Biskopsgården i Västerås



Relevanta dokument
Kvarteret Herta Västerås

Fredsgatan i Sala. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. RAÄ 62 Fredsgatan Sala stadsförsamling Västmanland.

Arboga medeltida stadsområde

En ny miljöstation vid Köping

Schakt vid Rudbeckianska skolan

ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING INOM FASTIGHETEN FJÄRDINGEN 1:19, UPPSALA STAD, UPPSALA KOMMUN, UPPSALA LÄN, LST DNR

Under biskop Palmqvists rosenplanteringar

Husberget i Torshälla

En källare med tradition

Stigaregatan - Hanröleden

Mulsta bytomt. Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte, av RAÄ 563:1 inom Mulsta 2:3, Västerhaninge socken och Haninge kommun, Södermanland

Lertäkt i Gillberga. Särskild utredning. RAÄ 123, 124 och 199 Gillberga 1:35 Vittinge socken Uppland. Jan Ählström

En el-ledning i Åkers Styckebruk

Kulturlager från 1700-talet i Mariefred

Lasjö. Antikvarisk kontroll. Västerfärnebo 78:1 Lasjö 1:21 Västerfärnebo socken Sala kommun Västmanland. Jenny Holm

I skuggan av Köpings rådhus

Fiskvårdande åtgärder vid Flosjöhammare i Hällefors kommun

Omdaning av Munkgatan, Västerås

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING. Tannefors kvarnby

Återvinningsstation invid Ljungatorp

Södertil, Sigtuna. Arkeologisk utredning. Södertil 1:6 och 1:178 Sigtuna stad Sigtuna kommun Uppland. Jan Ählström

Provgropar intill Arbogaåns stenskodda åbrink

Schakt vid korsningen Smedjegatan och Vasagatan

Schakt i kvarteret Jakob Större 13

Kvarteret Stadsträdgården i Sala

Ågerup 2:83, Ågerups Säteri ANLÄGGANDE AV AVLOPP

Från Lillå till Munkgata

Ett husbygge i Gillberga

ANTIKVARISK KONTROLL I SAMBAND MED FLYTTNING AV KABEL

Schaktning för fjärrvärme vid Köpings museum

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping

Runnaby. VA-ledning genom en boplats. Förundersökning i form av schaktningsövervakning. Örebro 415 Eker 14:153, 14:161, 14:178 Örebro stad Närke

Fastigheten Klippan 21, Olofsgatan Sigtuna, Uppland 2008

Ljuspunkter i Västerås

Boplatslägen i Motala och Borensberg

Mollberg 1, fornlämning nr 42

Fjärrvärme i kv. Färgaren, Sala

En hög med sprängsten i Brunna

Schaktningsövervakning vid Stora Sjögestad

Fjärrvärme utefter Vallgatan och Boregatan i Borensberg

Ny gatubelysning i centrala Skänninge

VA i C.H:s gata i V-ås

Arkeologisk förundersökning. RAÄ 88 Dragarbrunn 7:2-4 Kv Atle Uppsala stad Uppland. Bent Syse 2002:12

Två fjärrvärmeschakt i Sala

Kvarteret Indien i Ulricehamn

Stadsparken bevattning, Västerås

Ny gatubelysning framför Skänninge station

Stora Gesala. En ny tomt och en ledningsförläggning i Gesala. Förundersökning. RAÄ 3 Gesala 1:2 Romfartuna socken Västmanland.

Schaktning för elkablar och nya belysningsenheter i Vasaparken

Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård

Malmölandet, Norrköping

Fredsgatan 11 i Sala. Schaktning i samband med oljesanering. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning

Äldre gatunivå och kulturlager i Follingegatan

Stenåldersboplats längs Västerhaningevägen i Tullinge

Stadshotellet i Enköping

Fiberkabel vid Västerås slott

Fossilt odlingslager vid Kimme storhög

Schaktning i Söderstaden i Norrköping

Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:52 Nya tomter vid Läppe Arkeologisk utredning Lindebol 1:20 Västra Vingåkers socken Södermanland

Ett gravröse i Vallentuna

Trädgårdsgatan i Skänninge

Stiftelsen Kulturmiljövå. ård Rapport 2012:35. Fornlämning. Ripsa 127 2:6 Ripsa socken

VATTEN- OCH AVLOPPSLEDNING I UTVALNÄS

Rester efter en soptipp på Tivoliängen i Skänninge

SANDFICKA PÅ SOFIEDALS GRIFTEGÅRD

1400-tal i kvarteret Paradiset i Arboga

Schaktning för fjärrkyla i Sturegatan

Lilla Torg. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Dokumentation i samband med ledningsdragning för gas

