MOTALA KYRKA Motala socken Motala kommun Linköpings stift Östergötlands län

Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2006 MOTALA KYRKA Motala socken Motala kommun Linköpings stift Östergötlands län

MOTALA KYRKA Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift. Delrapport maj 2006. Innehåll INLEDNING... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Kulturminneslagen... 3 Kulturhistorisk bedömning... 3 Inventeringens uppläggning och rapport... 4 MOTALA KYRKA... 5 Socknen... 6 Kyrkomiljön... 6 Kyrkogården... 7 Kyrkobyggnaden... 7 KULTURHISTORISK BEDÖMNING... 12 Kyrkogården... 12 Kyrkobyggnaden... 12 HÄNDELSELISTA... 14 BEFINTLIGA SKYDDSFORMER... 19 KÄLLOR... 19 Övriga inventeringar... 19 Kartor... 20 2

INLEDNING Bakgrund Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapsunderlaget för våra kyrkobyggnader och kyrkomiljöer genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av Linköpings stift utför Östergötlands länsmuseum inventeringen inom stiftets del av Östergötlands län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades under år 2004. Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år 2006. Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkobyggnader som omfattas av kulturminneslagen. Lagen gäller de kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år 1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och analyseras i en stiftsövergripande rapport. Syfte De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är: att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkans kulturvärden och att främja kontakterna mellan kyrkan och kulturmiljövården att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning av kyrkan/kapellet och för vård- och underhållsplaner att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av och historik för den enskilda kyrko-/kapellbyggnaden samt en bedömning av de kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och överblick av kyrkobyggnader/kapell och kyrkomiljöer i stiftet från 2000-talets första decennium. att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk ersättning. Kulturminneslagen Enligt Lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar av kyrkobyggnaden. Kulturhistorisk bedömning Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Kalmar län. En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår 3

från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljöns i sin helhet, men också till värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning. Inventeringens uppläggning och rapport Rapporten består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör, fotografier och en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Arbetet inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i denna rapport. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, vilket är ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet (www.raa.se). Fältarbetet, fotografering och rapportsammanställningen har utförts av antikvarie Jessica Åkeson vid Östergötlands länsmuseum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig samfällighet 4

MOTALA KYRKA Motala Innerstaden 1:332, Motala socken och kommun, Aska härad, Motala församling, Linköpings stift, Östergötlands län och landskap. Den äldsta kända kyrkan i Motala var uppförd av sten sannolikt under 1200-talets första hälft. En ny kyrka uppfördes 1774 med återanvändning av den äldre kyrkans södra och sydöstra murar. Kyrkan försågs först 1846 med ett nygotiskt torn i väster. Tornet om- och påbyggdes i samband med en större renovering 1952-53 under ledning av Kurt von Schmalensee. Kyrkan har ett rektangulärt långhus med ett i öster något smalare femsidigt kor, sakristia på norra sidan och torn i väster. De vita fasaderna är slätputsade. Fönsteröppningarna, som i samband med tornets uppförande gjordes spetsbågiga, är symmetriskt placerade och sedan 1952 försedda med antikglas i stålbågar. Långhuset täcks av ett brutet kopparklätt sadeltak med två avsatser. Huvudingången är via tornet i väster, men en ingång finns även på södra sidan. Kyrkan, har såväl exteriört som interiört, förändrats vid ett flertal tillfällen. Utdrag ur ekonomiska kartan 5

Socknen Motala är en medeltida socken och har varit häradets tingsplats. Bland socknens större gårdar kan Bispmotala, Freberga och Lindenäs nämnas, samtliga ommnämnda under medeltiden. När Göta kanal började anläggas på 1810-talet var Motala endast en kvarn- och fiskeby. Motala har därefter vuxit fram som ett industriellt centra vid Vättern. Det var anläggandet av Göta kanal och Motala mekaniska Verkstad som gav förutsättningar för ortens framväxt till ett industriellt centra. Amiral Baltzar von Platen gav även Motala en för svenska förhållanden unik solfjädersformad stadsplan. Motala fick köpingsrättigheter 1823 och tillkomsten av järnvägen Hallsberg-Mjölby 1873 påskyndade köpingens tillväxt. Motala fick stadsrättigheter 1882. Kyrkomiljön Motala kyrka är centralt belägen i en sluttning mot stadsparken och Motalaviken, som är en vik av Vättern. Nordväst om kyrkan ligger Stora torget med omgivande stadsbebyggelse och söder om kyrkan finns hamnbebyggelse. Väster om kyrkan, på Sjögatan, är församlingshemmet beläget. Det invigdes 1974 och är uppfört efter ritningar av ingenjör Manne Dahlin och stadsarkitekt Ragnar Molin i Motala. Kyrkans gamla församlingshem låg på Poppelgatan. En äldre prästgårdsbyggnad från 1867 vid Drottninggatan revs i samband med att ny prästgård uppfördes på samma plats 1964. Den nya byggnaden är ritad av arkitekt Eric F Dahl i Tranås. Östra Husby kyrka år 1939. 6

