EUROPEAN ECONOMY 2004



Relevanta dokument
Den nuvarande finanspolitiska situationen Oklart vad som gäller Flera EMU-länder ligger över eller vid 3-%-gränsen - Tyskland och Frankrike -

Den makroekonomiska politikens mål. Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning

Finanspolitik, budgetunderskott och den ekonomiska krisen. Lars Calmfors SNS, Paris 23/3 2010

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

De nya EU-länderna och den monetära integrationen i Europa

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

EPORT ON THE UROPEAN ECONOMY 2007 EEAG EUROPEAN ECONOMIC ADVISORY GROUP AT

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Eurokrisen och den svenska ekonomin. Lars Calmfors Värnamo kommun 11/

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? Ekonomiska Samfundet i Finland. John Hassler februari 2014

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? John Hassler Mars 2015

Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet

Vad handlar eurokrisen om?

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Den ekonomiska krisen och den ekonomiska politiken

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Eurokrisen Del 2. Lars Calmfors ABG Sundal Collier 19 juni 2012

Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

Allmän makroekonomisk bedömning

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Konsumentprisets fördelning

Att lära av Pisa-undersökningen

Grönt kol från åkern Odlare och energianvändare tillsammans

Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna,

Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 14 maj 2012

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF

Vart tar eurokrisen vägen? Lars Calmfors Seminarium UD 14 juni 2012

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan %

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Internationella löner. En jämförelse av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin

Finanspolitiken i EU-länderna och stabilitetspakten. Lars Calmfors

EPORT ON THE UROPEAN ECONOMY 2007 EEAG EUROPEAN ECONOMIC ADVISORY GROUP AT

Ungdomsarbetslösheten i Västernorrland

Inbyggd tendens till budgetunderskott (deficit bias) Politiska konjunkturcykler Allmänningarnas tragedi Strategiskt beteende Tidskonsistensproblemet

Finanspolitiska rådets rapport Södertörns högskola 16 oktober 2013

Elkundernas fördelning per avtalstyp

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

EUROPEAN ECONOMY 2006

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Aktuellt från SUHF Karin Röding Statssekreterare. Utbildningsdepartementet

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02

Tillväxt genom mer arbete

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010

Vuxen- vaccinations- program. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län

Rapport från kommissionen visar att över 250 miljoner EU-medborgare använder Internet regelbundet

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson

Elkundernas fördelning per avtalstyp

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

Stabilitetspakten, EMU och de nya EU-länderna

Det ekonomiska läget i Europa - Maj Jan Bergstrand

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

7RWDOXQGHUV NQLQJDY6YHULJHVKRWHOOVWXJE\DUYDQGUDUKHP RFKFDPSLQJSODWVHU. (WWEUDnUI UVDPWOLJDERHQGHIRUPHU

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

Ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 januari Finansdepartementet

Magnus Angermund Board Member FTTH Council Europe

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL

Finanspolitiska rådets rapport. Lars Calmfors Nationalekonomiska föreningen 8/6-09

Globala Arbetskraftskostnader

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen

Allt som krävs för en ren, säker och effektiv fordonsverkstad

Överlever euron? Lars Calmfors SNS, Kalmar 20 april 2012

Värmeväxlare - Terminologi. Heat exchangers -Terminology

Trafikverkets. Nytt trafikverk, ny. Susanne Ingo

Föreläsning 9: Ekonomisk politik, vt Lars Calmfors

Satsa på infrastrukturen en lösning på många utmaningar

Eurokrisen. Lars Calmfors Junilistans seminarium 29/

Fler jobb för Sveriges unga Vårmotion Magdalena Andersson

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 12 mars 2014

Vart är konjunkturen på väg?

