Europeiska unionens officiella tidning L 178/19

Transkript

1 Europeiska unionens officiella tidning L 178/19 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 642/2008 av den 4 juli 2008 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av vissa beredda eller konserverade citrusfrukter (mandariner osv.) med ursprung i Folkrepubliken Kina EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING (3) Den 9 november 2007 gjorde kommissionen genom förordning (EG) nr 1295/2007 av den 5 november 2007 ( 3 ) import av samma produkt med ursprung i Kina till föremål för registrering. med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen ( 1 ) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artikel 7, (4) Det bör noteras att skyddsåtgärder tillämpades på samma produkt fram till den 8 november Kommissionen införde genom förordning (EG) nr 1964/2003 av den 7 november 2003 ( 4 ) provisoriska skyddsåtgärder mot import av vissa beredda eller konserverade citrusfrukter (mandariner osv.). Slutgiltiga skyddsåtgärder infördes senare genom förordning (EG) nr 658/2004 av den 7 april 2004 (nedan kallad förordningen om skyddsåtgärder)( 5 ). Både de provisoriska och de slutgiltiga skyddsåtgärderna bestod i ett system med tullkvoter, dvs. tullen togs ut först när den tullfria importvolymen hade uttömts. efter samråd med rådgivande kommittén, och av följande skäl: 1. FÖRFARANDE 1.1 Inledande av förfarandet (1) Den 20 oktober 2007 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning ( 2 ) att ett antidumpningsförfarande skulle inledas beträffande import till gemenskapen av vissa beredda eller konserverade citrusfrukter (mandariner osv.) med ursprung i Kina. 1.2 Parter som berörs av förfarandet (5) Kommissionen underrättade officiellt de klagande gemenskapstillverkarna och deras intresseorganisation, de exporterande tillverkarna och deras intresseorganisation, de leverantörer och importörer som kommissionen visste var berörda och deras intresseorganisationer samt de kinesiska myndigheterna om att förfarandet hade inletts. De berörda parterna gavs tillfälle att inom den tidsfrist som angivits i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda. (6) De klagande tillverkarna, exporterande tillverkare, importörer och deras respektive intresseorganisationer lämnade synpunkter. Kommissionen hörde alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl för detta. (2) Förfarandet inleddes till följd av ett klagomål som ingavs den 6 september 2007 av FNACV (den nationella spanska intresseorganisationen för frukt- och grönsaksindustrin) (nedan kallad den klagande) såsom företrädare för gemenskapstillverkare som svarar för 100 % av gemenskapens produktion av vissa beredda eller konserverade citrusfrukter (mandariner osv.). Klagomålet innehöll bevisning för att den berörda produkten dumpades och för att detta vållade väsentlig skada, och denna bevisning ansågs tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleddes. ( 1 ) EGT L 56, , s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2117/2005 (EUT L 340, , s. 17). ( 2 ) EUT C 246, , s. 15. (7) I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att det kunde bli aktuellt med ett stickprovsförfarande för att fastställa dumpning och skada enligt artikel 17 i grundförordningen. För att kommissionen skulle kunna besluta om huruvida ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall kunna göra ett urval, uppmanades exporterande tillverkare och icke-närstående importörer att ge sig till känna för kommissionen och lämna de uppgifter om sin verksamhet avseende den berörda produkten under undersökningsperioden (1 oktober september 2007) som anges i tillkännagivandet om inledande. ( 3 ) EUT L 288, , s. 22. ( 4 ) EUT L 290, , s. 3. ( 5 ) EUT L 104, , s. 67.

2 L 178/20 Europeiska unionens officiella tidning (8) För att exporterande tillverkare i Kina om de så önskade skulle kunna ansöka om att bli behandlade som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden (nedan kallat marknadsekonomisk behandling) eller om individuell behandling, sände kommissionen ansökningsblanketter till de företag som den visste var berörda. Fem företag eller grupper av närstående företag ansökte om marknadsekonomisk behandling enligt artikel 2.7 i grundförordningen eller, ifall det vid undersökningen skulle fastställas att de inte uppfyllde villkoren för marknadsekonomisk behandling, om individuell behandling. Emellertid valdes endast ett av dessa företag ut för stickprovsförfarandet (se skäl 26). Nio företag eller grupper av närstående företag ansökte enbart om individuell behandling. (9) Kommissionen sände frågeformulär till alla gemenskapstillverkare som den visste var berörda och till deras intresseorganisation, till alla importörer som ingick i urvalet för stickprovsförfarandet och till deras intresseorganisationer, till de leverantörer som kommissionen visste var berörda och till de exporterande tillverkare som ingick i urvalet för stickprovsförfarandet. Dessutom sändes frågeformulär till alla tillverkare i det möjliga jämförbara land som kommissionen identifierat (se skälen 40 41). (10) Frågeformuläret besvarades av fyra gemenskapstillverkare som svarade för 100 % av gemenskapens sammanlagda produktion, de sex icke-närstående importörer i gemenskapen som ingick i urvalet för stickprovsförfarandet samt deras respektive intresseorganisationer. Svar inkom också från alla kinesiska exporterande tillverkare som ingick i urvalet för stickprovsförfarandet och deras närstående företag. Dessutom mottogs synpunkter från de kinesiska tillverkarnas intresseorganisation och en intresseorganisation för importörer. (11) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav vållad skada och gemenskapens intresse samt genomförde kontroller på platsen hos följande företag: Exporterande tillverkare i Kina: Yichang Rosen Foods Co., Ltd., Zhejiang Huangyan No.1 Canned Food Factory Zhejiang och dess närstående handlare Merry & Co., Ltd., Huangyan Zhejiang Xinshiji Foods Co., Ltd. och dess närstående tillverkare Hubei Xinshiji Foods Co., Ltd., Sanmen. Agriconsa SA, Valencia, Spanien Videca SA, Valencia, Spanien. 1.3 Undersökningsperiod (12) Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 2006 till och med den 30 september 2007 (nedan kallad undersökningsperioden eller i tabeller UP). Undersökningen av hur de faktorer som är relevanta för bedömningen av skada hade utvecklats omfattade perioden från och med den 1 oktober 2002 till och med undersökningsperiodens utgång, nedan kallad skadeundersökningsperioden. 2. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT 2.1 Allmänna anmärkningar (13) Mandariner skördas på hösten och vintern och skördeoch konserveringsperioden sträcker sig ungefär från början av oktober till slutet av januari påföljande år. Den färska produkten är avsedd för marknaden för färsk frukt, saftframställning eller konservering. Mandarinkonserveringsindustrin använder säsongen (perioden från och med den 1 oktober till och med den 30 september påföljande år) som grund för jämförelser och kommissionen har valt att använda denna metod för sin undersökning. 2.2 Berörd produkt (14) Den berörda produkten är beredda eller konserverade mandariner (inbegripet tangeriner och satsumas), klementiner, wilkings och andra liknande citrushybrider, utan tillsats av alkohol, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, enligt KN-nummer Den klassificeras för närvarande på följande sätt: KN-nummer omfattar den berörda produkten utan tillsats av alkohol men med tillsats av socker och löst liggande i förpackningar med en nettovikt av mer än 1 kg. KNnummer omfattar den berörda produkten utan tillsats av alkohol men med tillsats av socker och löst liggande i förpackningar med en nettovikt av högst 1kg. Dessutom omfattar KN-nummer ex bl.a. mandariner (inbegripet tangeriner och satsumas), klementiner, wilkings och andra liknande citrushybrider utan tillsats av alkohol och utan tillsats av socker (vanligen i vatten eller i egen saft). Tillverkare i gemenskapen: Halcon Group SA, Murcia, Spanien Cofrusa SA, Murcia, Spanien (15) Det framgick av den preliminära undersökningen att den berörda produkten erhålls genom att vissa varieteter av små citrusfrukter (främst satsumas) skalas och delas i klyftor innan de förpackas i sockersirap, saft eller vatten. Skalningen och delningen i klyftor kan ske antingen manuellt eller maskinellt.