Kyrkogården Kyrkogårdens nuvarande utseende härstammar framför allt från en omläggning 1964 av trädgårdsarkitekt Sven A Hermelin i Stockholm och arkitekt Kurt von Schmalensee i Norrköping. Kyrkogården omgärdas dels av en stenmur och dels av kättingar på granitstolpar. En ny kyrkogård anlades 1865 några hundra meter norr om kyrkan. En fullständig beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Den äldsta kända kyrkan på platsen uppfördes av sten sannolikt under 1200-talets första hälft. Dess ursprungliga utformning är inte helt känd. Vid de byggnadsarkeologiska undersökningar som utfördes i samband med en omfattande renovering av kyrkan 1952-53 framkom intressanta uppgifter om kyrkans tidigare utformning. Kyrkan bestod av ett rektangulärt långhus med smalare korabsid. Fynd av formtegel indikerar även att kyrkan varit välvd. Kyrkans utseende under 1600-talet är känt tack vare en teckning, utförd 1669 av tecknaren och fornforskaren Elias Brenner. Avbildningen visar kyrkan med en säregen utformning. Den medeltida absiden har rivits och ersatts av en rektangulär byggnadskropp av samma höjd som långhuset och däremellan finns det medeltida lägre och smalare koret. Över långhusets östra del reser sig en takryttare och längst åt väster finns ett murat vapenhus. Bilden visar att byggnadsarbeten pågår för fullt med att färdigställa en tresidig koravslutning, som även har tolkats som det Kugelhielmska gravkoret. Det stora nybyggda koret som Brenner avbildar invigdes 1674 och bekostades av överste Claes Kugelhielm på gården Karshult. Under korgolvet inrättades släktens gravkor. Några år senare byggde även överste Hieronymus Lindeberg på Lindenäs ett gravkor på södra sidan med utrymme för herrskapsläktare och underliggande gravvalv. Ungefär samtidigt höjdes det lägre medeltida kortaket och murlivet breddades i likhet med långhusväggarna. 7

Kyrkan blev dock, som många andra kyrkor vid den här tiden, för trång för den växande befolkningen. Under 1730-talet planerades att utöka bänkutrymmet genom att förse kyrkan med korsarmar. Planerna skrinlades dock och 1770 lades grunden till en ny kyrka, där den äldre södra muren ingick. Församlingen saknade tillstånd, men ville inte invänta beslut från högre ort. År 1774 beslutade församlingen att låta byggmästaren Peter Östberg från Skänninge uppföra en ny kyrka, sannolik efter egna ritningar. När Överintendentsämbetet på hösten 1774 hade utarbetat en ritning med hjälp av arkitekt Jean Eric Rehn var kyrkan i stort sett färdig. Den äldre kyrkans södra mur och den sydligaste delen av den östra väggen bibehölls. Koret bekostades av släkten Gyllenram, vars gravvalv finns under koret. En grund lades även för ett planerat torn, som dock inte kom till utförande förrän på 1840-talet. Interiören fick en tidstypisk utformning med ett ljust och öppet kyrkorum med ett trätunnvalv. En del av kyrkans äldre inventarier och inredning flyttades över till den nya kyrkan. Altaruppsatsen som skänktes till den gamla kyrkan 1724 av överste Clas Gustaff von Delwig målades 1778 av directeur Falk i Motala. Han utförde samtidigt även en draperimålning på korets östra vägg runt altaruppsatsen. En orgel byggd av Johan Åhrman 1697 var i bruk till 1798-1800, då orgelbyggaren Per Schiörlin i Linköping fick i uppdrag att bygga en ny orgel. Kyrkan har kontinuerligt förändrats under 1800- och 1900-talen. På 1840-1850-talen genomfördes en genomgripande om- och nybyggnad av kyrkan. Det planerade tornbygget färdigställdes 1846. Tornet uppfördes i en utpräglad nygotik med en järnspira, som bekostades och tillverkades vid Motala verkstad. Ritningen till tornet utfördes av byggmästaren Abraham Nyström med vissa justeringar av arkitekt Carl Gustaf Blom Carlsson vid Överintendentsämbetet. I Nyströmsarkivet på Östergötlands länsmuseum finns ritningar till torn, predikstol och altaruppsats. Abraham Nyström (1789-1849) var tillsammans med sina söner August (1814-1886) och Johan Robert (1817-1890) storbyggmästarna i Östergötland under 1800-talet. Mellan åren 1836 och 1851 stod de för sju nybyggen av kyrkor och nio kyrkoombyggnader samt talrika uppdrag för profan bebyggelse. Samtidigt med att tornet byggdes förändrades sannolikt även långhuset och försågs med spetsbågiga fönsteröppningar i likhet med tornets nygotiska formspråk. Även interiören förändrades med ny predikstol, altare, altarring och en ny altartavla med omramning ritad av Nyström. Den nya altartavlan framställde Jesu uppståndelse ur graven och målades av Johan Zacharias Blackstadius i Stockholm. Sannolikt försågs även orgelfasaden med de för Abraham Nyström typiska blomornamenten. Abraham Nyström avled 1849 och sönerna övertog helt byggnadsverksamheten. I slutet av 1800-talet ändrades kyrkan åter, då ersattes bl a de slutna bänkarna enligt tidens ideal med öppna bänkar. Ytterligare en omfattande renovering genomfördes under åren 1901-1906 efter ritningar av arkitekt Agi Lindegren. Agi Lindegren (1858-1927) var en av sekelskiftets mer framträdande arkitekter. Han var bl a slottsarkitekt vid Drottningholm och har svarat för ombyggnader och restaureringar av ett stort antal kyrkor. Det var framför allt interiören som omdanades. Taket försågs med en kassettindelning i stuckdekor och väggarna målades i kvaderfält. Läktaren byggdes ut och barriären förändrades. På samma sätt förändrade han Mjölby kyrka och S:t Lars i Linköping. Arkitekt Agi Lindegren har, enligt uppgift, dekorerat fjorton stadskyrkor, tre domkyrkor och bortåt tjugo landsbygdskyrkor. Av hans dekorationsarbeten och övriga arkitektoniska alster har få överlevt 1900-talets smakrestaureringar. Mycket av hans tillägg i kyrkorummen har med några undantag i stort sett raderats ut under 1900-talets senare förändringar. Det skedde även i Motala kyrka vid nästa renovering, som ägde rum 1952-53 under ledning av arkitekt Kurt von Schmalensee i Norrköping. Renoveringen blev mycket omfattande. Renoveringsförslagets princip var att återgå till den klassicistiska interiören. Det blev dock en mycket godtycklig återgång. I stort 8

