med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

Transkript

1 L 87/28 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 575/2002 av den 3 mars 2002 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av sulfanilsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina och Republiken Indien EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen ( 1 ), senast ändrad genom förordning (EG) nr 2238/2000 ( 2 ), särskilt artikel 7 i denna, efter samråd med rådgivande kommittén, och av följande skäl: A. FÖRFARANDE (1) Den 6 juli 2001 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) i Europeiska gemenskapernas officiella tidning ( 3 ) att ett antidumpningsförfarande skulle inledas beträffande import till gemenskapen av sulfanilsyra med ursprung i Kina och Indien. Ett parallellt antisubventionsförfarande beträffande import av samma produkt med ursprung i Indien inleddes samma datum ( 4 ). (2) Antidumpningsförfarandet inleddes till följd av ett klagomål som ingivits i maj 2001 av Sorochimie Chimie Fine som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 65 %, av gemenskapstillverkningen av sulfanilsyra. Klagomålet innehöll tillräcklig bevisning om dumpning av den berörda produkten och om väsentlig skada till följd därav vilket ansågs tillräckligt för att motivera inledandet av ett antidumpningsförfarande. (3) Kommissionen underrättade officiellt de exporterande tillverkare, importörer och handlare som såvitt känt var berörda, deras intresseorganisationer, företrädarna för de berörda exportländerna, användarna, leverantörerna samt gemenskapstillverkarna om att förfarandet hade inletts. Berörda parter gavs tillfälle att inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda. (4) Ett antal exporterande tillverkare i de berörda länderna, tillverkare och användare i gemenskapen samt en handlare lämnade skriftliga synpunkter. Alla parter som inom den ovan angivna tidsfristen begärt att bli hörda och visat att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle till detta. ( 1 ) EGT L 56, , s. 1. ( 2 ) EGT L 257, , s. 2. ( 3 ) EGT C 190, , s. 2. ( 4 ) EGT C 190, , s. 5. (5) Med anledning av det, enligt klagomålet, stora antalet exporterande tillverkare av den berörda produkten i de länder som omfattas av undersökningen hade man i tillkännagivandet om inledande tagit i beaktande att använda stickprov i samband med undersökningen om dumpning. (6) Endast ett begränsat antal exporterande tillverkare från Kina och Indien gav sig emellertid till känna och lämnade de upplysningar som begärts i tillkännagivandet om inledande. Användning av stickprov ansågs därför inte nödvändig för någon av de berörda länderna. (7) Kommissionen sände frågeformulär till alla parter som den visste var berörda och till alla andra företag som gav sig till känna inom de tidsfrister som angivits i tillkännagivandet om inledande. Det kom in svar från två tillverkare i gemenskapen, en exporterande tillverkare i Indien och dennes närstående importör i gemenskapen, en exporterande tillverkare i Kina, ett kinesiskt handelsföretag och en tillverkare i ett tredje land med marknadsekonomi. Kommissionen fick också in svar från sju användare, en leverantör och en handlare, som lämnade upplysningar som var tillräckligt utförliga och representativa för att användas i bedömningen av gemenskapens intresse. Flera företag valde att i stället för att fylla i kommissionens frågeformulär enbart lämna synpunkter. Där det funnits skäl att beakta dessa synpunkter har så skett. (8) För att ge de exporterande tillverkare i Kina som så önskade möjlighet att begära behandling som företag som är verksamma under marknadsekonomiska förhållanden (nedan kallat marknadsekonomisk status) eller individuell behandling sände kommissionen blanketter för ansökan om marknadsekonomisk status respektive om individuell behandling till de kinesiska företag som den visste var berörda. Ett företag ansökte om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 b i förordning (EG) nr 384/96 (nedan kallad grundförordningen) och, i andra hand, om individuell behandling om det i samband med undersökningen skulle konstateras att det inte uppfyllde villkoren för att beviljas marknadsekonomisk status. (9) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som bedömdes som nödvändiga för ett avgörande i fråga om dumpning, skada och gemenskapens intresse. Kontrollbesök gjordes hos följande företag: a) Tillverkare i gemenskapen Sorochimie Chimie Fine, Givet, Frankrike Quimigal S.A., Estarreja, Portugal

2 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 87/29 b) Exporterande tillverkare i Indien Kokan Synthetics and Chemical Private Ltd, Dapoli, Ratnagiri, Maharashtra c) Tillverkare i tredje land med marknadsekonomi Nation Ford Chemical Company, South Carolina, Förenta staterna 1.1 Normalvärde C. DUMPNING 1. Indien d) Användare Bayer AG, Leverkusen, Tyskland (10) Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden 1 juli juni 2001 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av tendenser som är av betydelse för bedömningen av skada omfattade perioden från januari 1997 till undersökningsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden). B. PRODUKT SOM ÄR FÖREMÅL FÖR UNDERSÖKNING OCH LIKADAN PRODUKT 1. Produkt som är föremål för undersökning (11) Den produkt som berörs är sulfanilsyra. Det finns huvudsakligen två grader av sulfanilsyra som bestäms efter respektive renhetsgrad, dvs. teknisk eller ren sulfanilsyra. Kvalitetsklassen ren saluförs ibland som salt av sulfanilsyra. Den tekniska och rena syran har samma grundläggande kemiska egenskaper i fråga om kemisk formel (C 6 H 7 NO 3 S) och molekylstruktur, även om det finns en liten skillnad i fråga om renhetsgraden (renheten är minst 96 % för den tekniska kvalitetsklassen och minst 99 % för den rena kvalitetsklassen och syrainnehållet i dess salt; de viktigaste orenheterna är anilinrester och material som inte löser sig i alkaliska lösningar vilkas innehåll varierar mellan 2 % och mindre än 0,1 %). Teknisk och ren sulfanilsyra föreligger som torra, friflytande pulver. Salt av ren sulfanilsyra säljs i pulverform eller som lösning beroende på kundens krav. Sulfanilsyra används som råvara vid tillverkningen av optiska vitmedel, tillsatsmedel för betong, livsmedelsfärgämnen och färgämnen för särskilda ändamål. Även om sulfanilsyra har olika användningsområden, anser användarna att samtliga kvalitetsklasser och former är ganska lätta att byta ut mot varandra, och de används omväxlande i de flesta av användningsområdena och bör därför i samband med detta förfarande behandlas som en enda produkt. 