Årsfakta verksamhetsåret 2009

Fortifikationsverket Kungsgatan 43 63189 Eskilstuna Tel 1-4444 www.fortv.se Fortifikationsverket Årsfakta 29 Årsfakta verksamhetsåret 29

Årsfakta Verksamhetsåret 29

Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Om Fortifikationsverket 6 Kunder lokalbehov 1 Fortifikationsverkets hyresgäster 1 Hyres- och arrendeintäkterna 12 Hyresreducering med 1 miljoner kronor 14 Upplåtelsernas förfallotidpunkter 14 Nyttjanderätter åt Försvarsmakten 15 Verkets ersättningar fördelat på olika verksamheter 17 Fastighetsbestånd 18 Lokalinnehav 18 Olika lokaltypers fördelning över landet 2 Markinnehav 22 Tekniska försörjningssystem 23 Övnings- och skjutfält 24 Nyckeltal för lokaler 25 Försvarsanläggningar och andra skyddade objekt 61 Försvarsanläggningar 61 Investering 62 Ekonomi 63 Domän 64 Skog 64 Jakt, fiske- och jordbruksarrenden 67 Investering 68 Den totala volymen för avslutade investeringsprojekt 69 Brukar- respektive ägarrelaterade investeringar 69 Andelen ombyggnadsprojekt oförändrad 7 Många små projekt 71 Andel byggherrekostnader 73 Avyttring 74 Försäljning 74 Avyttring av försvarsanläggningar och förädling 76 Ekonomiskt resultat 78 Begrepp och Definitioner 79 Kostnadsutvecklingen för Fortifikationsverket 25 Jämförelse med andra offentliga fastighetsorganisationer 29 Nyckeltal för sex lokalkategorier 31 Kaserner Förläggningsbyggnader 36 Utbildning 41 Kontor 45 Militärrestauranger 49 Materieluppställning 53 Materielunderhåll 57

Förord Fortifikationsverket arbetar för att bli Sveriges ledande förvaltare av nyttofastigheter och ändamålsfastigheter. För att lyckas med den ambitionen krävs att vi driver en verksamhet som strävar efter att prestera bästa möjliga resultat ur kundernas och uppdragsgivarnas synvinkel. Ett verktyg i detta arbete är den skrift du nu håller i din hand Årsfakta 29. Årsfakta är ett dokument som Fortifikationsverket har tagit fram de senaste nio åren. Årets version har fått en modifierad struktur. Syftet har varit att koncentrera sig på förvaltningen av det befintliga fastighetsbeståndet samt hur det har förändrats genom investeringar och avyttringar. Det är resultatet av verksamheten som redovisas, däremot berörs organisation och arbetsformer bara övergripande. Då det gäller uppdragsverksamheten, så har nyttjanderätter för Försvarsmakten tagits med. Motivet är att den totala upplåtelsen till Försvarsmakten skall kunna redovisas. Erik Dahlberg den svenska fortifikations grundare Skriften presenterar Fortifikationsverket med hjälp av nyckeltal och verksamhetsstatistik. Fokus ligger på nyckeltal som beskriver fastighetsbestånd, uthyrning, kostnadseffektivitet och ekonomi. Skriften vänder sig till läsare både inom och utanför verket. Internt skall skriften vara ett verktyg för jämförelser och en inspirationskälla för att arbeta med egna nyckeltalsanalyser. Ett viktigt hjälpmedel för att nå ökad effektivitet är att fördjupa sig i verksamhetens resultat på olika sätt. Fortifikationsverkets verksamhet är geografiskt spridd över hela landet och förutsättningarna att förvalta fastighetsbeståndet skiljer sig åt från ort till ort. Med hjälp av de fakta och nyckeltal som redovisas i denna skrift kan man mera ingående analysera den interna verksamheten och hitta de bästa vägarna för att vidareutveckla och ytterligare effektivisera. Interna och externa jämförelser är en framgångsfaktor i effektiviseringsarbetet och arbetet med att ständigt höja kvalitén i verksamheten. Eskilstuna i juni 21 Lena Jönsson Generaldirektör fortifikationsverket årsfakta 29 3