sett samtliga av Agi Lindegrens tillägg från restaurering 1901-06 togs bort. Den gamla altaruppsatsen från 1724 placerades på ett nymurat altare och Blackstadius altartavla placerades på långhusets norra vägg. Von Schmalensee uppförde en konstruktion med en murad vägg med en triumfbåge flankerad av dörröppningar mellan kor och långhus. Han beskriver själv anledningen till korbågen: Denna båge eller omfattning visade sig nödvändig, då altaruppsatsen i annat fall skulle ha blivit för liten i förhållande till den stora yta, som korväggen upptar. Schmalensee ersatte även tornets nygotiska avslutning med en hög smal kopparklädd spira. Riksantikvarieämbetet hade inget att erinra angående förslaget om ombyggnad av tornet eller nybyggnad av korbågen. Därefter har ytterligare förändringar skett, bl a 1981-82 under ledning av byggnadsingenjör Gunnar Tengdelius, då nya utvidgade läktarunderbyggnader tillkom. Exteriör beskrivning Kyrkan är orienterad med tornet i väster och består av ett rektangulärt långhus med ett i öster något smalare femsidigt kor och sakristia på norra sidan. Kyrkan är uppförd av granit, kalksten och tegel. Fasaderna är tunt putsade och kvastade samt avfärgade i bruten vit. På södra sidan finns ritsningar i putsen efter äldre fönsteröppningar och eventuella skarvar. Årtalet 1774 i smidda siffror är placerat under taklisten. Korets östra vägg har spår efter lisenindelning. Sockeln är putsad och ofärgad. Tornet är dekorativt utformat med bl a spetsbågiga blinderingar. Långhuset täcks av ett brutet sadeltak med två avsatser som är valmade över koret. Sakristian täcks av ett högt valmat tak. Samtliga tak och tornets höga spira är kopparplåtsklädda. Även ståndrännor och stuprör är av kopparplåt. De stora spetsbågiga fönsteröppningarna är symmetriskt placerade och försedda med stålbågar med färgat antikglas, tillkomna i samband med renoveringen 1952-53. Sakristians fönster har dock träbågar. Fönsterblecken är av kopparplåt. Ljudöppningarna är spetsbågiga och även de 9

klädda med kopparplåt. Över sockeln på koret finns tre järnluckor till ett gravkor för släkten Gyllenram. Huvudingången är via tornet i väster. Portalen är spetsbågig i nygotik och flankeras av fialer av vitmålat gjutjärn. Pardörrarna är klädda med kopparplåt och tillkom 1952-53. Över porten finns en kalkstenstavla med årtalet MDCCCXLVI. En koringång finns på södra sidan. Dörrbladen är av samma typ som till västportalen. Över dörren finns en spetsbågig fönsteröppning med metallbåge och därinnanför någon typ av ventilationsanordning. En dörr finns även på sakristians östra sida. Dörrbladet är kopparplåtsklädd med överljusfönster med antikglas i blyspröjs. Väster om sakristian finns en nedgång till ett pannrum under sakristian. Dörren är klädd med liggande blågrå panel. Interiör beskrivning Långhuset är rektangulärt med golv av kalkstensplattor, inlagt 1952-53. Bänkkvarteren har trägolv. Väggarna är vitputsade och taket täcks av ett trätunnvalv med blåmålade brädor som avslutas nedåt av en kraftigt profilerad list. På norra väggen är kyrkans altartavla från 1856 placerad. Den är målad av Johan Zacharias Blackstadius och framställer Jesu uppståndelse ur graven. I väster finns sedan 1981-82 utvidgade läktarunderbyggnader. Väggarna är klädda med vitmålad väv mot kyrkorummet. Under läktaren finns utrymme för förråd och städskrubb, vilka nås via gråmålade dörrar från kyrkorummet. Från mittgången når man förutom läktartrapporna även kontor/omklädningsrum i söder och i norr kapprum och handikapp -WC. I väster har ett vindfång skapats. Till vindfånget leder gråmålade svängdörrar, som sannolikt ursprungligen varit glasade. Vindfångets tak består av ett kassettindelat vitmålat valv, sannolikt tillkommet vid renoveringen 1901-1906. Vid sydportalen finns sedan 1952-53 ett vindfång med laserade dörrar i gröngult. Fönsteröppningarna är försedda med metallbågar. Över koringången finns en glasmålning 10

