Innehållsförteckning

Brevet Hem, Sidan 1

Innehållsförteckning Mina anteckningar... 4 En ny rörelse föds... 5 Engelska riddarlagar förebild.... 6 Vår Scoutkår... 7 Kul att vara Spårare... 8 Mer scouting i Upptäckarna... 9 Tre år som Äventyrare... 10 Utmanarna... 11 Att vara scoutledare... 12 Föräldrar och scouterna... 13 Årets höjdpunkt är lägret... 14 Den praktiska scoutdräkten... 15 Märken på skjortan... 16 Scouternas udda sporter... 18 Lönsamt med scouting... 19 Ord & förkortningar... 20 Scoutlagen... 21 Omslagsbilder: Paddling vid lilla Vårby strandbad, maj 2013. Eldkontroll vid Gåseborg, övernattning Hässelby nov 2012 Klättring på Twinpeaks, aktivitet på sommarläger SpaceCamp 2013 Kopparbo Avslutningslägerbål på SpaceCamp 2013, Kopparbo Brevet hem - för scouter, föräldrar och andra intresserade! Trevlig läsning 5:e revideringen, 2013-11-30 Brevet Hem, Sidan 2

Hej! Tack för att du tar dig tid att läsa Brevet Hem. Vi vill berätta för dig om scoutrörelsen, verksamheten i vår scoutkår och ge en del tips. Vi vill också ge vår syn på varför vi tycker scouting är både roligt och utvecklande för individen. Att vara en scout är nämligen något speciellt. I början kanske scout-känslan bara infinner sig på möten och utflykter. Efter några år blir många av oss scouter på heltid. Vårby Gårds Scoutkår är en ambitiös förening som jobbar med att ha en god standard på program och ledare. Vi tror på kvalitet i alla delar av verksamheten. Det är givetvis vår förhoppning att alla nya medlemmar ska trivas i vår scoutkår och så småningom förvärva en sann scout-känsla. Välkommen till Vårby Gårds Scoutkår. Vårby Gårds Scoutkår c/o Johnny Wallén Bäckgårdsvägen 26 4 tr 143 42 Vårby Övningslokal i Vårby: Bäckgårdsvägen 28 NB Övningslokal i Glömsta: Lindgårdsvägen 3 Hemsida: http://vg.scout.se/ Brevet Hem, Sidan 3

Mina anteckningar Jag heter och går i patrull. på avdelningen.. Jag har möten på dagar mellan klockan. till Min avdelningsledare heter och har telefon. och mobiltelefon. Jag blev medlem i scouterna den./.-. Kårordförande heter och har telefon Brevet Hem, Sidan 4

En ny rörelse föds Scoutrörelsen startade i England 1907. Upphovsmannen till rörelsen, Lord Robert Baden-Powell, bekymrade sig för att ungdomen i den tidens engelska industristäder drev omkring på gatorna utan meningsfull sysselsättning och lätt förföll till lösdriveri och kriminalitet. En vettig sysselsättning var vad de behövde, ansåg han. Lord Robert Baden-Powell (BP) var till yrket militär och därtill naturälskare av stora mått. Under sin militära karriär hade han vid ett tillfälle tvingats använda unga pojkar till icke-beväpnade sysslor, t.ex. rapportering, matlagning m.m. för att frigöra vapenföra män. Han fann då att man kunde tilltro dessa pojkar mycket mer än man på den tiden ansåg vara möjligt. Naturen en trygg miljö Ur denna erfarenhet sprang idén om Scouting (scout = spanare). BP hade själv arbetat som spanare och på detta byggde han nu ett program: samklang med naturen att känna naturen så bra att den upplevs som en trygg miljö istället för en osäker eller till och med hotande plats att vara på. Detta krävde inhämtande av ny kunskap, ordning och reda och organisation samtidigt som det var spännande och hela tiden nyhetens behag. Dessutom utfördes all verksamhet i organiserade grupper, patruller, eftersom BP hade klart för sig att en fungerande grupp alltid når ett bättre resultat än en individ. BP var också en praktisk man som trodde på att teori och praktik måste kombineras om en varaktig inlärning skulle nås. Denna praktiska pedagogik, Learning by doing, formulerades av den amerikanske pedagogen John Dewey (1859-1952). Programmet blev som tidigare nämnts en succé och Scouting spreds över hela världen. Idag finns ca 25 miljoner scouter i alla stater med demokratiskt statsskick. BP:s idé var enkelt uttryckt att fostra goda samhällsmedborgare genom program som byggde på frivilligt deltagande av eget intresse och syftade till att förbereda och lotsa ungdomen över till vuxenvärlden. Denna idé ligger fortfarande till grund för allt scoutarbete liksom grundstenarna i programmet. Brevet Hem, Sidan 5