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011

Föreläsning 6: Ekonomisk politik, vt 2007 Lars Calmfors

Lönebildning dåtid, nutid och framtid

Föreläsning 7: Ekonomisk politik, vt Lars Calmfors

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Statsskuldkriserna i vår omvärld hur ska de hanteras? Lars Calmfors Öppen föreläsning Stockholms universitet 19/

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation

Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010

SVENSK STANDARD SS-EN ISO /A1:2016

Högt barnafödande trots ekonomisk kris

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 14 maj 2012 (15.5) (OR. en) 9372/12 DEVGEN 112 RELEX 392 ACP 68 WTO 158 ONU 50 OCDE 3

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

Den makroekonomiska politikens mål. Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning

Stockholms besöksnäring. Mars 2016

Energi- och klimatpolitiken i EU

FöreningsSparbanken Analys Nr juni 2005

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman

Sysselsättningen och regeringens budgetförslag

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

Transkript:

REPORT ON THE EUROPEAN ECONOMY 2004 EEAG EUROPEAN ECONOMIC ADVISORY GROUP AT Brussels, February 16, 2004

European Economic Advisory Group at CESifo Lars Calmfors, Stockholms universitet Giancarlo Corsetti, European University Institute, Florence Seppo Honkapohja, Cambridge University John Kay, St. John s College, Oxford Willi Leibfritz, OECD Gilles Saint-Paul, Université des Sciences Sociales, Toulouse Hans-Werner Sinn, ifo Institut och Universität München Xavier Vives, INSEAD

EEAG Report Introduction Executive Summary Chapter 1 The European Economy: Current Situation and Economic Outlook Chapter 2 Labour Market Reform in Europe Chapter 3 Pay-Setting Systems in Europe: On-Going Development and Possible Reforms Chapter 4 The Economics of Discrimination: Equality and Diversity in the New European Constitution Chapter 5 The 2004 Enlargement: Key Economic Issues Chapter 6 Acceding Countries: The Road to the Euro Authors Members of the European Advisory Group at CESifo

Min presentation Den allmänna konjunkturbedömningen Penningpolitiken Finanspolitiken och stabilitetspakten Arbetsmarknad och lönebildning Migration och diskrimineringsförbud De nya medlemsstaterna och EMU

Konjunkturbedömning 2 % tillväxt i euroområdet i år mot 0,5 procent förra året Oförändrad arbetslöshet Lägre tillväxt än i USA Inflation strax under 2 % Lägst tillväxt i Nederländerna, Portugal och Tyskland Också låg tillväxt i Frankrike och Italien

Fig. 1.15 12 in % UNEMPLOYMENT RATE IN THE EURO AREA Seasonally adjusted data 12 11 11 10 9 Forecast 10 9 8 8 7 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 7 Sources: Eurostat; calculations and forecast by the Ifo Institute (December 2003). EEAG Report 2004 Chapter 1

Fig. 1.13 ECONOMIC GROWTH BY REGION Real GDP percentage change from previous year % % 6.0 6.0 5.0 4.0 3.0 United States 5.0 4.0 3.0 2.0 1.0 Europe 1) 2.0 1.0 0.0-1.0 Japan Forecast period 0.0-1.0-2.0-2.0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 1) Western and Central Europe. Sources: OECD; Economic Outlook 74/2003, BEA; calculations and forecast by the Ifo Institute (Dec. 2003). EEAG Report 2004 Chapter 1

Fig. 1.16b 5.0 ECONOMIC GROWTH IN THE EURO AREA Growth 2003 % % 5.0 4.0 4.0 3.0 3.0 2.0 2.0 1.0 0.0 Euro area 1.0 0.0-1.0 Portugal Netherlands Germany France Italy Austria Belgium Luxembourg Finland Ireland Spain Greece -1.0 Sources: OECD; calculations by the Ifo Instiute. EEAG Report 2004 Chapter 1

Fig. 1.16c 5.0 ECONOMIC GROWTH IN THE EURO AREA Growth 2004 % % 5.0 4.0 4.0 3.0 2.0 Euro area 3.0 2.0 1.0 1.0 0.0 Netherlands Portugal Germany France Italy Austria Belgium Luxembourg Finland Spain Ireland Greece 0.0 Sources: OECD; calculations by the Ifo Instiute. EEAG Report 2004 Chapter 1

