HÖGBY KYRKA Högby socken Mjölby kommun Linköpings stift Östergötlands län

Transkript

1 Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2005 HÖGBY KYRKA Högby socken Mjölby kommun Linköpings stift Östergötlands län

2 HÖGBY KYRKA Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift Delrapport mars Innehåll Innehåll... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Kulturminneslagen... 3 Kulturhistorisk bedömning... 3 Inventeringens uppläggning och rapport... 4 HÖGBY KYRKA... 5 BESKRIVNING OCH HISTORIK... 5 Socknen... 6 Kyrkomiljön... 6 Kyrkogården... 6 Kyrkobyggnaden... 7 Exteriör beskrivning... 9 Interiör beskrivning KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkobyggnaden HÄNDELSELISTA BEFINTLIGA SKYDDSFORMER KÄLLOR Övriga inventeringar Kartor

3 Inledning Bakgrund Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapsunderlaget för våra kyrkobyggnader och kyrkomiljöer genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av Linköpings stift utför Östergötlands länsmuseum inventeringen inom stiftets del av Östergötlands län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades under år Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkobyggnader som omfattas av kulturminneslagen. Lagen gäller de kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år 1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och analyseras i en stiftsövergripande rapport. Syfte De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är: - att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkans kulturvärden och att främja kontakterna mellan kyrkan och kulturmiljövården - att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning av kyrkan/kapellet och för vård- och underhållsplaner - att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av och historik för den enskilda kyrko/kapellbyggnaden samt en bedömning av de kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och överblick av kyrkobyggnader/kapell och kyrkomiljöer i stiftet från 2000-talets första decennium. - att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk ersättning. Kulturminneslagen Enligt Lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar av kyrkobyggnaden. Kulturhistorisk bedömning Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Kalmar län. En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljöns i sin helhet, men också till värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning. 3

4 Inventeringens uppläggning och rapport Rapporten består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör, fotografier och en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Arbetet inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i denna rapport. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, vilket är ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet ( Fältarbetet, fotografering och rapportsammanställningen har utförts av antikvarie Anna Lindqvist vid Östergötlands länsmuseum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig samfällighet. 4

5 HÖGBY KYRKA Lilla Skogsjö 1:1, Högby socken, Mjölby kommun, Göstrings härad, Östergötlands län och landskap, Linköpings stift Högby socken och Västra Skrukeby socken slogs samman under andra hälften av talet. De båda medeltida sockenkyrkorna revs och en gemensam kyrka för de båda församlingarna uppfördes på en ny kyrkplats. Den nya kyrkan uppfördes 1871 efter ritningar av arkitekt Albert Törnqvist vid Överintendentsämbetet. Bröderna August och Johan Robert Nyström var ansvariga byggmästare. Kyrkan uppfördes av sten med rektangulärt långhus och är orienterad med flersidig sakristia i väster samt torn i öster. Exteriören präglas av nyklassicism med för tiden typiska inslag av nygotik. Fasaderna är putsade och avfärgade i vitt och sadeltaket är belagt med skiffer. Huvudingången är via tornet i öster, men ingångar finns även i söder och i väster. Kyrkan ombyggdes totalt under ledning av arkitekt Johannes Dahl i Tranås. Den indelades då i tre delar; en storkyrka, en lillkyrka och ett gravkapell. I kyrkans omedelbara närhet finns två f d skolbyggnader. BESKRIVNING OCH HISTORIK Häradsekonomisk karta , Mjölby 5

