Nr 10 Oktober 2011 Bitidningen Trapphiss för skattlådor Biodling i halmkupor 2009-2011 Årsrapporten Honung underlättar livet i El Salvador Svärmintagningar 1
Biodlarkonferens 29-30 oktober - konferens om biodling i Kulturhuset, Skövde Program: Lördag 10.00-12.00 Registrering, utställningen öppen 12.00-13.00 LUNCH 13.00-14.00 Välkomna och inledning. Anförande av Peter Svensson, Landsbygdsdirektör, om Länsstyrelsens roll för biodling och Carl-Anders Helander, VD, HS Skaraborg. 14.15-15.00 2:1 Rationell biodling, Bicykelmetoden, Thomas Dahl 2:2 Naturkosmetik, Bo Pettersson, Örtagården 2:3 Vad är på gång inom biodling, Jackis Lannek, Jordbruksverket 15.00-15.30 FIKA 15.30-16.15 3:1 Biodling i England, Brian Riply, Ordförande BBKA 3:2 Pollen, insamling och tillvaratagande, Bengt Karlsson, Alingsås 3:3 Livsmedelshygien, Christina Kobel, Länsstyrelsen 16.30-17.15 4:1 Presentation av Svensk biavel, mål och metoder 4:2 Kvalitet som konsumenten efterfrågar, Jesper Lindström, SIK 4:3 Regler för ekologisk biodling, Jackis Lannek, Jordbruksverket 17.30-18.15 5:1 Avläggarproduktion i större skala, Lars Pettersson, yrkesbiodlare och redskapshandlare i Säffle 5:2 Uppbyggnad av biodlarcentrum i Bantin med bl.a gemensam honungsförsäljning. Reinhard Neuman, Plau 5:3 Ekologisk biodling i praktiken, Bengt Kling, mångårig erfarenhet av KRAV 19.30 MIDDAG Söndag 09.00-09.45 6:1 Biodling i Argentina, Thomas Dahl, 6:2 Pollens nyttighet, en litteraturstudie, Carolina Retz och Charlotte Eklund-Jonsson, FHCC 6:3 Honungshandel i butik, Rikard Brax, Lokalproducerat i Väst 09.45-10.15 FIKA 10.15-11.00 7:1 Biodling, 300 samhällen, med försäljning och besöksverksamhet, Reinhard Neuman, Plau, Mecklenburg 7:2 Binas nyttiga bakterier för människa och bi, Tobias Olofsson och Alejandra Vasquez, Lunds universitet 7:3 Leaderprojekt, Maria Gustavsson, Verksamhetsledare Leader Norra Skaraborg 11.15-12.00 8:1 Produktion av Paketbin, Martin Nehman, Lagan 8:2 Biprodukters användning i Litauen, Sigitas Vasiliauskas, Medicata 8:3 Sv. Sigillcertifiering för biodlare, Lotta Fabricius 12.00-13.00 LUNCH 13.00-13.45 9:1 Biodling i Frankrike, Henri Clemént, fd. ordförande i Franska biodlarförbundet 9:2 Genetik för biodlare, Bert Trybom, Lidköping 9:3 Företags- och projektstöd för biodlare, Länsstyrelsen 14.00-15.00 Gemensam avslutningsföreläsning, återkoppling till programmet med Johnny Ulvstorp och Mikael Engstad. Kostnader: Hela konferensen inkl. luncher 800:- En dag inkl. lunch 500:- Enstaka föreläsningar 125:- Konferensmiddag lördag kväll 500:- Anmälan på www.kompass.lrf.se Utbudskod 13397 senast 18 okt 2011. OBS! Begränsat deltagarantal Frågor och information Arne Johansson 0702-69 44 31, Maja-Lena Främling 070-399 59 67 Utställare bl.a: LP:s Biodling, Töreboda Biredskap, Mjödhamnen (bussen parkerad utanför) med flera Övernattning bokas av deltagarna, hotell i anslutning är med ca-priser: Scandic Billingen 0500-74 50 00, 1.150:-, 1.150:- Hotell Skövde 0500-41 06 45 695:-, 895:- Hotell Majoren 0500-41 06 10 750:-, 950:- Skövde Vandrarhem 0500-41 92 55 350:- delat 250:- Konferensen arrangeras av Biprojekt Västra Götaland, Länsstyrelsen och SBR. Välkommen! 2
Ledaren Bäste Bitidningsläsare När du läser detta så har hösten kommit ganska långt, men mitt skrivande av denna ledare sker under en av sommarens sista dagar. I går avslutades radions sommarpratarprogram av Leif G W Persson. Han mördade då sommaren och idag startar höstterminen för många skolelever. Det märks redan på terminsnamnet att hösten då har börjat och även för oss biodlare har arbetet i bigården tagit en ny början med invintringen av utvalda samhällen. Anders Lignell Styrelseledamot anders.lignell.sbr@biodlarna.org Nu kan vi se tillbaka på hur vår honungsskörd blev under den gångna säsongen, för min del har det blivit vad man kan kalla för ett i det närmaste nollresultat och orsaken till detta får jag väl leta efter på flera plan. Med omstart förra året med biodling på Gotland, efter flytt från Dalarna, så går det troligen inte att tänka sig att nya avläggare och nya köpta samhällen ska ge något större resultat vid första slutskattningen. Likaså är det en ny växtzon att ha biodlingen på, så det blir även det en erfarenhet som troligen har spelat in på resultatet av honungskörden. Men det är bara att se framåt till nästa år. Planera för fler avläggare. Försöka att odla egna drottningar från goda samhällen. Fråga lokala biodlare om andra bra uppställningsplatser. Nyttja det egna nybyggda slungrummet med att plockskatta, så nog har jag och min hustru alla möjligheter till att både utöka vår biodling och öka vår honungsproduktion. Vi ska försöka att dra vårt strå till stacken med att öka antalet bisamhällen i Sverige. Sverige behöver det. Honungen finns det säkert avsättning för. I år fick SBR möjligheten att hos LRF under en dag medverka under årets Almedagsvecka i Visby. Tyvärr var det inte så många besökare till de två intressanta föreläsningarna som vi anordnade men vi har fått en ny erfarenhet som vi kanske ska utnyttja vid något mer tillfälle för att få fram våra budskap om biodlingen och dess betydelse. Med hopp om en kommande bra biodlarsäsong för alla! Årgång 110 Redaktion: Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg Redaktör: Erik Österlund Telefon: 0735-233126 E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före aktuell månad. Material- och annonsinformation: Sid 31. Manusstopp den första i månaden, knappt en månad före utgivningsdagen. Tryck: V-TAB Vimmerby AB Trycks på miljövänligt papper. ISSN 0006-3886 Ansvarig utgivare: Förbundsordförande Jonny Ulvtorp, Stenabyvägen 11, 37294 Listerby. Telefon: 0457-30489, 0735-233130. Epost: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.org Sveriges Biodlares Riksförbund är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt, fackligt, socialt och innehållsmässigt. Förbundsexpedition: Trumpetarevägen 5, 59019 Mantorp. Telefon: se telefonlista på sidan 31. Fax: 0142-828 59 Plusgiro: 8685-0. Bankgiro: 413-6149. E-post: sbr@biodlarna.org Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. Öppet: Mån-tors 08.00-16.00. Fre 08.00-14.00 Webbplats: www.biodlarna.se Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 3
Om du har varroa, ange bekämpningsmetod(er) I detta nummer OKTOBER 2011 Mer Bin Trapphiss för skattlådor 5 I bigården 6 Aktuellt i oktober 7 Biodling i halmkupor 2009-2011 8 Bihälsa: Resistens, oxalsyra, instruktion 11 En säsong för hobbybiodlaren 12 Biodling underlättar livet i El Salvador 14 Mer Bin i Gränna 16 Älskar du dina bin? 18 Halland, Varberg och Västerbotten 19 Svärmintagningar 21 Notiser 22 Brev till redaktionen 24 Årsrapport och honungsbedömning 25 Marknaden 28 Almanackan 29 SBR-kontakt, Annonstaxa 31 Nästa nummer (11/12 nov/dec-nr) utkommer i slutet av oktober. MANUSSTOPP: 1 oktober. Numret därpå (1/2-12) i slutet av dec. Manusstopp: 1 dec. 8 14 Omslagsbilden: Årsrapport över min biskötsel säsongen 2011 Upplysningar om biodlaren Man Kvinna Födelseår:... Skicka senast 31 o avdelningens s Biodlare är uppfinningsrika för att få biodlingen att fungera i olika sammanhang. Foto: Janne Mårtensson Upplysningar om min biodling Invntrade samhällen hösten 2010 Förluster Avläggare bildade sommaren 2011 Invintrade samhällen hösten 2011...st...st...st 25...st i:et på omslaget påminner om att drottningen märktes vit i år. Honungsskörd totalt...kg 4 Varroa Varroa. Första året varroa konstaterades var...