3 Europeiska unionens officiella tidning L 178/21 (16) Den berörda produkten säljs i förpackningar av olika storlekar för att möta behoven både på konsumentmarknaden och inom restaurang- och livsmedelsindustrin. På konsumentmarknaden dominerar förpackningar med en nettovikt av 312 gram (175 gram avrunna), även om försäljningen av den större storleken på 850 gram (480 gram) ökar i andel. De större förpackningarna, särskilt de på 2,65 kilogram (1 500 gram) och 3,1 kilogram (1 700 gram), används i restaurang- och livsmedelsindustrin, varav förpackningarna på 2,65 kilogram är populärast. (17) Satsumas, klementiner och andra små citrusfrukter går vanligtvis under samlingsnamnet mandariner. De flesta av dessa olika fruktvarieteter kan användas som färsk produkt eller för saftframställning eller konservering. De liknar varandra och betraktas därför beredda eller konserverade som en och samma produkt. 2.3 Likadan produkt (18) En europeisk importör hävdade att den berörda produkten som importerades från Kina var av högre kvalitet eftersom kinesiska mandariner innehåller färre kärnor. (19) Liksom i samband med förordningen om skyddsåtgärder gjorde vissa parter gällande att det finns kvalitetsskillnader mellan den berörda produkten och den produkt som tillverkas av gemenskapsindustrin. Gemenskapstillverkarna hävdade att konsumenterna föredrar deras produkter eftersom hygienen i samband med konserveringen uppfattas som bättre. (20) Kommissionen undersökte dessa påståenden och kom fram till följande: a) Den importerade produkten och gemenskapsprodukten hade samma eller liknande fysiska egenskaper, t.ex. smak, storlek, form och konsistens. Det fanns vissa kvalitetsskillnader, men de hade ingen inverkan på produktens grundläggande egenskaper eller på hur användaren/konsumenten uppfattade dem, dvs. som en enda produktkategori. b) Den importerade produkten och gemenskapsprodukten såldes genom liknande eller samma försäljningskanaler. Prisuppgifter var lättillgängliga för köparna, och den berörda produkten och gemenskapstillverkarnas produkt konkurrerade huvudsakligen med priset. c) Den importerade produkten och gemenskapsprodukten hade samma eller liknande slutanvändningsområden. d) Den importerade produkten och gemenskapsprodukten uppfattades av konsumenterna som utbytbara och uppfyllde samma slags behov. De skillnader som uppfattades av vissa importörer var således av föga betydelse för analysen i detta avsnitt. e) Den importerade produkt och gemenskapsprodukt som normalt klassificeras enligt KN-nummer ex (citrusfrukt utan tillsats av alkohol och utan tillsats av socker, vanligen i vatten eller i egen saft) och som inte omfattades av skyddsåtgärderna har också samma eller liknande slutanvändningsområden och uppfattas av konsumenterna som fullt utbytbar och till alla grundläggande egenskaper likadan som den produkt som normalt klassificeras enligt KN-numren och Eftersom produkter kan vara likadana även om de inte är fullständigt identiska, var eventuella små variationer inte tillräckliga för att ändra det allmänna undersökningsresultatet att den importerade produkten och gemenskapsprodukten var likadana. (21) Kommissionen drar därför slutsatsen att den importerad produkten och gemenskapsprodukten kan anses vara likadana i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. 3. STICKPROVSFÖRFARANDE 3.1 Stickprovsförfarande avseende exporterande tillverkare i Kina (22) Med tanke på det stora antalet exporterande tillverkare i Kina förutsågs det i tillkännagivandet om inledande att ett stickprovsförfarande enligt artikel 17.1 i grundförordningen skulle kunna komma att tillämpas för fastställandet av dumpning. (23) För att kommissionen skulle kunna besluta om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval ombads de exporterande tillverkarna att ge sig till känna inom 15 dagar efter det att undersökningen hade inletts och att lämna grundläggande uppgifter om sin exportförsäljning och inhemska försäljning, en noggrann beskrivning av företagets verksamhet när det gäller tillverkning av den berörda produkten samt uppgifter om namnen på alla närstående företag som var inbegripna i tillverkning eller försäljning av den berörda produkten och om dessa företags verksamhet. Samråd ägde också rum med de kinesiska myndigheterna och tillverkarnas intresseorganisation Första urval av samarbetsvilliga exporterande tillverkare (24) Sexton företag eller grupper av närstående företag i Kina gav sig till känna och lämnade de begärda uppgifterna inom den tidsfrist som hade angivits i tillkännagivandet om inledande. Alla lämnade uppgifter om export till gemenskapen under undersökningsperioden och förklarade sig beredda att ingå i urvalet för stickprovsförfarandet.