6 Utsnitt ur Ekonomisk karta, 1983, blad 8F 3b Högby Socknen Högby är en medeltida sockenbildning och omnämns bl a Socknen gränsar mot Mjölby i söder och öster. Västra Skrukeby och Högby socknar sammanslogs 1850 och enades om att uppföra en gemensam kyrka. Västra Skrukeby socken uppgick helt i Högby socken år Naturgeografiskt tillhör socknen den s k övergångsbygden, zonen mellan slätten och Sydsvenska höglandet. Inom socknen finns ett av Östergötlands mest imponerande gravfält Kungshögabacken och inte mindre än 12 runstenar finns bevarade. Socknen utgörs till största delen av jordbruksbygd och jordbruk och boskapsskötsel har varit huvudnäringen. Bland de större gårdarna kan nämnas bl a Axstad, Blixtorp och Ullekalv. Två järnvägslinjer förlades genom socknen; Krylbo Mjölby 1873 och Mjölby Hästholmen Den senare är numer nedlagd. Kyrkomiljön Kyrkan är belägen ca tre kilometer norr om Mjölby på en grusbildning i öppen odlingsmark. Den nya kyrkobyggnaden uppfördes väster om en mindre vägsträckning ungefär mittemellan de två medeltida kyrkplatserna. Kyrkplatsen utvecklades aldrig till något regelrätt sockencentrum, utan består förutom kyrkan endast av två f d skolbyggnader. På andra sidan vägen uppfördes en skolbyggnad redan på 1860-talet, vilken blev lärarbostad när en ny skola uppfördes Den senare skolan, som idag är församlingshem, är exteriört mycket välbevarad och utgör en god representant för sin tids skolbyggnader. I kyrkomiljön finns även de f d kyrkstallarna, som dock ombyggdes till garage Kyrkogården Kyrkogården omgärdas av en halvmur, d v s en yttermantel av granitsten med motfyllning på kyrkogårdssidan. Den östra ingången utgör huvudingången till kyrkan och kyrkogården. Den är försedd med grindstolpar av röd granit och med smidesgrindar. I norr finns en ingång från skolan med en äldre smidesgrind, vilken eventuellt kan ha flyttats med från någon av de äldre kyrkogårdarna. 6

7 En beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden I samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes 1871 revs de medeltida kyrkorna. Högby medeltida kyrka var belägen ca 1 km norr om den nuvarande. Den rivna kyrkan var uppförd av kalksten sannolikt på 1100-talet med ett rektangulärt långhus och ett smalare absidkor. I väster fanns ett torn med avtrappad klockvåning, som sannolikt var samtida med kyrkan eller tillbyggt strax efter. Platsen utgörs nu av en ödekyrkogård. En romansk portalomfattning i sandsten från den gamla kyrkan murades in i det nya tornets övre våning. Den överflyttades senare till Historiska museet i Stockholm. Museet hade redan 1872 fått en medeltida järnsmidesornerad och läderklädd dörr som gåva av församlingen, vilken inlämnades av byggmästaren August Nyström. Västra Skrukebys kyrkplats utgörs idag också av en ödekyrkogård. Den rivna kyrkan var uppförd av sten under äldre medeltid med rektangulärt långhus och smalare absidkor. Högby gamla kyrka innan rivningen 1871och nya kyrkan Den nya kyrkan är orienterad med koret i väster och tornet i öster. Anledningen var sannolikt att den valda platsen var belägen väster om vägen och en traditionell placering hade inneburit att koret vette mot vägen. Kyrkan är uppförd av sten med ett rektangulärt långhus med ett flersidigt korutsprång i väster, som ursprungligen inrymde sakristia, samt ett torn i öster. Kyrkobyggnaden uppfördes 1871 efter ritningar utförda 1860 av arkitekt Albert Törnqvist vid Överintendentsämbetet. Albert Törnqvist ( ) var en flitigt anlitad kyrkoarkitekt i hela landet och hans kyrkor uppvisar för tiden moderna dekorativa drag, men anknyter också i hög grad till den omedelbart föregående periodens former i nyklassicism. I Östergötland har han bl a ritat kyrkorna i Gistad, Fivelstad och Västra Ryd. Byggmästarna och bröderna August och Johan Robert Nyström var ansvariga för entreprenaden. Fadern Abraham Nyström ( ) var tillsammans med August ( ) och Johan Robert ( ) storbyggmästarna i Östergötland under 1800-talet. Mellan åren 1836 och 1851 stod de för sju nybyggen av kyrkor och nio kyrkoombyggnader samt talrika uppdrag gällande profan bebyggelse. Sönerna ansvarade dock bara för en kyrkoentreprenad, Högby kyrka. Troligen 7