2. Likadan produkt (12) Den produkt som exporterades till gemenskapen från Kina och Indien, den produkt som såldes på den inhemska marknaden i Indien och den produkt som tillverkades och såldes i gemenskapen av gemenskapstillverkarna konstaterades i huvudsak ha samma kemiska egenskaper och samma användningsområden och anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. (13) I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen undersökte kommissionen först om försäljningen på hemmamarknaden av sulfanilsyra var representativ, dvs. om den totala volymen av sådan försäljning uppgick till minst 5 % av volymen av exportförsäljningen till gemenskapen. Undersökningen visade att försäljningen på hemmamarknaden var representativ. (14) Kommissionen fastställde sedan att de sulfanilsyraprodukttyper som såldes på hemmamarknaden var identiska med eller direkt jämförbara med de typer som såldes på export till gemenskapen när de var av samma kvalitet och form. (15) För varje produkttyp som den exporterande tillverkaren sålde på sin hemmamarknad och som konstaterades vara direkt jämförbar med en typ som såldes på export till gemenskapen fastställdes om den inhemska försäljningen var tillräckligt representativ enligt artikel 2.2 i grundförordningen. Den inhemska försäljningen av en viss produkttyp ansågs som tillräckligt representativ om den totala inhemska försäljningen av den produkttypen under undersökningsperioden motsvarade minst 5 % av den totala försäljningsvolymen för en jämförbar produkttyp som sålts på export till gemenskapen. Undersökningen visade att av tre exporterade typer såldes två i representativa kvantiteter på den inhemska marknaden. (16) Därefter undersökte kommissionen om företagets inhemska försäljning kunde anses ha ägt rum vid normal handel enligt artikel 2.4 i grundförordningen. (17) I detta syfte fastställdes för var och en av de två representativa produkttyperna den andel av den inhemska försäljningen till oberoende kunder som inte skedde med förlust under undersökningsperioden. För dessa produkttyper beräknades, eftersom mer än 80 % av försäljningsvolymen inte såldes med förlust på den inhemska marknaden och det vägda genomsnittliga försäljningspriset var lika högt som eller högre än den vägda genomsnittliga tillverkningskostnaden, normalvärdet enligt artikel 2.1 i grundförordningen för varje produkttyp som ett vägt genomsnitt av alla inhemska försäljningspriser för produkttypen i fråga som oberoende kunder betalat eller skulle betala. (18) För den produkttyp som inte såldes i representativa kvantiteter på den inhemska marknaden var det nödvändigt att konstruera normalvärdet. För att fastställa det konstruerade normalvärdet lades i enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader för och vägda genomsnittliga vinst på den inhemska försäljningen av den likadana produkten vid normal handel under undersökningsperioden till den genomsnittliga tillverkningskostnaden under undersökningsperioden.

3 L 87/ Exportpris (19) Undersökningen visade att den indiska exporterande tillverkaren exporterade till såväl icke-närstående som närstående kunder i gemenskapen. (20) För den försäljning som gick till icke-närstående kunder i gemenskapen fastställdes därför exportpriset enligt artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de exportpriser som faktiskt betalats eller skulle betalas. (21) För den försäljning som gick till den indiska exporterande tillverkarens närstående importör konstruerades exportpriset på grundval av återförsäljningspriserna till oberoende kunder. I enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen gjordes justeringar för de kostnader som importören ådragit sig mellan importen och återförsäljningen (även för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader) och för en skälig vinstmarginal. 1.3 Jämförelse (22) I syfte att säkerställa en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för olikheter som påverkade prisernas jämförbarhet. (23) Således gjordes, där så var tillämpligt och berättigat, justeringar för olikheter i landtransport-, oceanfrakt-, försäkrings-, hanterings- och lastningskostnader och därmed sammanhängande kostnader, förpacknings- och kreditkostnader samt provisioner och rabatter. (25) Företaget begärde även en justering för tänkta kvantitetsrabatter, med motiveringen att dess inhemska kunder om de hade köpt samma kvantiteter som kunderna på exportmarknaden skulle ha varit berättigade till en sådan rabatt som var inbegripen i det pris som kunderna i gemenskapen gavs. Begäran kunde inte godtas på grundval av artikel 2.10 c i grundförordningen, eftersom kvantitetsrabatter enbart kan tas i beaktande för en justering när de faktiskt ges för kvantitetsskillnader, inte på basis av teoretiska antaganden. Begäran prövades därför på grundval av artikel 2.10 k i grundförordningen (Andra faktorer). Därvid fastställdes att den modell med inbegripna rabatter som företaget hade hävdat att det tillämpade inte hade tillämpats konsekvent i dess försäljning på hemmamarknaden. Det fastställdes att mindre kvantiteter/beställningar ibland såldes till ett lägre pris per enhet än större kvantiteter/beställningar. Eftersom det inte kunde påvisas att de inhemska kunderna på grundval av skillnader i köpt kvantitet konsekvent hade betalat olika priser kunde begäran om justering inte godtas. (26) Företaget begärde en justering för kostnader för krediter för ett antal av sina inhemska försäljningstransaktioner som var baserade på muntliga överenskommelser. Den begäran kunde dock inte godtas, eftersom företaget inte kunde tillhandahålla någon bevisning om överenskommelserna rörande betalningsvillkoren vid dessa försäljningstransaktioner. Beträffande de övriga inhemska försäljningstransaktionerna, för vilka betalningsvillkoren angavs i skriftliga beställningar/kontrakt, justerades de kreditkostnader som godtogs nedåt. Detta gjordes för att företaget hade beräknat kreditkostnaderna på grundval av det totala fakturabeloppet (inbegripet indirekta skatter som omsättningsskatt och punktskatt) i stället för på grundval av nettobeloppet. Det fastställdes i detta avseende att betalningen av den omsättningsskatt som företaget uppbar från sina kunder sköts upp räntefritt under en period på 12 år, och begäran om justering för kreditkostnader i samband med omsättningsskatten var följaktligen ogrundad. Vidare fastställdes att det belopp för punktskatter (ett modifierat mervärdesskattesystem, CENVAT) som betalades till skattemyndigheterna beräknades på skillnaden mellan CENVAT-skatten på de inköpta varorna och samma skatt på försäljningen till kunderna. I detta belopp kunde den CENVAT-skatt som betalats på försäljning av den produkt som är föremål för undersökning inte identifieras separat. Därför fastslogs att eventuella kreditkostnader (finansieringskostnader) för CENVAT skulle betraktas som normala driftsomkostnader och att inga justeringar skulle göras för sådana kostnader. (24) Företaget begärde en justering för tullrestitution, för tänkta tullar som skulle ha betalats för import av huvudråvaran (anilin) om företaget hade använt importerat anilin för hela sin produktion av på hemmamarknaden såld sulfanilsyra. Begäran avvisades, eftersom den grundades på teoretiska antaganden och inga tullbelopp som sådana hade tagits ut för det material (anilin) som ingick i den likadana, för förbrukning i Indien avsedda produkten. 1.4 Dumpningsmarginal (27) I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen jämfördes det justerade vägda genomsnittliga normalvärdet per produkttyp med det justerade vägda genomsnittliga exportpriset, såsom fastställt ovan. (28) På denna grundval uppgår den preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull, till 24,6 %. (29) Eftersom samarbetsnivån var hög, fastställdes den preliminära dumpningsmarginalen för övriga företag till samma nivå som den som fastställts för det samarbetsvilliga företaget, dvs. 24,6 %.