Stora gatan i Sigtuna

Schaktningar för kabel i Gillberga och Berga

Bergvärmeschakt vid Ängsö slott

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga

Fem schakt för informationsskyltar

Under Rocklundas bollplaner

Af detta synes framgå, att Wästerås varit en namnkunnig stad,

Arkeologisk schaktningsövervakning. Uppsala slott. Landshövdingens trädgård. RAÄ 88 Uppsala slott Uppsala stad och kommun Uppland.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Grisar, gödsel och fordon Framtida planer i Äs

Ett dräneringsschakt inom kvarteret Gisle på Kyrkbacken i Västerås

Domherren 18. Fornlämning 93, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 2001

Krokiga gatan och Åbogatan

UTVIDGAD VERKSAMHET FÖR BJÄLBO TRÄDGÅRD AB

Arkeologi i Kv Rådstugan

Ledningsarbeten i Svista

Crugska gården i Arboga

En ledningsdragning för fjärrvärme i Sigurdsgatan, Västerås

Apotekaregatan Fjärrvärmeläcka

Kvarteret Valsen 4 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:38 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 OCH 2

Hellmanska gården. Michél Carlsson. Nyköpings socken och kommun, RAÄ 231 (stadslager) Södermanland. Förundersökning i form av schaktningsövervakning

Kulturlager från 1600-talet vid Rademachersmedjorna i Eskilstuna

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström

Viks Fiskeläge 62:1 ANLÄGGANDE AV UTEPLATS

ARKEOLOGGRUPPEN I ÖREBRO AB Drottninggatan 11, Örebro Telefon arkeologgruppen@arkeologgruppen.

Arkeologisk förundersökning. Berthåga 11:33 Bondkyrko socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg

Ledningar och arkeologi

Valdemarsvik Gryt Ny fi berkabel

Lilla Jordberga 4:47, fornlämning 38:1

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2013:08

Fjärrvärme i V. Långgatan, Köping

Före detta Kungsängsskolan

Transkript:

Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:41 Biskopsgården i Västerås Schaktningsarbeten på innergården Arkeologisk förundersökning RAÄ 232 Kvarteret Hagbard Västerås domkyrkoförsamling Västmanland Kristina Jonsson

Innehållsförteckning Inledning... 1 Historik och arkeologi... 1 Syfte och genomförande... 1 Schaktbeskrivningar... 2 Schakt 1... 2 Schakt 2... 2 Schakt 3... 2 Tolkning och utvärdering... 3 Referenser... 4 Kart- och arkivmaterial... 4 Tryckta och otryckta källor... 4 Tekniska och administrativa uppgifter... 4 Figurer... 5 Utgivning och distribution: Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen Stora gatan 41, 722 12 Västerås Tel: 021-80 62 80 Fax: 021-14 52 20 E-post: info@kmmd.se Kulturmiljövård Mälardalen 2008 Omslagsfoto: Schaktning mot den södra huskroppen i Biskopsgården. I bakgrunden syns den östra huslängan samt domkyrkans torn. Foto: Kristina Jonsson Kartor ur allmänt kartmaterial Lantmäteriet. Ärende nr MS2006/01407 ISSN: 1653-7408 ISBN: 978-91-86019-40-2 Västerås 2008