Engelska riddarlagar förebild. I programmet finns 5 grundläggande inslag: Scoutlag och Löfte Scoutlagen utformades av BP med de gamla Engelska riddarlagarna som förebild. Lagen är ett antal påbud skrivna i en positiv anda, exempelvis»en scout är vänlig och hjälpsam». Tanken är att lagen ska vara lätt att följa och kännas naturlig att rätta sig efter. Löftet lyder:»jag lovar att efter bästa förmåga följa scoutlagen». Patrullsystemet Arbetsformen bygger på grupper om fyra till åtta scouter. Scouterna lär sig finna och förstå sin och andras roller i olika grupper och situationer. Detta är nödvändigt för att en grupp ska fungera och uppnå goda resultat. Learning by doing En pedagogik där teori och praktik följs åt i en aktiv process. All inlärning ska upplevas som nyttig. En scout ska direkt finna någon praktisk användning för sina kunskaper. Frågan varför det ska alltid besvaras. Friluftsliv Verksamheten bedrivs i naturen så mycket som möjligt. Kunskap och förståelse för naturen och miljön leder till omsorg om densamma. Internationell förståelse Scouting är en världsomspännande rörelse och därigenom en av de största fredsrörelserna. Scouting verkar aktivt för att minska religions-, ras- och kulturella motsättningar. Scoutrörelsen är partipolitiskt obunden. Den uppmuntrar dock medlemmarna att aktivt deltaga i samhällsdebatten. I Sverige är scoutrörelsen näst idrottsrörelsen den största barn och ungdomsorganisationen. Utifrån denna grund utformas metoder i arbetet för fyra åldersnivåer inom skiktet 8 18 år. Äldre medlemmar fungerar som ledare och funktionärer. Genom ett program baserat på detta kan vi ge våra medlemmar en god start i livet som aktiva och deltagande medborgare i vårt samhälles utveckling. Scouternas märke, WAGGGS: The World Association of Girl Guides and Girl Scouts. WOSM: The World Organisation of the Scout Movement Brevet Hem, Sidan 6

Vår Scoutkår År 1974 bildades Vårby Gårds Scoutkår. Då fanns också en annan scoutkår, en SMU-kår (Svenska Missionsförbundet) i Masmo/Haga, men den lades ner sent 70-tal eller tidigt 80-tal. Efter att kåren nästan höll på att dö ut i mitten på 1980-talet, endast 1 ledare och 4 scouter fanns då kvar, så återstartades kåren med hjälp av andra ledare i Huddinge Scoutkår och Södertörns Scoutdistrikt. Från att ha varit strax över 100 medlemmar i slutet av 80-talet så har antalet minskat något till nuvarande ca 60 st. Lokalavdelningen i Glömsta startade 2007. Vårby Gårds Scoutkår är en förening som genom sina medlemmar i Scouterna tillhör den idéburna scoutrörelsen. Vad vill vi åstadkomma i Vårby Gårds Scoutkår? Liksom andra scoutkårer tillhörande Scouterna siktar vi på att ge barn och ungdomar en fostran i scoutlagens anda, dvs att hjälpa medlemmarna utvecklas som individer och medmänniskor med samhällsansvar, att ge medlemmarna kunskap om och ansvar för hela vår miljö, att genom friluftsliv väcka känsla för naturen, att som del av världsscoutrörelsen verka för internationell medvetenhet, att ge medlemmen chansen att uppleva hur roligt och lärorikt det är att samarbeta i en väl fungerande grupp. Vi samarbetar med våra grannscoutkårer i Huddinge kommun. Vi har hajker, tävlingar och väntortsutbyte tillsammans. Huddinges nordiska vänorter är Vanda (Fin), Askim (Nor), Lyngby (Dan), Seydisfjördur (Isl). Vårby Gård tillhör Södertörns Scoutdistrikt som består av c:a 3000 scouter. Scouterna har en demokratisk grundsyn och ser politisk medvetenhet hos sina medlemmar som angelägen, men är partipolitiskt fritt och tillåter inte partipolitisk påverkan inom sin verksamhet. Vi välkomnar medlemmar med vitt skilda bakgrunder, oftast genom skolorna, och upplever att våra medlemmar lyckas väl både i skola och samhället i övrigt. Länktips: Huddinge Scouternas Samarbetsorgan: http://scoutihuddinge.scout.se/ Södertörns Scoutdistrikt: http://sodertorn.scout.se/ Brevet Hem, Sidan 7