Sammanfattning Uppdraget Fortifikationsverket är en fastighetsförvaltande myndighet med stor variation i verksamheten. Uppdraget är att förvalta delar av statens fastighetsbestånd mark, byggnader, försvarsanläggningar, vägar m.m. Verket har ett regeringsuppdrag att bedriva fortifikatoriskt utvecklingsarbete för det svenska samhällets behov av kompetens inom skydds- och anläggningsteknik. Ekonomin Den totala omsättningen före finansiella intäkter 29 var 3 27 miljoner kronor, varav fastighetsförvaltningen svarade för 2 298 miljoner kronor (7 %), uppdragsverksam heten för 749 miljoner kronor (23 %) och avyttring av fastigheter inklusive realisationsvinster för 22 miljoner kronor (7 %) av omsättningen. Årsfakta I Årsfakta är det framför allt det öppna fastighetsbeståndet som redovisas. För att få en mera komplett bild kan man bl.a. läsa Årsredovisningen för 29, som innehåller en fylligare redovisning av Fortifikationsverkets uppdragsverksamhet samt Årsberättelsen för 29 och Miljöredovisningen för 29. Dessa publikationer kan alla erhållas via verkets Kommunikationsstab. De finns även tillgängliga på verkets hemsida www.fortv.se. Det framgår av Årsfakta 29 att: Lokalbeståndet omfattar ca 3,5 miljoner kvm bruttoarea och är ett av de största lokalbestånden i Sverige. Hälften av beståndet består av förråd av olika slag och hangarer. Framför allt lokalbeståndet, men även förvaltad mark har minskat successivt de senaste 12 åren. Lokalbeståndet har minskat från 6,8 miljoner kvm BTA till 3,5 miljoner kvm BTA. Under perioden 22 till 29 har kostnaderna för administration, drift samt energi och vatten haft en realt avtagande trend. Administrationskostnaderna har minskat med 1 procent sedan 28. Från 29 till 26 kr/kvm och år. 4 fortifikationsverket årsfakta 29

Sammanfattning Medelvärdet av årskostnader per byggnadskategori för perioden 25 29. Baserat på schablonfördelad kostnad för planerat underhåll. Kr/kvm BTA, 25 29 9 8 7 6 5 4 3 38 391 47 439 46 2 1 25 26 27 28 29 25 26 27 28 29 25 26 27 28 29 25 26 27 28 29 25 26 27 28 29 628 64 25 26 27 28 29 689 714 759 595 592 585 67 64 826 825 726 788 785 54 516 565 6 635 642 643 617 621 79 Kaserner Utbildning Kontor Militärrestauranger Materialuppställning Materialunderhåll Driftkostnaden som omfattar tillsyn och skötsel samt förebyggande underhåll har minskat med 9 procent och landade på 41 kr/kvm år 29. I jämförelse med andra fastighetsförvaltare inom offentlig sektor har Fortifikationsverket bland de lägsta driftkostnaderna för kontorslokaler. Energianvändningen minskade med 5 procent vilket motsvarade en minskning på 29 GWh från år 28 till 29. Det motsvarar elektricitet och värme för ungefärligen 1 villor under 1 år. Verket redovisar kostnaderna för sex olika typer av byggnader. Totalkostnaderna i löpande priser för dessa byggnader de senaste fem åren framgår av diagrammet ovan. Det är möjligt att jämföra Fortifikationsverkets hyror och kostnader med andra fastighetsförvaltare inom offentlig sektor. Sådana jämförelser visar att verket har bland de lägsta hyrorna och kostnaderna avseende kontorslokaler. 29 hyrde verket ut mer än 3,2 miljoner kvm BTA till framför allt Försvarsmakten och andra myndigheter inom försvarssektorn. Uthyrningsgraden har de senaste åren legat på drygt 9 procent. 29 hyrde verket in ca 565 tusen kvm LOA för Försvarsmaktens räkning. Det motsvarar 25 procent av det egna beståndet. Senaste året var investeringarna i fast egendom 479 miljoner kronor, varav investeringar i skyddade anläggningar m.m. utgjorde drygt 3 procent. fortifikationsverket årsfakta 29 5