med följande text; Till minne af silferbröllopet af Cap. Joh. Aug. Carlsson och hans fru Hilma född Schenström okt 1900 stiftadt af svärsonen prof. Fritz Geiges /:::/ och hans hustru Maja. Bänkarna är indelade i fyra kvarter. De tillkom 1952-53 och är slutna mot mittgången, men öppna mot sidogångarna. Luckorna har blåmarmorerade speglar och bänkarnas insidor är brunlaserade. Predikstolen är placerad på norra sidan och är tillverkad omkring 1850 av byggmästarsläkten Nyström. Korgen är rund med förgyllda reliefprydda fält. Vid renoveringen 1952-53 fick den direktuppgång från sakristian. I väster bärs orgelläktaren upp av kvadratiska pelare med kannelyrer. Barriären har ett utskjutande mittparti, spegelindelning och är målad i ljusblått, grönt, brunt och gult. Läktaren når man via trappor i läktarunderbyggnadernas västra del. Trappstegen är täckta med linoleummatta liksom orgelläktarens golv. Den norra trappan har ett äldre räcke, sannolikt tillkommet vid 1901-06 års renovering. På norra sidan finns några bänkar bevarade och sedan 1981-82 ett inrett kapprumsutrymme. Orgelfasaden härstammar delvis från Per Schiörlins orgel, som byggdes 1798-1800. Fasaden är målad i ljust grått med förgyllningar, delvis med s k Nyströmsornament. Orgelverket är nytt och byggt 1999-2000 av Kaliff & Löthmans orgelbyggeri. Spelbordet är vänt mot öster. Koret är jämnbrett med långhuset och golvet ligger två trappsteg högre än långhusets golv. Vid renoveringen 1952-53 utvidgades det och samtidigt tillkom en murad korbåge framför den tidigare breda femsidiga korabsiden. Korbågens öppning är rundbågig och flankeras av två rektangulära dörröppningar. Golvet är lagt med äldre kalkstenshällar samt gravhällar. Väggar och tak har samma ytskikt som långhuset. Taket är dock vitmålat innanför korbågen. På norra väggen samt i öster finns inmurade gravhällar. Korväggens gravhällar låg ursprungligen över det Kugelhielmska gravkoret. Fönstren är av samma typ som i långhuset. 11

Över dopplatsen på södra sidan finns en glasmålning signerad: HOFKUNSTANSTALT MAYER MÜNCHEN. Rob. Rab. 1972. Här är kyrkans dopfunt placerad. Den är tillverkad 1965 av kolmårdsmarmor med infällningar av guldmosaik efter ritningar av arkitekt Kurt von Schmalensee. Den östra väggen domineras av altaruppsatsen från 1724 med omgivande draperimålning från 1777-78. Altaruppsatsen i två våningar är försedd med texten; ANNO 1724. Clas Gustaff von Delwig Kongl: Maji Öfwerste och Commendant. Färgsättningen härstammar från renoveringen 1952-53. Altaret är murat 1952-53 och vitputsat med en samtida kalkstensskiva. Altarringen tillkom också vid renoveringen 1952-53 och är ritad av arkitekt Kurt von Schmalensee. Den är placerad vid korbågen och är genombruten med blåmarmorerade speglar. På korbågen finns två ovala nummertavlor med förgyllda ramar dekorerade med rosor. På södra sidan står en kororgel. Den är byggd 1985-86 av Åkerman & Lund med fasad ritad av arkitekt Kurt von Schmalensee. Sakristian är belägen norr om koret. Dörröppningen är smal och rundbågig och försedd med en dörr av nitade järnplåtar. Golvet är sedan 1952-53 lagt med polerade kalkstensplattor. Väggarna är vitputsade och taket består av ett vitputsat tunnvalv. Mot öster, norr och väster finns sedan ombyggnaden 1952-53 nya mellanväggar. Mot öster finns en förstuga med wc samt uppgång till predikstolen. Mot norr inrymmer tillbyggnaden skrudrum och andaktsrum. I sakristan finns även liggande textilförvaring. Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning. Golvet består av äldre kalkstenshällar och gravhällar. Väggarna är vitputsade och det plana taket är vitputsat med en målad profilerad list. Mot långhuset finns en spetsbågig murnisch med inbyggt vindfång. Den inramas av en portal i ekimitation, sannolikt tillkommen vid renoveringen 1901-1906. Även svängdörrarna är målade i ekimitation liksom vapenhusets golvlist. Dörren mot väster är i ek och tillkom vid renoveringen 1952-53. Över porten finns ett fönster med glasmålningar signerat; HOFKUNSTANSTALT F.MAYER, MÜNCHEN. Rob. RABOLT, MÜNCHEN 1966. Fönsteröppningarna i söder och norr är även försedda med glasmålningar, vilka är märkta Stockholms Glasmåleri Neumann & Vogel. Dessa satt ursprungligen i koret. Tornets första våning når man via en trappa från orgelläktarens västra sida. Golvet är täckt av en linoleummatta och väggarna är vitputsade. Andra våningen når man från långhusvinden. Detta utrymme har trägolv och vitputsade väggar. Här förvaras de äldre kyrkportarna, som sannolikt är ritade och tillverkade av byggmästarsläkten Nyström. Däröver finns klockvåningen med kyrkans två klockor samt ett klockspel. Storklockan omgöts 1882 och lillklockan 1747. Däröver tillkommer den 1952-53 pågjutna våningen och spiran. KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkobyggnaden med den omgivande kyrkogården utgör en viktig historisk symbol i stadsbilden. Kyrkogården En fullständig kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter avslutad kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Motala kyrka representerar de kyrkor som om- eller nybyggdes under slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet till följd av befolkningsökningen. Delar av kyrkans södra mur härstammar från medeltiden och utgör en viktig källa till kunskap om medeltida 12