4 L 178/22 Europeiska unionens officiella tidning (25) De exporterande tillverkare som inte gav sig till känna inom tidsfristen eller inte tillhandahöll de begärda uppgifterna i tid betraktades som icke samarbetsvilliga i undersökningen. En jämförelse mellan importdata från Eurostat och den exportvolym till gemenskapen av den berörda produkten som uppgivits av de företag som nämns i skäl 24 tyder på att samarbetsviljan hos de kinesiska exporterande tillverkarna var mycket hög. (29) I enlighet med artikel 2.7 b i grundförordningen ska normalvärdet vid antidumpningsundersökningar beträffande import med ursprung i Kina fastställas i enlighet med punkterna 1 6 i samma artikel när det gäller tillverkare som konstaterats uppfylla de kriterier som anges i artikel 2.7 c i grundförordningen. (30) Dessa kriterier är i korthet följande: Urval för stickprovsförfarandet (26) I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen beaktades de exporterande tillverkarnas storlek med avseende på exportförsäljning till gemenskapen när urvalet skulle göras. På grundval av detta kriterium gjordes ett urval av fyra exporterande tillverkare, varav två var varandra närstående. Enligt de uppgifter som lämnats i samband med stickprovsförfarandet svarade de utvalda företagen under undersökningsperioden för över 60 % av den sammanlagda importvolym till gemenskapen av den berörda produkten som uppgivits av de företag som nämns i skäl 24. Dessutom hade ett av företagen också en betydande inhemsk försäljning av den berörda produkten under undersökningsperioden. Det ansågs därför att man med detta urval skulle kunna begränsa undersökningen till ett rimligt antal exporterande tillverkare som kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande och samtidigt säkerställa ett representativt urval. Samråd hölls med de berörda exporterande tillverkarna, deras intresseorganisation och de kinesiska myndigheterna, som inte gjorde några invändningar inom den angivna tidsfristen. 1. Företagens beslut rörande priser och kostnader fattas som svar på marknadssignaler och utan något statligt inflytande. 2. Företagens räkenskaper är föremål för en oberoende revision i enlighet med internationella redovisningsnormer och tillämpas för alla ändamål. 3. Det förekommer inte några betydande snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet. 4. Rättssäkerhet och stabila villkor garanteras genom lagstiftning om konkurser och ägandeförhållanden. 5. Valutaomräkning sker till marknadskurser. 3.2 Individuell undersökning (27) Ingen av de exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet för stickprovsförfarandet ansökte med stöd av artikel 17.3 i grundförordningen om en individuell dumningsmarginal genom att lämna relevanta uppgifter inom den angivna tidsfristen. Därför gjordes ingen individuell undersökning av exporterande tillverkare under den aktuella undersökningen. 3.3 Stickprovsförfarande avseende importörer (28) Eftersom antalet importörer som angavs i klagomålet och i den tidigare undersökningen avseende skyddsåtgärder var stort, förutsågs det i tillkännagivandet om inledande att ett stickprovsförfarande skulle kunna komma att tilllämpas i enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen. Ett stort antal importörer erbjöd sig att samarbeta. De sex största importörerna när det gäller importvolymen valdes ut för stickprovsförfarandet. De svarar för något över 60 % av gemenskapens sammanlagda import. 4. DUMPNING 4.1 Marknadsekonomisk behandling (31) I den aktuella undersökningen returnerade en av de exporterande tillverkare som ingick i urvalet för stickprovsförfarandet (se skälen 22 26) ansökningsblanketten för marknadsekonomisk behandling. (32) Denna exporterande tillverkare kan inte beviljas marknadsekonomisk behandling eftersom det inte kunnat bevisas att de tre första kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen är uppfyllda. Närmare bestämt fastställdes, när det gäller det första kriteriet, vid en kontroll på platsen att de anställningsavtal som arbetstagarna undertecknade med företaget inte innehöll några uppgifter om lön och arbetstider. Det var alltså omöjligt att fastställa på vilka villkor arbetstagarna anställdes och avlönades och därmed att avgöra om arbetskostnaderna återspeglade utbud och efterfrågan. När det gäller det andra kriteriet fastställdes det på platsen att grundläggande internationella redovisningsnormer inte följdes (t.ex. periodisering, avräkning, dålig överensstämmelse mellan de bokförda posterna och underlagen, brist på tillförlitliga verifikationer) vare sig i redovisningen eller revisionen, vilket gjorde att tillförlitligheten i företagets redovisning ifrågasattes. När det gäller det tredje kriteriet fastställdes det att företaget hade fått en rad subventioner (t.ex. återbetalning av mervärdesskatt som aldrig betalats in av leverantörerna/odlarna, vissa exportsubventioner från fonden för regionala utrikeshandelsprojekt samt en exportbonus), vilket ger vid handen att det fortfarande förekommer betydande snedvridningar till följd av det tidigare ickemarknadsekonomiska systemet.