4 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 87/ Normalvärde 2. Kina Marknadsekonomisk status (30) Vid antidumpningsundersökningar som rör import med ursprung i Kina skall enligt artikel 2.7 b i grundförordningen normalvärdet bestämmas i enlighet med punkterna 1 6 i den artikeln för de tillverkare som konstaterats uppfylla kriterierna i artikel 2.7 c, dvs. i de fall det visas att marknadsekonomiska förhållanden råder när det gäller tillverkning och försäljning av den berörda produkten. (31) Den enda samarbetsvilliga kinesiska tillverkaren ansökte om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 b i grundförordningen och fyllde i blanketten för exporterande tillverkare som ansöker om sådan status. (32) Ansökan avslogs, eftersom den inte ingivits av hela den företagsgrupp som medverkade vid tillverkningen och försäljningen av produkten, utan av endast ett företag inom gruppen. Det var därför inte möjligt att kontrollera om gruppen som helhet uppfyllde kriterierna för marknadsekonomisk status. Det företag som ingivit ansökan var dessutom föremål för restriktioner rörande dess inköps- och försäljningsverksamhet. Det hade nämligen inte tillstånd att importera och exportera, vilket innebar att beslut om priser, kostnader och insatsvaror inte fattades på basis av marknadssignaler som återspeglar tillgång och efterfrågan, eller utan väsentlig statlig inblandning (se även skäl 37). (33) Efter särskilt samråd med rådgivande kommittén underrättades det företag som ingivit ansökan därför om att det inte kunde beviljas marknadsekonomisk status Jämförbart land (34) För företag som inte har kunnat beviljas marknadsekonomisk status skall enligt artikel 2.7 i grundförordningen normalvärdet fastställas på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett jämförbart land. I tillkännagivandet om inledande sade kommissionen sig ha för avsikt att använda sig av Förenta staterna - vilket även föreslagits i klagomålet - som lämpligt jämförbart land när det gällde att fastställa normalvärdet för Kina. Efter att ha undersökt den möjligheten beslutade kommissonen dock att det var lämpligare att använda Indien som jämförbart land, på grund av att marknadsvillkoren i Indien och Kina var likartade. Indien hade även föreslagits av den samarbetsvilliga kinesiska exportören, som gjort invändningar mot det i tillkännagivandet om inledande ursprungligen angivna förslaget Fastställande av normalvärde i det jämförbara landet (35) Normalvärdet för den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i Kina fastställdes enligt artikel 2.7 a i grundförordningen på grundval av kontrollerade uppgifter från tillverkaren i det jämförbara landet, dvs. på grundval av de priser som betalats eller skulle betalas på den inhemska marknaden i Indien för produkter som var jämförbara med de produkter som den kinesiska exporterande tillverkaren sålde till gemenskapen. 2.2 Exportpris Individuell behandling (36) Det företag som inte beviljades marknadsekonomisk status ansökte om individuell behandling, dvs. fastställande av en individuell dumpningsmarginal på grundval av företagets egna exportpriser. Kommissionen undersökte om företaget faktiskt och juridiskt var tillräckligt oberoende av staten. (37) Det fastställdes i detta avseende att företaget inte hade tillstånd att exportera och att all dess export skedde via ett handelsföretag som kontrollerades av statliga myndigheter. Slutsatsen var därför att det ansökande företaget inte uppfyllde de nödvändiga kraven för individuell behandling Fastställande av exportpriset (38) Den samarbetsvilliga kinesiska tillverkarens hela exportförsäljning via handelsföretaget till gemenskapen skedde direkt till oberoende kunder i gemenskapen, och exportpriset fastställdes därför enligt artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de priser som betalats eller skulle betalas. (39) En jämförelse mellan de uppgifter som den samarbetsvilliga kinesiska tillverkaren lämnat om sin export till gemenskapen och den på det sätt som anges i skäl 47 fastställda importvolymen visade att den tillverkarens export utgjorde mindre än 20 % av den totala importen till gemenskapen från Kina under undersökningsperioden. Det var därför nödvändigt att fastställa exportpriset för de icke samarbetsvilliga exporterande tillverkarna på grundval av tillgängliga uppgifter, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. I syfte att inte belöna bristande samarbetsvilja ansågs det därvid lämpligt att använda de lägsta exportpris som fastställts för vissa representativa transaktioner som den samarbetsvilliga tillverkaren genomfört. 2.3 Jämförelse (40) För att en rättvis jämförelse per produkttyp skulle kunna göras mellan normalvärdet fob vid den indiska gränsen och exportpriset fob vid den kinesiska gränsen gjordes lämpliga justeringar för olikheter som påstods och konstaterades påverka prisernas jämförbarhet. Dessa justeringar gjordes för transport- och försäkringskostnader, i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen.

