Eventuella tillägg och rättelser tas gärna emot, enklast per e-post under adress: esko.hakli@helsinki.fi.

Papperets kronologi. Årtal i urval Denna kronologi belyser papperstillverkningens utveckling först och främst i Norden. Samtidigt som den ger en förteckning över enskilda händelser erbjuder den också en bild av de viktigaste trenderna på området. Efter att träsliperier på 1800-talet grundats i stor skala lades de ned på 1900-talet i en likadan skala. Under närmare etthundra års tid var sulfitmetoden dominerande varför det är intressant att se när metoden togs i användning och när och i vilken takt man avstod ifrån den. De senaste årtiondenas utveckling präglas i förteckningen av företagshistoria, i synnerhet av företagens nedläggningar och sammanslagningar. Alla företagsköp, fusioner och förskjutningar i ägarstrukturen har naturligtvis inte kunnat registreras. Fel har inte heller helt kunnat undvikas. Uppgifterna i litteraturen och andra källor är ofta alltför svävande och de kan dessutom avvika från varandra. När det är fråga om en ny fabrik har man inte alltid specificerat vilket årtal man avser: är det fråga om det år då beslutet om att bygga fabriken fattats eller det år då man grundat ett bolag eller då man inlett byggnadsarbetet eller då produktionen kommit i gång. Mellan det första beslutet och de första produkterna har det normalt gått flera år. Likaså gick det ofta flera år från det att ett handpappersbruk beviljades privilegiebrevet tills det att papperstillverkningen helt konkret kom i gång. Kronologin har ursprungligen sammanställts för boken Ingen dag utan papper (Helsingfors- Stockholm 2008). Sedan dess har den bearbetats och uppdaterats med benägen hjälp av Per Jerkeman och Jan-Erik Levlin. Eventuella tillägg och rättelser tas gärna emot, enklast per e-post under adress: esko.hakli@helsinki.fi. Helsingfors, februari 2011 Esko Häkli 1

I. Allmän utveckling 105 kinesisk minister T sai Lun beskriver sättet att framställa papper 593 böcker trycks med trästockar i Kina 748 den första tryckta tidningen utkommer i Kina 794 första papperskvarnen i Bagdad 900 papperstillverkningen börjar i Egypten 950 växel som betalningsmedel kommer till Europa, förmedlas av araber 1024 kinesiska staten trycker papperspengar 1100 papperstillverkningen börjar i Sicilien 1100 det äldsta bevarade pappersdokumentet i Europa utanför Spanien, i ett arkiv i Palermo 1144 första uppgiften om ett pappersbruk i det kristna Spanien, i Xativa (Jativa) vid Valencia 1154 notarien Giovanni Scriba använder papper i Genua 1173 postgång med hjälp av brevduvor mellan Bagdad och Kairo 1216 det första kända brevet på papper 1230 papperstillverkningen börjar i Italien 1231 kejsar Fredrik II:s förbud att använda papper till rättsligt bindande dokument 1246 det äldsta i Tyskland bevarade pappersmanuskriptet, Passau 1268 papperstillverkningen inleds i Fabriano, Italien 1282 det äldsta kända vattenmärket 1294 djurisk limning införs i Fabriano 1338 första papperskvarnen i Frankrike, i Troyes 1370 kortspelet kommer från Orient till Europa via Florens 1390 den första papperskvarnen i Tyskland uppförs i Nürnberg 1418 det äldsta bevarade träsnittet 1428 påvliga kurian börjar använda papper 1441 första papperskvarnen i Schweiz, Marly 1461 första boken som är illustrerad med tryckta bilder 1469 första papperskvarnen i Österrike, St. Pölten 1478 kopparsticket används för första gången att trycka en topografisk karta 1491 papperstillverkningen börjar i Polen 1493 de äldsta etsningarna, av Daniel Hopfer i Augsburg 1494 första papperskvarnen i Hertfordshire i England 1498 tryckning av musik med rörliga typer, Viano Petrucci i Venedig 1541 Hans Frey i Altenburg bei Iglau konstruerar en glättningshammare 1550 första papperstapeter importeras från Kina till Europa 1576 första papperskvarnen i Ryssland, Moskva 1586 första papperskvarnen i Holland, Dordrecht 1660 första belägget om användning av pappersask 1662 pappersbruk grundas i Reval, Estland (1662-67, 1677-1710) 1670 holländaren uppfinns 1670-72 1690 de första papperspengarna i de engelska kolonierna i Amerika 1703 första tidningen i Ryssland 1704 The Boston News Letters, den äldsta ännu utkommande dagstidningen i USA 1719 René-Antoine Ferchault de Réamur publicerar sin idé om att papper kan tillverkas av växtfibrer och t.o.m. av några träslag 1720 mekanisk skärning av lump uppfinns i Tyskland Frankrike utger papperspengar 2

första papperstapeter i England 1721 stärkelse ersätts av djurlim i Italien 1734 Räpina (Rappin) pappersbruk grundas i Estland 1750 engelska boktryckaren John Baskerville utvecklar en pappersform med sil som är vävd av metalltrådar och som inte åstadkommer randning i papperet; papperet kallas fr.o.m. 1780-talet velinpapper 1756 i Preussen utfärdas en förordning som förbjuder exporten av lumpor, ett pass införs för lumpsamlare 1765 Jacob Christian Schäffer publicerar första delen av sitt verk om möjligheter att tillverka papper av växter utan lump 1774 professor Justus Claproth (Göttingen) publicerar sin uppfinning att använda returpapper som råvara i papperstillverkningen 1785 fransmannen C.L. Berthollet använder för första gången klor i blekningen av lump; hypoklorit som blekningsmedel blir allmän fr.o.m. 1790-talet Christophe-Philippe Oberkampf, Frankrike, uppfinner den första maskinen för tryckning av tapeter 1792 klorgas för blekning, bröderna Clement och George Taylor beviljas patent på metoden i England 1795 Heinrich Wilhelm Ludemann uppfinner en maskin för tvättning av lump 1797 Alois Senefelder utvecklar stentrycket (litografin) 1798 fransmannen Nicolas-Louis Robert uppfinner planviramaskinen, patent 1799 1800 Mathias Koops (från Hamburg) beviljas 1800-1801 i England tre patent, ett på metoden för avsvärtning av returpapper samt två på tillverkning av papper av halm och vissa andra växter 1803 engelsmannen Bryan Donkin utvecklar 1803-04 planviramaskinen vidare 1805 rundviramaskinen uppfinns men kan tas i användning först efter utvecklingsinsatsen av amerikanaren Dickinson på 1820- och 1830-talen 1807 urmakaren Moritz Friedrich Illig publicerar sin uppfinning om hartslimningen i pappersmassan bröderna Foudrinier erhåller patent på pappersmaskinen med ett våt- och ett pressparti 1809 John Dickinson beviljas patent på rundviramaskin 1810 tryckmaskinen uppfinns av Friedrich König, tas 1812 i användning i Berlin 1811 patent på långviramaskinen 1812 Friedrich König bygger den första snällpressen, en cylinderpress 1814 The Times trycks den 29.11.1814 för första gången med en cylinderpress som drivs med ångmaskin 1817 de första pafflådorna för kommersiellt bruk tillverkas i England 1819 Bryan Donkin bygger den första torkcylindern 1825 engelskt patent på dandyrulle eller egouttör 1826 den första fotografin 1829 uppgifter publiceras om att blekningen försvagar papperets hållbarhet 1830 omkring detta år inleds kokningen av lump i en stark alkalisk lut i stället för den traditionella blötläggningen 1838 den första handbok för pappersmakare som utförligt behandlar papperskemin: Louis Piette, Die Fabrikation des Papiers aus Stroh und vielen anderen Substanzen im Grossen. Köln 1838. 1839 ordet cellulosa tas i användning i Frankrike, på förslag av en kommitté tillsatt av den franska vetenskapsakademin metoden att använda papper för fotografier presenteras samtidigt både i England och i 3