Fig. 1.6 REAL SHORT-TERM INTEREST RATES 1) 10 % % 10 8 United States Japan Germany Euro area 8 6 6 4 4 2 2 0 0-2 -2-4 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 1) 3-month interest rates minus core inflation rate (CPI excluding food and energy). Sources: Deutsche Bundesbank, European Central Bank, Eurostat, Federal Reserve Bank of St. Louis, Federal Statistical Office, OECD; calculations by the Ifo Institute. EEAG Report 2004-4 Chapter 1

Fig. 1.1 1.30 1.25 1.20 1.15 1.10 1.05 1.00 0.95 0.90 0.85 0.80 THE EURO/US-DOLLAR EXCHANGE RATE Monthly data 1999 2000 2001 2002 2003 2004 1.30 1.25 1.20 1.15 1.10 1.05 1.00 0.95 0.90 0.85 0.80 Source: European Central Bank. EEAG Report 2004 Chapter 1 - Appendix 5

Finanspolitiken Politiskt vakuum med fullständig osäkerhet om vilka regler som gäller Inga kortsiktiga effekter beroende på ännu större problem i USA Risk för gradvis uppluckring av den finanspolitiska disciplinen Behov göra klart vilka regler som gäller

Fig. 1.4 GOVERNMENT STRUCTURAL BUDGET DEFICIT IN THE EURO AREA AND THE UNITED STATES % 7 6 as a percentage of GDP % 7 6 5 4 3 Euro area United States 5 4 3 2 2 1 1 0 0-1 -1-2 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004-2 Sources: OECD, Euro area; 2003 and 2004: Ifo forecast (December 2003). EEAG Report 2004 Chapter 1

EEAGs förslag 1. Högre maximala budgetunderskott för länder med låg skuldkvot 2. Flytta beslut om sanktioner från Ekofin-rådet till EG-domstolen 3. Bättre förutsättningar för ansvarsfull nationell finanspolitik - tydligare regler för hur finanspolitiken ska användas som stabiliseringspolitiskt instrument - oberoende finanspolitiskt råd ger rekommendationer och beräkningsunderlag - delegera faktiska beslut om variationer i skattesatser runt normalvärde inom givna marginaler till oberoende finanspolitisk kommitté

EEAG Report 2004 Chapter 1 - Appendix 3

Länder med låg arbetslöshet (prognos för 2004) Nederländerna 5.3 Österrike 4.4 Irland 4.5 Storbritannien 4.8 Sverige 5.5 Danmark 5.5 Länder med hög arbetslöshet (prognos för 2004) Tyskland 9.3 Frankrike 9.5 Italien 8.5 Spanien 11.0 Belgien 8.1 Finland 8.7 Grekland 8.9 Portugal 7.5

Väl fungerande lönebildning 1. Samordning genom sociala pakter eller informell normbildning ger generell återhållsamhet - Nederländerna, Irland och Finland - Belgien, Spanien och Grekland - Sverige och Italien? 2. Decentraliserad lönebildning på företagsnivå, låg facklig organisationsgrad och låg täckningsgrad för kollektivavtal ger både generell återhållsamhet och lönespridning - Storbritannien - USA - Nya Zeeland - Australien

EEAG Report 2004 Chapter 3

Fig. 3.3 2.5 1.5 0.5 0.5 1.5 2.5 EEAG Report 2004 Chapter 3 United States a) United Kingdom a) EARNINGS DISPERSION D9/D5 D5/D1 Sweden c) Finland c) Italy c) Austria c) Switzerland a) Netherlands d) Germany d) Australia a) Japan b) France c) New Zealand b) Notes: D9, D5 and D1 refer to earnings deciles. a) 1998; b) 1997; c) 1996; d) 1995. Source: OECD database on earnings deciles; calculations by the EEAG.