Trapphiss för skattlådor Mer Bin hos Sveriges biodlare ger också större honungsskörd som skall hanteras i olika former Här kommer ett tips på en egentillverkad trapphiss, som eliminerar det tunga slitet att bära ner de fyllda skattlådorna i ett källarplacerat slungrum. Hissen har konstruerats av Anders Rosin, Frödinge, Vimmerby. Anders är en duktig och erfaren biodlare, som lever efter mottot så enkelt som möjligt! Förutom att rationalisera sin biodling ägnar han sig gärna åt drottningodling. Vi har anledning återkomma till honom även i det sammanhanget. Anders Rosin nås på 0492-401 97 eller 070-312 90 29. Trapphissen består av en elmotorvinsch för ca 1500:- monterad på ett transportbord samt en räls som svetsats samman av vinkeljärn. Allt går lätt att ta bort och trappan blockeras därmed inte mer än nödvändigt. Sammanlagd materialkostnad uppskattas till 3-4000:- Vid demokörningen plockades det på 5 LN-lådor, vilket endast var en bråkdel av hissens kapacitet. Med lätthet kunde Anders själv åkt med om han velat. (Hissen fungerar för övrigt även bra att köra barnbarn och annat leklystet på.) 10 goda råd till biodlarna 1. Ha så många samhällen, som du hinner sköta med omsorg. 2. Odla drottningar och byt till unga drottningar. 3. Gör 30 % avläggare under 2011. 4. Bekämpa varroa noggrant i god tid. 5. Kontrollera resultatet av bekämpningen. 6. Ta bort sjuka och svaga samhällen. 7. Invintra starka samhällen. 8. Utfodra med minst 15 kg foder. 9. Se och lär av de bästa invintrarna i föreningen. 10. Hjälp varandra med råd och dåd. Mer Bin-kampanjens framtid I skrivande stund är Mer Bin-kampanjens fortsättning inte helt klar, eftersom beslutet om EU-stöd ännu inte kommit från Jordbruksverket. SBR har sökt medel för en fortsättning och planer finns utarbetade för genomförandet. När besked kommer om vilka resurser som står till förfogande, tas beslut om hur Mer Bin eventuellt skall drivas vidare. Med vänliga hälsningar Janne Mårtensson, SBR 5
KRISTINA BÄCKSTRÖM I bigården Oktober Höststädning i bigården Kristina Bäckström med 4 bisamhällen. Ordf i Tumbaortens Bf. Journalist på LRF Media. Ordning och reda! Lördag på fredag! gastar min 11-årige son glatt ibland. Stundom undrar jag om han färgats av att bo i ett hus där var sak ideligen befinner sig på fel plats. Fast förmodligen handlar det bara om en smart grabbs sätt att grunda för lördagsgodis två dagar på raken. Trots att mitt ordningssinne bäst kan beskrivas som alternativt försöker jag skärpa mig när det gäller bigården och så här års är det storstädning. När bina fått vinterfoder ska hinkarna diskas och ställas undan. Slungrummet får en sista översyn och tomma lådor och bottnar travas under en presenning bakom friggeboden. Trasiga och mörka ramar ska smältas ur och jag trasslar med tekniken. Jag har en underbar smältare som består av en benställning med en låg metalltratt i botten. På den ställs en isolerad låda med ramar och ånga från en tapetborttagare leds in i lådan via ett hål i sidan. På med locket och efter en stund rinner vaxet ut genom ett hål i botten. Allt hade varit perfekt om jag inte varit så kvällstrött. Smältaren puttrar alltid på fram emot kvällningen. Jag orkar aldrig rengöra smältaren samma dag så det klibbar fast vaxigt skräp i botten som är ett elände att skrubba bort. Jag funderar på att göra som vår bitillsynsman föreslog, att man gör en engångsvariant med ramarna i en plastsäck. Ångan leds in och vaxet rinner ut ur ett hål i botten. När allt är klart lyfter man ut de rena ramarna, tejpar igen hålet i botten och slänger hela påsen med kladd i soporna. De fina, ljusa vaxramarna är höstens finaste skatt så det gäller att vårda dem ömt. Första året som biodlare ställde jag ett fat med ättikssyra högst upp i stapeln med ramfyllda lådor. Annars kunde vaxmotten komma och ta dem, trodde jag. Det gör jag inte om. Det stank gammal sill och ångorna fick allt av järn att rosta. I stället följer jag ännu ett råd från min mentor Irma och har inte sett ett enda mott sedan dess. Ramarna slås in i var sin bit tidningspapper innan de hängs in i rena lådor som ställs in i en stapel i slungrummet. Det känns som om att slå in julklappar men bina får dem i vårpresent när samhällena börjar växa. Tänk på det om vintern känns lång. Snart börjar äventyret igen så räkna månaderna. I mars flyger bina igen! 6
Aktuellt i oktober Årssammandrag och nyplanering ANDERS BERG Med invintringen upphör i stort sett det egentliga arbetet i bigården för året. Det som återstår är att lägga på en tunn filt över täckbrädorna samt eventuellt behandla bisamhällena mot varroakvalster. början av oktober brukar regelbundet I komma en brittsommar, då bina på nytt lockas ut till fröjdfullt surrande kring flustren. Under perioden oktober månad gäller, att göra en sista enkel kontroll av samtliga samhällen. Följande åtgärder/ iakttagelser i bigården bör göras: Lägg på en tunn filt på bisamhällena. Packningen får inte vara för tjock. Det gäller att kyla ner bisamhällena så att inte yngelsättningen tar fart igen. Eventuellt behandla bisamhällen mot varroakvalster (nerdroppning av oxalsyra) Gör en återblick av biåret. Samman- ställ dina anteckningar om varje bisamhälle. Gå igenom kakförrådet. Sortera ut alla mörka (svarta) kakor, sådana med mycket drönarbygge, de som är deformerade på ett eller annat sätt och är olämpliga för yngelsättning. Rensning av vax. Ta hand om avtäckningsvax och ramar med vax som behöver smältas och rengöras. Se till att mössen inte får möjlighet att ta sig in i bihus. Påbörja eventuellt att tillverka nytt alternativt reparera bimateriel. Förhoppningsvis bjuder oktober månad på några vackra soliga dagar, där man kan njuta av binas surr. Även efter att löven har fallit, kan enstaka flygdagar förekomma. Detta är bra så länge det inte är snö på backen. En bild från en vacker senhöstdag i slutet av november månad, bin från några enstaka samhällen, där solen låg på, var ute och flög. 7
Biodling i halmkupor 2009-2011 Burseryds Biodlareförenings Leaderprojekt OLLE ANDERSSON I slutet på 90-talet fick jag en förfrågan om att placera en bikupa hos Svante Ljungkrantz i Burseryd, men han önskade en halmkupa. Mitt svar var att jag bara hade uppstaplingskupor. På ett årsmöte 2007 var Svante och kåserade om jordbruk i gamla tider, berörde då biodlingen som var betydande på gårdarna. Någon månad efter detta möte var jag på en information om Leaderprojekt Västra Småland. Då kläcktes idén om halmkuporna. Vi upprättade projektförslag och fick det godkänt. Nu började ett roligt arbete att hitta underlag för tillverkningen. Jag började på Google (datorn) och hittade flera uppslag. Letade sedan på SLU:s bibliotek. Där fanns några gamla böcker som handlade om biskötsel i halmkupor. Jag fick låna en gammal bok, Biodling i Runda Halmkupan, som var skriven av Länsbiskötare inom Uppsala län E.W Johansson, skriven 1898 (endast 3 ex i landet). Boken skickades till biblioteket i Gislaved där jag fick läsa den. Alexander Lundgren skrev en bok om halmkupeskötsel 1914, mycket instruktiv (passar även i dagens biodling). Ett bra napp fick jag julen 2009 hos en god vän, ett tidningsurklipp som handlade om Bikupetillverkning i Bredaryd anno 1915. Här löstes flera knutar. Tidningsartikel och annons från 1915 om runda halmkupor med ramar. Per Pettersson i Anderstorp har en stor samling av gamla bitidningar, från åren 1915-1917 med annonser om halmkupor som jag fick låna. Dessutom har Per tillverkat halmkupor i sin ungdom så vi fick låna en ställning, samt lite övrigt material av honom. Under vintern har vi varit samlade några gånger för att studera och klura ut hur vi skall arbeta. Efter den snörika vintern var det dags 8