8 berodde det på att de redan var fullt uppbokade med profan bebyggelse och den omfattande restaureringen av Linköpings domkyrka. Kyrkan fick ett för sin tid typiskt utseende med nyklassicistisk utformning, men med såväl nygotiska som romanska inslag. Även interiören fick en tidstypisk prägel med tredingstak indelat med bjälkar. Sakristian var avskild bakom koret med en skärm och fönstren i öster gav koret ett indirekt ljus. Albert Törnqvist utförde även ritningarna till inredningen, såsom predikstol, altaruppsats, läktarbarriär och orgelfasad. Bröderna Nyström modifierade dock hans ritningar och inredningen präglas av deras tillägg. Utmärkande för Nyströms kyrkoinredning är bl a utsmyckningen i form av liggande eller stående rombfält med olika ornament, framför allt blomornament. Nummertavlorna är placerade över dörrarna på korväggen. De är vändbara och nås från våningen över sakristian. Takets ursprungliga färgsättning, som finns bevarad över lillkyrkan och samlingssalen, återfinns även på en ritning i Nyströms ritningsarkiv. Det är en djärv färgskala i ockra, rött och blått. Kyrkan var i stort sett orörd fram till att en omfattande ombyggnad utfördes under ledning av arkitekt Johannes Dahl i Tranås. Kyrkoherde Knut Harding var pådrivande med ett förslag att dela upp den stora kyrkobyggnaden i tre delar; en storkyrka, en lillkyrka och ett begravningskapell. Riksantikvarie Sigurd Curman yttrade sig rörande ett preliminärt förslag till uppdelning av kyrkorummet 1946: Högby kyrka hör till de minst lyckade kyrkobyggnaderna från 1800-talet i Östergötland och ämbetet finner det ur kulturhistorisk synpunkt relativt likgiltigt om man på skisserat sätt avskiljer de östligaste delarna. Dock synes det ämbetet kunna ifrågasättas huruvida icke i detta fall ett bortrivande av kyrkans östligaste delar vore att föredraga. Kyrkan ombyggdes efter planerna och Stockholms Tidningen skrev mycket träffande den 9/ : En märklig restaurering har i dagarna slutförts i Högby kyrka utanför Mjölby. Den jättelika kyrkan, uppförd på 1870-talet, har delats i tre delar; en stor kyrka med 500 platser, en medeltida kyrka med 125 platser och avsedd för vanliga gudstjänster samt ett begravningskapell med underjordiskt bårhus. Det var verkligen en mycket märklig ombyggnad som genomfördes. Hela korväggen flyttades mot öster och ett 8

9 kort och brett kyrkorum skapades, där orgelläktaren var intakt i öster. Innanför koret inreddes sakristia och skrudkammare och på det gamla korets plats byggdes en liten kyrka i kyrkan. Den s k lillkyrkan förlades vinkelrätt i den stora kyrkobyggnaden med kor i norr. Den inreddes med helt ny bänkinredning och predikstol m m ritat av Johannes Dahl. En del äldre föremål från de medeltida kyrkorna återuppsattes och kyrkorummet fick en medeltida karaktär. I den forna sakristian inreddes ett gravkapell med portar i väster. Under 1990-talets senare del utfördes en del förändringar efter ritningar utförda av byggnadsingenjör Ture Jangvik i Linköping. Gravkapellet omändrades till samlingssal och ett nytt glasat dörrparti placerades innanför portarna i väster. Exteriör beskrivning Högby kyrka är orienterad med koret i väster och tornet i öster. Den är uppförd av natursten med rektangulärt långhus med ett polygonalt korutsprång i väster. Tornet avslutas uppåt med spetsiga gavlar och kröns av en åttkantig lanternin med spira. De vita fasaderna är slätputsade med dekorativa avtrappningar runt fönster- och dörröppningar. Sockeln är omsorgsfullt lagd med huggen sten omväxlande av röd och grå granit. Kyrkans relativt flacka sadeltak är täckt med skiffer och tornet är täckt med kopparplåt. Stuprören har dekorativt utformade trattar. Fönsteröppningarna är rundbågiga och symmetriskt placerade. De grönmålade bågarna är av gjutjärn och härstammar från kyrkans byggnadstid. Solbänkarna är av svartmålad äldre plåt i olika format. Kyrkan har tre ingångar; huvudingången via tornet i öster, på södra sidan finns en dörr till lillkyrkan samt i väster dubbelportar, som togs upp för gravkapellet. Den ursprungliga sydingången igenmurades vid ombyggnaden 1949 och ersattes av ett runt fönster. Portarna i öster är ursprungliga med svartmålad panel i fiskbensmönster inom en ram. Över portalen finns en kalkstensplatta; BYGGD 1871 I KONUNG CARL XV:S TOLFTE REGERINGSÅR. 9