5 Europeiska unionens officiella tidning L 178/23 (33) Av ovanstående framgår att den enda exporterande kinesiska tillverkare som ansökt om marknadsekonomisk behandling inte har visat sig uppfylla alla kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen och därför inte kan beviljas marknadsekonomisk behandling. 4.2 Individuell behandling (34) Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen ska en landsomfattande tull fastställas för de länder som omfattas av den artikeln, utom i de fall där företagen kan visa att de uppfyller alla kriterierna i artikel 9.5 i samma förordning. (35) Den enda exporterande tillverkare i urvalet för stickprovsförfarandet som ansökte om marknadsekonomisk behandling ansökte också om individuell behandling ifall marknadsekonomisk behandling inte skulle beviljas. De övriga exporterande tillverkarna som ingick i urvalet ansökte även de om individuell behandling. (36) På grundval av den preliminära undersökningen av uppgifterna i ansökningarna om individuell behandling konstaterades det att alla berörda företag uppfyllde kraven i artikel 9.5 i grundförordningen för att beviljas individuell behandling. inledande föreslogs därför att normalvärdet skulle baseras på någon annan skälig grund, dvs. det pris som faktiskt betalas eller ska betalas i gemenskapen för samma vara. Berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på detta. Kommissionen fortsatte dock sökandet efter ett möjligt analogt land efter offentliggörandet av tillkännagivandet. Kommissionen bad två företag i Thailand att samarbeta i undersökningen. Ett av dem samtyckte först, men besvarade inte frågeformuläret efteråt. Det andra företaget reagerade inte alls. (41) Två exporterande tillverkare från det berörda landet och en intresseorganisation för importörer och grossister protesterade mot att normalvärdet skulle baseras på det pris som faktiskt betalas eller ska betalas i gemenskapen, men de föreslog ingen annan lösning som överensstämde med grundförordningen. (42) Därför beslutades det preliminärt att normalvärdet för alla exporterande tillverkare som ingick i urvalet för stickprovsförfarandet i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen skulle baseras på någon annan skälig grund, dvs. det pris som faktiskt betalas eller ska betalas i gemenskapen för samma vara. (37) Därför drogs slutsatsen att följande exporterande tillverkare i Kina preliminärt bör beviljas individuell behandling: (43) Efter att detta val gjorts beräknades normalvärdet på grundval av de uppgifter som kontrollerats på platsen hos de samarbetsvilliga gemenskapstillverkare som anges i skäl 11. Yichang Rosen Foods Co., Ltd., Zhejiang Huangyan No.1 Canned Food Factory Zhejiang, Huangyan Zhejiang Xinshiji Foods Co., Ltd. och dess närstående tillverkare Hubei Xinshiji Foods Co., Ltd., Sanmen. 4.3 Normalvärde (38) Av de anledningar som framgår ovan beviljades ingen exporterande tillverkare i Kina marknadsekonomisk behandling. (39) Normalvärdet bör därför bestämmas i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen för alla exporterande tillverkare i Kina. (44) Dessa gemenskapstillverkares inhemska försäljning av den likadana produkten konstaterades vara representativ i förhållande till den export av den berörda produkten till gemenskapen som gjordes av de kinesiska exporterande tillverkare som ingick i urvalet för stickprovsförfarandet. (45) Eftersom gemenskapsindustrins försäljningspriser inte var lönsamma måste de justeras för att inbegripa en skälig vinstmarginal i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen. Den vinst på 6,8 % som användes var den vinstnivå som uppnåddes den sista konserveringssäsongen (2001/2002) före den enorma ökning av importen från Kina som ledde till att skyddsåtgärder infördes, med andra ord den sista säsongen då marknadsförhållandena inte påverkades av skadevållande dumpning till abnormt låga priser. 4.4 Exportpriser (40) Enligt uppgifter i klagomålet tillverkas den berörda produkten inte i några betydande mängder utanför gemenskapen och det berörda landet. I tillkännagivandet om (46) Exportpriserna baserades på de priser som faktiskt betalades eller skulle betalats för produkten när den såldes till oberoende köpare för export från Kina till gemenskapen.

6 L 178/24 Europeiska unionens officiella tidning Jämförelse (47) Jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset gjordes på nivån fritt fabrik. (48) För att få en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för att beakta olikheter som inverkade på priserna och prisjämförbarheten. Justeringar gjordes vid behov för olikheter i transport, försäkring och andra transportrelaterade kostnader. 4.6 Dumpningsmarginal (49) Mot bakgrund av det ovanstående fastställdes, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen, de preliminära dumpningsmarginalerna för alla kinesiska exportörer på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet per produkttyp och det vägda genomsnittliga exportpriset per produkttyp fastställt och justerat enligt ovan. I enlighet med gemenskapens gällande praxis beräknades en vägd genomsnittlig dumpningsmarginal för närstående exporterande tillverkare. För de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet för stickprovsförfarandet beräknades en vägd genomsnittlig dumpningsmarginal på grundval av dumpningsmarginalerna för de företag som ingick i urvalet. Eftersom de exporterande tillverkarnas samarbetsvilja överlag var mycket god (se skäl 25) fastställdes dumpningsmarginalen för alla övriga företag till nivån för den högsta individuella dumpningsmarginalen för företagen i urvalet. (50) De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid gemenskapens gräns före tull, är följande: Yichang Rosen Foods Co., Ltd., Zhejiang 139,6 % Huangyan No.1 Canned Food Factory Zhejiang, Huangyan 87,4 % Zhejiang Xinshiji Foods Co., Ltd. och dess närstående tillverkare Hubei Xinshiji Foods Co., Ltd., Sanmen 134,7 % Samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet för stickprovsförfarandet 128,4 % Alla övriga företag 139,6 %. 5. SKADA 5.1 Allmänna anmärkningar (51) Det bör noteras att skyddsåtgärder tillämpades på den berörda produkten under största delen av skadeundersökningsperioden. Detta motiverades av att gemenskapsindustrin led allvarlig skada under slutet av den period som omfattades av undersökningen avseende skyddsåtgärder (1998/ /2003). 5.2 Tillverkning i gemenskapen och gemenskapsindustrin (52) Under den aktuella undersökningen konstaterades det att den berörda produkten tillverkades i gemenskapen av fyra gemenskapstillverkare för vars räkning klagomålet hade ingetts (Halcon Group SA, Murcia, Spanien; Cofrusa SA, Murcia, Spanien; Agriconsa SA, Valencia, Spanien; Videca SA, Valencia, Spanien). Ingen av dessa tillverkare var närstående någon kinesisk exportör eller någon importör av den berörda produkten från Kina. (53) Undersökningen visade att gemenskapstillverkarna framställde ca ton av den berörda produkten under undersökningsperioden. Detta utgör 100 % av den totala volym av den likadana produkten som tillverkats i gemenskapen. De klagande gemenskapstillverkarna anses därför utgöra gemenskapsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen. (54) Undersökningen avseende skyddsåtgärder omfattade åtta samarbetsvilliga tillverkare i gemenskapen. Numera återstår det endast fyra gemenskapstillverkare, vilket beror på att vissa företag lagts ner och andra slagits samman. 5.3 Förbrukning i gemenskapen (55) Under skadeundersökningsperioden utvecklades förbrukningen i gemenskapen på följande sätt: Förbrukning i gemenskapen (Ton) Index (2002/03 = 100)