Kul att vara Spårare Spårare kallas de yngsta scouterna i vår kår. Programmet är framförallt anpassat för dig som går i årskurs 2-3, men du som går i 1:an är också välkommen att pröva på! Våra spårarscoutavdelningar heter Vargungarna i Vårby Gård och Gröngölingarna i Glömsta. Avdelningen har möten 1 gång per vecka i ca 1,5 timmar från 18:30 20:00. Dessutom brukar man ha en övernattning i scoutstuga per termin samt att man till kårhajken på våren kan få pröva på att sova i tält. På sommaren brukar vi försöka åka på läger i 4-5 dagar. I spårarscouterna leker man in scoutings ideologi. Det finns ett uppgiftssystem varifrån vi hämtar grunden för programmet. Systemet är indelat i fem block som vardera innehåller ett flertal uppgifter. Vårt friluftsliv, att genom dagsutflykter och enstaka övernattningar umgås i naturen, vara rätt klädda och ha rätt packning; att på sikt klara sig själv i naturen. Vår natur, att känna igen tecken i naturen, växlingar mellan årstiderna, namnen på olika växter och djur, allemansrätten etc. Vår förmåga, att lära sig olika färdigheter som att slå användbara knopar, att umgås med eld på rätt sätt i sin enklaste form; tända en tändsticka, blåsa ut ett ljus etc. Vår säkerhet, att lära sig sjövett på sommaren och isvett på vintern. Att i offentliga lokaler kunna hitta nödutgångar. Enklaste formen av sjukvård; hur man gör rent ett litet sår och allmänt om hygien. Vi människor, att känna till hur människor lever i andra länder. Att vi har etniska minoriteter även här i Sverige, att det finns olika handikapp och vad det betyder i form av hänsynstagande etc. Detta är bara ett litet smakprov på allt vi gör i Spårarna. Du som förälder är välkommen att vara med så får Du se mer av vad vi gör. Brevet Hem, Sidan 8

Mer scouting i Upptäckarna Efter spårarscoutåldern så följer Upptäckarscoutåldern, då barnen går i åk 4-5. Nu formas patrullerna mer och mer och man väljer någon av patrullmedlemmarna till patrulledare. Från att tidigare ha varit mycket lek på spårarscoutavdelningen så får upptäckarscouterna nu lära sig mer om de olika blocken. Utfärder blir kanske fler och längre, liksom läger som oftast blir en hel vecka. Men även om kraven ökar på scouterna att ta ansvar för sig själv och andra så ska scoutprogrammet fortfarande vara roligt och spännande. Och det är alltid ledare med på alla aktiviteter. Knivbeviset, ett av flera bevismärken man arbetar med på upptäckarscouterna I Vårby Gårds Scoutkår har vi två upptäckaravdelningar; Rovåglarna i Vårby Gård och Nybyggarna i Glömsta. Vi arbetar mer patrullvis och lär oss bla första hjälpen, laga mat på sotrmkök, slå upp tält, pröva på kanotpaddling, lösa hemliga meddelanden och gå på spännande skattjakter. Äventyret har börjat. Brevet Hem, Sidan 9