10 Interiör beskrivning Plan av kyrkobyggnaden med lillkyrkan vinkelställd i långhusets västra del. Storkyrkan utgör den östra delen av det ursprungliga långhuset. Den har kalkstensgolv och vitputsade väggar. Taket är ett tredingstak, indelat med synliga bjälkar, sedan renoveringen på 1990-talet målat i delar av den ursprungliga färgsättningen. Dörrarna till vapenhuset tillhör originalinredningen och är målade i en ekimitation, som eventuellt kan vara ursprunglig. Den södra ingången är igenmurad och ersatt av ett runt fönster. Fönstren har gråmålade innanfönster av trä med liknande spröjsning som gjutjärnsbågarna. Bänkinredningen är öppen i två kvarter med mitt- och sidogångar. Den tillhör originalinredningen och är målad i en röd ton med förgyllda blomornament. Läktaren i öster bärs upp av kvadratiska pelare med volutkapitäl med förgyllda blomornament. De bakre bänkarna är borttagna och på väggarna är fyra gravhällar uppsatta samt målningar från läktarbarriären till Högbys rivna kyrka. Dessa målades av Sven Gustavsson Stoltz

11 Läktarbarriären har liggande speglar med samma indelning som altarringen och är färgsatt i grått med förgyllningar. Till läktaren kommer man via en trappa i vapenhuset. Golvet är ursprungligt och består av breda obehandlade brädor. Läktarbänkar och gradänger finns bevarade i sin helhet på södra sidan, medan de främre är borttagna på den norra sidan. Orgeln härstammar från 1872 och är byggd av orgelbyggarfirman Åkerman & Lund med fasad ritad av arkitekt Albert Törnqvist. Fasaden är gråmålad med förgyllningar. Spelbordet är vänt mot koret. Koret ligger två trappsteg högre och har ett lackat trägolv med smala brädor, inlagt Väggar och tak har samma behandling som långhuset. På korväggen, som har flyttats mot öster, finns originaldörrarna till sakristian bevarade. De är gråmålade med typiska Nyströmsornament samt samkomponerade överliggande nummertavlor, som är vridbara och nås från sakristians vind. Altaruppsatsen är målad i grått med förgyllningar och tillhör originalinredningen. Den hade ursprungligen en blåmålad altartavla och där framför ett vitt kors, såväl altartavla som kors finns bevarade i kyrkan. Dagens altartavla är av trä i låg relief, utförd 1971 av Th Pedersen, Odense. Altaret är av trä och svartmålat. Altarringen är rund, gråmålad med förgyllningar och med samma spegelindelning som läktarbarriären. Predikstolen är placerad på den norra sidan och härstammar från kyrkans byggnadstid. Den har en flersidig korg, rygg och ett ljudtak som pryds av nedhängande tofsar. Den är gråmålad med förgyllda dekorativa ornament. Storkyrkan har en modern dopfunt av tegel, som är placerad vid den igensatta sydportalen. Sakristian inreddes på sin nya plats bakom koret vid ombyggnaden Den ligger på samma golvnivå som koret men med ett återanvänt äldre brädgolv. Väggar och tak är vitputsade. Från sakristian finns dörrar till lillkyrkan och till lillkyrkans predikstol samt till skrudkammaren. Skrudkammaren och väntrummet har i stort sett samma ytbehandling som sakristian. Från väntrummet mot skrudkammaren och sakristian finns en äldre dörr med liggande profilerad panel, som sannolikt kan vara den äldre sakristiedörren. I väntrummets södra del är en toalett installerad. Från denna del finns även en trappa till sakristians vind och 11

12 vidare till vindarna över lillkyrkan och den f d sakristian. Där finns originaltak och färgsättning bevarad. Lillkyrkan är helt inredd vid ombyggnaden 1949 med furugolv, vitputsade väggar och tunnvalv. Bänkinredning, predikstol och altarring är enkelt träarbete och målade i en marmorering med olika färger, som sannolikt tillkom vid renoveringen på 1990-talet. Altaret består av plywoodskivor. Över altaret i norr finns ett runt fönster med färgade glas i blyspröjs. I det södra fönstret tillkom 1970 en glasmålning, som är komponerad av professor C Crodel i München. Han har även utfört ett flertal glasmålningar till fönstren i Mjölby kyrka Vid renoveringen på 1990-talet uppsattes en taklist. I lillkyrkan finns en del äldre föremål från de rivna medeltidskyrkorna, bl a en dopfunt av kalksten, daterad