Här slår vi med lie. Närmast Erik Andersson bakom honom t v Kennet Sjögren. I mitten är ägaren till rågen Arne Rydkvist. Kafferast efter avslutat arbete, riakraken som bakgrund. Kennet, Lennart, Erik, Arne, Sive. Per Persson när vi startade tillverkningen. att hämta ställningen till den stora kupan, som förvarats i en ödestuga. Bröderna Bernt och Harry Andersson talade om att deras far Erik Andersson och en farbror Carl Johannes Andersson hade använt denna ställning i sin fabrik (se bilder). Råghalmen som används till kuporna har odlats av Arne Rydkvist, Släthult, Burseryd. I början av augusti samlades 10 medlemmar för att meja (slå) av rågen på gammalt sätt, binda neker och ria (västgötska) kraka, torka nekerna. En vecka senare kördes rågen till en loge för att slagtröskas (bankas) för att få bort Här är vår första kupa färdig att avformas. rågen jämte axen. Den 31 maj samlades vi hos Sven- Erik Frisk Helgarem för att starta vår halmkupetillverkning. Per Pettersson, N. Bohult,Anderstorp visade att gamla takter sitter kvar. Det var ca 65 år sedan han jobbade med att göra halmkupor. Man måste skala och ansa halmen innan den går att använda. Vi började med att göra överdelen (skattlådan). Det som Per tillverkat i sin ungdom. Fem dagar senare var 2 kompletta jämte en pallställning klar. Den 23 juni befolkades den första 9
Här binds väderskyddet på (Olle) halmkupan i Hembygdsgården i Burseryd. En avläggare med nyparad drottning blev kupans första invånare. Samhället utvecklades bra. De började att bygga på några lister i översta kupan. För att hjälpa bina att bygga som vi ville har det försetts med tunna ramlister, och för att underlätta skattning. Samhället är invintrat på sin egen honung samt 6 kg apifonda. Hoppas att bina flyger ut till våren. Jag vill även tacka vår utmärkte fotograf Sven-Erik Frisk (85 år) som dokumenterar allt som händer i föreningen och bränner ner på CD-skivor för att sparas till eftervärden. Här är skattlådan. Bottenlådan av kupan är lika. Här är kupan på plats i hembygdsgården i Burseryd. 10
preben.kristiansen.sbr@biodlarna.org PREBEN KRISTIANSEN Bihälsokonsulent Bihälsa Resistens mot fluvalinat Som nämnts i Bitidningens juli/augustinummer påvisades det tidigare i år resistens mot fluvalinat (den aktiva substansen i Apistan) i några bigårdar i Värmland. Under sommaren har resistens påvisats i en bigård i Skåne. Varroabekämpning i den bigården har sedan 1993 gjorts enbart med Apistan, och i de tre biprover På SBR:s webbplats (www.biodlarna. se/instruktionsbigårdar) finns det nu information om några av de instruktionsbigårdar som finns runt om i landet och där varroabekämpning under ett antal år gjorts med borttagning av drönaryngel och organiska syror. I Hästveda föreningsbigård, som ligger ca 15 km norr om Hässleholm, har re- som togs i mitten av juli låg antal kvalster per 100 bin mellan 8 och 12. Hur utbredd resistensen är vet vi ännu inte, men den förekommer förmodligen på flera ställen. Om man misstänker resistens i sin bigård och har behandlat med Apistan eller Bayticol (som innehåller den aktiva substansen flumetrin, en syntetisk Behandling med oxalsyra Behandling med oxalsyra innebär att samhällena övervintrar med få kvalster och att kvalstermängden är låg vid början av nästa säsong. Om ingen behandling gjorts tidigare i år eller om behandling gjorts i augusti eller september med myrsyra eller Apiguard, rekommenderar jag också behandling med oxalsyra. Eftersom oxalsyra enbart dödar kvalster som sitter på vuxna bin blir effektiviteten mycket lägre om det finns täckt yngel när behandlingen görs, det gäller även vid en liten yngelmängd. För att uppnå bra effekt av behandlingen skall den därför först genomföras efter det att allt ynglet har krupit. Ifall man inte vill vänta tills det sista ynglet har krupit, kan man innan behandlingen plocka bort de ramar där det finns lite täckt yngel kvar. Den lösning som ska användas för behandling erhålls genom att blanda oxalsyra (dihydrat), socker och vatten i följande viktförhållande: 7,5:100:100. Blandar man 75 g oxalsyra med 1 kg socker och 1 liter vatten erhålls 1,66 liter färdig bruks- Instruktionsbigårdar lösning, vilket räcker till behandling av drygt 50 samhällen. Det går naturligtvis att blanda till en mindre mängd lösning. Men då det är viktigt att få rätt koncentration på lösningen är det bäst att blanda till en större portion. Se även till att såväl sockret som oxalsyrakristallerna är ordentligt lösta i vattnet. Hittills har jag rekommenderat att behandling inte ska göras vid en lägre temperatur än 0 C, men erfarenheter från bl. a. Tyskland och Finland visar att det går bra att behandla vid temperaturer ned till -5 C. På SBR:s webbplats (www.biodlarna. se/oxalsyrabehandling) finns mer om behandling med oxalsyra. Information finns även i broschyren Varroabekämpning med ekologiska metoder (Jordbruksinformation 10-2001), som kan laddas ner från Jordbruksverkets webbplats (Rapporter, broschyrer och blanketter > Djur- och veterinärfrågor > Trycksaker > Biodling). pyretroid närbesläktad med fluvalinat) kan det enligt min uppfattning vara en bra idé att genomföra en behandling med oxalsyra när bisamhällena är infodrade och yngelfria. Information om hur test för resistens kan göras finns på www.biodlarna.se/fluvalinatresistens. Med en doseringsspruta droppas den ljumna oxalsyralösningen på bina i kakgatorna. Dosen oxalsyra ska anpassas till samhällets styrka: litet samhälle: 20-25 ml, normalt samhälle: 25-30 ml, kraftigt samhälle: 30-35 ml. Foto: P. Kristiansen. gistrering av nedfall vid behandling gjorts sedan 2002. De tre senaste säsongerna har det inte gjorts behandling med myrsyra, utan behandling har gjorts med oxalsyra på hösten och borttagning av drönaryngel tre-fyra gånger under försommaren. Undersökning av det naturliga nedfallet har varje år gjorts veckovis från början av juni till mitten av augusti i alla samhällena. I år har inga kvalster påvisats i det naturliga nedfallet. För att avgöra om behandling med oxalsyra är nödvändig i år kommer biprover från bigården senare i år att undersökas för varroa. Information om bigården i Hästveda finns på www.hastvedabf.se. Klicka på Varroa för att komma till sidan om hur varroa bekämpas i bigården. 11