Tre år som Äventyrare Äventyrarscouttiden är den som man oftast kommer ihåg bäst och det beror på flera saker: Man utvecklas både fysiskt och psykiskt och man arbetar väldigt mycket i patrullen. Som äventyrsscout går man i årskurserna 6, 7 och 8. Lord Baden Powell insåg tidigt att arbete i den lilla gruppen var effektivt. Alla kompletterar varandra och en liten grupp är lätt att organisera. Dessa tankegångar kan vi nu se i något så»modernt» som till exempel ledningsgrupper. Patrullen är en viktig grundsten för arbetet i äventyrsscouterna. Äventyrsscoutavdelningen heter Pionjärerna och helst vill vi ha fyra patruller och fyra till åtta scouter i varje patrull. De har sedan i uppgift att bl.a. ta hand om sin egen utrustning. Den består av saker som en patrull behöver för att klara av att gå på hajk, vara på läger etc. Exempel på utrustning är T-spritkök, yxa, såg, sjukvårdslåda, fotogenlykta. Utrustningen förvaras i en patrullkista i patrull-lyan. Kunskaper som utvecklar Under terminerna får äventyrsscouterna lära sig: att hantera sin personliga utrustning, att hantera patrullens utrustning, att hantera sina patrullkompisar, om djur och natur, hur man klarar sig på en hajk och hantverk, m.m. Paddling är ett viktigt inslag hos Vårby Gårds äventyrsscouter, någon gång varje år brukar vi bege oss ut på långpaddling i några dagar och så klart pionjärarbeten Som äventyrsscout åker man på övernattningar, går på hajker, deltar i Älghornet och andra tävlingar, paddlar kanot på kårhajk och är på veckolånga sommarläger bland annat. Gissa om man har många stora och roliga minnen från tiden som äventyrsscout, då man fick göra så mycket kul saker med sina kompisar! Brevet Hem, Sidan 10

Utmanarna Efter äventyrsscouterna blir man Utmanarscout. Utmanarscout kan man vara i fyra år. Man kan säga att det är en övergångsperiod till att bli ledare. En utmanarscoutavdelning fungerar som ett lag som strävar efter att få gemenskap och laganda. Vad gör man i utmanarscouterna? Ja, det kan variera från år till år beroende på hur stort utmanarlaget är och intressena i laget. Oftast har man ett antal projekt under året: paddla, vandra, fixa program till jul- och sommaravslutningarna, fotografera och videofilma är några exempel. Ibland har de äldre utmanarscouterna program för de yngre. Det finns en rad olika tävlingar som man kan ställa upp i, enskilt eller i lag. Några exempel är: SM i Scoutfemkamp HHISS (en hajk i Stockholms Stad) Kruthornet (Tävlan mot andra scouter i Stockholmsregionen) För utmanarscouter finns det mycket kurser att gå. Både Scouterna och Södertörns scoutdistrikt anordnar kurser, så det finns stora chanser att träffa scouter från andra kårer och från andra delar av landet. Många går ledarkurser och blir assistenter och ledare innan de fyra åren är slut. I utmanarna är det möjligt att få vara med på de verkligen tuffa upplevelserna: långpaddling, forsfärder, fjällvandring, klättring, åka flotte... Även om det många gånger kan vara både regnigt och jobbigt brukar solen någon gång lysa och finnas tid över för att lata sig lite. Brevet Hem, Sidan 11

Att vara scoutledare Som ledare är man med andra ledare och tar hand om en avdelning, någon kårfunktion, kursledare på distriktet eller på förbundet till exempel. Ofta gör ledare mer än en sak. Ledare kan man bli från det år man fyller 18. Ledarutnämningen sker efter en BAS kurs på ca 9 timmar. Av deltagarna är många scouter sedan tidigare, kanske så unga som 15 år, men en del är nybörjare. Kursen är egentligen inte nödvändig för att bli ledare eller assistent, men vi anser den så grundläggande att vi ändå önskar att alla våra ledare i Vårby Gårds Scoutkår har genomgått den. Denna kurs kan sedan kompletteras med kursen Ledarutbildning Scout som är uppdelad i 6 områden. Läs gärna mera på Scouternas hemsida, http://rus.scout.se/utbildningar/ledarutbildning ar/ledarutbildning-scout/. Våra ledare är oavlönade och är med och betalar lägeravgifter och mycket annat. Det skiljer oss från många andra föreningar. Det finns dock några få heltidsanställda scouter på distrikt och förbund. Dock ej från Vårby Gård. En helg per månad Engagemanget för en ledare på en typisk avdelning är ungefär 5 6 kvällar och en helg per månad. Även ledare i styrelsen och andra funktionärer lägger ner mycket tid; det går åt mycket tid för planering och förberedelser. Varför är man då ledare, slutar inte scouterna när man lämnar tonåren?»om det inte är roligt så är det inte scouting», sa Baden Powell en gång och mycket ligger i det. Som yngre scout har man haft roligt hela tiden och när man blir äldre vill man dela med sig av det man själv varit med om. Att dela med sig innebär att få tillbaka, förhoppningsvis positiva upplevelser. Det finns så mycket man kan göra som ledare, detta är bara en introduktion och det går inte att räkna upp allt. Vill du veta mera kan du alltid fråga någon ledare. Trygga Möten Scouterna arbetar ständigt för att vår verksamhet ska bli tryggare och säkrare. Därför har vi från 2013 som mål att alla ledare ska gå ledarutbildningen Trygga Möten. Scouterna vill att det inte ska finnas några övergrepp i samhället. Genom arbetet med Trygga Möten rustar Scouterna ledare för att våga agera om något händer. Vi vill att det överallt ska finnas trygga möten för unga, alltså möten som är helt fria från övergrepp i alla former. Läs mer på: http://tryggamoten.se/ Brevet Hem, Sidan 12

