunna göras togs i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen hänsyn i form av justeringar till olikheter som påstods och konstaterades påverka priserna och prisernas jämförbarhet. Justeringar gjordes i tillämpliga och motiverade fall för transport-, försäkrings- och kreditkostnader och därmed sammanhängande bankavgifter, importavgifter samt för skärningskostnader. (36) Justeringen för skärningskostnader var i enlighet med artikel 2.10 k i grundförordningen nödvändig för att kunna göra en riktig jämförelse mellan olika kornorienterade elektroplåtar, dvs. beroende på om de importerats som rullar eller ringar i hel bredd och därefter sålts som sådana i gemenskapen, om de importerats som rullar eller ringar i hel bredd och sålts efter skärning i
L 223/6 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.8.2005 gemenskapen, eller om de importerats som uppskuret material och sålts som sådant, eller om de sålts efter ytterligare skärning i gemenskapen. vinstmarginal, baserade på faktiska uppgifter om den undersökta exporterande tillverkarens produktion och försäljning av den likadana produkten vid normal handel under undersökningsperioden. Dumpningsmarginal (37) I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och de vägda genomsnittliga exportpriserna per produkttyp enligt ovan. (38) På denna grundval fastställdes följande dumpningsmarginal, uttryckt i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull: Exportpris (43) Exportförsäljningen till gemenskapen skedde både direkt till oberoende kunder och via ett närstående företag i Schweiz. För det senare företaget fastställdes exportpriset på grundval av återförsäljningspriserna till den första oberoende köparen i gemenskapen. AK Steel Corporation, Middletown: 47,6 % Jämförelse (39) Eftersom det fanns bevisning för att en amerikansk exportör avsiktligen inte samarbetade i undersökningen, bör dumpningsmarginalen för denna icke-samarbetsvilliga tillverkare fastställas till den högsta marginal som konstaterats för den samarbetsvilliga tillverkaren i gemenskapen vid försäljning av representativa produkttyper, dvs. 60,6 %. 3. Ryssland (44) Den exporterande tillverkaren hävdade att produkter som importeras till gemenskapen med ursprung i Ryssland inte kan jämföras med produkter som tillverkas i gemenskapen, eftersom de är av olika kvalitet: den exporterande tillverkarens kornorienterade elektroplåtar påstås ha större ytdefekter och järnförluster och till viss del vara av en annan kvalitet. Denna exporterande tillverkare begärde därför en justering för kvalitetsskillnader. NLMK Normalvärde (40) Normalvärdet fastställdes i enlighet med den allmänna metod som förklaras i skälen 24-28. (41) För den enda typ av kornorienterade elektroplåtar, för vilka högst 80 % men minst 10 % av försäljningen på hemmamarknaden skett i tillräckliga kvantiteter vid normal handel, fastställdes normalvärdet på grundval av det faktiska priset på hemmamarknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av de priser vid försäljning av denna produkttyp på hemmamarknaden som tagits ut vid normal handel under undersökningsperioden. (42) För de återstående produkttyperna, för vilka försäljningen på hemmamarknaden inte var representativ, konstruerades normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen. Normalvärdet konstruerades genom att, i enlighet med första meningen i artikel 2.6 i grundförordningen, till tillverkningskostnaderna för de exporterade produkttyperna, vid behov justerade, lägga en skälig procent för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt en skälig (45) Vid beräkningen av dumpningsmarginalerna görs en jämförelse på produkttypnivå efter stålkvalitet och angivna järnförlustintervaller. Amerikanska och ryska standarder jämfördes med europeiska, och hänsyn togs därvid till alla relevanta produktegenskaper. Dessutom gjordes jämförelser beträffande produktion och försäljning för material av högsta kvalitet. Den begäran om en justering för kvalitetsskillnader som gjorts av en exporterande tillverkare avvisades därför. Samma metod följdes vid beräkningen av det prisunderskridande som behandlas i skälen 78-83. (46) Normalvärdet och exportpriserna jämfördes på nivån fritt fabrik och i samma handelsled. I avsikt att sörja för en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset togs i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen hänsyn till olikheter avseende faktorer som påstods och konstaterades påverka priserna och prisernas jämförbarhet. På denna grundval beviljades justeringar för olikheter när det gäller frakt, försäkring, förpacknings- och kreditkostnader och därmed sammanhängande bankavgifter, samt för indirekta skatter. Justeringar gjordes också i enlighet med artikel 2.10 i i grundförordningen i de fall där exportförsäljningen skett via ett närstående företag beläget i ett land utanför gemenskapen.