En säsong för hobbybiodlaren GERTRUD HANSSON Jag höll föredrag för ett 40-tal åhörare på ett tisdagskafé i vårt församlingshem. De följde intresserat min berättelse om att vara hobbybiodlare. Arrangör var vår pensionärsförening som har ett samarbete med kyrkan. Jag föreslog att vi kunde bjuda in även min biodlarekollega som är bitillsynsman från NV Skånes Biodlareförening i Helsingborg. Han skulle prata om bisjukdomar i anslutning till mitt föredrag. Jag är hobbybiodlare sedan elva år och sedan dess medlem i NV Skånes Biodlareförening där jag är en av flera i honungsbedömningskommittén. Jag berättade med hjälp av mina 90 trädgårdsfotografier som jag hade lagrat på ett USBminne. Med hjälp av dator och projektor visade jag hur fjolårets biår från vinter till vinter hade varit. Biodlare över en natt Man kan säga att jag blev biodlare över en natt. Det hela började med att min arbetskamrat berättade att hon hade anmält sig till en biodlarkurs på Medborgarskolan, men visste inte om den skulle komma igång. För få anmälningar hade kommit in. Jag anmälde mig genast och kursen kunde därmed komma igång. Vi lärde oss en del och med tiden kom vi på idén att tillsammans börja som biodlare och använda min trädgård för uppställning av bikuporna. Min man hade ingenting emot det och innan kursen var slut var vi båda ägare av var sin bikupa. Vi köpte begagnade Skälderhuskupor med innehåll dvs var och en med 40000 bin av en erfaren och äldre biodlare från Viken. Vid uppställningen kollade han att placeringen av kuporna var på rätt ställe och att bina inte hade sin flyglinje för lågt över granntomten. Dessutom var han nöjd med att bina hade tillgång till färskt vatten genom vår damm som min man anlade några år efter vi hade flyttat hit. Idag äger Det är viktigt med mycket yngel i kupan tidigt på säsongen för at måga bin ska kunna samla nektar under huvuddraget. Även i slutet av säsongen är det viktigt med yngel för att få rikligt med bin som kan övervintra bra. jag ensam dessa bikupor. Erfarenheten sade att man skulle ha minst 3 bisamhällen ifall ett skulle falla offer för sjukdom eller bli utan drottning. Och inte minst är det bra för naturen att ha något mer än minimum. Jag nöjer mig dock med två samhällen. Jag får räkna med att en dag måste jag ta hand om en bisvärm. Mars I mars månad blir det min tur att komma igång. Vid temperatur över 12 i skuggan och vindstilla, oftast i slutet av mars, hjälper jag bina med utrensning av döda bin som har fallit ner på bottnen över vintern. Ibland är det mindre med döda bin, ibland mer. April I slutet av april blommar de japanska körsbärsträden och plommonträden och binas pollinering är viktig för att få mycket frukt. Maj Det är maj månad. Drottningen har varit flitig och bina har blivit många till glädje för biodlaren. I bikuporna finns den äggläggande drottningen, drönare och arbets-, am-, vakt- och samlarbin. Äggen läggs, som sedan blir larver och efter 21 dagar gnager det färdiga biet hål i vaxlocket och kryper fram. Drönarna kommer fram efter 23 dagar. Drottningen redan efter 16 dagar. Tillväxt Samhället är starkt och det kan bli upp till 60000 bin i kupan under högsäsongen. Drönare bidrar till att skapa harmoni mellan bina och finns framförallt för att befrukta drottningar som flyger ut vid varmt och soligt väder i juni/juli för att bli parade. En drottning parar sig med 15-16 drönare, men det kan bli fler också. Bina behöver nu mycket vatten och utrymme för att undvika svärmning. Skörd All blomning kommer på en gång och skattlådorna blir fyllda med honung. Finns blommande raps i maj inom 2,5 km, ta reda på om bina flyger dit. Se åt vilket håll de flyger. Höstrapshonung som oftast blommar i maj kristalliserar snabbt i kakorna och bör därför slungas så snart 12
rapsfältet har blommat ut, inklusive ramar som kanske inte ens är halvtäckta med vaxlock. Min första slungning skedde i början av juni månad. Honungen är mycket god. Bina har hittat andra dragkällor, t ex fruktträd, maskrosor, kastanjeträd och inte nått rapsfältet. Svärmar Det är mycket varmt och jag njuter med en bok i skuggan på terrassen. Plötslig brusar det nere vid bikuporna. Hälften av samhällets bin har gett sig av tillsammans med sin drottning och hittat en plats högt uppe i det gamla äppelträdet. Förlusten kan bli stor och jag måste försöka att fånga in svärmen och stöta ner den från grenen. Jag klarade inte att fånga in svärmen och var besviken. Jag kunde inte nå bina. Sent på kvällen fanns svärmen kvar men tidigt på morgonen innan 5-tiden dagen efter hade den gett sig av. Eftersvärmen, en vecka efter den första svärmen gav mig mer nöje. Jag lyckades lätt att fånga in den och på så sätt har jag fått mitt tredje samhälle. Vår biodlareförening hade i juli månad sin årsutflykt till en annan föreningsbigård på Österlen där vi kunde beskåda olika drottningodlingar. Honung Sommarvärmen är här! Det är nära 30 grader och helst vill jag ligga under trädet och höra bruset av bina och titta på den blomsterrika trädgården. Men nu har jag ingen ro längre. Bina behöver plats i kupan och jag vill känna doften av den nyslungade honungen. Det är förmiddag. Jag förbereder för att tömma skattlådan. Jag borstar av bina från ramarna som är minst halvtäckta av vax och flyttar över dessa i en tom 5-ramars skattlåda. Detta gör jag i omgångar och helst vill jag slunga minst 12-15 ramar denna dag. Arbetsrummet är nystädat och slungan står på sin plats. Med avtäckningsgaffeln tar jag bort täckvaxet som jag senare smälter ner till en guldtacka av vax. Tre ramar får plats i handslungan och honungen flyter som guld genom grov- och finsil ner i honungshinken. Doften av honungen och vaxet är bedövande. Jag älskar honung! Den smakar av hallon, lavendel, rallarros. Hinken får stå i vårt kyligaste rum. Efter en eller två dagar har luftskum samt lite vaxrester och pollenklumpar som slunkit med flutit upp och då tas dessa bort med hjälp av ett stycke bakplåtspapper. Sedan börjar den dagliga omrörningen med ett träskaft. Denna måste göras för att honungen ska bli finkornig och jämförelsevis mjuk. Vattenhalten i honungen får inte överstiga 20%. Konsistensen skall helst vara slät och ej sandig. En bra lukt och smak. Ingen främmande färg. Augusti Vi är inne i slutet av augusti månad. Honungen är slungad, binas utrymme har minskat till 2 lådor. 15-16 kg socker i form av sockerlösning ska snarast ges till varje samhälle samtidigt som behandling mot varroa sker. Viselöst? Svärmsamhället ger mig bekymmer. Jag har inte sett drottningen på länge och inte heller finns det yngel. Övervintringen är i fara! Jag rådfrågar min biodlarkollega. Förslaget att slänga ut bina väckte inte direkt min begeistring. Jag borstade försiktig av bina på ett gammalt lakan. Nu skulle bina i fall de inte hade någon drottning söka sig till de andra samhällena var idén. Över natt regnade det och jag tänkte hela tiden på de stackars bina. Ytterligare en dag gick och ingenting hände. Den tredje dagen ringde jag upp samma kollega och han var nu säker på att det fanns en ungdrottning och att jag skulle föra tillbaka bina till kupan. Under tiden hade jag tagit bort de äldre ramar som efter den 1 oktober skulle lämnas in för rengörning och nersmältning av vaxet. Det var inget annat att göra än att göra om det hela. Nu hän- Honung är lön för mödan. Foto: Bosse Malmgren. der något! Klockan är 14.35 när bina gör sin stora vandring tillbaka till kupan. Jag är fascinerad och vid 15-tiden skrek jag högt till min man: Jag ser drottningen!! Klockan 15.45 var alla bina på plats. Nu skall hon para sig om hon inte redan gjort det. På kvällen tillsatte jag genast sockerlösning. Det blev en bra natt! Kanske skulle jag agerat tidigare genom att ta bort drottningen och hjälpa till så att bina hittat till de andra samhällena. En ny vår En ny vår kommer, med stigande värme men kalla ostvindar. Snart ska jag kunna öppna samhällena igen, mest nyfiken på hur det har gått med svärmsamhället. Svärmen på lakanet gick in i kupan. 13