Ökade krav på relativlöneflexibilitet Löneincitament för att stimulera till produktivitet Internationell konkurrens ställer större krav på löneanpassning till konkurrensläget för det enskilda företaget EUs utvidgning ökar kraven på relativlöneanpassning för lågutbildade: såväl arbetskraftsimmigration som export av jobb

Scenarier för fortsatt decentralisering 1. Oorganiserad decentralisering - östra Tyskland - process som tar mycket lång tid 2. Organiserad decentralisering - frikoppla individuell lönesättning från avtal om utrymmet (inga individgarantier) - sifferlösa avtal på högre förhandlingsnivåer - ramavtal på högre nivåer för att byta löneökningar mot vinstandelar på lokal nivå - opening clauses i kollektivatalen för avvikelser också nedåt på lokal nivå Oklart om det går att kombinera central normbildning med större relativlöneflexibilitet Anglosachsisk utveckling i det långa loppet även i Västeuropa? Ingen anledning för de nya medlemsstaterna att överge sina anglosachsiska lönebildningssystem

EEAG Report 2004 Chapter 3

Orsaker till genuin osäkerhet om migrationens omfattning Mycket mindre inkomstskillnader vid den sydeuropeiska utvidgningen Större migration hade redan ägt rum före den sydeuropeiska utvidgningen Svårt bedöma effekterna av de restriktioner som införs (både totalt och för enskilda länder)

Migration beror på skillnader i förväntad inkomst Skillnader i förväntad inkomst beror på skillnader i såväl förväntade arbetsinkomster som förväntade bidragsinkomster Migration pga skillnader i förväntade arbetsinkomster Samhällsekonomisk effektivitetsvinst för Europa som helhet till följd av högre produktion Förmodligen lönsamt också för värdlandet som helhet Inhemska låglönegrupper kan behöva kompenseras genom lägre beskattning av arbetsinkomster Migration pga skillnader i förväntade bidragsinkomster Inga effektivitetsvinster utan endast ren omfördelning Omöjligt bedöma omfattningen jfr dock New York på 70-talet

Lämplig politik Eventuellt bidragsarbitrage bör inte motverkas genom restriktioner på arbetskraftsmigration EU-regler skulle kunna knyta nivåerna på en del bidrag till bidragsnivåerna i hemländerna under viss kvalificeringstid Olyckligt om generella diskrimineringsförbud motverkar sådan politik och försöker eliminera alla löneskillnader till arbetskraftsinvandrares nackdel

Effekter av tidigt EMU-inträde Positiva handelseffekter Import av trovärdighet för prisstabilitet Lägre riskpremier Minskad risk för finansiella kriser i samband med växelkursvolatilitet Risk för finansiella kriser i samband med ERM-medlemskap Inte egen penningpolitik Ingen handlingsfrihet i finanspolitiken Mindre finanspolitisk disciplin efter inträde

Fig. 5.5 Czech Republic CURRENT ACCOUNT BALANCE IN ACCESSION COUNTRIES (average for the period 1997 2003) in % of GDP -5.8 Cyprus -4.3 Estonia -9.3 Hungary -3.4 Latvia Lithuania -8.5-7.9 Malta -6.4 Poland -4.1 Slovak Republic -9.6 Slovenia -0.2 EU 0.6-12.0-10.0-8.0-6.0-4.0-2.0 0.0 2.0 4.0 Sources: EBRD Transition Report 2003; European Commission, European Economy Autumn 2003; own calculations. EEAG Report 2004 Chapter 5

Fig. 5.2 PUBLIC SECTOR BALANCE (in percent of GDP) 2001 2002 2003 Czech Republic Cyprus Estonia Hungary Latvia Lithuania Malta Poland Slovak Republic Slovenia EEAG Report 2004 EU-15-12 -10-8 -6-4 -2 0 2 4 % Sources: European Commission, European Economy, Autumn 2003. Chapter 5

Våra slutsatser Länder med stora underskottsproblem och i princip rörlig växelkurs (Tjeckien, Polen, Slovakien) bör vänta Länder med stabila statsfinanser och som redan tillämpar fasta växelkursbindningar (de baltiska staterna) bör kunna följa snabbspår