27.8.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 223/7 (47) Den exporterande tillverkaren hävdade att skrivfel inträffat i samband med beräkningarna, och efter kontroll godtogs dessa påståenden, och beräkningarna justerades i enlighet därmed. Dumpningsmarginal (48) I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den berörda produkten som exporterades till gemenskapen med det vägda genomsnittliga exportpriset för varje motsvarande typ av den berörda produkten. (49) Jämförelsen visade att dumpning förekom från den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens sida. Dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns före tull, är följande: inköpspriserna från den leverantören inte kunde anses vara tillförlitliga. Tillverkningskostnaden, och mera specifikt kostnaden för det viktigaste råmaterialet, grundades därför uteslutande på priset på de ringar eller rullar som inköptes från den icke-närstående slovakiska tillverkaren/leverantören: US Steel Kosice. Till priset levererat vid den slovakiska gränsen lades transportkostnaden till Jekaterinburg, försäkringskostnaderna och kreditkostnaderna som baserades på betalningsvillkoren. Med denna beräkning utgjorde varmvalsade ringar eller rullar 61,4 % av denne exporterande tillverkares totala kostnad för produktion av kornorienterade elektroplåtar. (54) Den fullständiga produktionskostnaden fastställdes för varje relevant produkttyp på grundval av stålkvalitet, tjocklek och huruvida den berörda produkten såldes som hela eller skurna ringar eller rullar, i det senare fallet med beaktande av skärningskostnader. NLMK, Lipetsk: 11,5 % Exportpris VIZ STAL Normalvärde (50) Försäljningen på hemmamarknaden av den berörda produkten konstaterades på det hela taget vara representativ, men inte ske vid normal handel, eftersom en betydande del av denna försäljning, i detta fall mer än 90 % av den mängd som såldes vid de transaktioner som är föremål för undersökning, skedde under kostnaden per enhet. Dessutom fastställdes att det vägda genomsnittliga försäljningspriset vid transaktionerna på hemmamarknaden var lägre än den vägda genomsnittliga produktionskostnaden per enhet under undersökningsperioden. (51) Eftersom priserna på hemmamarknaden för den berörda produkten när den såldes av den exporterande tillverkaren inte kunde användas för fastställande av normalvärdet, måste normalvärdet konstrueras i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen. (52) Normalvärdet konstruerades i enlighet med första meningen i artikel 2.6 i grundförordningen på grundval av den exporterande tillverkarens egna fullständiga produktionskostnad, dvs. tillverkningskostnad plus försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt en skälig vinstmarginal, på grundval av faktiska uppgifter beträffande den undersökta exporterande tillverkarens produktion och försäljning. (53) Det bör noteras att Viz Stal under undersökningsperioden köpte sitt viktigaste råmaterial, dvs. varmvalsade ringar eller rullar och varmvalsade band från två leverantörer, nämligen US Steel Kosice och det ryska företaget Magnitogorsk. I den i skäl 10 angivna undersökningen beträffande breda kornorienterade elektroplåtar konstaterades det att det var mycket täta förbindelser mellan det senare företaget och Viz Stal, och att (55) Viz Stal sålde inte den berörda produkten direkt till oberoende kunder i gemenskapen. All försäljning skedde till dotterbolag i gemenskapen. Följaktligen fastställdes ett konstruerat exportpris enligt artikel 2.9 i grundförordningen, dvs. på grundval av återförsäljningspriserna till oberoende kunder. I enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen gjordes justeringar för alla kostnader som dessa närstående importörer hade ådragit sig mellan import och återförsäljning, inbegripet försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt en skälig vinstmarginal. Jämförelse (56) För att en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset på nivån fritt fabrik och i samma handelsled skulle kunna göras togs i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen hänsyn i form av justeringar för olikheter som påstods och konstaterades påverka priserna och prisernas jämförbarhet. Justeringar gjordes i tillämpliga och motiverade fall för transport-, försäkrings- och hanteringskostnader, bankavgifter, kreditkostnader och därmed sammanhängande bankavgifter, importkostnader och skärningskostnader. (57) Justeringen för skärningskostnader var i enlighet med artikel 2.10 k i grundförordningen nödvändig för att kunna göra en rättvis jämförelse mellan olika kornorienterade elektroplåtar, dvs. beroende på om de importerats som rullar eller ringar i hel bredd och därefter sålts som sådana i gemenskapen, om de importerats som rullar eller ringar i hel bredd och sålts efter skärning i gemenskapen, eller om de importerats som uppskuret material och sålts som sådant, eller om de sålts efter ytterligare skärning i gemenskapen.