Honung och makadamianötter gör livet bättre i El Salvador ANIA JANERUD, text och bild I Morazán i El Salvador lever 80-talets gerillakämpar numera ett betydligt lugnare liv. Tack vare stöd från Kooperation Utan Gränser kan de försörja sig på biodling och framställning av makadamianötter. Reina Rodriguez och Salvador Martinez hade båda kämpat mot arméns dödskvadroner under det långa inbördeskriget. När de fann kärleken 1996 stod de, precis som tusentals andra, utan inkomst, hem och jord att bruka. Tack vare 1992 års fredsfördrag fick de tillgång till mark och lån från staten. Men efter 11 års krig var det inte bara de som glömt bort hur man bedriver jordbruk. Det var därför Fecanm bildades, berättar Reina. Satsning på jordbruk bromsade flykten till USA Fecanm (Federationen för jordbrukskooperativ i regionen Morazán) bildades för att rädda den utdöende bondekooperativen på landsbygden och försöka bromsa den massiva flykten till USA. Tack vare svenskt bistånd kunde Fecanm göra en studie för att avgöra vilka grödor och inkomstbringande aktiviteter som var bäst lämpade i området. Fecanm höll jordbruksutbildningar och hjälpte till med bildandet av kooperativen. De kom fram till att det vore värt att göra ett försök att satsa på biodling och makadamianötter, säger Reina. Kooperation Utan Gränsers stöd till Fecanm går bland annat till: Utrustning och utbildning till cirka 70 biodlande hushåll Startkapital och utbildning till cirka 40 makadamia-producenter Jordbruksutbildning i Fecanms tretton kooperativ, där medlemmar till exempel lär sig öka skördarna av stapelgrödor som majs och bönor Utbildning hur man framställer ekologiskt gödsel Diversifieringsprojekt där stapelgrödorna kompletteras med fruktodling för extra vitaminer och inkomster Återplantering av skog i regionen Stöd och utbildning till kooperativens kvinnokommitéer som arbetar för ökad jämställdhet Utbildning till fem kvinnogrupper som arbetar med produktion och försäljning av tvål och shampo Utbildning till Fecanms anställda och förtroendevalda i företagande och datakunskap Stöd till Fecanm påverkansarbete mot kommunerna i regionen, för att de ska satsa mer på hälsa och jämställdhet. 14
Honung blir till lönsamma naturmediciner Jag kom med i pilotprojektet för biodling. 2004 började jag med fem kupor. I år har jag 30 kupor. Hälften av honungen säljer jag till EcoMorzán och andra hälften blir till drygt 500 halvlitersflaskor med honung för den lokala marknaden. Reina är själv delägare i Fecanms biodlares nystartade företag EcoMorazán. I en liten fabrik förädlas honungen till olika traditionella naturmediciner som ger en betydligt högre inkomst vid försäljning än honungen. Jag investerar fortfarande allt jag tjänar i att utöka produktionen. Men snart kommer det att bli lönsamt, och det här har varit ett jättefint experiment att få vara med i, jag ser ju hur det växer och växer, säger Reina och skrattar. Besök Fencanms hemsida (på spanska): www.fecanm.org Silvia Sáenz saluför EcoMorazans produkter Reina vid sin biodling Salvador, Reina och deras son Ingmart 15
Mer Bin i Gränna STURE KÄLL Den här historien börjar i december 2009. Jag hade bestämt mig för att gå i pension vid årsskiftet för att få mer tid för mina intressen, bl a biodling. Jag hade under ett antal år ägnat mycket tid åt mitt arbete och inte haft tid att delta i kurser eller möten utöver de få jag som ordförande ordnat i Gränna bf och inte varit aktiv i distriktets arbete. Då en kväll ringer Olle i länets valberedning och undrar om jag kunde bli ordförande i distriktet. Känner mig hedrad, men mycket överraskad och kunde inte förstå varför de vände sig till mig. Nåväl, efter någon veckas betänketid tackade jag ja till uppdraget och insåg att jag därmed borde vara mera aktiv i föreningslivet runt biodling. Hann knappt tänka tanken att försöka samla ihop till en nybörjarkurs i Gränna förrän två personer ringde till mig och anmälde sitt intresse. Det blev fem deltagare i kursen och vi satte upp målet att alla skulle vara biägare innan sommaren 2010 var slut. Erik hade redan ett samhälle, som han gjorde avläggare från och gav till Lasse. Jag tänkte försöka ordna avläggare till Ilona, Pia och Vanja, men hade lite svårt att skrapa ihop yngelramar efter den kraftiga vinterdödligheten. Då hör Anders i Länsmansgården av sig och undrar om vi vill ha en svärm till nybörjarna. Jag tackar och hämtar och det blir en svärm till. Svärmarna är aktiva som vanligt och det finns tillräckligt med yngelramar för att göra samhällen, när våra odlade drottningar är parade. En pusselbit på plats. Så var det kupor? Det var inte läge att för de tre tjejerna att köpa nya kupor för tusentals kronor. Var finns det begagnade? En eftermiddag när jag cyklar till bybastun blir jag stoppad av en bil. Det är Örjan, som har sommarstuga en bit bort, som undrar om jag vet någon som är intresserad av begagnade bikupor. Så var den pusselbiten på plats också! På Örjans uthusloft fanns också en gammal halmkupa. Jag förde på tal att en annan granne, estet ut i fingerspetsarna, gillade formen och ville ha en halmkupa med bin i sin trädgård. Jag fick ta med mig halmkupan. Grännaortens Bf fick fyra nya entusiastiska medlemmar och deras samhällen överlevde vintern. Erik har flyttat tillbaka till sin hemby och engagerar sig för bygdens väl och ve. Han upplyser mig om möjligheten att få Leader-bidrag och tycker att vi borde ha en föreningsbigård där vi kan ta emot förskole- och skolgrupper för att berätta om bin och biodling. Under våren 2011 skriver jag en ansökan och Leader Sommenbygd beslutar att ge oss 14 500 kr i stöd till en förenings- och visningsbigård, om vi gör motsvarande insats i ideellt arbete. I föreningen har vi under försommaren 2011 gjort en enkel och kollektiv 16
drottningodling. Vi satte in en NC-kassett i ett bra samhälle med goda egenskaper. Drottningen lade ägg i kopparna på andra dagen. När larverna kläckts hämtade de som ville larver, tog med sig hem och ordnade amsamhällen på lite olika sätt: skattlåda, viselöst etc. Vi var tidigt ute och gjorde det i maj månad, men fyra deltagare fick ca 20 drottningceller uppmatade. Fullt tillräckligt för den lille biodlaren. Nu har vi köpt tre bikupor och en visningskupa samt byggt rejäla skärmar för en föreningsbigård i Örserum 12 km öster om Gränna. Föreningen har fått två avläggare, som vi gör tillräckligt starka för invintring. Vi bjöd in alla intresserade till vår invigning den 20 juli kl 19-20. Det kom ca 75 personer efter att lokaltidningen gjort en bra artikel. Vi bjöd på många honungssorter från medlemmarna, bröd och kaffe. Det blev många intressanta samtal, mycket titt i visningskupan och även i en vanlig avläggare. I mitt invigningstal påstod jag att föreningens ambition är att nybörjare skall få sitt första samhälle gratis avläggare ur föreningsbigården, att föreningsmedlemmarna kan odla fram bra bruksdrottningar och att vi skall informera skolor och allmänhet. Det var väl optimistiskt att med några få bisamhällen både skapa avläggare och odla drottningar, insåg jag i efterhand. Men så kommer skolchefen på Grennaskolan Riksinternat AB och resonerar med mig om att ha bikupor i skolans fantastiska trädgård som ligger centralt i Gränna ovanför torget. Antagligen kommer vår förening att ta hand om skötseln av några bikupor, som ägs av skolan. Så då kan vi göra avläggare på det ena stället och odla drottningar på det andra och allt blir genast mera realistiskt. Honungen i Gränna blir inte alltid så lyckad på eftersommaren, när bina söker sig till sockeravfallet från all godistillverkning. Under en period hade massor med pusselbitar fallit på plats. Grännaortens Bf har vaknat ur sin törnrosasömn och nu väntar nya möjligheter. Det har bara börjat och nu har jag tre personer i en nybörjar kurs, som skall skaffa bin kommande säsong. 17