7 Europeiska unionens officiella tidning L 178/25 (56) Förbrukningen i gemenskapen fastställdes på grundval av den totala volymen av gemenskapsindustrins försäljning av den berörda produkten i EU, plus försäljningen i EU av de f.d. gemenskapstillverkare som inte längre tillverkade den berörda produkten under undersökningsperioden, plus importen från alla tredjeländer. Uppgifterna om gemenskapsindustrins sammanlagda försäljning av den berörda produkten i EU härrör från data som lämnats av gemenskapstillverkarna och kontrollerats. De f.d. gemenskapstillverkarnas försäljning grundar sig på en uppskattning av den klagande och har jämförts med resultaten av undersökningen avseende skyddsåtgärder, inbegripet tillkännagivande C 322/06 som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 17 december Uppgifter om de kvantiteter som importerats lämnades av Eurostat. (57) Som framgår av tabellen ovan var förbrukningen av den berörda produkten i gemenskapen relativt stabil under skadeundersökningsperioden, frånsett en ökning 2003/2004. Denna synbara ökning kan till största delen förklaras av lagerinköp av den berörda produkten, såsom beskrivs i det tillkännagivande som nämns i skäl 56. Data från Eurostat bekräftar förekomsten av detta fenomen i de nya medlemsstaterna inför deras anslutning till EU i maj Importen till de nya medlemsstaterna steg till nästan ton före anslutningen (säsongen 2003/2004) och sjönk sedan avsevärt, till ca ton/år i genomsnitt under säsongerna 2004/2005, 2005/2006 och 2006/2007. Under undersökningsperioden kan förbrukningen anses ligga på en stabil nivå som överensstämmer med den föregående säsongen (2005/2006). 5.4 Import till gemenskapen från Kina Den berörda importens volym och marknadsandel (58) Importen från Kina utvecklades på följande sätt när det gäller volym och marknadsandel: Importvolym Kina (i ton) Index (2002/03 = 100) Källa: Eurostat Marknadsandel av förbrukningen Kina 65,1 % 73 % 61,9 % 76,7 % 71,1 % (59) En liknande uppgång i importen från Kina kunde iakttas under 2003/2004, såsom konstateras ovan i avsnittet om förbrukning i gemenskapen. Importen sjönk därefter till lägre nivåer 2004/2005 (efter de nya medlemsstaternas anslutning). Den kinesiska importens marknadsandel är konstant hög, eftersom Kina är den största exportören av denna produkt till EU och till resten av världen Priser för importen och prisunderskridande/målprisunderskridande Priser för importen från Kina Källa: Eurostat (Euro/ton) Index (2002 = 100)

8 L 178/26 Europeiska unionens officiella tidning (60) Tabellen ovan visar utvecklingen av de genomsnittliga priserna för importen från Kina. Under skadeundersökningsperioden sjönk priserna endast säsongen 2003/2004. Under undersökningsperioden hade de återhämtat sig till samma nivå som 2002/2003. (61) En jämförelse av försäljningspriserna på gemenskapsmarknaden under undersökningsperioden gjordes mellan gemenskapsindustrins priser och priserna på importen från det berörda landet. Referenspunkt för leverans av den importerade produkten och gemenskapsprodukten på gemenskapsmarknaden är Hamburg. Därmed var de relevanta försäljningspriserna för gemenskapsindustrin priserna vid försäljning till oberoende kunder, vid behov justerade till nivån för leverans till Hamburg, efter rabatter och andra avdrag. Dessa priser jämfördes med de kinesiska exporterande tillverkarnas försäljningspriser efter avdrag och vid behov justerade till nivån cif Hamburg efter tullavgifter och kostnader för tullklarering. I tillämpliga fall omfattade justeringarna skyddstullen på 301 euro/ton för export som sker utanför kvoterna. (62) Det framgick av jämförelsen att priserna i gemenskapen för importen av den berörda produkten underskred gemenskapsindustrins priser med 19,6 35,2 % (uttryckt i procent av gemenskapsindustrins priser) under undersökningsperioden, enligt uppgifter som lämnats av de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som ingick i urvalet för stickprovsförfarandet. Analysen av prisutvecklingen för gemenskapsindustrin visar dessutom att priserna i betydande grad hölls nere (dvs. prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades) och, under undersökningsperioden, även sänktes (se nedan). 5.5 Gemenskapsindustrins situation (63) I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade undersökningen av den dumpade importens inverkan på gemenskapsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer och förhållanden som har betydelse för gemenskapsindustrins tillstånd från och med den 1 oktober 2002 till och med undersökningsperioden. (64) Uppgifterna nedan beträffande gemenskapsindustrin är sammanlagda uppgifter från alla de fyra gemenskapstillverkarna. Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande (65) I tabellen nedan visas produktionsutveckling, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande för gemenskapstillverkarna: Produktion (i ton) Index (2002/03 = 100) Produktionskapacitet (i ton) Index (2002/03 = 100) Kapacitetsutnyttjande (i %) 42 % 31 % 39 % 24 % 50 % Index (2002/03 = 100) (66) Som framgår av tabellen ovan varierade produktionen under skadeundersökningsperioden till följd av mindre skördar säsongerna 2003/2004 och 2005/2006. Produktionskapaciteten sjönk mot slutet av perioden. Kapacitetsutnyttjandet förblev mycket lågt under hela perioden, oavsett variationer i skörden.