Om Fortifikationsverket Fortifikationsverket är en av landets största fastighetsförvaltare, specialiserad på försvarsfastigheter ändamålsfastigheter speciellt anpassade för försvarssektorn. Kärnkompetensen är att skapa funktionella arbetsmiljöer för dessa myndigheter, allt från utbildningsoch kontorslokaler till testanläggningar, övningsområden och försvarsanläggningar. Verket har omfattande uppdragsverksamhet och genomför fortifikatoriskt utvecklingsarbete så att kompetens för det svenska samhällets behov inom skydds- och anläggningsteknik kan utvecklas och säkerställas. Uppdragsverksamheten berörs inte i denna skrift, med undantag av nyttjanderätter åt Försvarsmakten. Nytt dykcentrum i Skredsvik på Västkusten Fortifikationsverket är ett statligt verk under Finansdepartementet. Bland verkets kunder återfinns bland andra Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets radioanstalt. Verkets fastigheter och anläggningar finns spridda över hela Sverige. Fastighetsbeståndet omfattade vid utgången av år 29 3,5 miljoner kvm bruttoarea (BTA) vilket motsvarar cirka 3,1 miljoner kvm bruksarea (BRA). Därtill hade verket 378 ha mark samt cirka 7 9 försvarsanläggningar. På grund av de neddragningar som har skett inom Försvarsmakten och för andra hyresgäster de senaste åren, har lokalbestånd och förvaltad mark minskat. Minskningen av förvaltat fastighetsbestånd beräknas fortgå de närmaste åren. Sammanställningen på motstående sida tillsammans med organisationsschemat i figur 1 ger en koncentrerad bild av Fortifikationsverket. Figur 1: Fortifikationsverkets organisation 29 HR enhet Juridik Administrativ enhet Fastighetsavdelning Syd Revinge Karlskrona Ronneby Halmstad Såtenäs Göteborg Skövde Karlsborg Småland Internrevision Kommunikationsstab Ekonomistab Förvaltningsutveckling Fastighetsavdelning Norr Kungsängen Enköping Uppsala Södertörn Linköping Boden Luleå Arvidsjaur Centrum för skyddsteknik Analyser Säkerhet Säkra anläggningar Boden Nora Strängnäs Ronneby Styrelse Generaldirektör Byggprojektavdelning Planering Projektledning Marknadsstab Ledningsstab Markavdelning Försäljning Domän Fastighetsinformation Förädling 6 fortifikationsverket årsfakta 29

Om Fortifikationsverket Corps de garde f.d. vaktbyggnad numera kontor Skövde Uppdrag och kunder En av Sveriges största fastighetsförvaltare Specialiserade på skydds- och anläggningsteknik Bland kunderna finns Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarets radioanstalt, Pliktverket, Luftfartsverket och Polisen Har en omfattande uppdragsverksamhet avseende nyttjanderätter som vidareupplåts till Försvarsmakten, fastighetsnära tilläggstjänster, drift av andras fastigheter, tidiga skeden i byggprocessen och skydds- och anläggningsteknik En myndighet under finansdepartementet Bildades 1 juli 1994 som en följd av riksdagens fastighetsreform Cirka 7 anställda Fortifikationsverket förvaltar 4 6 uppvärmda byggnader, bl.a. förläggningsbyggnader, administrations-, undervisnings-, övnings- och servicelokaler, militärrestauranger, verkstäder, hangarer, garage samt bostäder och fritidshus 2 8 ouppvärmda byggnader, främst kallförråd Drygt 3 statliga byggnadsminnen 3,5 miljoner kvm bruttoarea (BTA) lokaler vilket motsvarar 3,1 miljoner kvm bruksarea (BRA) 7 9 befästningar och anläggningar 11 flygfält 378 ha mark, varav ungefär 1 ha skogsmark Cirka 35 mil vägar Utöver detta förvaltar verket hamnar, skjutbanor och olika övningsanordningar Tekniska försörjningssystem för värme, elektricitet, vatten m.m. omfattande mer än 1 2 objekt i form av värmeverk, vattenverk, avloppsanläggningar och yttre försörjning för värme, elektricitet och vatten m.m. Fortifikationsverket i ekonomiska termer Omsatte 3,3 miljarder kronor Hade ett verksamhetsresultat på 23 miljoner kronor Investerade för ½ miljard kronor Sålde fastigheter för 131 miljoner kronor fortifikationsverket årsfakta 29 7