Älskar du dina bin? UNDINE WESTPHAL, Ölands Bf (bosatt i Hamburg /Tyskland) Idén till den här berättelsen kom efter att jag läst en artikel i en tysk bitidning. Där beskrivs en teknik hur man tar bort munnens delar på yngre drottningar. På så sätt kan man ha mer än en drottning i bikupan. Artikeln grundar sig på något som hänt i Kina. Jag undrar och frågar mig, älskar kineserna sina bin? Sjutton också! Det ju har ingenting att göra med kärlek till bina. De verkar inte respekteras som levande varelser. Älskar en biodlare sina bin, när han tittar i bikupan mycket snabbt, utan rökpust och biborste? Och i nästa stund ställer han två lådor på varandra och dödar kanske i genomsnitt sjuttiofem bin? Många biodlare blir visserligen med tiden avtrubbade. Och tycker kanske inte att det gör någonting om några bin dör. Var snäll och försök att betrakta situationen med barnens ögon. Barnen är först och främst nyfikna. Vi biodlare anser att bin är nödvändiga, och att den fantastiska pollineringen är mycket viktig och hur usel världen skulle vara utan bin, osv. Och i nästa sekund drunknar femton bin i sockervattnet. För att vi glömde sätta på locket. Egentligen obegripligt! För barnen är vartenda bi viktigt. En dag i skolan observerade jag fyra elever som försökt rädda ett bi från att drunkna i dammen. Resultatet efter tjugo minuter: Fyra genomblöta elever och ett räddat bi. Strålande! De här eleverna älskade sannerligen det här biet. Jag vet, när jag började med biodling var varje bi viktigt i mina ögon. Jag tog själv upp bin från gräset och satte dem på flustret. För att de var svaga och det gjorde ont i hjärtat på mig att inte hjälpa. Men ur biodlarnas ögon var detta visserligen en Rök runt kanterna för att få bort bina och undvika bikross innan du sätter på en låda. grov felbedömning och jag har också slutat att göra det. Jag tror inte att biodlare ska smeka och kyssa sina bin för att visa sin kärlek, men lite mer respekt för varelserna det är en bra början. Var snäll och slut dina ögon ett ögonblick. Lägg ner handen med handflatorna på knäna. Föreställ dig en underbar varm härlig sommardag. Känn värmen i handflatorna. En varm sommarvind smeker dig. Blommorna doftar härligt och någonstans till vänster i trädgården står dina bikupor. Du hör hur flitigt bina surrar. Och en av dem landar precis på din hand. Hon kryper hit och dit och i nästa sekund tror du att hon tar en paus. Du känner hennes små ben och den luddiga kroppen på din hud. Det kittlar lite. Och nu var snäll och öppna ögonen igen älskar du dina bin? Jag gick aldrig på waldorfskolan. Jag är inte heller någon ekologisk biodlare (KRAV). Jag kanske bara är en liten godhjärtad biodlare. Kanske beror det på arbetet med alla elever. Reservera lite tid under det kommande året och sätt dig vid bikuporna med en härlig kopp kaffe och känn glädjen av att vara i närheten av dessa underbara bin. De är verkligen små under. Och var snäll och låt munnens delar på drottningen vara i fred! 18
100 års-jubileum för Hallands distrikt Den 4 juni firades hundraårsjubileet för Hallands biodlareförening vid Åkulla fritidsanläggning som är beläget mellan Varberg och Ullared. Nästan som på beställning sken solen skönt och det var en riktigt fin dag för både människor och bin att vistas utomhus. Ett femtiotal personer hade samlats för att gemensamt fira hundraåringen. LP:s biodling visade biredskap och tillbehör där besökarna även kunde handla det som visades. Ordf Sören Ohlsson hälsade välkommen. Spelemän från gruppen Carlamännen och Gustavssons stod för musik. Ett intressant föredrag hölls av Arne Johansson, vice förbundsordförande i SBR. Middag med både förrätt och efterrätt. Allsång ur sånghäften. Det var också prisutdelning från poängpromenaden till tre duktiga pristagare. Varbergskretsen har tagit fram en minnesskrift till jubileet som lämnades över, 1 ex vardera till Sören och Arne för SBR:s arkiv. Stort tack till alla som kom och gjorde det till en trevlig och minnesvärd kväll. Mariette Andréasson Festdeltagarna samlar ihop sig. Foto: Leif Andréasson Norgeresa med Varbergskretsen Det första stoppet gjordes för att se på Seatons storslagna gravmonument i Göteborg. Reseledaren, Nils G Carlsson, hade informerat om historien bakom detta monument och Hyltenäs kulle tidigare under resans gång. På färjan mellan Strömstad och Sandefjord bjöds det på en riklig buffé. I Sandefjord mötte storbiodlaren Odd Gjermundröd upp och lotsade oss till sin anläggning för drottningodling och honungsproduktion med krainerbin i Andebu. Där fick vi veta att det har varit ett ovanligt regnigt och kallt väder, vilket starkt påverkat både honungsskörden och drottningodlingen. Han och sambon Berit Röd, bjöd på kaffe i en typisk norsk bondgård i en vacker kulturbygd. Inkvarteringen för natten skedde på Vidaråsen Landsby i Andebu. Här bjöds det på hemmaodlade ekologiska produkter. I anläggningen finns det både kyrka och teaterlokal. Nästa stopp blev i Drammen hos Nils Berthel Kvinge, som också är en känd storbiodlare i Norge, med buckfastbin som specialitet. Planeringen av Norgeresan hade Roar Ree Kirkevold hjälpt oss med, vilket vi är tacksamma för. Efter att ha passerat ett antal vägtunnlar, ställdes kosan hemåt med ett kort up- pehåll vid skalgrusbankarna i Uddevalla. En resa med kultur och natur som tema. Gert Lagerstedt. 19
Kursdeltagarna samlade fraamför kåtan. Foto: Åke Jonsson. Mer bin i Västerbotten KARL-UNO OLOFSSON Det var länge sedan en bikurs i Västerbotten samlade mer än 30 deltagare. Det hände pingstlördagen den 11 juni på Forslundagymnasiet i Umeå i regi av Gröna Navet. Medverkande var SBR:s förbundssekreterare Mikael Henriksson, Stig Hansson, projektledare för mera bin i Sverige, Per-Gunnar Olofsson, företagarcoach från LRF- Grön Framtidsgård och Olle Boman och Åke Jonsson Västerbottensbiodlarna. Kursens fokus var som rubriken antyder hur vi ska få mera bin i vårt län. Vi behöver och har förutsättningar för fler biodlare och odlare med mer än några få samhällen. Stig Hansson gav kursdeltagarna en bild av sin egen biodling i Skåne men också tips om hur vi kan gå vidare. Han berörde bland annat frågor hur man gör avläggare, stödutfodrar och behandlar samhällen som har varroa. Han tyckte att vi skall utgå från att vi har kvalstret och därför testa eventuell förekomst med hjälp av apistanremsa. Med sin stora entusiasm har han nog fått några av västerbottensbiodlarna att tänka vidare, lämna hobbystadiet och satsa på småskalig biodling eller deltidsarbete som biodlare. Med tanke på att västerbottenshonung är att betrakta som en delikatess med stor efterfrågan, bör vi biodlare i Västerbotten kunna gå vidare och utveckla vår verksamhet. Tack Stig för alla dina råd! För att utveckla vår verksamhet står bland andra LRF till tjänst med företagscoachning och om detta informerade Per- Gunnar Eriksson, vars uppgift är just att hjälpa företagare att starta och utveckla sin verksamhet. I det avslutande grupparbetet lyfte kursdeltagarna fram ett antal delprojekt, som sammantaget ska bidra till utvecklingen. Några av förslagen var hur vi kan utveckla avläggarverksamheten, skapa fadderverksamhet som stöd till nya biodlare, starta försök med andelsbikupor som ett sätt att hjälpa nybörjare in i biodlingsverksamhet och hur vi kan utveckla våra hemsidor som stöd för informationsoch kunskapsutbyte. 20