Inledning Med anledning av schaktning för ledningsdragningar (el, spillvatten och kulvert) har Kulturmiljövård Mälardalen (KM) utfört en förundersökning i form av schaktningsövervakning vid Biskopsgården i Västerås (se figur 1). Undersökningen utfördes enligt beslut av Länsstyrelsen i Västmanlands län (dnr 431-4005-08, daterat 2008-05-20), och uppdragsgivare var Västerås stift. Det berörda området ligger inom RAÄ 232, fornlämningsområde för Västerås stad med kulturlager från medeltid och historisk tid. Fältarbetet utfördes mellan den 19 och 30 maj 2008 av Kristina Jonsson och Jonas Nordin. Kristina Jonsson övervakade arbetet med schakt 1, och Jonas Nordin schakt 2 och 3. Rapporten har sammanställts av Kristina Jonsson. Historik och arkeologi Biskopsgården i sin nuvarande utformning är sannolikt inte äldre än från 1500-talet, men dess källare har medeltida anor (Andersson 1977:27). Det är osäkert exakt när biskopens bostad fick den placering den har idag, men stenbyggnaden torde ha legat där sedan slutet av 1300-talet (Kumlien 1971:175). Inom kvarteret Hagbard har två arkeologiska undersökningar genomförts tidigare, dock ingen i direkt anslutning till Biskopsgården. 1995 gjordes skruvborrsprovtagningar i den norra delen av kvarteret, ca 100 m nordväst om Biskopsgården. Syftet var att bedöma omfattning och karaktär av eventuella kulturlager. Några avsatta kulturlager kunde inte konstateras, även om man vid tidigare undersökningar påträffat 1,5 m tjocka lager med gatuhorisonter i den intilliggande Västra Kyrkogatan. Området i kvarteret Hagbard, som sluttar flackt ned mot Svartån, tolkades därmed som att endast ha brukats för odling eller enstaka bebyggelse fram till relativt sen tid (Syse 1995:6ff). 1999 gjordes en schaktningsövervakning längs den västra kanten av kvarteret, i samband med grävning för belysningsstolpar vid gång- och cykelbanan som löper längs Svartån. Vid undersökningen påträffades endast påförda fyllnadsmassor med efterreformatorisk datering (Eriksson 2001:5). Syfte och genomförande Syftet med förundersökningen var att avgränsa eventuell fornlämning inom schakten, samt att dokumentera anläggningar och kulturlager. Om större anläggningar eller komplexa kulturlager framkom skulle arbetet avbrytas för samråd med Länsstyrelsen. Schakten som grävdes var av relativt olika karaktär. Det första som grävdes, här kallat schakt 1 (se schaktplan figur 2), grävdes i en ny sträckning i förhållande till äldre ledningsdragningar och krävde därför kontinuerlig övervakning. Schakt 2 grävdes också i en ny sträckning, men endast ner till 0,6 m djup. Schakt 3 var inledningsvis planerat till att bli ca 45 m långt längs en befintlig ledning, men man valde sedermera att endast gräva sig ned vid huskropparna för att därefter lösa ledningsdragningen genom relining (invändig renovering av befintliga rör). Övervakning av arbetet med schakt 2 och 1

3 gjordes dels under grävningens gång och dels genom efterbesiktning av redan grävda schakt. Inga säkra anläggningar påträffades, och schakten innehöll nästan uteslutande recenta fyllnadsmassor och/eller omgrävda lager. Längs en sträcka av ca 2,5 meter i schakt 1 påträffades ostörda lager och en eventuell stenläggning (se schaktbeskrivning nedan). Schaktväggen dokumenterades genom sektionsritning och fotografering. Även de delar av schakt 1 som anslöt till Biskopsgårdens grundmurar fotodokumenterades. Inmätning av schakten gjordes manuellt. Schaktbeskrivningar Schakt 1 Schaktet, som grävdes för kulvertdragning, var ca 16 m långt, 1,4 m brett och 1,2 m djupt förutom intill huskropparna där det grävdes till ca 3 m bredd och 1,8 m djup. Äldre ledningar framkom i de flesta delarna av schaktet. Med anledning av dessa tidigare arbeten så var eventuella äldre kulturlager omrörda, och schaktet innehöll framför allt fyllnadsmassor bestående av sand, grus, sten och tegelkross. Endast i vissa partier av den östra schaktväggen fanns ostörda lager (se figur 3 och 4). Tre nivåer av vad som tolkats som äldre markytor fanns på 0,3, 0,5 resp. 0,8 m djup. De bestod av sotiga lerlager, de två yngsta även med inslag av tegelkross. Under den mellersta nivån fanns även ett antal stenar som kan utgöra rester av en stenläggning/gårdsplan. Den äldsta markytan låg på ungefär samma nivå som en stor och ett antal mindre stenar, som även de kan ha ingått i en stenläggning och någon form av större anläggning som en hägnad eller byggnad. Marknivåerna kunde ej dateras då inga fynd påträffades, och 14C-analyser bedömdes som svårmotiverade med tanke på materialens karaktär. Vid nedgrävning längs husväggarna framkom Biskopsgårdens stengrund (se figur 5 och 6). Schakt 2 Schakt 2, grävning för elledning, grävdes väster om schakt 1 längre från huskropparna. Schaktet var sammanlagt ca 32 m långt, och grävdes ned till 0,6 m djup. Genom studier av historiska kartöverlägg kan man se att den sydvästra delen av schaktet gick in över ett område där det på Biskopsgården fram till tidigt 1700-tal fanns en nordsydligt löpande flygel, vilken var sammanbunden med dagens södra byggnadshalva (se figur 7). Eftersom schaktet endast grävdes ned till 0,6 m djup så påträffades dock inga bebyggelselämningar. Schaktet innehöll endast påförda massor. Schakt 3 Det ursprungligen planerade ca 45 m långa schaktet blev som ovan nämnts nedkortat till att bestå av tre gropar intill husväggarna. Groparna var ca 1,2 x 1,5 m stora och 2