L 223/8 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.8.2005 Dumpningsmarginal (58) I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och de vägda genomsnittliga exportpriserna per produkttyp enligt ovan. (59) Undersökningen när det gäller denne exporterande tillverkares export till gemenskapen ledde inte till någon slutsats om dumpning. (60) Slutsatsen att det inte förekom dumpning av importen till gemenskapen drogs när det gäller både hela och skurna rullar eller ringar av samtliga produkttyper och omfattade således både breda och smala kornorienterade elektroplåtar. SLUTSATS OM DUMPNING BETRÄFFANDE IMPORTEN FRÅN RYSSLAND (61) Graden av samarbetsvilja var hög, eftersom de exporterande tillverkare som samarbetade i undersökningen stod för hela den kända importen till gemenskapen. När det gäller en rysk exporterande tillverkare konstaterades att dumpningen uppgick till 11,5 % under undersökningsperioden, medan resultatet av undersökningen när det gäller den andra samarbetsvilliga exporterande tillverkaren var att det inte förekom någon dumpning av importen till gemenskapen. Dumpningsmarginalen fastställdes på samma nivå som marginalen för den exporterande tillverkare för vilken dumpning konstaterats. sammanlagda tillverkning konstaterades utgöra cirka 90 % av den sammanlagda tillverkningen i gemenskapen av den berörda produkten. (65) Dessa fyra gemenskapstillverkare anses därför utgöra gemenskapsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen och kallas därför nedan gemenskapsindustrin. (66) När det gäller de båda återstående gemenskapstillverkarna lämnade den ena inga upplysningar och den andra, som visserligen stödde förfarandet, kunde inte anses utgöra en del av gemenskapsindustrin, eftersom han endast lämnade vissa grundläggande upplysningar om sin tillverkning och försäljningsvolym. E. SKADA 1. Förbrukning i gemenskapen (67) Förbrukningen i gemenskapen fastställdes på grundval av den försäljning som genomförts på gemenskapsmarknaden av a) gemenskapsindustrin b) och de övriga tillverkare i gemenskapen som också tillhandahöll vissa allmänna upplysningar, c) på grundval av de uppgifter om importen till gemenskapsmarknaden från alla tredjeländer som lämnats av Eurostat, samt med beaktande av de uppgifter som lämnats av samarbetsvilliga exporterande tillverkare i de berörda länderna. (68) På denna grundval utvecklades förbrukningen i gemenskapen på följande sätt: D. GEMENSKAPSINDUSTRIN 1. Tillverkning i gemenskapen Förbrukning i gemenskapen (i ton) [...] [...] [...] [...] [...] (62) Det finns sex tillverkare av kornorienterade elektroplåtar i gemenskapen. De tre klagande gemenskapstillverkarna finns i Tyskland, Frankrike och Italien. Det bör noteras att dessa tre tillverkare tillhör samma företagsgrupp. De övriga tillverkarna finns i Polen, Tjeckien och Förenade kungariket. (63) Slutsatsen från undersökningen var att dessa sex tillverkare står för gemenskapens sammanlagda tillverkning i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen. 2. Definition av gemenskapsindustrin (64) Utöver dessa tre (närstående) klagande gemenskapstillverkare samarbetade även en annan gemenskapstillverkare fullt ut i undersökningen. Dessa fyra företags Index 2000 = 108 96 92 92 Källa: Kontrollerade svar på frågeformuläret, uppgifter som lämnats av en annan gemenskapstillverkare, uppgifter som lämnats i klagomålet samt uppgifter från Eurostat (69) Förbrukningen i gemenskapen ökade först med 8 % mellan 2000 och 2001, men minskade därefter betydligt och kontinuerligt med 15 %. Under hela skadeundersökningsperioden minskade förbrukningen med 8 %. Den kontinuerliga minskningen av förbrukningen förklaras av en minskad efterfrågan från industrin i senare led, dvs. från tillverkarna av transformatorer till följd av en minskning av antalet nya industriprojekt för vilka det behövs elektriska transformatorer.