Föräldrar och scouterna Som förälder är du alltid välkommen till scouterna. Ibland behöver vi din hjälp, ibland vill vi bara träffa dig. Du kanske har en bil och ställer upp för att skjutsa scouter och packning någon gång. Du kanske har ett eller flera specialintressen, till exempel fågelskådning, svampar, växter, djur, astronomi, som vi alla skulle tycka om att ta del av. uppleva scoutlivets»vedermödor», en härlig upplevelse! (Se vidare kapitlet om läger.) Hur som helst, är det bra om du som förälder tar del av barnets scoutliv. Även om du inte deltar aktivt som scout själv är det ändå viktigt att du kommer på föräldramöten och liknande. Om du nu har några funderingar på vad vi sagt här, på scoututrustning till barnet, hur det går för barnet i scoutgruppen eller något annat är du alltid välkommen att prata med någon av ledarna, personligt eller på telefon. Hur du än väljer att engagera dig ska du veta att det uppskattas av alla, inte minst av ditt barn. Och du kommer säkert själv att märka att vi aldrig har tråkigt! En härlig upplevelse Eller du kanske rentav skulle vilja vara med lite som ledarassistent på en avdelning? Tänk dig också att åka på scoutläger några dagar på sommaren och En scoutförälder kan vara med på en övernattning som assistent och hjälpa till med olika programpunkter. Det är inte svårt och man har väldigt kul och lär sig mycket. Brevet Hem, Sidan 13

Årets höjdpunkt är lägret Finns det något bättre för ett barn än att åka på scoutläger? Lägret är oftast årets händelse. Det är då man har chansen att komma ut i naturen och helt ägna sig åt friluftsliv och andra aktiviteter. Ett läger är både roligt och lärorikt med många mysiga och stämningsfulla stunder. Föräldrar Ibland följer föräldrar med på läger som extraledare. Föräldrarna får då prova på lägerliv, och ibland precis som patrullscouterna, genom att deltaga på aktiviteter och också laga mat i lägerspis mm. Spårarscout Som spårarscout är man på läger 4 5 dagar. En spårarscout hjälper till att laga mat, går naturspår, leker, grillar korv, badar och mycket annat. På läger sover man i tält, vilket kan vara en väldigt rolig och spännande upplevelse för de som aldrig har gjort det. Utan läger ingen scouting Nästan allt som man gör på möten och övernattningar under året är förberedelser inför lägret. Ett läger är en upplevelse man aldrig glömmer och som utvecklar varje individ. Har man varit på ett läger så åker man gärna på flera. Upptäckarscout När man blivit ett par år äldre och är upptäckarscout, är man på läger oftast en hel vecka. Man sover patrullvis och varje patrull bygger ett tvättställ och ett torkställ. Tillsammans med en ledare bygger de också ett matbord. Under lägerveckan har man en del tävlingar, man går en dagshajk, har olympiad, badar etc. Vissa måltider lagar upptäckarscouterna själva. Äventyrsscout Som äventyrsscout är man på läger ca 10 dagar. I början av lägret bygger patrullen upp sin lägerplats. De bygger bland annat spis, beredningsbord, matbord, diskställ, torkställ och tvättställ. Exempel på aktiviteter kan vara en 2-dagars hajk och en dagshajk, kanske ett överlevnadsspår, man badar, har olympiad, femkamp, festmiddag och mycket annat. Äventyrsscouterna bör laga sin mat själva på läger. I äventyrsscouterna bygger varje patrull sitt eget patrullområde. De bygger upp en spis med beredningsbord och diskställ, en matsal med plats för cirka tio personer, reser sitt tält och ordnar med plats för utrustning och ved. Maten förvaras oftast i en jordkällare på patrullområdet. Allt detta gör att en patrull utan vidare klarar ett 10 dagar långt läger. Brevet Hem, Sidan 14