5 L 87/ Dumpningsmarginal (41) Eftersom den enda samarbetsvilliga exportören inte beviljades individuell behandling, beräknades en enda dumpningsmarginal för Kina i dess helhet. Jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset visade att det förekom dumpning i samband med import av den berörda produkten med ursprung i Kina, varvid dumpningsmarginalen motsvarade det belopp med vilket normalvärdet översteg exportpriset till gemenskapen. (42) Den preliminära dumpningsmarginalen för import med ursprung i Kina, uttryckt i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull, uppgår till 21,0 %. gemenskapsindustrins totala, kontrollerade försäljning på gemenskapsmarknaden, kontrollerade svar från tidigare gemenskapstillverkare av den berörda produkten vilka samarbetade vid undersökningen, och uppgifter i klagomålet beträffande övriga tidigare tillverkare som inte samarbetade vid undersökningen. (46) Förbrukningen av sulfanilsyra i gemenskapen under undersökningsperioden var ca ton, vilket var ca. 13 % mer än förbrukningen under året före skadeundersökningsperioden. Förbrukningen låg på ungefär samma nivå under 1997 och 1998, gick ned något under 1999 och steg därefter klart under tiden fram till slutet av undersökningsperioden. D. GEMENSKAPSINDUSTRIN (43) Två företag i gemenskapen tillverkar sulfanilsyra, den klagande (Sorochimie Chimie Fine [nedan kallat Sorochimie]) och Quimigal S.A. (nedan kallat Quimigal). Det bör noteras att Sorochimie tillverkade sulfanilsyra under hela skadeundersökningsperioden. Quimigal började däremot tillverka och sälja sulfanilsyra först under I början av skadeundersökningsperioden fanns det flera andra tillverkare av sulfanilsyra i gemenskapen, men dessa upphörde med tillverkningen under skadeundersökningsperioden för att inrikta sig på annan verksamhet eller för att i stället köpa sulfanilsyra från andra företag. De har därför inte beaktats vid fastställandet av gemenskapens tillverkning. Det bör noteras att utvecklingen på gemenskapsmarknaden gjorde det möjligt för såväl Sorochimie som Quimigal att öka sin produktion och försäljning. (44) Quimigal är visserligen inte part i klagomålet men har uttryckt sitt stöd för förfarandet och samarbetat fullt ut vid undersökningen. Kommissionen anser därför att Quimigal och Sorochimie uppfyller kraven i artikel 5.4 i grundförordningen, eftersom de svarade för 100 % av gemenskapens tillverkning av sulfanilsyra vid den tidpunkt då förfarandet inleddes. De anses därför preliminärt utgöra gemenskapsindustrin, i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen, och kallas nedan gemenskapsindustrin. E. SKADA 2. Import till gemenskapen från de berörda länderna 2.1 Importuppgifter (47) Det KN-nummer enligt vilket den berörda produkten för närvarande klassificeras omfattar ett flertal andra produkter. Kommissionen använde de bästa möjliga tillgängliga uppgifterna för att fastställa volymerna och priserna på importen av sulfanilsyra, enligt nedan. Uppgifter om importen från Indien fastställdes på grundval av den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens svar på kommissionens frågeformulär. Volymerna på importen från Kina och Förenta staterna hämtades från uppgifterna i klagomålet, med hänsyn till att tillverkarna i Kina endast i begränsad omfattning samarbetade vid undersökningen och till att den enda exporterande tillverkaren i Förenta staterna i förtroende lämnade en uppskattning av sin export till gemenskapen under skadeundersökningsperioden. Priserna på den importen härleddes huvudsakligen från Eurostat-uppgifter, varvid det, för undersökningsperioden enbart, även togs hänsyn till den samarbetsvilliga kineiska tillverkarens svar på kommissionens frågeformulär. Uppgifter rörande volymerna och priserna på importen med ursprung i Ungern och Japan härleddes från en jämförelse mellan Eurostatuppgifter och användares svar på kommissionens frågeformulär. Undersökningen visade att den berörda produkten inte importerades från några andra än de ovan angivna tredjeländerna under skadeundersökningsperioden. 1. Förbrukning i gemenskapen (45) Den synbara förbrukningen av sulfanilsyra i gemenskapen fastställdes på grundval av den på det sätt som anges i skäl 47 fastställda importen av den berörda produkten till gemenskapen, 2.2 Sammantagen bedömning av verkningarna av den berörda importen (48) I enlighet med artikel 3.4 i grundförordningen prövades det om verkningarna av importen från de berörda länderna borde bedömas sammantaget vid fastställandet av skada.