27.8.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 223/9 2. Import från de berörda länderna Sammantagen bedömning av den dumpade importens verkningar prisnedgång på kornorienterade elektroplåtar sålda av gemenskapsindustrin. (74) Slutsatsen är därför att den dumpade importen med ursprung i de berörda länderna bör bedömas sammantaget. Den dumpade importens volym och marknadsandel Dumpad importvolym (70) Kommissionen övervägde huruvida verkningarna av den dumpade importen från de berörda länderna borde bedömas sammantaget på grundval av de kriterier som anges i artikel 3.4 i grundförordningen. Enligt den artikeln skall verkan av importen slås samman om det fastställs att varje lands dumpningsmarginal är högre än miniminivån enligt artikel 9.3 i grundförordningen och omfattningen av importen från varje enskilt land inte är försumbar samt om det är lämpligt att slå samman verkan av importen vid skadebedömningen med hänsyn till konkurrensvillkoren mellan de olika importerade produkterna och konkurrensvillkoren mellan de importerade produkterna och den likadana gemenskapsprodukten. Importvolym (i ton) Index 2000 = [...] [...] [...] [...] [...] 161 191 323 357 Källa: Uppgifter från Eurostat och den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren (75) Tabellen ovan visar att importen till gemenskapen av kornorienterade elektroplåtar från de berörda länderna mer än tredubblades under skadeundersökningsperioden. (71) Det bör noteras att en rysk exporterande tillverkare konstaterades inte bedriva dumpning. Importen från den exporterande tillverkaren har därför inte beaktats i undersökningen av huruvida det är lämpligt att göra en sammantagen bedömning av importen. Den dumpade importens marknadsandel Marknadsandel 3,3 % 5,0 % 6,6 % 11,8 % 13,0 % Källa: Uppgifter från Eurostat och den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren (72) Det konstaterades att de dumpningsmarginaler som fastställts för vart och ett av de berörda länderna var högre än miniminivån. Dessutom var volymen av den dumpade importen från vart och ett av dessa länder inte försumbar, eftersom den för Förenta staternas del utgjorde cirka 10 % och för Rysslands del cirka 3 % av förbrukningen i gemenskapen under undersökningsperioden. (76) Den konstanta ökningen när det gäller marknadsandel ägde rum mot bakgrund av en allmän minskning när det gäller förbrukningen i gemenskapen. Detta var särskilt fallet från och med 2002, då marknadsandelen trots en betydande minskning av gemenskapsförbrukningen ökade från 6,6 % till 13 %. Den största ökningen av marknadsandelen ägde rum under perioden 2002-2003, då den dumpade importen vann mer än 5 procentenheter. Detta motsvarade en ökning av den absoluta importvolymen med 65 %. Den dumpade importens prisutveckling (73) När det gäller konkurrensvillkoren såväl mellan de dumpade importprodukterna som mellan den dumpade importen och den likadana gemenskapsprodukten konstaterades kornorienterade elektroplåtar som säljs av de berörda länderna och kornorienterade elektroplåtar som säljs av gemenskapsindustrin vara likadana produkter i alla avseenden och distribuerades via samma handelskanaler. Undersökningen visade att importpriserna för båda ländernas del följde samma nedåtgående trend, särskilt under den andra delen av skadeundersökningperioden, och de priserna konstaterades underskrida gemenskapsindustrins priser. Detta ledde till en allmän EUR/ton [...] [...] [...] [...] [...] Index 2000 = 124 121 99 98 Källa: Uppgifter från Eurostat och den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren
L 223/10 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.8.2005 (77) Priset på den dumpade importen ökade först med 24 % mellan 2000 och 2001. Detta berodde framför allt på att efterfrågan på kornorienterade elektroplåtar ökade vid den tidpunkten. Därefter minskade priserna kontinuerligt från [...] EUR/ton 2001 till [...] EUR/ton under undersökningsperioden, dvs. en minskning med 20 %. Den genomsnittliga prisminskningen var särskilt markant mellan 2002 och 2003 ( 20 %). Under hela skadeundersökningsperioden minskade det genomsnittliga priset per enhet när det gäller den dumpade importen med 2 %. Prisunderskridande hade övergått till ryska produkter på grund av den betydande prisskillnaden. Påståendet avvisades därför. (82) På grundval av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas priser är de konstaterade prisunderskridandemarginalerna för respektive land och uttryckta i procent av gemenskapsindustrins priser följande: Land Prisunderskridande Förenta staterna 14,4 % Ryssland Mellan 6,1 % och 26,6 % (78) Kommissionen undersökte huruvida de exporterande tillverkarna i de berörda länderna underskred gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden. För denna undersökning justerades de exporterande tillverkarnas cif-priser till nivån gemenskapens gräns, levererat förtullat. Dessa priser jämfördes med gemenskapsindustrins priser fritt fabrik i samma handelsled och för jämförbara produkttyper. (79) En rysk exporterande tillverkare hävdade att det vid bedömningen av prisunderskridandet (och marginalen för undanröjande av skada) borde göras justeringar för kvalitetsskillnader mellan kornorienterade elektroplåtar som tillverkas och säljs av denne exporterande tillverkare och de som tillverkas av gemenskapsindustrin. Enligt detta påstående skulle kvaliteten på kornorienterade elektroplåtar som tillverkas av denne exporterande tillverkare vara betydligt sämre än kvaliteten på samma typ av kornorienterade elektroplåtar som tillverkas av gemenskapsindustrin. (83) När det gäller Ryssland fastställdes en prisunderskridandemarginal på 6,1 % för den exporterande tillverkare för vilken det inte konstaterats någon dumpning. Den andra procentsatsen rör den andra samarbetsvilliga exporterande tillverkaren. 3. Gemenskapsindustrins situation (84) I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen undersökte kommissionen alla ekonomiska faktorer och förhållanden av betydelse för gemenskapsindustrins tillstånd. (85) Mot bakgrund av det begränsade antal gemenskapstillverkare som tillhör två företagsgrupper och exporterande tillverkare som berörs har de uppgifter som berör dem endast angivits i indexerad form. Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande (80) I detta sammanhang bör det till att börja med noteras att en sådan justering verkligen beviljades i samband med den ursprungliga undersökningen (1996), men att det redan i slutsatsen från en undersökning till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång och beträffande en förlängning av åtgärderna 2003 konstaterades att ingen justering för kvalitet längre var berättigad mot bakgrund av att de ryska anläggningarna hade förbättrats ( 1 ). Produktion (i ton) Index: 2000 = [...] [...] [...] [...] [...] 104 101 99 98 Kapacitet (i ton) [...] [...] [...] [...] [...] (81) Dessutom uppmanades användarna att lämna synpunkter på jämförbarheten mellan kornorienterade elektroplåtar som importeras från Ryssland och elektroplåtar som köps från gemenskapsindustrin; ingen av de samarbetsvilliga användarna angav någon betydande kvalitetskillnad. Endast en användare angav att kvaliteten på ryska produkter är något sämre än kvaliteten på de produkter som tillverkas i gemenskapen, men lade inte fram någon bevisning till stöd för detta påstående. Dessutom angav denna användare att båda produkterna är helt utbytbara med varandra och sade att hans företag ( 1 ) EGT L 25, 30.1.2003, s. 12 (skäl 50). Index: 2000 = Kapacitetsutnyttjande 104 107 104 104 86% 86% 81% 82% 81% Källa: Kontrollerade uppgifter i svar på frågeformuläret (86) Under hela skadeundersökningsperioden minskade gemenskapsindustrins produktionsvolym med 2 %. Tillverkningen ökade närmare bestämt till att börja med med 4 % mellan 2000 och 2001, och minskade därefter kontinuerligt mellan 2001 och undersökningsperioden, dvs. med cirka 5 %.