Min första svärm Mitt enda bisamhälle bestämde sig för att svärma denna min allra första sommar som biodlare! Hjälp, detta skulle ju inte hända, inte just nu i alla fall! Svärmen satte sig fem-sex meter upp i en rönn. Där hängde den i en fin droppformation men alldeles för högt! Vad göra? Ingen stege räckte upp. Först skulle min man skicka upp mig stående på en lastpall på lastarens lyftgafflar. Denna idé fick vi dock överge ganska snabbt när vi insåg att manövern skulle bli ganska riskfylld, och att jag trots allt inte skulle räcka upp. Det var väl bara att stå kvar där nere på marken och suktande titta på svärmen som skulle gå förlorad? Då kläcktes den smått vansinniga idén: Kompaktlastaren utrustades med en utdragbar aluminiumstege fastbandad på lyftgafflarna och en honungshink längst fram. Den klarade en plockningshöjd på 6-7 meter utan problem! Svärmen bärgades, så nu har jag två samhällen, och behöver inte grubbla längre på ifall jag skall göra den där avläggaren eller inte! En tacksam hälsning skickas till flera av medlemmarna i Wettle härads biodlarförening, som bistod mig med många goda råd per telefon denna för en nybörjare så dramatiska dag! Inger Larsson, Lerum Lättsam svärmhämtning Så länge jag kan minnas har det funnits biodling i Stockholms innerstad. Klassiska är bigårdarna på Skansen och i Tantolunden Av och till har det funnits biodling på andra ställen i innerstaden t ex i Vita Bergen och Haga. Inte att förglömma biodlingen på Reimersholme, som hade sin bigård vackert belägen i sluttningen ner mot Liljeholmsviken. Jag hoppas att den har kommit igång igen. Biodlingar på taken i City är dock nytt. Några försök med kupor på balkongen har gjorts men inte med någon framgång. Biodlingen i Stockholms innerstad har långa dragperioder och ger bra honungsskördar men övervintringen kan vara problematisk med störningar av olika slag. Viss vandalisering förekommer också. För bitillsynsmännen med Stockholm City inom sina distrikt är det inte ovanligt att hämta bisvärmar på de mest märkliga platser. Utan att vara tillsynsman blev jag själv ombedd att ta bort en svärm som satt sig i en liten prydnadsbuske på taket till ett kontor i Gamla stan. Det visade sig vara en terass med kaffebord och solstolar och med en strålande utsikt över Strömmen och Skeppsholmen. En liten skakning i busken och den stora svärmen ramlade ner i lådan. Sedan satt jag i en bekväm stol i solen och såg bina vandra in till drottningen. Visst, litet besvär hade jag med bina som satt närmast stammen men det kunde jag stå ut med. Bekvämare och mer stilfullt kommer jag aldrig att få det på någon svärmhämtning i framtiden. Bina fick ett nytt hem i Farsta Södertörns bf:s bigård i Skarpnäck. Nils-Erik Persson 21
Honung istället för heroin Foodmonitor.se publicerade den 10 aug en notis om att afghanska bönder hellre väljer att odla bin än att odla vallmo till narkotika. Produktionen av vallmo i provinsen Halmand har sjunkit med 15 % 2011. Det är ett brittisktamerikanskt-danskt utbildningsprogram som ligger bakom. En bonde som tjänar 450 dollar på vallmo under ett år kan på samma tid tjäna 1000 dollar på fisk-, frukt- och biodling. Speciellt biodlingar lämpar sig väl i Afghanistan. Honung används för att söta te och som ett naturligt läkemedel. Honung omnämns i Koranen. Uppgivna källor: bfbs.com, military.com, Huffington Post. Red Bigubbe Bikupa i Sprewald park i Tyskland. med munnen som fluster. Ingegerd Bigårdsskylt Om du inte redan gjort en egen bigårdsskylt till din utbigård eller köpt en från SBR, får du här ett tips från Folke Lindquist. Här ovan ser vi hur den ser ut. Snart finns det nya att köpa från SBR också. Folke skriver så här om den egentillverkade ovan: Där jag har bin i naturen har jag satt en skylt,. skriven på A4 papper och plastat in den. Den har gett ett antal samtal från intresserade personer och ingen skadegörelse. Den bleks av solen, men är lätt och billig att göra om. Skriver man på fotopapper så kan den hålla ett par år. Red Vårträff med SBR Quinnor i Skåne Vi träffades på plantskolan i Alnarp. Ett antal nyfikna kvinnor och ett par män möttes upp av Bo Lindahl och visades runt på Alnarps plantskola. Mycket intressant att höra om träden som växte där, vad man ska tänka på angående träd. Vi avslutade dagen med ett besök på Flyinge plantskola. Även där fick vi en massa tips och råd när det gäller träd och växter. Tack ännu en gång Bo Lindahl för ditt engagemang. Nästa träff är tänkt till 18.30 den 24 oktober i Kristianstad. Ämnet blir honungsbedömning. Anmäl senast 19 okt. Ulla o Ingrid 22
Nytt i Svensk Biavel Krister Linnell har lämnat Svensk Biavel med anledning av hans nya uppgifter inom HF. Hans styrelserepresentation från SBR ersätts med Matias Köping från Gävle och uppgiften som styrelseordförande ersätts med Lars Naimell. Detta beslutades på en extra bolagsstämma i Nässjö av ägarna SBR och BF. Ändringen gäller från 15 augusti. Lasse Naimell Tidiga krainerbin i Sverige F ör den som trodde att Krainerbinas förekomst är en ny företeelse i Sverige så läste jag bifogad artikel i Svensk Bitidning i marsnumret av årgång 1895. Lars Frösell, Fagersta NY UTVECKLINGSKONSULENT SBR:s nuvarande utvecklingskonsulent går i deltidspension 2012-01-01. Vi söker därför en ny utvecklingskonsulent med en tjänstgöring av cirka 75 %. Tjänsten inriktas mot att stödja biodlare som vill växa i sin biodling med fler bisamhällen varför näringslivserfarenhet och erfarenhet av större biodling är meriterande. Mer information hittar du på hemsidan www.biodlarna.se Du kan också kontakta: Förbundsordförande Jonny Ulvtorp, 0735-233 130 Facklig representant Maj-Britt Järnvall 0735-233 123 Sista ansökningsdag 1 november 2011. Skicka gärna in din ansökan till sbr@biodlarna.org Välkommen med din ansökan! Extra bolagsstämma i Svensk Honungsförädling AB Berörda kallas härmed till extra bolagsstämma i Svensk Honungsförädling AB Fredagen den 14/10 kl. 14.00 i bolagets lokaler i Mantorp För att få deltaga i stämman skall Du vara registrerad ägare av aktier i bolaget (har Du lämnat fullmakt till försäljning av dina aktier eller redan undertecknat avräkningsnota om försäljning till Lindahl Invest skall du inte närvara). Anmälan sker skriftligt till Svensk Honungsförädling AB, Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp eller via mail till: hf@biodlarna. org eller fax 0142-828 59 senast torsdag den 6 oktober 2011. Ärenden Antagande av ny bolagsordning Val av ny styrelse och suppleanter Fastställande av styrelsearvoden. Styrelsen Svensk Honungsförädling AB Kallelse sker via annons i Bitidningen, eller brev 23
Brev till redaktionen Internationellt diskussionsforum Det fanns en kommentar i en av de senare bitidningarna om att få veta mer om biodlare och biodling utanför Sverige. På LinkedIn på internet har jag skapat gruppen Beekeeping Worldwide där nu 669 personer är medlemmar. Medlemmarna kommer från all världens länder och man diskuterar alla typer av frågor. Senast har en man från Moldavien startat en diskussion om antibiotika i indisk honung. Om man skall resa till ett annat land finns Biodlarkartan där man kan lokalisera biodlare runt om i världen som man kanske kan besöka om det passar. Länkar: Beekeeping Worldwide (via kortlänken): http://tinyurl.com/3tmkorm Biodlarkartan: http://biodlarkartan.se/ Tomas Read Vaxinlämning Nu är det tid att lämna in ramar och vax. Vår inlämning är öppen oktober - mars. Vi säljer glasburkar i plastpaket som vanligt, pallpriser, 350, 500, 700 gr samt sexkantsburkar i olika storlekar. Ny slungare till nästa säsong - titta redan nu vad som finns? Har Du vår katalog - om inte, hör av Dig till oss så skickar vi den per post eller titta på www.joelvax.se/bikatalog.pdf Joel Svenssons Vaxfabrik, 266 94 Munka-Ljungby Tel: 0431-430055, Fax: -431855, www.joelvax.se, E-post: info@joelvax.se Semesterstängt 22 dec - 8 jan. Bitidningen Kvartssidor.indd 7 2010-09-03 15:41:53 24