Tyskland (München) 1840 första konstgjorda vattenmärket pressas (i Heilbronn) på torra pappersark i samband med efterbehandlingen One penny black, det första frimärket, infördes i Storbritannien 1841 Tauchnitz Verlag lancerar de första paperback-böckerna 1843 Friedrich Gottlob Keller uppfinner slipmassan 184344, med hjälp av den första slipen erhåller man 2 kg slipmassa i timmen 1844 papperspåsar för kommersiellt bruk tillverkas för första gången, i Bristol i England 1845 den första tidningen tryckt på papper tillverkat av slipmassa utkommer i Tyskland, nr 41 av tidningen Intelligenz- und Wochenblatt für Frankenberg mit Sachsenburg und Umgebung 1852 maskinfabrikanten Voelter i samarbete med J.M. Voith (Heidenheim) tillverkar de första slipstolarna för storskalig användning 1854 natroncellulosa uppfinns av engelsmannen Charles Watt och amerikanaren Hugh Burgess, patenteras 1855 fransmannen Mellier skapar grundlagen för framställning av halmmassa genom kokning av halm under tryck i natronlut 1854/55 världens första natroncellulosafabrik grundas av Hugh Burgess i USA 1855 frimärken infördes i Sverige 1856 första patentet på tillverkning av wellpapp fransmännen Coupier och Mellier erhåller patent på utvinning av halmcellulosa med hjälp av natronprocessen F. Schulze lanserar begreppet lignin 1857 amerikanska bröder Tilghman börjar (i Paris) sina experiment att med hjälp av sulfitmetod tillverka pappersmassa av ved; patent 1863 toalettpapper utvecklas av amerikanen Joseph Coyetty 1860 den första (soda)fabriken för kokning av flisad ved under högt tryck i natronlut anläggs i Pennsylvania, USA 1860 flervalskalander (kalander med flera valsar) rotationstryckpress utvecklas av William Bullock, patent 1863 1861 Heinrich Voelter erhåller patent på sin slipstol 1865 första rotationspressen som trycker på pappersrullar, den s. k. Bullock-pressen, tas i användning 1866 Europas första natroncellulosafabrik (sodafabrik) startar i England skrivmaskinen uppfinnes, patenteras 1868 1867 amerikanaren Benjamin C. Tilghman beviljas det första patentet på tillverkning av sulfitcellulosa 1868 engelskt patent beviljas till Geo Fry på en sodaprocess med en dubbelmantlad kokare 1869 slipmassa framställs med hjälp av en ånguppvärmd slipstol en föregångare till dagens TMP postkortet införs i Österrike 1871 patent för wellpapp anhålles i New York 1872 den första rotationspressen byggs i Tyskland 1874 Alexander Mitscherlich tillämpar sin uppfinning av indirekt kokning vid tillverkning av sulfitcellulosa den första funktionsdugliga skrivmaskinen marknadsförs av Remington världsposföreningen grundas 1878 direkt kokningsförfarande av sulfitcellulosa uppfinnes av Ritter och Kellner 1879 C.F. Dahl erhåller patent på sulfitmetoden 4

1880 första patentet på blekning av trämassa med natriumsulfit 1882 tillverkningen av sulfatcellulosa av halm uppfinns av Carl F. Dahl 1884 linotype-sättningsmaskinen tas i användning av Ottmar Mergenthaler 1887 konsttryckpapper Art Coated Paper börjar tillverkas i England 1889 första maskinen för tillverkning av vedflis patenteras i Tyskland 1898 J.M. Voith tillverkar en ny slipstol av amerikansk typ med hydraulisk matning 1901 det första åldringsstabila papperet, alkaliskt papper med kalciumkarbonat, gjort på träcellulosa, tllverkas av Edwin Sutermeister 1904 offsettryck uppfinns av William Rubel 1905 det första tyska patentet på peroxidblekning av trämassa 1907 första patentet på peroxidblekning i USA 1910 djuptryck uppfinns 1911 ett kedjeslipverk med kontinuerlig matning byggs av J.M. Voith 1915 patent på vit mekanisk massa av vilken papper kan tillverkas utan tillägg av cellulosa 1919 den första pappersmaskinen med flera motorer, Westinghouse Electric Co 1921 cellulosa tillverkas för första gången med hjälp av klorkokning första slipstolen med kontinuerlig drift tillverkas av Voith, patent 1922 klordioxid som medel för isolering av ligning och andra inkrusteringar upptäcks av Erich Schmidt; betyder början av klordioxidblekning som efter det andra världskriget får en stor betydelse 1922 DIN 476 standardiserar pappersformaten, övertas senare av ISO 1924 i USA börjar kraftpapper användas för wellpapp, i Europa några år senare, dessförinnan används för det mesta halmpapper och papper av returpapper 1932 nytt sätt att bleka kraftmassa genom användning av klor tillsammans med hypoklorit, senare av klordioxid och klorit, uppfinnes 1934 patent för defibrator 1935 den första moderna pocketboken utges 1935 bestrykning av tryckpapper i pappersmaskinen utvecklas av amerikanaren Massey 1941 första anläggningen för blekning av slipmassa med peroxid tas i bruk i USA 1942 patent för kontinuerlig kokningsanläggning första datorn utvecklas I USA 1945 kontinuerlig massaberedning, pulper och raffinör börjar ersätta kollergång och holländare 1946 klordioxid för blekning tillverkas i stor skala; industriell användning sprider sig på 1950-talet 1948 självkopierande NCR-papper kommer ut på marknaden 1950 hydrofobering av papper med alkylketendimeter (AKD) 1955 flotationsmetoden med hjälp av natriumperoxid för avsvärtning av returpapper 1959 Xerox-kopiatorn kommer ut på marknaden International Association of Paper Historians (IPH) grundas i Bamberg 195960 W.J. Barrow publicerar sina studier om papperets beständighet i böcker 1960 första anläggningen för datoriserad processtyrning installeras vid Pitlach Forest Inc. i USA 1962 en 48 skivkvarn med två motroterande skivor för defibrering av flis till slipmassa introduceras i USA 1967 raffinören tas i användning vid tillverkning av trämassa; användning av sågverksflis blir möjlig 1968 termomekanisk massa (TMP) tillverkas för första gången i världen hos Rockhammar i Sverige 5