27.8.2005 SV Europeiska unionens officiella tidning L 223/11 (87) De rapporterade uppgifterna angående kapaciteten hänför sig till den tekniska kapaciteten, i motsats till den teoretiska kapaciteten, vilket innebär att justeringar som av industrin anses såsom rutinmässiga, dvs. för normala helger, installationstid, underhåll och andra normala uppehåll, redan gjorts. Den ökade produktionskapaciteten 2001 2002 var avsedd att möta efterfrågeökningen 2001. Kapaciteten minskade åter 2003 och under undersökningsperioden, eftersom en tillverkare ändrade sin tillverkningsprocess något, vilket ledde till att den tekniska kapaciteten minskade. På denna grundval ökade produktionskapaciteten med 4 % under skadeundersökningsperioden. Såsom framgår av skäl 102 är en sådan ökning förbunden med de investeringar som görs för att modernisera de befintliga produktionsmedlen och därmed förbättra deras effektivitet, och består därför huvudsakligen av inköp av ersättningsutrustning. Det bör också noteras att kapacitetsökningen ägde rum vid en tidpunkt då gemenskapsindustrin fortfarande var lönsam. Dessa investeringar måste dessutom ses som en reaktion på efterfrågeökningen 2001 och mot bakgrund av det kassaflöde som stod till gemenskapens förfogande vid den tidpunkten. (88) Minskningen när det gäller kapacitetsutnyttjandet är ett resultat av den något ökade produktionskapaciteten och en minskning av produktionsvolymen. Denna minskning var under skadeundersökningsperioden 5 procentenheter. Lager (90) Minskningen av lagren (23,5 %) mellan 2003 och undersökningsperioden förklaras av att försäljningen ökade totalt sett under den perioden. Man bör emellertid komma ihåg att undersökningsperioden inte motsvarar ett kalenderår, vilket kan påverka lagernivåns jämförbarhet i förhållande till andra år. I slutet av skadeundersökningsperioden var lagernivån 22 % högre än under 2000. Försäljningsvolym Iton [...] [...] [...] [...] [...] Index: 2000 = 109 90 76 81 Källa: Kontrollerade uppgifter i svar på frågeformuläret (91) Gemenskapsindustrins försäljningsvolym på gemenskapsmarknaden minskade med 19 % under skadeundersökningsperioden, från cirka [...] ton 2000 till cirka [...] ton under undersökningsperioden. Försäljningsvolymen ökade först med [...] ton mellan 2000 och 2001, dvs. med 9 %, men minskade därefter med [...] ton (eller med 26 %) under den efterföljande perioden fram till och med slutet av undersökningsperioden. Ökningen mellan 2003 och undersökningsperioden kan förklaras av att gemenskapsindustrin minskade sina försäljningspriser (se nedan) i syfte att återvinna marknadsandel. Iton [...] [...] [...] [...] [...] Marknadsandel Index: 2000 = 109 160 182 122 I procent av gemenskapsförbrukningen 68,6 % 69,1 % 63,8 % 56,5 % 60,4 % Källa: Kontrollerade uppgifter i svar på frågeformuläret Källa: Kontrollerade uppgifter i svar på frågeformuläret och uppgifter från Eurostat (89) Vissa typer av den likadana produkten tillverkas av gemenskapsindustrin på beställning och är därför inte avsedda att lagras. Andra mera standardiserade typer av kornorienterade elektroplåtar tillverkas emellertid regelmässigt, och försäljningen av dem är beroende av utvecklingen i fråga om efterfrågan och priser på marknaden. Det är därför klart att den allmänna lagerökningen under skadeundersökningsperioden tyder på att gemenskapsindustrin hade svårt att sälja de mera standardiserade typerna av den likadana produkten, särskilt under 2002, när lagren ökade med 46 % jämfört med 2001, och 2003, när de ökade ytterligare med 3,5 % jämfört med det föregående året. (92) Under hela skadeundersökningsperioden minskade gemenskapsindustrins marknadsandel med 8,2 procentenheter. Trots en ökning av försäljningsvolymen med 9 % mellan 2000 och 2001 kunde gemenskapsindustrin nätt och jämnt behålla sin marknadsandel, som endast ökade med 0,5 procentenheter under de åren. Under perioden från och med 2001 till och med och undersökningsperioden minskade gemenskapsindustrins marknadsandel med 8,7 procentenheter. Denna minskning när det gäller marknadsandelen ägde rum vid en tidpunkt då förbrukningen minskade med 15 %, vilket visar att gemenskapsindustrins försäljning minskade mer än förbrukningen. Samtidigt ökade de berörda ländernas marknadsandelar kontinuerligt.