Den praktiska scoutdräkten Scoutdräkten är en dräkt som scouter bär men det är inte någon uniform. Till scoutdräkt hör halsduk och scoutskjorta med rätt påsydda märken. Halsduk får man när man betalt första medlemsavgiften(ytterligare exemplar köps till självkostnadspris c:a 30:-st då vi syr dessa själva). En sölja får man göra så att halsduken ska passa bra till skjortan. Vår halsduk är röd med en svart bård. Halsduken ska alltid vara snyggt rullad och ligga under kragen på skjortan. Det är flera typer av märken som ska sitta på scoutskjortan: Tillhörighetsmärken Förbundsmärket som visar att man är med i Scou-terna, kårbeteckningen som visar i vilken kår man går och till vilket distrikt kåren hör, så kallade Som byxor använder de flesta jeans, de har visat sig fungera bra i de flesta sammanhang. Byxorna kan gärna vara mörkblå. Scoutskjortan är en grönblå skjorta och den köper du: På nätet: scout.se/shop Intressemärken Ger scouterna möjlighet att dyka djupare i ett intresseområde. Det kan vara samlarmärke, hemhjälpsmärke, spelmärke, i spåraråldern, eller överlevnadsmärke, vara ut på fjället, vara ute på vatten, eldmärke när man blir äldre. Bevismärken Är märken som delvis tas efter eget intresse, en del kan vara lättare medan en del tar en längre tid. Exempel på sådana märken kan vara knivbevis, yxbevis eller kanotmärke. eller Stockholms Scoutdistrikt Vanligen öppet vardagar, ring alltid först och kontrollera öppettider. Adress: Fridhemsgatan 8 Tel: 08-652 05 10 Kom ihåg att när du köper scoutskjorta kan du också köpa dessa tillhöramärken: Förbundsmärke(mörkblått) Pojk- eller flickscoutmärke Deltagandemärken visar att man varit med på ett läger eller någonting liknande. Brevet Hem, Sidan 15

Märken på skjortan Märken är en stor del i scoutprogrammet, ofta delas de ut under en ceremoni och sedan får man själv sy på det på rätt plats på skjortan. Här är en liten hjälp var märkena ska sitta. Förbundsmärke: Mörkblått för scouter / ljusblått för ledare Sys ovanför vänster skjortficka. Höger arm: Hajk & läger. Vänster arm: Överst sys scoutkårens namn(1), därunder plats för Södertörns Distriktsmärke(2) och därefter kårmärke(3). Under dessa sys därefter bevis, intresse- och individuella utmaningar. Brevet Hem, Sidan 16