1970 (ca.) begreppet recycling införs 1971 syrgasblekning införs 1976 framställningen av mekanisk massa med CTMP-metoden lanseras på Rockhammar i Sverige 1977 första massproducerad PC, Apple II, kommer ut på marknaden 1980 neutrallimning införs kemiskt behandlad termomekanisk massa (CTMP) blir vanligare i början på 1980-talet 1989 första kopieringspapperet tillverkat till 100 % av klorfritt blekt cellulosa kommer ut på marknaden The British Association of Paper Historians grundas 1992 peroxid- och ozonblekning tas i användning II. Norden Då flera händelser infaller inom ett och samma år har uppgifterna grupperats landsvis (Da Fi No Se). 1331 påvlig nuntius Petrus Gervasii saknar papper i Lund 1345 de äldsta bevarade pappersdokumenten i Norden, riksarkivet i Stockholm 1350 det första bevarade pappersbrevet från Finland, stadsarkivet i Tallinn 1359 det äldsta i Köpenhamn skrivna pappersbrevet, stadsarkivet i Stralsund 1364 uppgiften om det första pappersbrev som skickats till Norge 1371 det första i Norge skrivna pappersbrevet 1397 Kalmarunionens unionsbrev, skrivet på papper 1420 de första bevarade bevisen för användning av papper på Island 1423 uppgiften om det första pappersbrevet på Island 1565 pappersbruk grundas i Norrström i Stockholm; nedl. före 1578 1573 pappersbruk grundas i Herrevads kloster, Skåne (Danmark), föregångare till Klippan 1576 pappersbruk grundas av Fredrik II i Hvidøre i närheten av Köpenhamn i Danmark 1589-91 Tycho Brahe grundar ett pappersbruk på Hven, i Uraniborg; upphör ca 1598 1600 pappersbruket Strandmøllen grundas i Danmark; nedl. 1899 1612 en papperskvarn grundas i Uppsala; brann ned 1702 1621 Uddby pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1756 1628 Tannefors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1833 1633 pappersbruket i Norrköping (Laxholmen), Sverige, grundas; nedl. 1643 1635 pappersbruket i Århus, Sverige, grundas; nedl. 1651 1637 pappersbruket i Fiskeby, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. 1851, återuppfört 1872-1873; byter 2005 namn till Graphic Packaging International Sweden AB och 2008 till Fiskeby Board AB 1637 pappersbruket Stackerup nära Helsingborg grundas, fortsätter som Klippan (se 1573 Herrevad) 1646 Röttle pappersbruk i Gränna, Sverige, grundas; nedl. 1879 1653 Mölndals pappersbruk, Sverige, grundas 1664 Berga pappersbruk grundas i Åker, Södermanland, Sverige; nedl. 1848 1665 Östanå pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1842 6

1667 Tomasböle pappersbruk, Finland, grundas av Johannes Gezelius d.ä.; nedl. 1713 1670 Arboga pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1702 1671 Skeens handpappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1853 1675 Värpinge pappersbruk, Sverige, grundas; upphör 1677 1679 Sävsjöströms handpappersbruk kommer i gång 1680 Marbäcks pappersbruk, Sverige, grundas; förstörs av is 1781, återuppyggs 1827; nedl. 1889 och ett träsliperi anläggs i stället, kompletteras 1903-1904 med en kartongfabrik Stjernarps pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1860 1681 Skeens pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1853 1683 Papperskvarnen i Torshälla ändrades till en manufaktursmedja; tidpunkten då papperskvarnen grundades oklar 1685 Kallstena pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1752 1692 Lessebo pappersbruk, Sverige, grundas, verksamheten inleds 1693 1693 Fredriksdals pappersbruk norr om Köpenhamn grundas tyske pappersmakaren Johan Drewitz, senare Drewsen, anställs att sköta Strandmølle 1695 Bentse Brug eller Øvre Mølle i Christiania (Oslo) grundas och förses med en holländare; nedl. 1898 1702 Göransbergs pappersbruk, Sverige, grundas; byter namn till Stensholms pappersbruk, inleder 1866 maskinell papperstillverkning; brinner ned 1889 Arboga pappersbruk, Sverige, läggs ned 1713 Tomasböle pappersbruk, Finland, läggs ned 1716 Bolltorps pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1843 1725 Säfsö (Sävsjöström) pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev, anläggningen i gång kanske 1679; inga uppgifter efter 1866 1726 Olovströms pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1867 1729 Bruzaholms handpappersbruk, Sverige, anläggs; nedl. 1855 Nyköpings pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. 1774, åter i gång 1794-1803 1730 holländaren tas på 1730-talet i användning i Nyköping, Sverige 1731 Mönsterås handpappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev 7