byggnadsteknik och kyrkans äldre utformning. Kyrkans exteriör präglas av de förändringar som skett framför allt i mitten av 1800-talet då tornet tillkom och kyrkan fick ett nygotiskt formspråk och vid 1950-talets förändringar med ny spira, fönster och dörrar. Det 1844-46 nybyggda tornet är ett tidigt exempel i länet på de nygotiska arkitekturidealen, som utvecklades under 1800-talets senare del. Interiören har liksom exteriören kontinuerligt förändrats. Intressanta arkitekturdetaljer utgör de kvarvarande spåren efter byggmästaresläkten Nyströms tillägg, som t ex predikstolen och arkitekt Agi Lindegrens restaurering, som vapenhusets portik. Socknens adliga familjer har genom frikostiga gåvor satt sin prägel på kyrkan, bl a altaruppsatsen och begravningsvapnen. Gravkoren för släkterna Kugelhielm och Gyllenram och gravhällarna är även värdefulla inslag i kyrkobyggnaden. Motala verkstads betydelsefulla ställning i staden framgår även av generösa donationer. Kyrkans olika glasmålningar från sekelskiftet 1900 och fram till 1970-talet följer en äldre kyrklig tradition. Kyrkan har även en för landsorten ovanlig modern uppsättning kyrkotextilier av hög konstnärlig kvalitet av textilkonstnären Sten Kauppi. Sammanfattning Det bevarade medeltida murverket och sakristians järndörr utgör värdefulla historiska dokument. Såväl exteriören som interiören präglas av olika tiders tillägg, ombyggnader och restaureringar, där byggmästarna Nyström och arkitekt Agi Lindegrens tillskott, representerar arkitektur- och restaureringshistoriska samt regionala värden. Kyrkans historia är intimt förknippad med socknens stora gårdar samt Motala verkstad. Ägarna har genom årens lopp donerat betydelsefulla inventarier och inredning till kyrkan. 13

HÄNDELSELISTA Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras. 1200-1249 Nybyggnad Kyrka av kalksten med rektangulärt långhus, smalare absidförsett kor. Kvarstår murar på södra sidan i den nuvarande kyrkan. (GL) 1200-1669 Nybyggnad sakristia på korets norra sida. (GL) 1400- Valvslagning. (BR) 1618 Fast inredning predikstol, skänkt av Mårten Hemmingson på Lindenäs. (MK) 1670-1674 Ändring ombyggnad, absiden revs och långhuset förlängdes åt öster till dubbel längd samt försågs med ett nytt kor med polygonal avslutning. Invigning av det nya koret, kallad chorkyrkan, som överste Claes Kugelhielm på Karshult lät bygga och bekosta. Korets södra och sydöstra murar ingår i den nuvarande kyrkan. (BR, GL) 1681 Nybyggnad gravkor, den s k Lindenäskyrkan med sittplatser i övre planet, uppfördes på södra sidan, uppfört av överste Hieronymus Lindeberg på Lindenäs. (GL) 1684 Ändring ombyggnad, taket höjdes på det medeltida koret så att hela kyrkan fick samma takhöjd. (GL) 1689 Nybyggnad Klockstapel. 1690- Specifika inventarier storklockan, omgjuten 1882. (GL) 1697 Fast inredning orgel byggd av Johan Åhrman, ersattes av en ny 1800. (SvK) 1724 Fast inredning altaruppsats skänkt av överste Claes Gustaf von Delwig, Bergsätter, målades 1778, ersattes av en ny altartavla 1856, återuppsattes 1952-53. (GL) 1740 Ändring ombyggnad eller nybyggnad, en befintlig sakristia utvidgades och välvdes eller eventuellt helt nybyggdes. (BR, MK) 1747 Specifika inventarier lillklockan omgöts. (GL) 1770-1774 Nybyggnad Kyrka av sten med återbruk av de äldre murarna på södra och sydöstra sidan, byggmästare Peter Östberg, Skänninge. Koret bekostades av släkten Gyllenram, vars gravvalv finns under koret. Godkända ritningar av arkitekt Jean Eric Rehn 1774. (SvK) 1775 Nybyggnad Grunden lades till ett torn, färdigställdes 1846. (SvK) 1777-1778 Ändring fast inredning, altaruppsatsen från 1724 målades av directeur Falk i Motala. (SvK) 14