6 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 87/33 (49) Dumpningsmarginalen för importen från vart och ett av de länder som omfattas av undersökningen hade fastställts vara högre än miniminivån enligt artikel 9.3 i grundförordningen (se skälen 29 och 42). Volymen på importen från vart och ett av länderna hade fastställts vara icke försumbar. Den sammanlagda marknadsandelen för importen från Indien och Kina var mer än 40 % under undersökningsperioden och importen från Kina utgjorde ca. två tredjedelar av den marknadsandelen. Volymen på importen från vart och ett av de berörda länderna ökade under skadeundersökningsperioden och priserna på importen från de berörda länderna på gemenskapsmarknaden under undersökningsperioden var tämligen lika. Den berörda importen konkurrerade dessutom på samma marknad som den av gemenskapsindustrin tillverkade likadana produkten och många användare i gemenskapen köpte från samtliga tre källor under skadeundersökningsperioden. (50) På grund av de ovan angivna skälen drogs preliminärt slutsatsen att verkningarna av importen med ursprung i Indien och Kina borde bedömas sammantaget. 3. Den dumpade importens volym och priser (51) Volymen på den berörda importen ökade med mer än 150 % under skadeundersökningsperioden, från ca ton under 1997 till ton under undersökningsperioden. Marknadsandelen för den berörda importen steg därvid från ca. 18 % till mer än 40 %, alltså mer en fördubbling under skadeundersökningsperioden. (52) Det genomsnittliga priset på den berörda importen ökade med 9 % under skadeundersökningsperioden. Det nådde sin lägsta nivå Undersökningsperioden Import (i ton) (indexerade siffror) Marknadsandel (indexerade siffror) Genomsnittligt cif pris i ecu/euro per ton (indexerade siffror) Prisunderskridande (53) I syfte att undersöka prisunderskridande jämfördes gemenskapsindustrins vägda genomsnittliga försäljningspriser för varje kvalitetsklass till icke-närstående kunder på gemenskapsmarknaden med de motsvarande vägda genomsnittliga exportpriserna för den berörda importen. Jämförelsen gjordes sedan avdrag och rabatter räknats av. Gemenskapsindustrins priser justerades till nivån fritt fabrik. Priserna på den berörda importen fastställdes till cif-nivån med lämplig justering för tullar och kostnader efter import. (54) På denna grundval fastställdes prisunderskridandenivån för importen med ursprung i Kina till ca. 7 %. Mot bakgrund av den höga graden av samarbetsvilja från den exporterande indiska tillverkarens sida (se skäl 29) fastställdes nivån på prisunderskridandet för Indien som helhet på grundval av uppgifterna från detta företag, till 13 %. Det bör noteras att den berörda importen hade en prisnedsättande och prishämmande effekt på gemenskapsindustrins priser, vilket ledde till att gemenskapsindustrin noterade förluster under hela skadeundersökningsperioden.

7 L 87/34 4. Gemenskapsindustrins situation 4.1 Inledande anmärkningar (55) För att affärsuppgifterna skall kunna behandlas konfidentiellt har det varit nödvändigt att lägga fram uppgifterna beträffande de två företag som utgör gemenskapsindustrin i indexerade siffror. Eftersom det andra företag som utgjorde gemenskapsindustrin inledde sin tillverkning först 1999, dvs. när halva skadeundersökningsperioden hade gått, beslutades dessutom att uppgifterna om detta företag skulle läggas fram åtskilda från uppgifterna om Sorochimie för att möjliggöra en meningsfullare analys av tendenserna. Av den anledningen läggs två indexeringar fram (båda börjar vid 100) för varje indikator med 1997 som basår för Sorochimie och 1999 som basår för Quimigal (utom när det gäller investeringarna för vilka uppgifter började lämnas tidigare). (56) I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade undersökningen av den dumpade importens inverkan på gemenskapsindustrin en utvärdering av alla ekonomiska faktorer och förhållanden som påverkar industrins situation. 4.2 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande (57) Gemenskapsindustrins produktion under undersökningsperioden var mer än dubbelt så stor som den som registrerades i början av skadeundersökningsperioden. Detta återspeglade en ökning av Sorochimies produktion på 51 % under skadeundersökningsperioden och Quimigals inträde på marknaden Gemenskapsindustrins produktionskapacitet ökade också under skadeundersökningsperioden men i mindre grad än dess faktiska produktion. Kombinationen av dessa båda faktorer ledde till en generell ökning av gemenskapsindustrins kapacitetsutnyttjande under perioden. Quimigals kapacitetsutnyttjande ökade kraftigt i samband med att företaget lämnade sin igångsättningsfas. Båda företagen nådde en tillfredsställande grad av kapacitetsutnyttjande under undersökningsperioden. Indexerade siffror Produktion (i ton) Kapacitet (i ton) Ökning av kapacitetsutnyttjandet (i procent) Sorochimie Quimigal Sorochimie Quimigal Sorochimie Quimigal Lager (58) Sorochimies utgående lager var större i absoluta tal vid slutet av undersökningsperioden än Uttryckt i procent av produktionen minskade det emellertid under perioden (från 15 % till 11 %). Quimigals lagernivå minskade efter det att företaget inträtt på marknaden, så att dess lager utgjorde cirka 5 % av produktionen under undersökningsperioden. Gemenskapsindustrins utgående lager anses inte onormala för denna typ av industri. Indexerade siffror Undersökningsperioden Undersökningsperioden Lager (i ton) Sorochimie Quimigal