Skrufs eller Skruvshults (Emsfors) pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; fr.o.m. 1867 producerar mekanisk massa, första pappersmaskinen installeras 1874-75, 1981 i konkurs 1732 Engelsholm Papirfabrik vid Vejle på Jylland grundas; nedl. 1846 1736 Mölndals pappersbruk (Gamla pappersbruket), Sverige, anläggs; nedl. 1812 1737 Maglekilde Papirfabrik grundas i Roskilde, Danmark; nedl. 1846 1738 Hälla pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1765 1739 Sävsjöströms handpappersbruk brinner ned 1740 Grycksbo pappersbruk i Dalarna i Sverige grundas, inleder sin verksamhet 1741 Gustavsbruks pappersbruk grundas; nedl. 1800-1807 1741 Nedre Mølle i Christiania inleder sin verksamhet; nedl. på 1870-talet under namnet Glads Mølle 1742 Lingonbacka pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. omkr. 1880 1744 Hargs pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1859 1745 Gemla pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. 1867 1747 Billingsfors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1752 1748 Lummelunda pappersbruk på Gottland grundas före 1748, nedl. 1882 Strömma - Karlshamns pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1839 1749 Totebo pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. på 1780-talet 1750 Nyfors pappersbruk, Sverige, grundas på 1750-talet (före 1756); nedl. ca 1880 Skorpetorps handpappersbruk, Sverige, anläggs i mitten av 1700-talet 1751 Skärvete pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. omkr. 1900 1752 Billingsfors pappersbruk, Sverige, läggs ned Kallstena pappersbruk, Sverige, läggs ned Ronneby pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1853 1755 Riksbanken i Sverige grundar pappersbruket i Tumba; den amerikanska koncernen Crane & Co köper fabriken 2001 en holländare installeras vid Klippan 1756 Helgerums (Gölpa) pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev 1756 och produktionen inleds 1758; nedl. 1908-1913 Uddby pappersbruk, Sverige, läggs ned 8

1757 Carl Magnus Nyström beviljas privilegium att anlägga en papperskvarn (Carlborg) i Nacka ström; nedl. 1768 1758 Jerusalem pappersbruk grundas i Oslo; nedl. 1813 Bosgårdens pappersbruk, Sverige, grundas; brinner ned 1864 Korndals pappersbruk (Nya pappersbruket), Sverige, får sitt privilegiebrev, sulfitfabrik 1881; nedl. 1892-1895 pappersbruket i Ry(d) (Delary), Sverige, grundas; nedl. omkr. 1880 1759 Brittedals pappersbruk i Sverige får sitt privilegiebrev; nedl. 1867 Ryfors handpappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1871 1760 Hornedströms (Nyede) pappersbruk, Sverige, grundas; brinner ned 1833 1762 Perioden, norr om Nyköping, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. efter 1868 Långasjönäs pappersbruk, Sverige, grundas; brinner ned 1919 1763 Brättne handpappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev Katrinefors (Catrinefors) pappersbruk, Sverige; grundas, handpappersbruket upphör 1871, maskinpapperstillverkningen börjar 1872 1764 Gredby pappersbruk, Sverige, grundas; brinner ned 1775 Järvenoja pappersbruk, Finland, inleder sin verksamhet, flyttas 1820 till Möllby, läggs ned 1854 1765 Hälla pappersbruk, Sverige, läggs ned Strömsrums pappersbruk, Sverige, grundas före 1765 1774 Nyköpings pappersbruk, Sverige, läggs ner, åter i gång 1794-1803 Carl Wilhelm Scheele (Uppsala) framställer klor av saltsyra och brunsten 1775 Bankebergs pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. 1887-1889 Gredby pappersbruk, Sverige, läggs ned 1776 Lindbacka pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1908 1777 Ösjöfors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1926 1780 Totebo pappersbruk, Sverige, läggs ned på 1780-talet Qvills pappersbruk, Sverige, grundas 1783 Tammerfors pappersbruk (Frenckell), Finland, grundas efter att inofficiellt ha varit verksamt sedan 1780; första pappersmaskinen i gång 1842; nedl. 1929 Gustavsfors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. på 1840-talet, igångsatt igen efter 1860 Strömshofs pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. 1866 1787 Blomsholms pappersbruk, Sverige, grundas, upphör med produktionen före 1872 9

1790 Höljeryds pappersbruk, Sverige, grundas på 1790-talet 1792 Osby (Huseby) pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev, i gång 1835; nedl. 1856 1793 Ørholm-Nymølle Papirfabrik grundas i Danmark; nedl.1921 1794 Nyköpings pappersbruk, Sverige, åter i gång; nedl. 1803 1795 Augerums pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1876 1796 Gonarps pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. ca. 1872 Mölletorps pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev, anlagt 1805, brinner ned 1852 1797 Alvøens pappersbruk grundas i Bergen, Norge; nedl. 1981 Almafors pappersbruk, Sverige, byggs; nedl. 1838 Östanå pappersbruk, i Kristianstads län i Sverige, får sitt privilegiebrev, fr.o.m. 1872 ett träsliperi; nedl. 1981 1798 Godthåb Papirfabrik i Ålborg grundas; nedl.1852 Bergviks pappersbruk i Hälsingland, Sverige, grundas; nedl. som pappersbruk 1855 Höljeryds pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. på 1880-talet Strömslunds pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1862 1799 Strömsfors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1842 1800 Gustavsbruks pappersbruk läggs ned 1800-1807 Östanå pappersbruk i Skåne grundas, fr.o.m. 1872 ett träsliperi??strömsholms pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. på 1880-talet 1801 pappersbruket M. Peterson & Søn A/S grundas i Moss i Norge Alstermo pappersbruk, Sverige, anläggs; handbruket nedl. 1868 1802 Eiker Papirmølle, Norge, grundas; nedl. 1879 Blomsfors pappersbruk, Sverige, tas i drift; nedl. 1864 Fröåsa/Kråketorps pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. 1921 1803 Carl Arosenius (Gryts pappersbruk) beviljas privilegium att under tjugo års tid med ensamrätt i Sverig tillverka papper av halm Gransholms pappersbruk, Sverige, kommer i gång, handbruket nedl. i slutet av 1870-talet; pappersmaskin i drift 1861; nedl. 1978 Gryts pappersbruk, Sverige, anläggs, i drift 1806; nedl. 1843 1804 Fennefoss pappersbruk vid Hornnes, Norge, grundas; nedl. 1813 Gullsby pappersbruk, Sverige, grundas, brinner ned 1884 Södra Rås handpappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1868 10