Årsrapport över min biskötsel säsongen 2011 Upplysningar om biodlaren Skicka senast 31 okt till lokalavdelningens styrelse Man Kvinna Födelseår:... Upplysningar om min biodling Invntrade samhällen hösten 2010...st Förluster...st Avläggare bildade sommaren 2011...st Invintrade samhällen hösten 2011...st Honungsskörd totalt...kg Varroa Varroa. Första året varroa konstaterades var... Om du har varroa, ange bekämpningsmetod(er) Myrsyra Mjölksyra Oxalsyra Drönaryngelbortskärning Spärrbox Apistan Tymol Annat, ange vad/vilken metod... Ej bekämpat varroa... Namn Årsrapport över min biskötsel säsongen 2011 Upplysningar om biodlaren Kopia som behålles Man Kvinna Födelseår:... Upplysningar om min biodling Invntrade samhällen hösten 2010...st Förluster...st Avläggare bildade sommaren 2011...st Invintrade samhällen hösten 2011...st Honungsskörd totalt...kg Varroa Varroa. Första året varroa konstaterades var... Om du har varroa, ange bekämpningsmetod(er) Myrsyra Mjölksyra Oxalsyra Drönaryngelbortskärning Spärrbox Apistan Tymol Annat, ange vad/vilken metod... Ej bekämpat varroa... Namn 25
Årsrapport över min biskötsel tiden 1 oktober 2010 30 september 2011 OBS! Efter sammanställning (utan namnuppgifter) i lokalbf kastas biodlarens blankett. Ta ut blanketten ur tidningen eller kopiera den, fyll i den och skicka den till ordföranden i din biodlarförening. Du kan också ladda hem en blankett från SBR:s hemsida www.biodlarna.se och skriva ut den på din skrivare. Beroende på om du har program i din dator som klarar det kan du fylla i blanketten i datorn och sedan skriva ut den. Kanske kan du också spara den ifyllda blanketten till en ny pdf-fil och bifoga till ett mail till din ordförande i föreningen. Föreningen sammanställer alla årsrapporter och skickar ett sammandrag av alla medlemmars rapporter till distriktet som sammanställer föreningarnas rapporter och rapporterar till förbundet. Din rapport stannar alltså i föreningen. Genom denna statistikinsamling får distrikt och förbund värdefulla fakta om svensk biodling som används i kontakt med myndigheter och beslutsfattare för att förbättra villkoren för svensk biodling. Tack för din hälp! 26
Honungsbedömningskort Gulmarkerat ifylles av honungsbedömningskommittén Bedömningskorten returneras till biodlaren efter bedömningen. Detta ex behålls av biodlaren För beställning av SBR s honungsetikett krävs en godkänd honungsbedömning. Medlemsnummer: Namn: Genomförd Bihusesyn Nej Utg 100914 Ifylles av biodlaren inför bedömningen Ja Datum Båda korten ska bifogas den burk som lämnas till lokalföreningen för den årliga honungsbedömningen. Korten och ett frankerat kuvert med eget namn och adress, läggs i ett anonymt kuvert tillsammans med honungsburken och lämnas till lokalföreningen. Egenskaper Värdering Antal Renhet Konsistens Lukt och smak Färg Egenskaper Värdering Antal Avdragsvärde Inga partiklar 0 Renhet Partikel < 0,5 mm 1/partikel Partikel >0,5<1 mm 4/partikel Partikel > 1 mm Underkänd Slät 0 Konsistens Märkbart kornig -2 Sandig -4 Grusig -6 Bra 0 Knappt märkbart främmande inslag -1 Vattenhaltskontroll med refraktometer Vattenhalt > 20% % Underkänd Summa avdrag Maximala poängtalet 25 reduceras med summa avdrag. Bedömningspoängen ska vara 16 poäng eller högre samt genomförd Bihusesyn för godkänt honungsprov. Underkänt honungsprov Avdrag Noteringar (varje poängavdrag ska kommenteras) 25 - summa avdrag = Bedömningspoäng Godkänt honungsprov, SBR-etiketten får användas Ort År-månad-dag Honungsbedömningskommitténs ordförande Gulmarkerat ifylles av honungsbedömningskommittén Detta ex bifogas beställningen av SBR etiketter. För beställning av SBR s honungsetikett krävs en godkänd honungsbedömning. Avdragsvärde Inga partiklar 0 Partikel < 0,5 mm 1/partikel Partikel >0,5<1 mm 4/partikel Partikel > 1 mm Underkänd Slät 0 Märkbart kornig -2 Sandig -4 Grusig -6 Bra 0 Knappt märkbart främmande inslag -1 Tydligt främmande inslag -2 Obehagligt inslag Underkänd För honung normal färg 0 Ojämn färg -1 För honung främmande färg Underkänd Vattenhalt < 20% % 0 Lukt och smak Färg Vattenhaltskontroll med refraktometer Tydligt främmande inslag Obehagligt inslag -2 Underkänd För honung normal färg 0 Ojämn färg För honung främmande färg -1 Underkänd Vattenhalt < 20% % 0 Vattenhalt > 20% % Underkänd Summa avdrag Maximala poängtalet 25 reduceras med summa avdrag. Bedömningspoängen ska vara 16 poäng eller högre samt genomförd Bihusesyn för godkänt honungsprov. Underkänt honungsprov Ifylles av biodlaren inför bedömningen Medlemsnummer: Namn: Genomförd Nej Ja Datum Bihusesyn Avdrag Noteringar (varje poängavdrag ska kommenteras) 25 - summa avdrag = Bedömningspoäng Godkänt honungsprov, SBR-etiketten får användas Ort År-månad-dag Honungsbedömningskommitténs ordförande 27
Marknaden Säljes material mm Bi&Biodlingstillbehör Smedgatan 1, Svedala. Östra Industriområdet (vid Moltex) Öppet: April-September Måndag 15-17. Lördag 11-13 Övriga tider efter överenskommelse Tel 040-160032, 040-162080, 0708-955030, 0708-955025. Återförsäljare för Joel Svensson. Samma priser som i katalogen. Biredskap Freddy Duwe, Vårsta Malmtorpsv. 19, 14771 Grödinge Tel 08-53025347, 070-5107054 info@freddyduwe.com Öppettider se www.freddyduwe.com Sjölis perforator obet-beg. inkl transp.huv. 14.000:-. 0706690809 Silcentrifug 1500:-. Gjutform för dadantlåda 1500:-. Tel. 070-3597721 Skånes Biodlardistrikt Utbildnings- och informationsdag lö 22 okt kl 10-ca16 på Salliusgymnasiet Östergatan 15 Eslöv Olof Laurin informerar om sin biodling och hur han gör avläggare. Krister Linnell informerar om Honungsförädlingen AB samt framtida planer för det nya företaget. Lotteri. Uppmaning till medlemmarna: Tag med och visa biodlingsredskap eller annan utrustning som ni tycker är bra att jobba med i er biodling. Lunch. Sven Åke Nilsson kommer att föreläsa med temat Svensk honung- så blir den som bäst Ordf. Alf Sjöberg: Info från SBR. Lunch med kaffe och äpplen i pauserna ingår i kursavgiften 125: -, som betalas på plats. Bindande anmälan senast den 19 oktober till Ingrid Bondesson 042321285 eller E-brev i.b.b@telia.com. Max 120 personer får plats i lokalen, så först till kvarn gäller. Välkomna! Honung köpes! Vi hämtar grovsilad honung hos Dig, lånar ut tunnor och palltankar. Snabb betalning - bästa marknadspris. Krav, ljung och skogs betalas extra. Mats Karlsson 0122-30072, 070-2094950 Göran Sundström 070-5664268 Trådade Svearamar o halvsvea, oisol skattl bill. 0511-60369, 0709661898 gunnarem@hotmail.com Skaraomr. 30 parningskassetter, 20 ytterhus typ SBR, delvis begagnat. Tel 0346-50625. Redskap o utrustn f 25 samh. Skälderhus, LN, elslunga 4 ram, kupor, ramar, lådor, mm. 0705-744180 Silcentrifug i trekorgars CFM slungare, fixar ljungen utan problem. 6000 kr 0734-451930 Bisamhällen 3 st bisamhällen LN säljes. T 031-260699 28