8 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 87/ Försäljningsvolym, marknadsandel och tillväxt (59) Gemenskapsindustrins försäljning under undersökningsperioden var mer än 75 % större än den som registrerades Det bör beaktas att denna ökning delvis berodde på Quimigals inträde på marknaden Sorochimie ökade själv sin försäljning på gemenskapsmarknaden med nästan 40 % under skadeundersökningsperioden. (60) Gemenskapsindustrin ökade sin andel av gemenskapsmarknaden med nästan 50 % under skadeundersökningsperioden. Den största marknadsandelen registrerades år Viss marknadsandel förlorades dock till den dumpade importen under undersökningsperioden, eftersom denna imports volym ökade snabbare än marknaden i stort. Huvudanledningen till gemenskapsindustrins ökade marknadsandel var att Quimigals produktion kom i gång. Sorochimie kunde emellertid också öka sin marknadsandel under skadeundersökningsperioden, eftersom flera andra tillverkare i gemenskapen drog sig tillbaka från marknaden. Båda företagen noterade därför att deras tillväxt ökade snabbare än förbrukningen. Detta skedde emellertid genom att kapacitetsutnyttjandet höjdes till höga nivåer och genom att man började sälja salt eftersom den dumpade importen hindrade dem att till fullo dra fördelar av omstruktureringen av gemenskapens produktion av sulfanilsyra och att genomföra sin planerade utökning av kapaciteten (skäl 65). Indexerade siffror Försäljning (i ton) Marknadsandel (i procent) Sorochimie Quimigal Sorochimie Quimigal Försäljningspriser och kostnader (61) Sorochimies genomsnittliga försäljningspris minskade med 9 % under skadeundersökningsperioden. Det skedde en markant nedgång mellan 1997 och 1998, innan priserna började stiga igen, om än mycket långsamt. Utvecklingen mellan 1997 och 1998 återspeglar både en lätt minskning av priset på anilin (den viktigaste råvaran vad gäller priset) och den prispress som gemenskapsmarknaden var utsatt för av den dumpade importen, vilken ökade i volym med över 50 % under denna tid. Sorochimies genomsnittliga försäljningspris ökade marginellt från och med 1999, då företaget kunde dra nytta av både en ökad förbrukning i gemenskapen och vissa tillverkares utträde från marknaden. Denna ökning skedde dock långsammare än ökningen av priset på anilin, som är den viktigaste råvaran kostnadsmässigt vid tillverkningen av sulfanilsyra. Den prisunderskridandenivå som fastställts för den berörda importen under undersökningsperioden visar därigenom vilken prisnedsättande effekt denna import hade på Sorochimies egna priser, eftersom detta företag var oförmöget att ta ut hela prisökningen på sin viktigaste råvara. Quimigals genomsnittliga försäljningspris ökade snabbare än Sorochimies, men det bör beaktas att företaget var tvunget att börja med ett relativt lågt försäljningspris 1999 och en relativt liten försäljningsvolym, då det försökte etablera sig på marknaden. Trots dess stigande försäljningspris var det inte i stånd att täcka alla produktionskostnader och fortsatte att gå med förlust under undersökningsperioden. Indexerade sifforor Undersökningsperioden Undersökningsperioden Genomsnittligt försäljningspris (ecu/euro per ton) Sorochimie Quimigal

9 L 87/ Lönsamhet (62) Gemenskapsindustrin gick med förlust under hela skadeundersökningsperioden, och de största förlusterna registrerades år Det bör erinras om att den berörda importens omfattning på gemenskapsmarknaden ända sedan början av skadeundersökningsperioden var betydande volymmässigt och att den skedde till låga priser, vilket framgår av dess marknadsandel som var cirka 18 % år 1997 och importpriserna som var mellan 7 och 13 % lägre än gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden. Sorochimies förluster på nettoförsäljningen till icke-närstående kunder i gemenskapen under undersökningsperioden, uttryckta i procent av samma försäljning, var ensiffriga, medan Quimigals förluster var tvåsiffriga. Quimigals nettoavkastning på försäljningen inkluderar en ny beräkning av företagets avskrivning enligt den linjära metoden under en period av tio år för att inte beakta exceptionella kostnader i form av överavskrivningar under igångsättningsskedet. Eftersom kapacitetsutnyttjandet var tämligen stort under undersökningsperioden, är verkningarna på enhetskostnaderna av låga produktionsmängder under igångsättningsskedet dessutom inte inkluderade i de uppgifter som undersökts. (63) Det är uppenbart att gemenskapsindustrins lönsamhet är beroende av om den kan ta ut högre försäljningspriser för sin tillverkning och därmed avsluta sin långa förlustperiod. 4.7 Investeringar och förmåga att anskaffa kapital (64) Av tabellen nedan framgår att gemenskapsindustrin fortsatte att investera i sin sulfanilsyreverksamhet under hela skadeundersökningsperioden. När det gäller Sorochimie rörde dessa investeringar i första hand underhåll av befintliga kapitaltillgångar. Det bör noteras att Quimigal gjorde betydande investeringar innan företaget inledde sin verksamhet Företaget beslutade att gå in på marknaden för sulfanilsyra flera år tidigare, när priserna på gemenskapsmarknaden var högre. (65) Sorochimies förmåga att anskaffa kapital påverkades av den dumpade importen, eftersom investeringsplanerna i syfte att öka kapaciteten sköts upp då nödvändiga utgifter inte kunde motiveras, eftersom intäkterna från sulfanilsyreverksamheten var otillräckliga. Quimigal måste också uppskjuta sina expansionsplaner på grund av den rådande marknadssituationen. Indexerade siffror Undersökningsperioden Investeringar (ecu/euro) Sorochimie Quimigal Avkastning på investeringar och kassaflöde (66) Eftersom gemenskapsindustrin gjorde förluster under hela skadeundersökningsperioden förblev avkastningen på investeringar, dvs. resultaten efter skatt uttryckta i procent av det genomsnittliga nettobokvärdet vid årets början och slut av de tillgångar som användes i tillverkningen av sulfanilsyra, också negativ. (67) Sorochimie hade ett positivt kassaflöde under hela skadeundersökningsperioden, dock endast ett marginellt sådant under 1998, 1999 och Quimigal hade ett positivt kassaflöde det år som det inledde sin försäljning (1999), men därefter blev kassaflödet negativt år 2000 och under undersökningsperioden. 4.9 Sysselsättning, produktivitet och löner (68) I tabellen nedan anges utvecklingen när det gäller antalet anställda inom sulfanilsyreverksamheten hos de båda företag som utgör gemenskapsindustrin och den genomsnittliga totala arbetskostnaden per anställd. Produktivitetssiffran är beräknad på grundval av producerade ton per anställd. (69) För gemenskapsindustrin som helhet var antalet anställda detsamma under undersökningsperioden som i början av skadeundersökningsperioden. Det bör dock noteras att de båda företagens utveckling skilde sig åt genom att Sorochimie minskade antalet anställda i en omfattning som råkade motsvara den ökning av antalet anställda som Quimigal noterade när det kom in på marknaden.