1777-1778 Arkitekturbunden utsmyckning Draperimålningar på korets östra vägg runt altaruppsatsen av directeur Falk i Motala, övermålades 1856, framtogs 1952. (GL, SvK) 1798-1800 Fast inredning orgeln från slutet av 1600-talet ersattes av en ny orgel, byggd av orgelbyggare Pehr Schiörlin, Linköping, nytt verk 1906 och 1999. (GL, ÖLM) 1832 ca Ändring ombyggnad, takstolen lagades och taken omlades med nya spån. (SvK) 1834 Vård/underhåll, vitstrykning av väggarna ut- och invändigt. Målning av taket. Stenfoten putsades och spåntaket tjärades med tjära och blyslam. (SvK) 1837 Reparation. (SvK) 1840 Ändring, interiör. Ommålning av interiören, sannolikt i vitt. Lagning av bänkinredningen. Lösa bänkar inställdes på båda sidor i mittgången för folket på Motala verkstad. (SvK) 1842-1846 Ändring ombyggnad, nya kyrkoportar. Sannolikt byggmästare Abraham Nyström, Kristberg. Förvaras nu i tornet. (SvK) 1844-1846 Nybyggnad Torn av tegel från Odensberg, uppfördes intill långhusets västra gavel, järnspiran bekostades och tillverkades av Motala verkstad, järnspiran ersatt av en ny spira 1952. Byggmästare Anders Carlsson, Habo, ritningar av dir. Nyström, lokalt modifierade av kapten O E Carlsund vid Motala mekaniska verkstad och länsbyggmästare P J Pettersson samt justeringar av arkitekt Carl Gustav Blom Carlsson, Överintendentsämbetet. (BR) 1846 Ändring ombyggnad, eventuellt omändrades fönsteröppningarna samt sydsidans portaler till spetsbågiga och fasaderna försågs eventuellt med slätputsade lisener och hörnmarkeringar. (SvK) 1848-1851 Fast inredning predikstol, tillverkad av byggmästarna August och Johan Robert Nyström efter ritningar av fadern Abraham Nyström, Hållingstorp, Kristberg. (GL, SvK) 1851 Ändring ombyggnad, interiör, sannolikt igensattes nu västra dörren på sydsidan på insidan. (SvK) 1856-1857 Ändring ombyggnad, interiört, förändring av koret och dess bänkinredning, fyra rader bänkar insatta på varje sida. Korväggen målades vit, nytt altare och ny altarring, den senare dekormålad av herr Ohlin, Vadstena och artisten Molander, Vadstena. Sannolikt igenmurades samtidigt två fönster på korets östra vägg. Ommålning av interiören, bänkinredningen i zinkvitt eller ekfärg. Övrig inredning i vitt och guld. Nytt golv i sakristian. Troligen arkitekt Tor Medelplan, byggmästare A Carlsson, Habo. (SvK, MK) 1856-1857 Specifika inventarier Altartavla oljemålning Jesu uppståndelse ur graven av Johan Zacharias Blackstadius, omramning i form av kolonner, skänkt av änkefru Didrika Duberg f. Bromander, sannolikt ritad av byggmästarna Nyström. Hänger sedan 1952 på norra väggen. (GL, SvK, ÖLM) 15