Tips om utrustning Många frågor om utrustning dyker upp när man börjar i scouterna. För att klara sig ute, i alla väder under alla årstider, räcker det oftast med en ganska enkel och robust utrustning. Det finns ingen anledning att skaffa dyr utrustning för extrema förhållanden eller som bara är mode för säsongen. Tvådelat för regn Till den första utflykten kan man kanske? Ett tvådelat regnställ är det mest praktiska och rörliga plagget när det regnar. Det bör vara gjort av ett material som»andas», vilket flera fabrikat gör lika bra trots skillnader i pris. Komplettera gärna regnstället med en sydväst. Skaffa inte ett regnställ av tunn belagd nylon, för i dessa blir man snabbt fuktig av svett och kondens. Fötterna är viktiga På fötterna är kängor eller gummistövlar bäst när man ska gå långa sträckor och bära tungt. Kängor är bra för de fungerar både på sommaren och vintern men kräver en del vård och är dyra. Ett par begagnade Lundhagskängor är perfekt att börja med. Vill man i stället ha gummistövlar så ska det vara riktiga stövlar för friluftsbruk, inga seglarstövlar. Gummistövlar är lätta att sköta och bekväma att gå i men på vintern måste man ha något annat. Att bära rätt och sova gott Bra ryggsäckar och sovsäckar är relativt dyra. Till den första utflykten kan man kanske låna, men efter ett tag vill man ha sina egna. Ryggsäcken ska sitta skönt på ryggen och vara praktisk. All utrustning ska få plats Brevet Hem, Sidan 17 utan att behöva surras utanpå säcken. Välj en rymlig modell av god kvalité, för en bra ryggsäck har man ofta kvar i många år. Komplettera med ett regnskydd. Sovsäckar med syntetfiber är att föredra. Gå hellre efter vikt än efter temperaturmärkning. En säck på cirka 2 kg duger till vår, sommar och höst. Sovsäcken kan förstärkas med överdrag och påslakan som gör den ytterligare lite varmare. Be gärna ledarna på avdelningen om råd, de har ofta erfarenheter av både bra och dålig utrustning. För att bedriva friluftsliv behövs ingen märkvärdig utrustning. Förutom ovanstående behövs vanliga oömma kläder, något som de flesta redan har. Ett gott råd är att satsa på naturmaterial. En tröja av ull är både snygg och tålig, och den behöver inte tvättas så ofta. (Fleece är lätt, vilket kanske är enda fördelen.)undvik färger som neongrönt och lysorange vilka inte är särskilt scoutmässiga. Satsa också på robusta saker som håller för många års användning. De kanske är lite tyngre än lättviktsutrustning men istället revligare att använda. Det bästa sättet att spara vikt är att inte ta med sig något onödigt!

Scouternas udda sporter Några exempel på de kanske lite udda sporter som vi scouter tävlar i, finns i den klassiska scoutfemkampen. Den anordnas årligen förbundsmästerskap. Tidigast kan man delta som sistaårs äventyrsscout. I scoutfemkamp ingår grenarna: naturkännedom, eldning, livlina och surrning, hinderbana och nattorientering. Det krävs skärpa, god allmänbildning och fysisk kondition för att kunna vinna en femkamp. Naturkännedom är en gren där det gäller att kunna mycket om växter, djur och natur. Uppläggningen varierar år från år. Eldning går ut på att på kortast möjliga tid göra upp eld och få en gammal kaffeburk med såpvatten att koka över. De bästa lyckas på tider runt tre minuter!. Livlina/surrning är en kombinationsgren där det gäller att träffa en»isvak» tio gånger och sedan uppföra en surrnings-konstruktion med slanor/rundstav på kortast möjliga tid. Hinderbana är en klassisk gren där det gäller att fortast ta sig runt en hinderbana, ibland en militär, ibland en»hemmagjord» i naturen. I Vårby Gård deltar vi varje år på flera tävlingar och på de flesta tävlar man patrullvis. En annan tävling är KM i Livlina som man tävlar individuellt i. Då utser vi varje år bästa scout i varje gren. Några scouttävlingar Distriktets Dag Den dag då Renhornet, Hjorthornet och Älghornet går av stapeln Renhornet Disktriktstävling för spårarscouter Hjorthornet Disktriktstävling för upptäckarscouter Älghornet Disktriktstävling för äventyrsscouter Femkamp Tävling i fem grenar för ledare och utmanarscouter; eldning, surrning/livlina, naturkännedom, hinderbana och nattorientering, distrikt och förbund arrangerar Kårhajk En helg då alla avdelningar i kåren genomför tävlingar och gemensamma aktiviteter Nattorientering är en tuff gren där prov på förmågan att orientera och den fysiska konditionen sätts på hårda prov. KM i livlina Kårmästerskap i livlinekastning för alla medlemmar. Tävlingarna är en metod att testa de kunskaper som scouter behöver på till exempel en hajk, då det kan vara mörkt och besvärligt innan de kommer fram till nattplatsen, snabbt behöver få upp eld och bygga vindskydd att sova i. Då vill det till att det går undan! Brevet Hem, Sidan 18