10 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 87/37 (70) Gemenskapsindustrin förbättrade avsevärt sin produktivitet under skadeundersökningsperioden. Detta inträffade genom att Quimigal uppnådde sin planerade produktionsnivå under undersökningsperioden och genom allmänna insatser för att förbättra konkurrenskraften. Indexerade siffror Undersökningsperioden Anställda Sorochimie (antal) Quimigal Genomsnittlig arbetskostnad Sorochimie (ecu/euro per anställd) Quimigal Produktivitet Sorochimie (ton per anställd) Quimigal Dumpningens storlek (71) Med tanke på den dumpade importens volym och priserna på importen kan verkningarna av de faktiska dumpningsmarginalerna (som är betydande) inte anses vara försumbara Slutsats om skada (72) Importen från de berörda länderna hade en väsentlig andel av marknaden redan vid inledningen av skadeundersökningsperioden. Volymen av den importen under själva undersökningsperioden var mer än 150 % högre än volymen under Dess marknadsandel fördubblades under skadeundersökningsperioden, så att den uppnådde en nivå på mer än 40 % under undersökningsperioden. Priserna på den berörda importen underskred gemenskapsindustrins priser väsentligt. Den snabbaste ökningen av marknadsandelen skedde mellan 1997 och Det var också vid denna tidpunkt som Sorochimie drabbades av den största sänkningen av sina genomsnittliga försäljningspriser, då företaget måste konkurrera kraftigt med den dumpade importen för att försöka behålla sin ställning på marknaden. (73) Även om Sorochimie senare lyckades höja sina försäljningspriser och även öka sin försäljningsvolym när andra aktörer tvingades bort från marknaden, fortsatte företaget att göra förluster på grund av de låga prisnivåer som rådde på marknaden. Detta skedde trots dess förbättrade effektivitet, som framgår av produktivitetsökningen. (74) Quimigal var aldrig i stånd att täcka sina kostnader, trots att omfattningen av dess förluster blev något mindre tack vare en höjning, om än otillräcklig, av dess försäljningspris. (75) De konstaterade dumpningsmarginalerna var betydande. Det erinras också om att gemenskapsindustrin som en direkt konsekvens av sin långa förlustperiod hade svårigheter att anskaffa kapital och var tvungen att skjuta upp investeringsplaner. Förlusterna återspeglades även i utvecklingen av gemenskapsindustrins avkastning på investeringar. (76) På grundval av ovanstående är den preliminära slutsatsen att gemenskapsindustrin i den mening som avses i artikel 3 i grundförordningen led väsentlig skada som kännetecknades av prisnedgång och oförmåga att höja priserna, en lång period av förluster, otillräcklig avkastning på investeringen och fördröjning av expansionsplanerna. F. ORSAKSSAMBAND 1. Inledning (77) Kommissionen undersökte i enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen huruvida den dumpade importen med ursprung i de berörda länderna hade vållat gemenskapsindustrin skada som kan betecknas som väsentlig. Andra kända faktorer än den dumpade importen som samtidigt skulle ha kunnat vålla gemenskapsindustrin skada undersöktes också, för att säkerställa att skada vållad av dessa andra faktorer inte tillskrevs den dumpade importen. 2. Verkningar av den dumpade importen (78) Den dumpade importen ökade volymmässigt med mer än 150 % under skadeundersökningsperioden. De låga priserna på den dumpade importen och denna imports ökade andel av gemenskapsmarknaden hade, utöver en prisnedsättande verkan, en återhållande effekt på gemenskapsindustrins båda företags priser, på så sätt att de inte till fullo kunde återspegla ökningen av sin produktionskostnad i sitt försäljningspris. Slutligen kunde gemenskapsindustrin inte öka sin produktionskapacitet så som den borde ha kunnat göra med tanke på att andra gemenskapstillverkare dragit sig tillbaka från marknaden och den ökade efterfrågan som observerades under skadeundersökningsperioden som helhet.

11 L 87/38 3. Verkningar av andra faktorer 3.3 Gemenskapsindustrins exportresultat 3.1 Import med ursprung i andra tredjeländer (79) Med undantag av 1999 då förbrukningen i gemenskapen sjönk till sin lägsta nivå under skadeundersökningsperioden låg importvolymen med ursprung i andra tredjeländer kvar på en relativt stabil nivå, dvs. cirka ton. Dess marknadsandel sjönk därför totalt sett från cirka 21 % år 1997 till 18 % under undersökningsperioden. Det var endast importen från Förenta staterna och Ungern som låg på nivåer över 1 % av gemenskapsförbrukningen under undersökningsperioden. Det bör noteras att den enda tillverkaren av sulfanilsyra i Japan upphörde med tillverkningen av produkten under skadeundersökningsperioden. Importen från detta land under undersökningsperioden var inte betydande (mindre än 100 ton). Importen från Japan har därför inte beaktats ytterligare i samband med denna undersökning. (80) Importen från Förenta staterna kom in på gemenskapsmarknaden för första gången under 1999 och ökade väsentligt därefter, till en marknadsandel av cirka 10 % under undersökningsperioden. Detta berodde på en tidigare omflyttning av en del av produktionsverksamheten i gemenskapen. Importpriserna från Förenta staterna var betydligt högre än gemenskapsindustrins priser. (81) Importen från Ungern minskade med nästan hälften under skadeundersökningsperioden. Det genomsnittliga försäljningspriset när det gäller denna import var väsentligt högre än priserna på den dumpade importen och i stort sett detsamma som gemenskapsindustrins försäljningspris. (82) På grundval av ovanstående är den preliminära slutsatsen att importen med ursprung i andra tredjeländer, särskilt Förenta staterna och Ungern, inte bidrog till den väsentliga skada som gemenskapsindustrin led. (84) Sorochimies export uttryckt i procent av den sammanlagda försäljningen under undersökningsperioden var densamma som den andel som registrerades vid början av skadeundersökningsperioden, dvs. cirka en tredjedel. Det skedde en ökning 1998 och 1999, vilket berodde på vissa engångskontrakt. Quimigals exportnivå uttryckt med samma mått var högre under undersökningsperioden och var cirka hälften av den sammanlagda försäljningen. Gemenskapsindustrins exportpriser under undersökningsperioden var desamma som de försäljningspriser som togs ut på gemenskapsmarknaden. Den preliminära slutsatsen är därför att gemenskapsindustrins exportresultat inte bidrog till den