1858 Vård/underhåll, exteriör, taken tjärstrukna och murarna skrapade och vitmenande. (SvK) 1860 Vård/underhåll, exteriör, tornspiran målades. (SvK) 1860 Teknisk installation Tornur. (SvK) 1860 Ändring ombyggnad, tegelstensvalvet i sakristian rasade in och ersattes av ett brädvalv. (SvK) 1860-1885 Ändring arkitekturbunden utsmyckning, tidstypisk nyströmsinfluerad dekor samt ommålning av inredningen i vitt och guld och valvet i blått. (SvK) 1882 Specifika inventarier storklockan omgöts. (GL) 1885 Ändring ombyggnad, interiör, troligen tillkom nu ett brett dekorativt sättsteg runt altarringen. Nya öppna bänkar med sannolikt breddad mittgång, bröstningspanel utmed väggarna, läktartrapporna och inbyggnader ombyggdes, eventuellt ny glasad dörr till vapenhuset. (SvK, K) 1890-1909 Arkitekturbunden utsmyckning glasmålningar i koret av Neuman & Vogel, Stockholm, flyttades till vapenhuset 1952-53. (SvK) 1892-1898 Ändring ombyggnad, exteriör, sannolikt ersattes takens spånbeläggning med rödmålad plåt. Fasaderna omputsades med spritputs med släta omfattningar, lister och hörn. Nytt räcke runt lanterninen. Den västra dörren på södra sidan murades igen och ersattes av ett fönster. (SvK) 1892-1898 Ändring ombyggnad, interiör, öppen spiraltrappa av järn från vapenhuset till tornet, tillverkad vid Motala verkstad. (SvK) 1892-1898 Teknisk installation ny värmeledning med varmluft. Pannrum under sakristian, utvidgades 1952-53. (SvK) 1901-1906 Ändring ombyggnad, interiör, ny spräckpanel i långhusets valv med kassettindelning och dekorationsmålning. Förändring av orgelläktaren med utskjutande mittparti samt förändring av orgelfasadens övre del. Ommålning av väggarna med kvadermålning samt övrigt dekormåleri, ommålning av inredningen i vitt och guld. En helvägg framför läktartrapporna och vindfång med inramning mot vapenhuset tillkom. Den östra väggen som var olika på ömse sidor av altartavlan gjordes symmetrisk genom murning med tegel i bruk. Flera gravstenar infogades i kyrkans väggar. Sakristian ombyggdes med nytt pärlsponttak och oljemålade väggar. Arkitekt Agi Lindegren, dekorationsmålare Edv Berg, Stockholm. (SvK) 1904 Arkitekturbunden utsmyckning glasmålning över sydportalen, målad och skänkt av den tyske glaskonstnären Fritz Geiges, Freiburg. (SvK) 1906 Ändring fast inredning orgelverket från 1800 ersattes av ett nytt byggt av E A Setterquist & Son, Örebro, reparerades 1953, ersattes av ett nytt 1999-2000. Fasaden minskades något. (GL, SvK) 1915 Teknisk installation - nytt tornur. (SvK) 16

1916 Renovering, interiört. (SvK) 1917 Teknisk installation elektriskt ljus. (SvK) 1923 Specifika inventarier dopfunt av sten, Teckningslärare Carin Wenström, Tappers stenhuggeri, Motala. (SvK) 1933 Vård/underhåll, exteriör, putslagning och avfärgning, målning av snickerierna i samma färg som tidigare. Lagning och målning av taken. (SvK) 1936 Ändring ombyggnad, interiör, sakristian försågs med ett cement- och trävalv. Det befintliga trägolvet ersattes av kalkstensplattor på cementgrund. Ny skåpsinredning, den gamla altaruppsatsen placerades i en f d skåpnisch. Ommålning. Arkitekt Johannes Dahl, Tranås, byggmästare Sixten Rehnström, Motala. (SvK) 1952-1953 Ändring ombyggnad, exteriör, grundförstärkning, den yttre putsen nedknackades och ersattes av en tunn terrasitputs och avfärgades i en brunbeige färgton. De slätputsade lisenerna och hörnmarkeringarna avlägsnades. De nygotiska gjutjärnsbågarna ersattes av nya dubbla stålfönster från Eskilstuna Fabriks AB med antikglas. Eventuellt tillkom även metallgallret framför det målade fönstret i sydportalen. Taken täcktes med kopparplåt. Sakristian tillbyggdes med nya väggar av tegel i öster och norr under nytt tak och de nya utrymmena inreddes till andaktsrum, skrudrum och toalett. Arkitekt Kurt von Schmalensee, Byggnads AB Carl Sandberg. (SvK, GL, MK) 1952-1953 Murverksdokumentation, Östergötlands länsmuseum. (ÖLM) 1953 Restaurering Gyllenram- Kugelhielms gravkor uppmättes och restaurerades. (ÖLM) 1952-1953 Ändring ombyggnad, interiör, tilläggen från 1901-06 års renovering avlägsnades. Det kassetterade taket avlägsnades och trävalvet återfick sin tidigare blåa färg, ornamenten i läktarbarriärens fält borttagna. Omläggning av stengolvet på betongsula. Nytt trägolv i bänkkvarteren. Koret försågs med en murbåge med dörrar på sidorna. Koret utvidgades och dess golv lades med kalksten. Altaruppsatsen från 1724 återfick sin plats på altaret, konserverades och försågs med ny färgrik färgsättning, nytt stenaltare och ny altarring. Predikstolen framflyttades mot koret och förändrades med direktingång från den tillbyggda sakristian. Orgelfasaden återfick sin ursprungliga färgsättning. Nya slutna bänkar. Ny utökad läktarunderbyggnad. Spiraltrappan i vapenhuset borttagen. Över vapenhuset inreddes en tornkammare avsedd som övningsrum för kyrkokören. Vidfång vid sydportalen. Ommålning av interiören med bänkinredning marmorerad i ljusblått. Isolering av valven, förstärkning av takstolen. Arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping. Konservator Bertil Bengtsson, Linköping. (GL, SvK) 1952-1953 Ändring arkitekturbunden utsmyckning draperimålningarna på korets östvägg togs fram. (GL) 1952-1953 Teknisk installation nytt värmesystem med olja och varmvatten och element utmed väggarna. Utvidgning av pannrummet åt söder. (MK) 1952-1963 Ändring arkitekturbunden utsmyckning glasmålningarna i koret flyttades till vapenhusets södra och norra fönster. (ÖLM) 17