1805 Cederholms pappersbruk får sitt privilegiebrev; nedl. 1868 1806 Holmens bruk i Norrköping på Kvarnholmen inleder papperstillverkningen; handpapperstilverkningen upphör 1836, maskinbruk från 1837; anläggningen i Norrköping läggs ned 1986 Örneströms pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev och tillverkningen kommer i gång 1808; nedl.1873 1808 Nymølle Papirfabrik grundas i Lemb nära Ringkøbing i Danmark; nedl. 1893 Tångens pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. efter 1851 Mariefröjds pappersbruk får sitt privilegiebrev; nedl. på 1860-talet 1810 Møllendals Mølle (pappersbruk) i Bergen, Norge, grundas; upphör 1853 Broakulla pappersbruk, Sverige, grundas; läggs ned 1863 Hälleströms (Håstamölla) pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1831 1812 Hultströms pappersbruk Säkerheten i Norrköping, Sverige, grundas; nedl. 1834 Genastorps pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1870 Mölndals pappersbruk (Gamla pappersbruket), Sverige, läggs ned 1813 Fennefoss pappersbruk, Norge, läggs ned Jerusalem pappersbruk i Oslo, Norge, läggs ned Karlsfors pappersbruk i Skaraborgs län, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. 1836 1814 Jægersborg pappersbruk i Oddernes, Norge, inleder sin verksamhet; nedl. ca 1820 Bråneholms pappersbruk, Sverige, anläggs; nedl. på 1880-talet Bäcklunda pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1841 Carlsfors pappersbruk i Västergötland, Sverige, grundas; nedl. på 1830-talet Emsfors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1989??Strömhults (Strömsholms) pappersbruk grundas; nedl. 1885 1815 Gustavsholms pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. på 1890-talet Mariedahls pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1967 Ry(de)fors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. i slutet av 1870-talet??Strömhults (Strömsholm) pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. på 1880-talet Åmmebergs pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; läggs ned ca 1869 1816 Nestingen pappersbruk i Spydeberg, Norge, grundas Karlsfors pappersbruk i Kalmar län, Sverige, får sitt privilegiebrev; upphör omkring 1868 Rosenströms pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. på 1890-talet 1818 Adam Emholdt beviljas danskt patent på tillverkning av halmpapper J.Chr. Drewsen inför klorblekningen på Strandmølle, Danmark Tervakoski pappersbruk, Finland, grundas Vesakoski pappersbruk, Finland, grundas; nedl. 1840 11

1819 Erichshaab Papirfabrik på Fyn, Danmark, grundas; nedl. 1859 1820 en ångmaskin anskaffas till Strandmølle av J. Chr. Drewsen Jægersborg pappersbruk, Norge, läggs ned ca.1820 klorblekning blir allmän i Sverige på 1820- och 1830-talen 1822 Juvankoski pappersbruk, Finland, inleder sin verksamhet; brinner ned 1890 Strömsborgs pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. ca 1870 1824 Handels og Industrie Tidende (Köpenhamn) nr 51 tryckt på halmpapper Nyholms pappersbruk, Sverige, grundas; upphör 1872 1826 Bälteberga pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. under senare hälften av 1890-talet Lindsbo (Rosbo) pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. på 1880-talet 1827 Emholdt i Köpenhamn tillverkar papper av halm och får ett kungligt privilegium för fem år Forssa pappersbruk i Sverige grundas, handpappersbruket upphör 1897; hela anläggningen nedl. 1921 Götafors pappersbruk grundas i Sverige; nedl. 1871 Marbäcks pappersbruk, Sverige, återuppyggs; nedl. 1889 och ett träsliperi anläggs i stället, kompletteras 1903-1904 med en kartongfabrik 1828 Jungsunds pappersbruk, Finland, får sitt privilegiebrev; nedl. 1875 Lindboholm pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. på 1880-talet Rydö träsliperi och pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1917 men sulfitfabriken fortsätter ända till 1944 1829 Skandinaviens första pappersmaskin (Donkin) anskaffas till Strandmølle pappersbruk av Johan Christian Drewsen, 1835 tas en andra maskin i användning 1830 Reiermanns Papfabrik, Danmark, grundas; nedl. 1971 Varkaus bruk grundas i Finland pappersfabriken Forsøget i närheten av Trondheim, Norge, grundas, fr.o.m. 1874 Trondhjems papirfabrik; nedl. 1973 Carlsfors pappersbruk i Västergötland, Sverige, läggs ned på 1830-talet Veka pappersbruk, Sverige, grundas ca 1830; nedl. 1872 1830/31 Ørholm-Nymølle norr om København skaffar en pappersmaskin, en dansk kopia av maskinen på Strandmølle 1831 Hälleströms (Håstamölla) pappersbruk, Sverige, läggs ned 1832 Danmarks andra pappersmaskin anskaffas till Ørholm första pappersmaskinen i Sverige, Donkins fabrikat, installeras vid Klippan 1833 Björbäcks eller Cathrinedals pappersbruk nära Uddevalla, Sverige, grundas; nedl. 1942 12

Buttorps pappersbruk, Sverige, grundas; nedl.1864 Hornöströms (Nyede) pappersbruk, Sverige, brinner ned Tannefors pappersbruk, Sverige, läggs ned 1834 Faluns pappersbruk, Sverige, grundas 1834; nedl. 1849 Högnalövs pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. ca 1880 Lilla Höljeryds pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1862 pappersbruket Säkerheten i Norrköping, Sverige, läggs ned ca 1834 1835 Hanefors pappersbruk i Sverige grundas efter 1835 Njurunda handpappersbruk får sitt tillstånd; nedl. 1857 tillstånd till Västanå (Näset) handpappersbruk, Sverige, nedl. ca 1857 Stensö (Stenhestra) pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. omkr. 1900 Strömsborgs pappersbruk, Sverige, grundas före 1835 Virserums/Strömsholms pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. omkr. 1904 1836 pappersmaskiner skaffas till Lessebo, Grycksbo och Holmen Åkleby pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1873-1875 1837 Havreholms pappersbruk grundas i Tikøb på Sjælland första pappersmaskinen installeras vid Holmens bruk, Sverige 1838 första pappersmaskinen i Norge anskaffas av Bentse Brug i Christiania Almafors pappersbruk, Sverige, läggs ned Almatorps pappersbruk, Sverige, läggs ned 1839 Strömma - Karlshamns pappersbruk, Sverige, läggs ned 1840 Långfors pappersbruk, Finland, får sitt privilegiebrev; nedl. 1873 Vesakoski pappersbruk, Finland, läggs ned Röstorps (Strömsfors) pappersbruk, Sverige, grundas; brinner ned 1851 Högnalövs handpappersbruk, Sverige, grundas på 1840-talet; nedl. 1854 1841 pappersbruket Hersløv i Köpenhamn grundas 1842 Havreholm Papirfabrik grundas i Danmark, verkar till 1893 första pappersmaskinen i Finland tas i drift vid Frenckells pappersbruk i Tammerfors, den andra 1853 i Tervakoski Lunds pappersbruk i Hälsingland, Sverige, får sitt privilegiebrev; upphör omkr. 1869 Östanå pappersbruk, Sverige, läggs ned 1843 Bolltorps pappersbruk, Sverige, läggs ned Gryts pappersbruk, Sverige, läggs ned 1844 pappersbruket i Silkeborg grundas i Danmark och skaffar en pappersmaskin; fabriken läggs ned 2000 Valdemarshaab Papirfabrik vid Køge i Danmark grundas, brinner ned 1875 13