9 Europeiska unionens officiella tidning L 178/27 Lager (67) Siffrorna nedan visar gemenskapsindustrins lagervolym vid utgången av varje säsong. Lager (i ton) Index (2002/03 = 100) (68) Det bör noteras att den berörda produkten håller sig länge (över tre år) utan att smak- och färgegenskaper går förlorade. (69) Lagerhållningen fluktuerade under skadeundersökningsperioden men ökade avsevärt under undersökningsperioden. Detta förefaller bero dels på trycket från den dumpade importen, dels på antagandet att skyddsåtgärderna skulle hävas, med följden att importörer skulle övergå från att anskaffa den berörda produkten från gemenskapsindustrin till att importera den från Kina. Försäljningsvolym, marknadsandel och genomsnittligt försäljningspris (70) Tabellen nedan visar gemenskapsindustrins försäljningsvolym, marknadsandel och genomsnittliga försäljningspriser. Gemenskapsindustrins försäljningsvolym (i ton) Index (2002/03 = 100) Marknadsande 22,4 % 21,8 % 29,0 % 22,2 % 27,1 % Index (2002/03 = 100) Genomsnittliga försäljningspriser (i euro/ton) 824,3 819,8 840, , ,6 Index (2002/03 = 100) (71) Trots skyddsåtgärderna och trots att ett antal gemenskapstillverkare försvann (deras marknadsandel minskade från 11,2 % 2002/2003 till 8,1 % 2004/2005 för att därefter försvinna helt) ökade gemenskapsindustrins försäljningsvolym endast obetydligt i absoluta tal och förblev låg under hela skadeundersökningsperioden. Gemenskapsindustrins marknadsandel ökade med endast 4,7 procentenheter under hela skadeundersökningsperioden. De genomsnittliga försäljningspriserna ökade visserligen under skadeundersökningsperioden, men inte tillräckligt för att skapa en normal vinst, vilket visar vilken inverkan den omfattande importen från Kina till mycket låga priser haft på prisnivåerna. Tillväxt (72) Allmänt kan noteras att gemenskapsindustrins marknadsandel ökade med omkring 5,2 % under skadeundersökningsperioden och uppgick till blygsamma 27,6 % under undersökningsperioden, vilket visar att trycket från den kinesiska importen gjorde det omöjligt för gemenskapsindustrin att förbättra sina resultat i någon högre grad.

10 L 178/28 Europeiska unionens officiella tidning Lönsamhet och räntabilitet (73) Den vinstmarginal före skatt som anges i tabellen nedan avser gemenskapsindustrins försäljning och återspeglar det faktum att industrin gick med förlust en situation som i någon mån underlättades av införandet av skyddsåtgärder men samtidigt också förvärrades av att inga åtgärder vidtogs mot de lagerinköp som gjordes parallellt (se skäl 57). De positiva effekterna av skyddsåtgärderna syns därför bäst mot slutet av skadeundersökningsperioden. Vinstmarginal före skatt 3% 17,6 % 17,3 % 12,6 % 4,3 % Index (2002 = 100) Räntabilitet 3 % 7,2 % 4,3 % 31,2 % 28,9 % (74) Tendensen när det gäller räntabiliteten är sjunkande efter 2003/2004. Den försämrade räntabiliteten är ännu ett tecken på att gemenskapstillverkarnas situationen blivit allt svårare. Kassaflöde Kassaflöde (i % av den totala försäljningen) 8,7 % 0,5 % 1,6 % 4,6 % 3,2 % (75) Eftersom gemenskapstillverkarna även konserverar andra fruktslag kunde kassaflödet inte undersökas enbart för den berörda produkten, utan avsåg företagens hela verksamhet. Denna indikator, som visas per budgetår (kalenderår), är därför mindre intressant. Den utvisar dock att en gradvis försämring skedde fram till 2005 och att en begränsad återhämtning ägde rum under undersökningsperioden. Investeringar i den berörda produkten och kapitalanskaffningsförmåga (76) Tendensen när det gäller gemenskapsindustrins investeringar visas i tabellen nedan. Euro Investeringar Index (2002/03 = 100) (77) Trots den negativa lönsamhetsutveckling som konstateras ovan ökade gemenskapsindustrin sina investeringar i den berörda produkten under skadeundersökningsperioden för att ytterligare förbättra sin konkurrenskraft. Investeringarna avsåg främst maskiner. Dessa åtgärder förbättrade avsevärt effektiviteten hos de gemenskapsföretag som ingick i urvalet för stickprovsförfarandet. (78) Det finns tecken på en försämrad förmåga att anskaffa kapital under skadeundersökningsperioden, bl.a. i ljuset av de negativa vinstmarginalerna för produktionen och produktens stora betydelse för de berörda företagens samlade verksamhet.

11 Europeiska unionens officiella tidning L 178/29 Sysselsättning och produktivitet Antal anställda Index (2002/03 = 100) Produktivitet (arbetade timmar per ton) 17 16, ,5 15,5 Index (2002/03 = 100) Totalt antal arbetade timmar under säsongen Index (2002/03 = 100) (79) Konservering av den berörda produkten är en säsongsbetonad verksamhet som pågår 4 5 månader och största delen av tillverkningen utförs av säsongsanställda. Därför är uppgifterna om antalet anställda mindre intressanta, medan det totala antalet arbetade timmar under säsongen bör ses som den viktigaste sysselsättningsindikatorn. Som framgår av tabellen ovan har gemenskapsindustrin gradvis förbättrat sin produktivitet. Produktiviteten var som högst under undersökningsperioden. Som en följd av detta sjönk antalet arbetade timmar för tillverkning av ett ton av den färdiga produkten från 17 under 2002/2003 till 15,5 under undersökningsperioden ( 9 %). Antalet anställda var som högst under undersökningsperioden på grund av återgången till höga produktionsvolymer efter lägre volymer 2005/2006. Detta åtföljdes också av ett högre antal arbetade timmar under undersökningsperioden. Gemenskapsindustrins produktivitet under undersökningsperioden är ett bevis på dess ansträngningar att ytterligare förbättra effektiviteten inför det massiva inflödet av dumpad import från Kina. Löner (80) Uppgifter om löner uttryckta i absoluta tal är mindre intressanta på grund av att produktionsnivån fluktuerar avsevärt. Lönekostnaden per producerat ton är en bättre indikator och visar att produktivitetsvinsterna har gjort det möjligt för gemenskapsindustrin att minska lönen per producerat ton med 3 procentenheter, trots den naturliga, inflationsrelaterade ökningen av timlönerna. Löner (i euro) Index Lön per producerat ton (i euro) Index Dumpningens omfattning (81) Den preliminära landsomfattande dumpningsmarginal som anges i skäl 50 ligger klart över miniminivån. Med tanke på den dumpade importens omfattning och priser kan den faktiska dumpningsmarginalens inverkan inte anses vara försumbar. Verkningar av tidigare dumpning eller subventionering (82) Det finns ingen bevisning för tidigare dumpning eller subventionering av den berörda produkten. Det bör dock noteras att gemenskapsindustrin håller på att återhämta sig från verkningarna av de avsevärt ökade importmängder som vållat den allvarlig skada och som ledde till att kommissionen införde först provisoriska och sedan slutgiltiga skyddsåtgärder 2003 och 2004 (se skäl 4). Som nämns i skälen 57 och 70 hjälpte skyddsåtgärderna gemenskapsindustrin att i viss mån förbättra sin ställning (trots lagerinköpen 2003/2004), och de skulle antagligen ha givit upphov till en betydligt större förbättring av gemenskapsindustrins situation överlag om det inte hade förekommit någon skadevållande dumpning.