grävdes ned till 1,4 m djup. Ytorna var störda av tidigare urschaktningar, och endast fyllnadsmassor påträffades. Tolkning och utvärdering Biskopsgårdens innergård förefaller vara tämligen urschaktad i samband med senare tiders ledningsdragningar, men vissa orörda partier kan fortfarande påträffas (jfr schakt 1 ovan). Denna iakttagelse gäller dock partierna närmast byggnadskropparna, inom ett avstånd på ca 5 meter. Längre ut från byggnaden skulle orörda kulturlager och byggnadslämningar kunna finnas bevarade i högre grad, dock på ett större djup än 0,6 meter. Som jämförelse kan nämnas att det i schakt 1 framkom lämningar av vad som kan vara en äldre bebyggelsefas på 0,8 m djup. 3

Referenser Kart- och arkivmaterial Karta över Västerås stad från 1688, Lantmäteristyrelsen akt T72-1:15. Från Lantmäteriets digitala arkiv. Tryckta och otryckta källor Andersson, H. (red). 1977. Medeltidsstaden 4. Den tidiga urbaniseringsprocessens konsekvenser för nutida planering. Västerås. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Rapport. Stockholm. Eriksson, T. 2001. Kvarteret Hagbard 3 och 4 samt Västerås 1:1. Kulturlager i Västerås stad. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 232, Västerås Domkyrkoförsamling, Västmanlands län, Västmanland. Västmanlands läns museum, Kulturmiljöavdelningen Rapport 2001:17. Västerås. Kumlien, K. 1971. Västerås till 1600-talets början. Västerås genom tiderna, del 2. Monografi utgiven av Västerås kommun. Västerås. Syse, B. 1995. Hagbard. Arkeologisk förundersökning. Kvarteret Hagbard, Västerås stad, Västmanland. UV Uppsala rapport 1995:26. Riksantikvarieämbetet, Byrån för arkeologiska undersökningar. Uppsala. Tekniska och administrativa uppgifter KM dnr: 08045 Länsstyrelsen dnr, beslutsdatum: 431-4005-08, 2008-05-21 Undersökningsperiod: 19-30 maj 2008 Arkeologtimmar: 18 timmar Maskintimmar: - Exploateringsyta: 53 m 2 Personal: Kristina Jonsson, Jonas Nordin Belägenhet: Kvarteret Hagbard, Västerås domkyrkoförsamling Ekonomisk karta: 11G 2i Koordinatsystem: RT90 2,5 gon V Koordinater: X 6610459, Y 1541487 Höjdsystem: - Inmätningsmetod: Manuell Dokumentationshandlingar: 22 digitala fotografier, 1 sektionsritning 1:20; förvaras på KM tills vidare Fynd: Inga fynd tillvaratagna 4

Figurer Kartor ur allmänt kartmaterial Lantmäteriet Gävle. Ärende nr MS2006/01407. Figur 1. Undersökningsplatsens läge, markerat med en ring. Utdrag ur Gula kartan blad Västerås 11G:17. Skala 1:20 000.

Figur 2. Schaktplan. Skala 1:200. Plan: Kristina Jonsson.

Figur 3. Schakt 1 fotograferat från nordväst. I schaktväggen syns de bevarade lagren som dokumenterades genom sektionsritning. Foto: Kristina Jonsson. 1) Grus 2) Gråbrun sand 3) Brunsvart sotig lerig silt med tegelkross, småsten 4) Ljusbrun silt med tegelkross, grus, småsten 5) Vit silt 6) Gråsvart lerig silt med inslag av sot och tegelkross 7) Tegelkross, ljusbrun silt 8) Sotig svartbrun silt 9) Gråbrun lera med inslag av tegel och småsten 10) Kol, sot 11) Gulbrun lera (undergrund) Figur 4. Sektion i schakt 1, mot öster. Skala 1:20. Ritning: Kristina Jonsson.

Figur 5. Biskopsgårdens grund, i schakt 1 mot den södra flygeln. Foto från nordväst av Kristina Jonsson. Figur 6. Biskopsgårdens grund, i schakt 1 mot den östra flygeln. Foto från väst av Kristina Jonsson.

Figur 7. Västeråskarta från 1688. Väster om Domkyrkan ligger Biskopsgården, vid denna tid fortfarande med en flygel i väst. Karta från Lantmäteriet.