Granfors pappersbruk, Finland, inleder sin verksamhet; nedl. 1870 1846 Engelsholms Papirfabrik, Danmark, läggs ned Maglekilde Papirfabrik, Danmark, läggs ned Haga pappersbruk i Österbotten, Finland, får sitt privilegiebrev; verksamheten upphör 1856 Fredriksfors pappersbruk, Sverige, får sitt privilegiebrev; nedl. 1868 1847 Wiando-Taipale pappersbruk, Finland, inleder sin verksamhet; brinner ned 1857 Blombacka pappersbruk grundas i Sverige, brinner ned 1873 Gadöborgs pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1870 Mackmyra handpappersbruk, Sverige, grundas Stångeå pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1868 Trollhättans pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1917 1848 Berga pappersbruk i Åker, Södermanland, Sverige; läggs ned Nykvarns pappersbruk (det första bruket), Sverige, grundas, nedl. 1877, verksamheten återupptas 1886, läggs ned 1971 1849 Terttilä pappersbruk, Finland, får sitt privilegiebrev; nedl. 1874 pappersbruket i Gausdal i Norge grundas; nedl. 1868 Faluns pappersbruk, Sverige, läggs ned 1850 Michael Drewsen i Danmark beviljas världsomfattande patent på kalander Hoka pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1861 Waplans handpappersbruk, Sverige, byggs ca 1850; brinner ned 1867 Örneströms pappersbruk, Sverige, läggs ned ca 1850 1851 A. Ahlström Oy, Finland, grundas Talisola handpappersbruk, Finland, uppförs; brinner ned 1864 Fredriksströms handpappersbruk, Sverige, grundas, skaffar 1872 en pappersmaskin; nedl. 1906 Röstorps (Strömsfors) pappersbruk, Sverige, brinner ned Tångens pappersbruk, Sverige, läggs ned efter 1851 1852 Papirfabrikken Godthåb i Århus läggs ned Bentse Brug i Norge börjar använda råghalm som råvara vid sidan av lump; experimentet pågår i fem år Hackefors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1865 Mölletorps pappersbruk, Sverige, brinner ned 1853 Finlands andra pappersmaskin startades i Tervakoski som Tervakoskis första maskin Møllendals Mølle, Norge, läggs ned Djuckerö papersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1858??Hanefors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. ca 1880 Ronneby pappersbruk, Sverige, läggs ned Skeens pappersbruk, Sverige, läggs ned 1853 Värestorps pappersbruk, Sverige, grundas; läggs ned på 1860-talet 14

1854 J. Chr. Drewsen köper Ørholm och Nymølle, Danmark Järvenoja pappersbruk, Finland, läggs ned Möllby pappersbruk, Finland läggs ned??hanefors pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1876 Högnalövs handpappersbruk, Sverige, läggs ned 1855 Bergviks handpappersbruk, Sverige, läggs ned Bruzaholms pappersbruk, Sverige, läggs ned Katrinefors bruk, Sverige, börjar använda halm som råvara Korsnäs AB, Sverige, grundas Motala (Charlottenburg) pappersbruk, Sverige, tas i drift; nedl. 1875 1856 Haga pappersbruk i Österbotten, Finland, läggs ned boktryckaren Carl Wilhelm Holmström i Viborg, Finland, konstruerar en slipapparat som emellertid aldrig används i produktion Osby (Huseby) pappersbruk, Sverige, läggs ned Rosendahls Fabrikers Aktiebolag förvärvar Korndals bruk 1857 Wiando-Taipale pappersbruk, Finland, brinner ned ett av världens första sliperier anläggs på Önan vid Trollhättefallen, Sverige Njurunda handpappersbruk, Sverige, läggs ned Nykvarns pappersbruk (det andra bruket) grundas, läggs ned Västanå (Näset) handpappersbruk, Sverige, läggs ned. ca 1857 1858 Djuckerö papersbruk, Sverige, läggs ned 1859 Papirfabrikken Erichshaab, Danmark, läggs ned första träsliperiet i Finland anläggs i Kinterinkoski i närheten av Viborg, tillverkar trälump av asp; slipstolen tillverkad i Finland av Warkaus mekaniska verkstad Heinrich Voelter beviljas i Finland ett privilegium för tio år på hans slipapparat Saugbrugsforeningen grundas i Halden, Norge Hargs pappersbruk, Sverige, läggs ned Stjernarps pappersbruk, Sverige, läggs ned Stora Forsa pappersbruk anläggs, inga uppgifter efter 1867 1860 Gustavsfors pappersbruk, Sverige, igångsatt på nytt efter 1860 Nykvarns pappersbruk (det tredje bruket eller Nedre Bruket) byggs om till ett pappersbruk; nedl. 1877 Mariefröjds pappersbruk läggs ned på 1860-talet Värestorps pappersbruk, Sverige, läggs ned på 1860-talet 1861 Hoka pappersbruk, Sverige, läggs ned 1862 Th. Weber & Co i Haderslev i Danmark anlägger ett träsliperi Lilla Höljeryds pappersbruk, Sverige, läggs ned tillverkningen av halmmassa inleds på Önan vid Trollhättefallen, i Munksjö pappersbruk i Jönköping, Sverige, Strömsfors pappersbruk, Sverige, läggs ned 15