12 L 178/30 Europeiska unionens officiella tidning Slutsats om skada (83) Ovanstående analys av gemenskapsindustrins situation måste ses mot bakgrund av att det fanns betydligt fler gemenskapstillverkare och en avsevärt större produktionskapacitet i början av perioden. Enligt förordning (EG) nr 658/2004 och tillkännagivande C 366/06 var produktionskapaciteten då ca ton. Den ovannämnda omstruktureringen av sektorn ledde till en nedgång i produktionskapaciteten på över 45 %. Mot denna bakgrund, och också med tanke på skyddsåtgärderna, hade man kunnat vänta sig att situationen för de fyra återstående tillverkarna skulle ha förbättrats generellt och att de bland annat skulle ha tagit över en betydande del av den försäljning som de företag som lämnade marknaden svarat för, höjt sin produktion och sitt kapacitetsutnyttjande avsevärt och uppnått ett mycket bättre förhållande mellan priser och kostnader som gjort det möjligt för dem att gå med vinst. (84) I stället har produktionen ökat med bara 9 %, kapacitetsutnyttjandet var fortsatt lågt (och ökade enbart på grund av en minskning av själva kapaciteten) och försäljningsvolymerna förblev små trots en koncentration i sektorn, medan lagren ökade med inte mindre än 66 %. Förlusttrenden har fortsatt ( 4,3 %) och räntabiliteten har ytterligare försämrats ( 28,9 %), trots fortsatta investeringar för att öka konkurrenskraften och trots produktivitetsuppgången på 9 %. (85) Volymen av den dumpade importen av den berörda produkten från Kina ökade under skadeundersökningsperioden med nästan 10 %, medan försäljningspriserna låg kvar på praktiskt taget samma nivå som 2002 trots de höjda råvarukostnaderna. Priserna på den dumpade importen av den berörda produkten underskred dessutom väsentligt gemenskapsindustrins försäljningspriser under undersökningsperioden. (86) Med hänsyn till samtliga ovan nämnda faktorer drar kommissionen preliminärt slutsatsen att gemenskapsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3 i grundförordningen. 6.1 Inledande anmärkning 6. ORSAKSSAMBAND (87) I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersöktes det också om det fanns ett orsakssamband mellan den dumpade importen från Kina och den skada som gemenskapsindustrin hade lidit. Andra kända faktorer än den dumpade importen som vid samma tid skulle ha kunnat vålla gemenskapsindustrin skada undersöktes också, i syfte att se till att den eventuella skada som dessa faktorer vållat inte skulle tillskrivas den dumpade importen. 6.2 Verkningarna av importen från Kina (88) Importen från Kina stod alltså fortsatt för hela 70 % av gemenskapsmarknaden. På grund av denna uppenbara marknadsdominans är verkningarna av importen från Kina i praktiken en av de främsta anledningarna till att gemenskapsindustrins situation förvärrades. (89) Detta förstärks ytterligare av att de kinesiska priserna har fortsatt att i betydande utsträckning underskrida gemenskapsindustrins priser och att de dessutom ligger avsevärt under gemenskapsindustrins kostnader, vilket tyder på underprissättning. Gemenskapsindustrin reagerade på de stora importvolymerna och de mycket låga prisnivåerna genom att försöka behålla en rimlig marknadsandel och hålla sina priser nere. Detta ledde till att den inte kunde nå en normal lönsamhet. (90) Det är därför tydligt att det finns ett starkt orsakssamband mellan den avsevärda ökningen av importvolymerna till ständigt lägre priser och den skada som gemenskapsindustrin har lidit.

13 Europeiska unionens officiella tidning L 178/ Verkningarna av importen från andra tredjeländer (91) Importvolymen från andra tredjeländer än Kina utgjorde mindre än 2 % av EU:s totala import under undersökningsperioden. Därför anses de eventuella verkningarna av sådan import som marginella. Det har hävdats att denna import i själva verket var kinesiska produkter som såldes vidare. Detta påstående stöds av det faktum att det inte finns något annat land med tillräcklig stor produktion, vilket framgick av att man inte kunde hitta något lämpligt jämförbart land (se skälen 40 41). 6.4 Verkningarna av förändringar i gemenskapsindustrins export (92) Som framgår av tabellen nedan minskade gemenskapsindustrins export under skadeundersökningsperioden. Exportförsäljning (i ton) Index (2002 = 100) (93) Förenta staterna var tidigare en traditionell marknad för gemenskapsindustrins export av den berörda produkten. Nu är emellertid Kina den viktigaste källan för exporten till Förenta staterna (liksom till de flesta länder som importerar den berörda produkten). Även här verkar Kina utnyttja samma strategi med dumpade priser som avsevärt underskrider gemenskapsindustrins exportpriser till Förenta staterna. (94) Även om gemenskapsindustrin har kunnat behålla liknande volymer och priser på sin export tyder omfattningen av den kinesiska importens marknadspenetration och storleksnivån på prisunderskridandet på att denna import har haft en väsentlig inverkan på gemenskapsindustrins situation. Försämringen av gemenskapsindustrins exportresultat bryter inte orsakssambandet utan kan snarare ses som en prognos om de möjliga konsekvenserna för gemenskapsindustrins försäljning om trycket från den dumpade importen fortsätter. 6.5 Verkningarna av valutakursförändringar (95) En annan faktor som gemenskapsindustrin påstod hade vållat skada var den försämrade växelkursen mellan den kinesiska yuan renminbin och euron. Mellan oktober 2002 och september 2007 sjönk växelkursen mellan US-dollarn och euron med över 40 %. Eftersom den kinesiska yuan renminbin är bunden till US-dollarn gav detta den kinesiska exporten en konkurrensfördel i förhållande till den europeiska exporten av den berörda produkten. Det bör i detta avseende framhållas att syftet med undersökningen är att fastställa om den dumpade importen (med avseende på priser eller omfattning) har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada eller om den väsentliga skadan har berott på andra faktorer. I artikel 3.6 i grundförordningen anges att det ska kunna påvisas att prisnivån för den dumpade importen vållar skada. Det är alltså endast själva skillnaden i prisnivåer som avses i artikeln; de enskilda faktorer som påverkar prisnivåerna behöver inte analyseras närmare. 6.6 Tillgång och prissättning på råvaror (96) Flera parter har gjort gällande att skadan inte vållats av dumpad import utan av otillräcklig tillgång och höga priser på råvaror till följd av dåliga skördar. Skadeundersökningsperioden omfattar en rad olika skördar, med både lägre och högre produktion av och priser på råvaror. Dessa fluktuationer korrelerar dock inte med den allmänna situationen för gemenskapsindustrin, vilket framgår t.ex. av tabellen nedan. Gemenskapsindustrins situation har i själva verket försämrats under hela skadeundersökningsperioden, oberoende av råvarutillgång och priser. Detta tyder på att skadan beror på något annat. Enhetskostnad för råvaror (i euro/ton) 120,8 143,7 163,2 204,5 155,9 Vinstmarginal före skatt (se skäl 76) 3% 17,6 % 17,3 % 12,6 % 4,3 %