13 Samlingssalen, (f d gravkapell, f d sakristia), har kalkstensgolv, vitputsade väggar och taket har en blå lasering. I väster finns ett glasat dörrparti, tillkommet vid renoveringen på talet. Här finns en dopfunt som är sammansatt av olika medeltida stendelar. I norr finns en trappa till källaren. Vapenhuset har ett golv av räfflade kalkstenplattor. Väggarna är vitputsade. Vid södra väggen går läktartrappan, vilken är inbyggd med gråmålad träpanel med förrådsutrymmen. I förrådet finns en gravhäll inlagd i golvet. Taket är ett gråmålat brädtak. Fönsteröppningarna i söder och norr saknar innanfönster. Ytterdörrens insida är målad i en ljus ekimitation. Tornets första våning, läktarhallen, har ett obehandlat trägolv, vitputsade väggar och gråmålat brädtak. I väster finns en dubbeldörr till orgelläktaren. Den tillhör originalinredningen och har liksom dörren mellan långhus och vapenhus en äldre ekimitationsmålning, som kan vara originalskiktet. Vid trapp- och fönsternischerna i norr och söder finns dekorativa träräcken med samma typ av målning. KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkan och kyrkogården utgör tillsammans med de f d skolbyggnaderna och kyrkstallet en värdefull miljö. Kyrkogården En kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter avslutad kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Högby kyrka representerar de stora kyrkobyggnaderna som uppfördes i mitten av 1800-talet till följd av befolkningsökningen och nya liturgiska krav på gudstjänstlokalerna, men även till följd av sockensammanslagningen mellan Högby och Västra Skrukeby socknar. Kyrkan fick en ovanlig placering med sakristia i väster och torn i öster. Kyrkans exteriör präglas av byggnadstidens ideal med en nyklassicistisk utformning med dekorativa inslag i nygotik och en romantisk syn på medeltidens formspråk. Skiffertaket, västportalens dörrar och gjutjärnsfönstren härrör från byggnadstiden och bidrar starkt till kyrkans karaktär. Interiören är sedan 1949 kraftigt ombyggd, men de östra delarna har kvar mycket av originalinredningen, såsom bänkar, predikstol, altaruppsats, innerdörrar och läktaren med bevarade bänkar och gradänger. Innerdörrarnas ekimitation tillhör sannolikt originalfärgskiktet. Orgeln är bevarad i stort sett i ursprungligt skick och har ett mycket stort kulturhistoriskt värde. De olika kyrko- och samlingsrummen har förändrats i stor utsträckning, medan biutrymmena har fått förbli orörda med spår av ålder och patina. Takets originalmålning över lillkyrkan och samlingssalen tillhör de få originalfärgsättningarna från denna tid som finns bevarade i länet. Kyrkan har även ett regionalhistoriskt värde då den är uppförd av östgötabyggmästarna Nyström. Från de båda rivna medeltida kyrkorna finns en hel del inventarier bevarade, som t ex altarskåp, dopfunt, målningar från läktarbarriärerna och gravhällar. Sammanfattning Kyrkans exteriör i en tidstypisk stilblandning utgör en god representant för de stora kyrkobyggnader som uppfördes under 1800-talets andra hälft. De ursprungliga 13

14 bevarade delarna, som t ex gjutjärnsfönster och dörrar samt interiörens originalinredning och färgsättning har stora arkitekturhistoriska värden. Från de båda medeltidskyrkorna finns en del inventarier bevarade, som t ex altarskåp, dopfunt och gravhällar. Dessa föremål är i sig kulturhistoriskt värdefulla, men visar också på en lång historisk kontinuitet och samband med de rivna sockenkyrkorna. HÄNDELSELISTA Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras Nybyggnad Kyrka av trä. (BR) Nybyggnad Kyrka av kalksten med rektangulärt långhus och smalare absidkor. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes 1871 på annan plats. (BR) Nybyggnad Torn av sten i väster med avtrappad klockvåning. (BR) Nybyggnad Vapenhus på södra sidan. (BR) Nybyggnad Sakristia på norra sidan. (BR) Specifika inventarier dopfunt av kalksten, kvarstår endast delar. (BC) Specifika inventarier altarskåp, svenskt arbete. (BC) 1660 Specifika inventarier dopfunt av kalksten från Västra Skrukeby kyrka, möjligen från Michael Hackes verkstad i Skänninge signerad N.U.A (BR) 1720 Specifika inventarier altaruppsats från Västra Skrukeby kyrka, utförd av Bengt Wedulin, Hjo. (BR) 1742 Arkitekturbunden utsmyckning målningar på läktarbarriären av Sven Gustavsson Stoltz, Vadstena. Finns nu under storkyrkans orgelläktare.(br) 1750 Specifika inventarier lillklockan göts av Magnus Hultman, Norrköping. (BC) 1753 Ändring ombyggnad, interiör, korvalvet ersattes av ett trätunnvalv. (BR) 1769 Arkitekturbunden utsmyckning - Håkan Rosengrans målningar till läktarbarriären i Västra Skrukeby kyrka. Hänger nu längs lillkyrkans väggar. (BR) 1860 Ritning till gemensam kyrka för Högby och Västra Skrukeby socknar. Arkitekt Albert Törnqvist, Överintendentsämbetet. (BR) Rivning av Högby medeltida kyrka. (BC) Rivning av Västra Skrukeby medeltida kyrka. (BR) 14