1953-1954 Ändring fast inredning, orgelverket från 1906 reparerades och utbyggdes av firma A Magnusson i Göteborg. Orgelfasaden återfick sitt ursprungliga utseende. (GL) 1956 Ändring ombyggnad, tornet höjdes 17 meter dels genom förhöjda murar och dels genom en hög spira som ersatte lanterninen. Järnspiran bekostades och tillverkades av Motala verkstad. Nya kopparklädda portar samt nya tornluckor. Arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping.(BR) 1956 Teknisk installation elektriskt tornur från L M Ericson, Stockholm. (MK) 1964 Kyrkparken omgjordes med bla nya gångar, stenstolpar med kättingar, granitmur m m. Trädgårdsarkitekt Sven A Hermelin, Stockholm, Stadsarkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping. (ÖC 1964-05-23) 1966 Arkitekturbunden utsmyckning glasmålning över västportalen av Rob. Rabolt, München. (K) 1965 Specifika inventarier dopfunt av kolmårdsmarmor, arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping. (GL) 1971-1972 Arkitekturbunden utsmyckning glasmålning framställande Jesu dop i fönster på sydsidans östra del vid dopplatsen. Komponerat av arkitekt Kurt von Schmalensee och Robert Rabolt, Franz Mayersche Hofkunstanstalt. (SvK) 1977 Teknisk installation Klockspel i tornet. (SvK) 1981-1982 Vård/underhåll, exteriör, Lagning av putsfasaderna och målning med vit silikatfärg p g a den underliggande terrasitputsen. Ommålning av snickerier. Byggnadsingenjör SBR Gunnar Tengdelius, Motala. (SvK) 1981-1982 Ändring ombyggnad, interiör, utvidgade läktarunderbyggnader innehållande förråd, vaktmästarrum, handikapps-wc m m. Putslagningar och kalkning av väggarna, ommålning av snickerier. De tre bakre bänkraderna borttogs och de tre främre avkortades. Tre bänkrader borttogs på läktaren för att ge plats för kapprum. Skyddsräcke uppsatt på läktaren. Konservering av altaruppställningen m m. Ommålning av bänkar och inredning. Ny textilförvaring i sakristian. Byggnadsingenjör SBR Gunnar Tengdelius, Motala, konservator Sten Peterson, målare Filip Jonsson. (SvK) 1981-1982 Teknisk installation Nytt värmesystem. (SvK) 1985-1986 Fast inredning kororgel, byggd av Åkerman & Lund, fasad av arkitekt Kurt von Schmalensee. (SvK) 1993 Restaurering fast inredning, predikstolen som vandaliserats 1990 iordningställdes. Bildhuggare Poul Christiansen, Vadstena. (SvK) 1996 Teknisk installation Fjärrvärme. (SvK) 1996-2001 Antikvarisk kontroll vid dragning av fjärrvärmeledningar, Östergötlands länsmuseum, dnr 432/98 (ÖLM) 1998 Specifika inventarier utomhusaltare, konstnär Kajsa Mattas, Stockholm. (ÖLM) 18

1999-2000 Fast inredning Nytt orgelverk byggt av Kaliff & Löthmans orgelbyggeri. (GL) 2005 Specifika inventarier Ljusbärare av metall, av konstnär Kajsa Mattas. (ÖLM) 2006 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift. Förkortningar ATA Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet BR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se GL Lindqvist, Gunnar, Motala kyrka, Linköpings stifts kyrkobeskrivningar, 1997. K - Kyrkan MK Motala kyrka, Skrift i samband med kyrkans restaurering, Motala 1959. SvK - Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860, del 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor. Riksantikvarieämbetet. ÖC Östgöta Correspondenten ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv BEFINTLIGA SKYDDSFORMER Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap. Motala innerstad, K41, är utvärderad som kulturhistorisk värdefull miljö i kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötlands län 1983. KÄLLOR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se Lindqvist, Gunnar, Motala kyrka, Linköpings stifts kyrkobeskrivningar, 1997. Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860, del 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor. Riksantikvarieämbetet. Motala kyrka, Skrift i samband med kyrkans restaurering, Motala 1959. Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-M, Norrköping 1877. Svenska gods och gårdar, del XIX, sydvästra Östergötland, Uddevalla 1940. Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2004. Östergötlands läns kalender 1872. Östergötlands länsmuseums arkiv Övriga inventeringar Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum. Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor 2004. Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978. 19

Kartor Häradsekonomisk karta 1868-1877, Motala Ekonomisk karta, 1948 och 1983, blad 8F 8b Motala 20