Strömslunds pappersbruk, Sverige, läggs ned 1863 första försöket att framställa trämassa i Norge vid Bentse Brug Broakulla pappersbruk, Sverige, läggs ned Tararps pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. omkr. 1909 1864 Talisola handpappersbruk, Finland, brinner ned Blomsfors pappersbruk, Sverige, läggs ned Bosgårdens pappersbruk, Sverige, brinner ned Buttorps pappersbruk, Sverige, läggs ned 1865 Vingstedt Mølle vid Vejle, Danmark, inleder produktionen av slipmassa; nedl. 1915 Tammerfors Takfilt och Pappersbruk, Finland, grundas. Detta blev senare början till TAKO. Bjørsheim Træsliberie på Bølsen i Nydalen, Norges andra trämassafabrik; nedl. 1890 Alstermo pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1999 Hackefors pappersbruk, Sverige, läggs ned 1866 Vilholt træsliberi, Danmark, grundas; nedl. 1988 första slipstolen i Finland, tillverkad av Voelter, tas i bruk i Idestams sliperi i Tammerfors, betyder slipmassans ( trälump ) genombrott i Finland Klippans bruk, Sverige, anlägger ett träsliperi Skövde Pappersbruks AB, Sverige, för tillverkning av omslagspapper av halm startas; halmmassetillverkningen pågår ända till 1916 Strömshofs pappersbruk, Sverige, läggs ned Säfsö (Sävsjöström) pappersbruk, Sverige, inga uppgifter efter 1866 1867 Idestam, Finland, ställer ut sin slipmassa på världsutställningen i Paris och belönas med bronsmedalj Stiklen Træsliberi, det tredje i Norge, grundas; nedl. efter branden 1889 Emsfors handpappersbruk, Sverige, läggs ned; fabriken går över till framställning av slipmassa vars produktion upphör 1920; första pappersmaskinen installeras 1875; papperstillverkningen upphör 1989 Forsviks bruk, Sverige, inleder tillverkningen av maskiner för träsliperier Gemla pappersbruk, Sverige, läggs ned Mackmyra handpappersbruk, Sverige, läggs ned Olovströms pappersbruk, Sverige, läggs ned Waplans handpappersbruk, Sverige, läggs ned 1867-68 Silkeborg Papirfabrik, Danmark, bygger en halmmassafabrik i anslutning till sitt pappersbruk 1868 Oy Tampella Ab levererar sin första slipstol, ett två-kannslipverk; senare slipverk har upp till åtta kannor Nokia Träsliperi grundas i Nokia, Finland ett träsliperi grundas i Mänttä och blir början till G. A. Serlachius-bolaget 16

Alvøens Papirfabrik, Norge, anlägger ett träsliperi i Sævareid; nedl. 1978 Bagaas Brug i Oslo grundas; nedl. 1879 pappersbruket i Gausdal, Norge, läggs ned Cedersholms pappersbruk, Sverige, läggs ned Forsså Bruks AB med ett träsliperi och en pappfabrik bildas Fredriksfors pappersbruk, Sverige, läggs ned ett träsliperi anläggs på Holmens bruk i Sverige Karlsfors pappersbruk, Sverige, läggs ned ca 1868 Kvarnstorps handpappersbruk, Sverige, grundas, brinner ned ca 1880 Perioden, norr om Nyköping, Sverige, läggs ned efter 1868 Stångeå pappersbruk, Sverige, läggs ned Södra Rås handpappersbruk, Sverige, läggs ned Wargöns bruk, Sverige med ett träsliperi grundas; papperstillverkningen inleds 1872, läggs ned 2008 1869 träsliperi i Mänttä, Finland, tas i drift träsliperi i Nokia, Finland, tas i drift Tammerfors mekaniska verkstad (senare Tammerfors Linne- och Jern Manufaktur Aktie-Bolag, Tampella), Finland, erhåller patent på sin slipstol Skaaningsfos Træsliberi (Ankers Træsliperi & Papirfabrik), Norge, grundas; nedl. 1982 träsliperi vid Prestesæter i Brumunddal i Norge grundas Granfos Brug i Bærum, Norge, grundas; nedl. 1982/83 Vardal Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1951 Alstermo handpappersbruk, Sverige, upphör med produktionen träsliperi vid Djupafors vid Ronneby, Sverige, anläggs ett träsliperi byggs i Forsvik i Sverige 1869-71; nedl. 1940 Lessebo, Sverige, bygger 1869-1870 ett träsliperi Lunds pappersbruk, Sverige, läggs ned träsliperi vid Sörstafors, Sverige, byggs 1869-71, sliperiet upphör 1958 Thorsviks träsliperi, Sverige, byggs, tillverkningen av papper inleds 1905 och papp 1915 Torpshammar trämassefabrik Abs sliperi, Sverige, anläggs; nedl. 1883; sliperiet återuppbyggdes och togs i drift 1894; nedl. 1943 Åmmebergs pappersbruk, Sverige, läggs ned ca 1869 1870 Ørholm Papirfabrik norr om Köpenhamn experimenterar med produktionen av kemisk cellulosa Granfors pappersbruk, Finland, läggs ned Ett träsliperi grundas i Kyrofors, Finland och blir början till Oy Kyro Ab Nedre Mølle i Christiania läggs ned på 1870-talet under namnet Glads Mølle Kittilsen Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1939 Kongsfoss Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1937 Forsså pappfabrik, Sverige, grundas 17

Myrens mekaniska Verksted (grundad 1848) tillverkar den första pappersmaskinen i Norge för Bentse Brug, ödeläggs av eldsvåda 1899 Gadöborgs pappersbruk, Sverige, läggs ned Genastorps pappersbruk, Sverige, läggs ned Hillringsberg AB, Sverige, grundas, äger två träsliperier handpappersbruket Katrinefors (Catrinefors), Sverige, läggs ned Klarafors träsliperi, Sverige, grundas; sulfitfabrik 1889, nedl. 1909 ett träsliperi anläggs i Lessebo, Sverige Spånga träsliperi, Sverige, grundas, läggs ned 1911 Strömsborgs pappersbruk, Sverige, läggs ned ca 1870 1871 Strandmølle, Danmark, upphör med handpapperstillverkningen Rygene Træsliberi, Norge, grundas Axelfors träsliperi, Sverige, grundas; brinner ned 1916 Bäckhammars massa- och pappersfabrik, Sverige, grundas Forshaga Fabrik AB, senare Klarafors AB, Sverige, grundas; nedl. 1909 Forsviks bruk, Sverige, grundas; nedl. 1940 Götafors pappersbruk, Sverige, läggs ned Jössefors träsliperi, Sverige, grundas Munkedals träsliperi, Sverige, grundas; inleder papperstillverkningen 1873; i dag Arctic Paper Ryfors handpappersbruk, Sverige, läggs ned Torpshammars träsliperi, Sverige, grundas; läggs ned 1941 Alstermo natroncellulosafabrik, Sverige, uppförs 1871-74; driften upphör 1875 1872 Maglemølle Papirfabrik norr om Næstved i Danmark grundas, verksamheten börjar 1875, anläggningen läggs ned 1897 Haraldskjær Papirfabrik, Danmark, grundas, pappersfabriken upphör 1908 och verksamheten fortsätter som träsliperi; nedl. 1922 Ingerois Träsliperi grundas i Anjala vid Kymmene älv i södra Finland Kyrofors (Kyröskoski) träsliperi nära Tammerfors i Finland kommer i gång, kartongproduktionen börjar 1878 Lohikoski pappersbruk (Kangas) i närheten av Jyväskylä i Finland grundas ett andra träsliperi grundas i Tammerfors Walkiakoski Träsliperi och Pappersbruk, Finland, grundas; framställningen av slipmassa upphör 1930, framställningen av cellulosa inleds vid årsskiftet 1880/81 Werla träsliperi grundas i Mellersta Finland; nedl. 1964 Bøhnsdalens Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1976 Embretsfos Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1971 Fossum Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1890 Gjøvig Træsliberi (Toten Cellulose), Norge, grundas; nedl. 1981 Hofsfos Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1962 Lands Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1962 Labro Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1937 Skotfos träsliperi vid Skien, Norge, grundas; nedl. 1986 18