15 1871 Nybyggnad Kyrkan i sin helhet av sten med rektangulärt långhus med ett polygonalt korutsprång inrymmande sakristia i väster och torn i öster. Arkitekt Albert Törnqvist, byggmästare August och Johan Nyström. (BR) 1871 Fast inredning predikstol, altaruppsats, läktare, orgelfasad ritade av arkitekt Albert Törnqvist 1870 och modifierade av byggmästarna August och Johan Robert Nyström. (ATA) 1871 Specifika inventarier storklockan göts av Joh A Beckman. (BC) 1872 Fast inredning orgel tillverkad av Åkerman & Lund med fasad ritad av arkitekt Albert Törnqvist. (ATA) 1890 Högby socken slogs samman med Västra Skrukeby socken. (BR) 1926 Restaurering, allmän uppsnyggning, arkitekt Melchior Wernstedt, Göteborg. (ATA) 1933 Ändring - Specifika inventarier, ett flertal föremål, bl a en predikstol i ek med intarsiaornamentik, daterad 1728 deponerades i Historiska Museet, Stockholm. (ATA) Vård/underhåll, exteriör, putslagning och avfärgning av fasaderna. (ATA) Ändring ombyggnad, interiör, kyrkan uppdelades i tre separata utrymmen; storkyrka, lillkyrka eller församlingssal och gravkapell. Långhusets sydportal murades igen och ett runt fönster insattes. Arkitekt Johannes Dahl, Tranås. (BR) Teknisk installation elektrisk uppvärmning av lillkyrkan och gravkapell samt belysning i hela kyrkobyggnaden. (ATA) 1960 Vård/underhåll förslag till omputsning av fasaderna. (ATA) 1964 Vård/underhåll, exteriör, tornspirans nedre del som var kopparklädd ersattes med ny kopparplåt. (ÖLM) 1966 Fast inredning orgel i lillkyrkan, tillverkad av R Kohlus, Vadstena. (BR) 1970 Specifika inventarier lillkyrkan försågs med glasmålning utförd av Ch Crodel, München. (BR) 1970 Teknisk installation förslag till elektrisk uppvärmning i storkyrkan. (ATA) 1971 Specifika inventarier altarprydnad av Th Pedersen, Odense, gåva i samband med kyrkans 100-årsjubileum. (BR) Vård/underhåll, exteriör, spirans övre del hade bevarad kopparplåt sedan byggnadstiden, som nu byttes ut mot ny, översyn av långhusets skiffertak. Omputsning av fasaderna. Ingenjör Ture Jangvik, Creacon Consult AB, Linköping.(ÖLM) Ändring ombyggnad, interiör, flyttning av gravhällar i vapenhusets golv till väggarna under orgelläktaren, borttagning av bänkar samt anordande av nya förvaringsskåp i sakristian, renovering av WC, ny dörr mellan väntrum och lillkyrkan. Gravkapellet omändrades till samlingssal med ny glasad innedörr mot väster, ny dörr mot lillkyrkans entré samt luckan i golvet lades igen med 15

16 kalksten. Ommålning. Ingenjör Ture Jangvik, Creacon Consult AB, Linköping. (ÖLM) 2004 Vård/underhåll, exteriör, ny panel på lanterninen. (ÖLM) 2005 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift. Förkortningar ATA Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet BC Cnattingius, Bengt, Högby kyrka. Linköpings stifts kyrkobeskrivning, BR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv BEFINTLIGA SKYDDSFORMER Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap. Högby kyrkomiljö, K42, är utvärderad som kulturhistorisk värdefull miljö i kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötlands län KÄLLOR Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; Cnattingius, Bengt, Högby kyrka. Linköpings stifts kyrkobeskrivning, Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-L, Norrköping Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del II, Uddevalla 1948 Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet Östergötlands läns kalender Östergötlands länsmuseums arkiv Övriga inventeringar Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum. Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum Kartor Häradsekonomisk karta , Mjölby Ekonomisk karta, 1948 och 1983, blad 8F 3b Högby Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i mars Den kulturhistoriska bedömningen har utförts i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötland. 16