Om Fortifikationsverket Figur 2. Sveriges tretton största fastighetsförvaltare rangordnade efter uthyrbar area. Miljoner kvadratmeter. Källa: Årsredovisningar 29. Akademiska hus Vasakronan (AP Fastigheter) 3,2 3,2 29 28 Jämförelser med några andra fastighetsförvaltande organisationer Fortifikationsverket Svenska Bostäder Locum 2,1 2,6 3,1 I figur 2 och 4 jämförs Fortifikationsverket med några av de största fastighetsförvaltarna i Sverige. Sett till uthyrbar area var Fortifikationsverket en av de största aktörerna i landet under 29. Ser man till hyresintäkterna var verket inte lika stort, men en av de största. Skillnaden beror bl.a. på att Fortifikationsverkets hyror, till skillnad från många andra hyresvärdars, är kostnadsbaserade och att fastighetsbeståndet till cirka ¼ del består av enkla förråd som har låga kostnader och därmed också en låg hyra. Övriga aktörer tillämpar marknadshyra för hela eller större delen av sitt bestånd. I figur 3 och 5 jämförs Fortifikationsverket med de största statliga fastighetsförvaltarna av ändamålsfastigheter. Stockholmshem Västfastigheter Statens Fastighetsverk Familjebostäder Stockholm Fabege Dilligentia Wihlborgs Specialfastigheter Akademiska hus 1,1 1,3 1,3 1,5 1,4 1,8 1,7,,5 1, 1,5 2, 2,5 3, 3,5 Figur 3. Fortifikationsverkets lokalinnehav jämfört med de största statliga förvaltarna av ändamålsfastigheter. Miljoner kvadratmeter. Källa: Årsredovisningar 29. 2, 3,2 29 28 Fortifikationsverket 3,1 Statens Fastighetsverk 1,7 Specialfastigheter 1,1,,5 1, 1,5 2, 2,5 3, 3,5 8 fortifikationsverket årsfakta 29

Om Fortifikationsverket Figur 4. Sveriges största fastighetsägare rangordnade efter hyresintäkter. Miljoner kronor. Källa: Årsredovisningar 29. Vasakronan (AP Fastigheter) Akademiska hus 4 927 5 865 29 28 Svenska bostäder 3 11 Locum Fortifikationsverket Dilligentia Fabege Statens Fastighetsverk Stockholmshem Familjebostäder Stockholm Västfastigheter Wihlborgs Specialfastigheter 2 316 2 231 2 22 2 194 2 11 1 864 1 592 1 542 1 368 1 347 1 2 3 4 5 6 7 Figur 5. Fortifikationsverkets hyresintäkter jämfört med de största statliga förvaltarna av ändamålsfastigheter. Miljoner kronor. Källa: Årsredovisningar 29. Akademiska hus 4 927 29 28 Fortifikationsverket 2 231 Statens Fastighetsverk 2 11 Specialfastigheter 1 347 1 2 3 4 5 6 7 fortifikationsverket årsfakta 29 9