14 L 178/32 Europeiska unionens officiella tidning (97) Det finns därför ingenting som tyder på att denna faktor i sig skulle ha kunnat bryta orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och gemenskapsindustrins försämrade situation. 6.7 Investeringar (98) Några parter hävdade att gemenskapsindustrins situation beror på överinvestering. Detta påstående förefaller dock vara ogrundat. De investeringar som gemenskapsindustrin gjort rör främst uppgradering av maskiner för att förbättra effektiviteten. Dessa investeringar har bidragit till att förbättra produktiviteten, vilket torde kompensera för eventuella ökningar av enhetskostnaden på kort sikt. Därför kan investeringarna inte anses ha bidragit till skadan, och detta argument avvisas därför. 6.8 Kvalitetsskillnader (99) Vissa parter hävdade att gemenskapsindustrins situation beror på att dess produkter håller lägre kvalitet. Som förklaras i skälen undersökte kommissionen noga produkternas jämförbarhet och konstaterade att gemenskapens produkt och den kinesiska produkten är likadana. Skillnaderna mellan de två produkterna befanns vara mycket små och inte ägnade att stödja påståendet. Under alla omständigheter skulle sådana små skillnader, om de överhuvudtaget föreligger, snarare gynna den kinesiska produkten och leda till ännu högre prisunderskridande och målprisunderskridande. Detta argument avvisas därför. 6.9 Slutsats om orsakssamband (100) Sammanfattningsvis bekräftas det att den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit och som kännetecknades av svag försäljning, lågt kapacitetsutnyttjande och negativa ekonomiska resultat har vållats av dumpad import av den berörda produkten. De verkningar som annan import, gemenskapsindustrins exportresultat, valutafluktuationer, tillgång till råvaror, kvalitetsskillnader och investeringar kunnat ha på gemenskapsindustrins negativa utveckling är begränsade eller obefintliga. 7. GEMENSKAPENS INTRESSE 7.1 Allmänna överväganden (102) Det undersöktes huruvida det fanns några tvingande skäl som skulle kunna leda till slutsatsen att det inte skulle vara i gemenskapens intresse att införa antidumpningstullar på importen från Kina. Gemenskapens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla berörda parters intresse, dvs. gemenskapsindustrins, importörernas och leverantörernas intresse. 7.2 Gemenskapsindustrins intresse (103) Gemenskapsindustrin har lidit skada på grund av dumpad import av den berörda produkten från Kina. De ekonomiska indikatorerna för gemenskapsindustrin visade på ett allt sämre ekonomiskt resultat under skadeundersökningsperioden. Införandet av skyddsåtgärder (se skäl 4) mildrade delvis verkningarna av importen från Kina. Med beaktande av skadans art (återkommande förluster, förlust av inhemsk försäljning) skulle en ytterligare och betydande försämring av gemenskapsindustrins situation inte gå att undvika om inga åtgärder var i kraft. (104) Undersökningen visade att fyra tillverkare inom industrin för beredda eller konserverade citrusfrukter (mandariner osv.) står för gemenskapens hela produktion. Industrin sysselsätter omkring arbetstagare med tillverkningen och försäljningen av den berörda produkten. Den berörda produkten utgör omkring 30 % av gemenskapstillverkarnas produktion. Om åtgärder inte vidtas skulle priserna fortsätta att sjunka och gemenskapstillverkarna skulle göra ytterligare stora förluster, vilket skulle bli ohållbart på medellång till lång sikt. Dessutom skulle det få negativa konsekvenser för de berörda företagens övriga verksamhet. Med tanke på de investeringar som har gjorts i produktionssystemen skulle vissa gemenskapstillverkare sannolikt inte kunna täcka kostnaderna för sina investeringar om åtgärder inte införs. Det ovanstående visar att gemenskapsindustrin helt klart skulle gagnas av att antidumpningsåtgärder införs. (105) Om antidumpningsåtgärder införs skulle gemenskapsindustrin högst sannolikt kunna höja sina försäljningspriser till en nivå som möjliggör en rimlig vinstmarginal. (101) Med hänsyn till analysen ovan, i vilken en tydlig åtskillnad gjorts mellan verkningarna av alla kända faktorer på gemenskapsindustrins situation och de skadliga verkningarna av den dumpade importen, bekräftas det att dessa andra faktorer i sig inte ändrar slutsatsen att den konstaterade skadan måste tillskrivas den dumpade importen. (106) Följaktligen dras preliminärt slutsatsen att införandet av antidumpningsåtgärder ligger i gemenskapsindustrins intresse.