L 223/12 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.8.2005 Försäljningspriser EUR/ton [...] [...] [...] [...] [...] Index: 2000 = 109 111 106 99 (97) Under perioden 2001 2002 ökade försäljningspriserna i genomsnitt mer än de motsvarande kostnaderna. Under samma period låg priserna i linje med kostnaderna, vilket ledde till en lönsam situation, såsom framgår nedan. Priserna sjönk betydligt 2003 och lönsamheten blev negativ trots en minskning av den genomsnittliga kostnaden under det året. Under undersökningsperioden kunde den obetydliga ökningen av produktionskostnaden, i huvudsak kostnader för råmaterial, inte övervältras på priserna som drastiskt minskade ännu mer och ledde till betydande förluster. Prisnedgången var därför kombinerad med ett nedåtgående pristryck, dvs. att gemenskapsindustrin var inte i stånd att höja sina priser för att avspegla kostnadsökningarna. Lönsamhet och avkastning på investeringar Källa: Kontrollerade uppgifter i svar på frågeformuläret (93) Det genomsnittliga försäljningspriset per enhet ökade först med 8,6 % 2001, och steg därefter med 2,6 % 2002. Därefter minskade gemenskapsindustrins priser avsevärt och kontinuerligt, särskilt mellan 2003 och undersökningsperioden, då de minskade med 6,3 %. Denna prisminskning var nödvändig för att gemenskapsindustrin skulle kunna behålla sin marknadsandel. I procent av vinsten på nettoomsättningen Cirka 0% Cirka 5% Cirka 3% Cirka 0% Cirka 5 % (94) Den utvecklingstendens som framgår av den ovanstående tabellen visar tydligt att gemenskapsindustrins försäljningspriser var utsatta för en betydande prisnedgång från och med 2002. Detta sammanföll med en period då priserna på den dumpade importen minskade betydligt, vilket gjorde att den kunde dra nytta av en betydande ökning när det gäller marknadsandel. (95) Trycket på gemenskapsindustrins försäljningspriser var så stort att industrin inte var lönsam 2003 och under undersökningsperioden, såsom förklaras nedan. (96) Tabellen nedan visar utvecklingen av gemenskapens försäljningspris per enhet i förhållande till motsvarande produktionskostnad, som huvudsakligen rör råmaterial, dvs. varmvalsade rullar eller ringar, som i genomsnitt utgör cirka 70 % av den totala produktionskostnaden för den berörda produkten: Index 2000 = 2000 2001 2002 2003 IP Avkastning på investeringar Cirka 0% Cirka 25 % Cirka 20 % Cirka 5 % Källa: Kontrollerade uppgifter i svar på frågeformuläret Cirka 30 % (98) För vissa gemenskapstillverkare var de ekonomiska resultaten 2000 i hög grad påverkade av igångsättningskostnader och tekniska problem med anknytning till en betydande investering i produktionsmedel 1999. Detta påverkade gemenskapsindustrins samlade lönsamhet. Eftersom år 2000 inte var ett typiskt år, kan det inte anses vara en representativ utgångspunkt för en undersökning av utvecklingstendenser. Gemenskapsindustrins försäljning på gemenskapsmarknaden blev lönsam under åren 2001 och 2002, vilket även berodde på ökad efterfrågan från industrin i senare led och en tillfredsställande prisnivå. Därefter hade den betydande prisnedgången direkta negativa verkningar för lönsamheten. Försäljningen på gemenskapsmarknaden började faktiskt att gå med förlust från och med 2003, och dessa förluster uppgick till så mycket som cirka 5 % av omsättningen under undersökningsperioden. Pris per enhet 109 111 106 99 Fullständig produktionskostnad per enhet 103 107 105 106 Källa: Kontrollerade uppgifter i svar på frågeformuläret (99) I denna undersökning uttrycks avkastningen på investeringar som lönsamheten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringarna. Eftersom de företag som utgör gemenskapsindustrin huvudsakligen, eller till och med uteslutande, är aktiva inom produktion och försäljning av den likadana produkten fastställdes avkastningen på investeringar med avseende på deras samlade situation. På denna grundval följde avkastningen på investeringar i stort sett samma utveckling som lönsamheten under hela skadeundersökningsperioden. Den steg från cirka 0 % 2000 till cirka 20 % 2002 och minskade därefter kontinuerligt till cirka 30 % under undersökningsperioden.