Kunder lokalbehov Fortifikationsverket ska tillhandahålla mark, ändamålsenliga lokaler och anordningar samt försvarsanläggningar åt hyresgästen. Från och med 27 har verket tagit över uppgiften från Försvarsmakten att hyra in lokaler och arrendera mark från den öppna marknaden. Fortifikationsverkets hyresgäster Fortifikationsverkets hyresgäster är främst Försvarsmakten och andra myndigheter och organisationer inom försvarsområdet. Försvarsmakten hyr cirka 91 % av den lokalyta verket hyr ut. Det motsvarar nästan 3 miljoner kvm av den totala arean lokaler verket förvaltar. Andra större hyresgäster är Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, och Total försvarets forskningsinstitut. Det finns även ett antal andra hyresgäster i verkets lokaler t.ex. Polisen och Luftfartsverket. Lokalarean uppgick till 3,5 miljoner kvm bruttoarea vid utgången av år 29. Till följd av lokalanpassning hos hyresgästerna har den uthyrda lokalarean minskat med drygt 3 kvm bruttoarea (9 %) under perioden 25 till 29. Det är framför allt Försvarsmaktens lokalbehov som har minskat. Även de senaste åren har den uthyrda lokalarean minskat, trots den nyproduktion som har skett med anledning av bl.a. Försvarsbeslut 24. Trendpilarna förklaras på sid 32. Tabell 1. Uthyrda lokaler per kund/kundgrupp. Upplåten area, tusental kvm BTA. I posten övrigt ingår egna lokaler och vakanser. * innebär att uppgift saknas. Kund/kundgrupp Andel 29 Förändring 8 9 Trend 5 9 Försvarsmakten 3 285 3 96 2 987 2 946 2 939 84% -,2% m Försvarets materielverk 82 82 83 83 81 2% -1,9% g Försvarets radioanstalt 31 32 32 3 32 1% 4,1% g Totalförsvarets forskningsinstitut 21 22 18 18 18 1%,5% m Övriga statliga myndigheter * * 1 1 4,1% 3% Övriga kunder 131 126 131 127 152 4% 19,7% k Summa 3 549 3 358 3 251 3 24 3 226 92%,7% m Under avyttring 14 154 15 18 195 6% 8,3% m Övrigt 195 186 265 182 78 2% -57,1% k Summa lokalbestånd 3 884 3 698 3 666 3 566 3 499 1% -1,9% m 1 fortifikationsverket årsfakta 29

Kunder lokalbehov Tabell 2. Upplåten markareal per kund/kundgrupp. Upplåten markareal, hektar. * innebär att uppgift saknas Kund/kundgrupp Andel 29 Förändring 8 9 Trend 5 9 Försvarsmakten 215 96 28 968 23 23 21 726 21 568 53% -,1% m Försvarets materielverk 161 319 161 319 161 319 161 319 161 319 43%,% g Totalförsvarets forskningsinstitut 75 698 698 696 698,2%,3% m Försvarets radioanstalt 222 222 222 224 224,1%,% g Polisen * * * * 1 % Anläggningsarrenden * * * 21 19 % -9,5% Bostadsarrenden * * * 17 16 % -5,9% Jordbruksarrenden * * * 8 512 8 231 2% -3,3% Lägenhetsarrenden * * * 352 289,1% -17,9% Övriga kunder 3 681 226 22 * * m Summa 381 878 371 433 365 482 372 867 372 365 98,5% -,1% Ej uthyrt 2 271 1 53 15 29 6 233 5 624 1,5% -9,8% Summa markareal 384 149 381 486 38 511 379 1 377 989 1% -,3% De senaste åren har däremot uthyrningen av lokaler till andra hyresgäster ökat. I många fall avser det tomställda lokaler som inte är avskiljbara eller sådana lokaler där man måste ta särskild hänsyn till säkerhet och sekretess. Fortifikationsverket hyr även ut bostäder och fritidshus när dessa inte kan säljas på grund av försvarsmaktens eller andra hyresgästers verksamhet. Den ökade uthyrningen till andra hyresgäster innebär att andelen hyresintäkter från Försvarsmakten m.fl. myndigheter inom försvarssektorn minskar. Uthyrningsgraden har de senaste fem åren legat på drygt 9 %. Fortifikationsverket upplåter även stora markarealer till kunder inom försvarssektorn. Försvarsmakten och Försvarets materielverk är de två stora markarrendatorerna. Försvarsmaktens markområden utgörs bl.a. av skjutoch övningsfält, bl.a. Älvdalens skjutfält i Dalarna. Försvarets materielverk arrenderar bl.a. robotförsöksplatsen i Vidsel i Norrbotten. Den upplåtna markarealen har under de senaste fem åren minskat med 2,5 % eller 9 5 ha. Förklaringen är att behovet av övningsoch skjutfält har minskat i betydligt långsammare takt än behovet av lokaler. Det beror bl.a. på att det tar lång tid att återställa mark som har använts som skjutfält och där man kan ha problem med oexploderad ammunition. fortifikationsverket årsfakta 29 11