Tinfos Træsliberi, Norge, grundas, startar driften 1873, läggs ned 1973 Vittingfos Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1980 Blomsholms pappersbruk, Sverige, upphör med produktionen före 1872 de första natroncellulosaanläggningarna i Sverige, Wermbol i Södermanland och Delarys sulfatfabrik, Sverige, grundas; tillverkningen upphör 1979 Värmbols sulfatfabrik anläggs, läggs ned 1940 Skärblacka bruk, Sverige, tas i drift; brinner 1903 ned men körs 1905 igen i gång Djupafors, Sverige, inleder tillverkningen av papp av trämassa Gonarps pappersbruk, Sverige, läggs ned Gustafsfors bruk, Sörmland, Sverige, grundas, i drift 1874, läggs ned 1888 Hånsfors träsliperi, Sverige, grundas, utbyggs 1897 med ett pappersbruk; nedl. 1950 Kolsäters träsliperi och pappersbruk, Sverige, grundas; nedl. 1937 Katrinefors pappersbruk, Sverige, byggs och använder halm som råvara Långeds träsliperi, Sverige, grundas Nyholms pappersbruk, Sverige, läggs ned Töcksfors träsliperi, Sverige, grundas; brinner ned 1877, återuppbyggs efter 1880, massafabriken i drift till 1950 Wargöns bruk, Sverige, börjar tillverka papp Veka pappersbruk, Sverige, läggs ned Östanå träsliperi, Sverige, grundas 1873 Dalum Papirfabrik i Odense grundas, verksamheten inleds 1874 Nørrebro Papirfabrik på Havreholmen i Köpenhamn grundas, verkar till 1933 Kuusankoski träsliperi, Finland, uppförs; papperstillverkningen kommer i gång 1874 Långfors pappersbruk, Finland, läggs ned Tammerfors Träsliperi, Finland, grundas Åstrands träsliperi och pappersbruk (Hovinmaa pappersbruk) grundas nära Viborg i Finland Follum Træsliberi i Hønefoss i Norge grundas Drammenselvens Papirfabrikker (Nordic Paper Geithus), Norge, grundas; nedl. 2006 Otterelvens Papirfabrik (Hunsfos Fabrikker), Norge, grundas Laugstol Bruk (träsliperi) grundas i Skien, Norge; nedl. 1939 Skiens Træsliberi (Union), Norge, grundas; nedl. 2006 Blombacka Pappersbruk, Sverige, brinner ned Natroncellulosafabriken i Bruzaholm startar, lades ned efter 6 mån maskinpappersbruket i Fiskeby, Sverige, kommer i gång Hällefors pappersbruk (fr.o.m. 1931 Silverdalens pappersbruk) grundas; läggs ned 2002 Norrahammars norra trämassefabrik (Slätten) tas i drift; nedl. 1899 Södertälje pappersmassefabrik (halmmassa) anläggs, försattes 1874 i konkurs Åkleby pappersbruk, Sverige, läggs ned 1873-75 19

1873-74 första cellulosafabriken i Norge, Hafslund Chemiske Træmassefabrik grundas 1874 Hinnerup Cellulosefabrik, Danmark, grundas, använder natronprocessen Klostermølle vid Gudenåen, Danmark, grundas; nedl. 1974 i Finland börjar man tillverka naturbrunt omslagspapper vid Kuusankoski pappersbruk, Finska Trädpappsföreningen grundas Terttilä pappersbruk, Finland, läggs ned Boen Træsliperi, Norge, grundas; nedl. 1929 Funnefos Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1966 Veme Træsliberi, Norge, grundas; nedl. 1888 i Bergvik, Sverige, byggs av Carl Daniel Ekman världens första anläggning för tillverkning av sulfitcellulosa; nedl. 1879 Borkhults natroncellulosafabrik, Sverige, kommer i gång, övergår 1885 till sulfat; nedl. 1904 Forså handpappersbruk, Sverige, grundas; handpapperstillverkningen upphör 1968, bruket byter 1919 ägare och namnet ändras till Långasjönäs; år 1930 installeras en pappersmaskin för tillverkning av cellulosavadd Nynäs (Rupphult) träsliperi, Sverige, tas i drift; ombyggnad 1893 till en sulfitfabrik som läggs ned 1909 Röksbergs sliperi, Sverige, grundas; nedl. ca 1882 Wargöns bruk öster om Vänersberg, Sverige, grundas 1875 Valdemarshaab Papirfabrik, Danmark, brinner ned Finska trädmassaföreningen grundas, slås 1877 samman med Trädpappsföreninen, upplöses 1882 Jungsunds pappersbruk, Finland, läggs ned Kymmene, Finland, börjar tillverka bl.a. naturbrun papp Gjøvik Træsliberi i Norge inleder sin drift, brinner ned 1883 Treschow Træsliberi (Fritzøe) i Larvik i Norge grundas; nedl. 1998 Alstermo cellulosafabrik, Sverige, grundas, utvidgas med pappfabrik; nedl. 1999 Motala (Charlottenburg) pappersbruk, Sverige, läggs ned Nykvarns halmmassefabrik i Östergötland, Sverige, tas i drift; nedl. 1877 Sörstafors pappersbruk, Sverige, anläggs; papperstillverkningen upphör 1962 1876 pappersfabriken i Haraldskjær, Danmark, grundas; upphör 1908 som pappersfabrik och fortsätter som träsliperi; nedl. 1922 första sodacellulosafabriken i Finland byggs i Nurmi i närheten av Viborg Augerums pappersbruk, Sverige, läggs ned Hanefors pappersbruk, Sverige, läggs ned 1877 trämassafabriken grundas vid Vingsted Mølle, Danmark; nedl. 1915 20