skada som denna industri led. 3.4 Quimigals inträde på gemenskapsmarknaden (85) Det erinras om att Quimigal, det andra företag som utgjorde gemenskapsindustrin, började tillverka och sälja sulfanilsyra 1999 till följd av ett tidigare beslut som fattats vid en tidpunkt då priserna på gemenskapsmarknaden för sulfanilsyra var högre. Det har påståtts att åtminstone en del av den skada som gemenskapsindustrin lidit bör tillskrivas Quimigal, inte den berörda importen, eftersom Quimigal hade relativt låga försäljningspriser och höga enhetskostnader under de första åren av sin verksamhet. Detta påstående måste avvisas, eftersom det var förekomsten av den dumpade importen till mycket låga priser som tvingade företaget att erbjuda sina produkter till ungefär samma priser i syfte att vinna marknadsandel inom rimlig tid. Quimigals priser kunde senare öka något. (86) För att den skada som gemenskapsindustrin lidit inte oriktigt skulle tillskrivas den dumpade importen beaktades dessutom verkningarna av eventuella exceptionella igångsättningskostnader i samband med Quimigals verksamhet och avvisades som förklaring enligt vad som sägs i avsnitt 4.6 om lönsamhet. 3.2 Förändringar i konsumtionsmönster (87) Mot bakgrund av ovanstående är den preliminära slutsatsen att Quimigals inträde på marknaden inte bidrog till den väsentliga skada som gemenskapsindustrin led. (83) Den synbara förbrukningen av sulfanilsyra i gemenskapen ökade under skadeundersökningsperioden från cirka ton 1997 till cirka ton under undersökningsperioden. Gemenskapsindustrin lyckades öka sin marknadsandel under samma period, eftersom andra gemenskapstillverkare lämnade marknaden. Den utveckling som konstaterats när det gäller förbrukningen bidrog därför inte till den skada som gemenskapsindustrin led. 4. Slutsats om orsakssamband (88) Undersökningen visade att den omfattande dumpade importen på gemenskapsmarknaden minskade gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspriser betydligt. Gemenskapsindustrin tvingades sänka sina priser betydligt för att kunna upprätthålla sin marknadsandel

12 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 87/39 och säkerställa ett tillfredsställande kapacitetsutnyttjande. Den dumpade importen hade även en återhållande effekt på prisnivån, eftersom sådana prishöjningar som skulle ha gjorts om den dumpade importen inte hade funnits på marknaden inte gjordes. Att gemenskapsindustrin kunde öka sin marknadsandel kan tillskrivas det faktum att flera andra gemenskapstillverkare lämnade marknaden för sulfanilsyra. Trots att gemenskapsindustrin kunde höja sina priser från och med 1998, var dessa höjningar inte tillräckliga för att den åter skulle bli lönsam. Volymen på importen från de berörda länderna och de ländernas marknadsandel fortsatte att öka under samma period. Bayer AG, Leverkusen, Tyskland Ciba Spezialitätenchemie Grenzach GmbH, Grenzach Wyhlen, Tyskland Manuel Vilaseca SA, Barcelona, Spanien SA Robama, Barcelona, Spanien Sika Limited, Welwyn Garden City, Förenade kungariket SIPO srl, Milano, Italien SKW Polymers GmbH, Trostberg, Tyskland (89) Mot bakgrund av ovanstående och eftersom det inte finns några andra faktorer som skulle ha kunnat vålla gemenskapsindustrin skada är den preliminära slutsatsen att den väsentliga skada som gemenskapsindustrin led - som visas av dess långa period av förluster, negativa avkastning på försäljning och investeringar och svårigheter att anskaffa kapital och genomföra expansionsplaner - orsakades av den dumpade importen. En handlare: Twinstar Chemicals Ltd., Harrow, Förenade kungariket En råvaruleverantör till sulfanilsyreindustrin: Quimigal S.A., Estarreja, Portugal G. GEMENSKAPENS INTRESSE 3. Sannolika verkningar för gemenskapsindustrin av att åtgärder införs 1. Allmänna anmärkningar (90) Kommissionen undersökte huruvida det, trots slutsatsen om skadevållande dumpning, fanns några tvingande skäl som skulle kunna leda till slutsatsen att det inte låg i gemenskapens intresse att vidta åtgärder i detta särskilda fall. I detta syfte och i enlighet med artikel 21.1 i grundförordningen övervägdes på grundval av de inkomna uppgifterna vilka verkningar eventuella åtgärder skulle få för alla de parter som berörs av detta förfarande, liksom konsekvenserna av att åtgärder inte vidtas. 2. Undersökningen (94) Det erinras om att gemenskapsindustrin utgörs av två företag med produktionsanläggningar i Frankrike och Portugal. (95) Trots den väsentliga skada som gemenskapsindustrin led under undersökningsperioden, finns det ingen anledning att betvivla dess långsiktiga lönsamhet och konkurrenskraft om den får vara verksam på en marknad där det råder normala handelsvillkor och rättvis handel. Gemenskapsindustrin har planer på att öka sin produktionskapacitet i gemenskapen för att kunna möta växande efterfrågan på den inhemska marknaden. Det har emellertid varit nödvändigt att uppskjuta dessa planer på grund av den låga prisnivån i gemenskapen till följd av den dumpade importen. (91) Kommissionen skickade frågeformulär till importörer, råvaruleverantörer, industriella användare av den berörda produkten och andra berörda parter som gav sig till känna inom den tidsfrist som angivits i tillkännagivandet om inledande. (92) Totalt 27 frågeformulär skickades, men endast 9 besvarade formulär mottogs inom den fastställda tidsfristen. Såsom anges i skäl 7 föredrog flera företag att lämna synpunkter framför att fylla i frågeformulären. Dessa synpunkter beaktades när det var lämpligt. (93) Besvarade frågeformulär mottogs inom den fastställda tidsfristen från följande sju användare av den berörda produkten: (96) Det bör noteras att anledningen till gemenskapsindustrins förlustsituation är dess svårighet att konkurrera med den dumpade lågprisimporten, som hade en väsentlig marknadsandel redan vid inledningen av skadeundersökningsperioden och ökade sin marknadsandel betydligt under skadeundersökningsperioden. Trycket från den dumpade importen tvingade också flera tillverkare i gemenskapen att upphöra med tillverkningen av sulfanilsyra. (97) Införandet av åtgärder anses komma att återställa rättvisa konkurrensförhållanden på marknaden. Gemenskapsindustrin bör då kunna öka sin försäljningsvolym och sina försäljningspriser, och därmed generera nödvändig avkastningsnivå för att berättiga fortsatta investeringar i sina produktionsanläggningar.