Lönsamt med scouting Det eviga problemet: pengar. Hur mycket kan vi ta ut? Har vi råd med det här? Tar vi för mycket för den här övernattningen? Ska vi höja terminsavgiften? En del frågor som ledare ofta ställs inför är hur mycket en övernattning eller ett läger ska få kosta. Det bestämmer till viss del vart man kan åka och vad man kan göra. En del av osäkerheten ligger i vad föräldrarna kan uppfatta som acceptabelt. Men det har visat sig att när föräldrarna vet hur pengarna används är avgifterna sällan källa till problem. Terminsavgiften är grundplåten En del av terminsavgiften går till förbund och distrikt. Här ingår en scouttidning och ett omfattande olycksfallförsäkring. En del går till administration och det som blir över använder kåren tillsammans med bidrag från kommunen till hyror, investeringar och förbrukningsmaterial. Inga löner alltså. Försäljning av BingoLotter och skraplotter bidrar också till kårens ekonomi. Sedan är det övernattningar, hajker och läger som kostar. Den avgift som tas ut går huvudsakligen till mat och hyra, en liten del går till extra material som behövs på utflykten. Egna kostnader mest i början Det som kostar i början är anskaffning av personlig utrustning: kängor, scoutskjorta, kniv, ryggsäck, liggunderlag, ficklampa etc. En viss grundutrustning är nödvändig och startkostnaden kan kännas hög men utslaget på lång sikt är det inte så farligt. Man klarar sig länge med»vanlig» utrustning, för det behöver inte vara utrustning för alpina expeditioner i arktiskt klimat, det är så sällan vi är där. God avkastning på gjord investering Allt det här till trots: Scouting är en ganska»billig» sysselsättning men en god investering i personlig utveckling. Ränta och utdelning är allt det roliga och mindre roliga man får vara med om, livserfarenheter som är allt nödvändigare i vår hårda värld. Vi vill att du som är förälder ska veta att det vi begär i avgifter alltid används på bästa sätt. Scoutnytt Scouten är en tidning för scouter upp till 13år Som medlem i Scouterna kan man också prenumerera på det månatliga Nyhetsbrevet som skickas som mail. Brevet Hem, Sidan 19

Ord & förkortningar KST Kårstämma; utser årligen kårstyrelsen, godkänner budget etc. Läger utflykt på sommarlovet oftast med övernattning i tält, 4 till 10 dagar Pl Patrulledare; väljs inom patrullen att leda patrullen Patrull; den mindre enheten på en avdelning, 4 8 scouter i varje, 4 5 p varje avdelning Al Avdelningsledare; ledarutbildad och utnämnd ansvarig ledare som fyllt 18 år och valts av kårstämman Ass assistent; ledarassistent på en avdelning Avd avdelning; den större enheten á 25 30 barn och ledare Bas-kurs; En bra kurs för dig som vill börja som ledare, eller för dig som är utmanare. Vanligtvis en distriktskurs, ej nödvändig för att bli assistent, GPK GrundkursPåKåren. Introduktionskurs om 3-5 tillfällen för dig som är förälder/utmanare och vill lära dig mer om scouterna. HSS Huddinge Scouternas Samarbetsorgan, Samarbete mellan scoutkårer i Huddinge kommun, HSS arrangerar årligen Sundbydagen, Diamant, Bamsehajk samt vänortsutbytet. Hajk utfärd med vandring; övernattning i tält eller vindskydd, även som dagshajk Jamboree Stor sammankomst, läger med många deltagare, vanligtvis över 15000. Kan ha nationell eller internationell inriktning, se även WSJ. KM; Kårmästerskap. Vårby Gård har KM i Livlinekastning årligen. RSC, Rover; Roverscout; En verksamhet för vuxna scouter, bildar roverlag Rådsptr En avdelningspatrull bestående av Al, val samt Pl och vpl från alla patruller Spårare/Spårarscout, scout i årskurs (1)2-3. SSD Södertörns Scoutdistrikt, distrikt inom Scouterna som Vårby Gårds Scoutkår tillhör TG Treklöver Gilwell; kurs, vidareutbildning för erfarna ledare Upptäckare/Upptäckarscout, scout i årskurs 4-5. val vice Avdelningsledare; biträdande ansvarig ledare http://vg.scout.se/vår alldeles egna hemsida vpl vice Patrulledare; väljs inom patrullen att biträda Pl VåGå Vårby Gårds Scoutkår WSJ WorldScoutJamboree, världs scoutläger som arrangeras vart 4:e år, senast i Sverige 2011 med 40000 deltagare. Äventyrare/Äventyrsscout scout i årskurs 6-8. KS Kårstyrelsen; sammanträder var 6:e vecka består av ordförande, kassör, sekreterare, ansvariga ledare m.fl. Brevet Hem, Sidan 20