Kunder lokalbehov Hyres- och arrendeintäkter Redovisningen inkluderar ersättningar för arrenden och övriga nyttjanderätter. Sammanställningen visar att: De totala intäkterna var 2 231 miljoner kronor och ökade med 121 miljoner från föregåenden år, d.v.s. med knappt 6 %. Försvarsmakten är den klart största kunden med totala intäkter på 1 994 miljoner kronor, vilket motsvarar drygt 89 % av intäkterna. Ökningen från föregående år var 12 miljoner kronor, vilket motsvarar en hyresökning på drygt 5 %. Hyresökningen är en följd av att flera nya eller om- och tillbyggda lokaler har tagits i bruk under 28 och 29. Dessa objekt har en högre hyresnivå per kvm BTA än de objekt Försvarsmakten har lämnat. I det senare fallet rör det sig ofta om enklare byggnader, som har låga eller inga bokförda värden och således låg kapitalersättning i hyran. Mellan 28 och 29 ökade kapitalersättningen med drygt 7 %, medan övriga delar av hyran ökade i mindre omfattning. Flygledartornet på Norrbottens flygflottilj Luleå Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt och Totalförsvarets forskningsinstitut är den näst största intäktsgruppen. Intäkterna från dessa myndigheter var knappt 121 miljoner kronor, vilket motsvarar drygt 5 % av intäkterna. Ökningen från föregående år var knappt 7 miljoner kronor eller knappt 6 %. 12 fortifikationsverket årsfakta 29

Kunder lokalbehov Tabell 3. Hyres- och arrendeintäkter per kund/kundgrupp. Hyresintäkt, miljoner kronor. Sammanställningen baseras på redovisade intäkter per intäktskonto och kund. Kund/kundgrupp Andel 29 Förändring 8 9 Trend 5 9 Försvarsmakten 2 89 1 94 1 999 1 892 1 994 89,4% 5,4% m Försvarets materielverk 69,3 7,9 72,1 73,9 76,5 3,4% 3,5% k Försvarets radioanstalt 35,3 3,8 26,6 24,4 25, 1,1% 2,5% m Totalförsvarets forskningsinstitut 19,8 19,7 2,2 15,8 19,2,9% 21,5% m Statens fastighetsverk 3,3 9,1 1,5,5% 15,4% k Polisen 1,6 2,4 7,5 9,4 8,8,4% -6,4% k Länsstyrelsen Norrbotten 5,5 5,5 5,5 5,5 5,5,2%,% g Energimyndigheten 4,4 4, 3,3 3,4,2% 3,% m Pliktverket 4,3 4,2 3,1,1% -26,2% m Sjöfartsverket 3,5 2,8,1% -2,% m Kustbevakningen 1,1 1,7 2,5 2,3 2,2,1% -4,3% k Luftfartsverket 6,1 1,1 2,1 2, 1,7,1% -15,% m Övriga statliga myndigheter,9 5,8 8,1 3,4 4,,2% 17,6% k Övriga 3,5 33,4 39,8 6,8 73,8 3,3% 21,4% k Summa hyresintäkt 2 259 2 8 2 195 2 11 2 231 1% 5,7% m Intäkterna från övriga statliga myndigheter var 42 miljoner kronor, vilket motsvarar knappt 2 % av intäkterna. Det är något lägre intäkter än föregående år. Intäkterna från övriga kunder var knappt 74 miljoner kronor, vilket motsvarar 3 % av intäkterna. Ökningen från föregående år var 13 miljoner kronor, vilket motsvarar 21 %. De senaste två åren har ökningen varit 34 miljoner kronor, vilket på två år ger en ökning med 86 %. De ökade intäkterna från kunder utanför staten är följden av en medveten strategi. Verket hyr i ökad utsträckning ut byggnader och anläggningar med särskilda krav på skydd och säkerhet till företag. Syftet är att säkra utvecklingen och kompetensen inom området. Dessutom begränsas verkets kostnader för rivning och rasering. Vidare minskar främst Försvarsmaktens hyreskostnader genom uthyrning av de objekt som inte kan avyttras på grund av Försvarsmaktens verksamhet. Uthyrningen av bostäder, fritidshus, jakt- och fiskearrenden m.m. har dessutom marknadsanpassats successivt. Se även kommentarerna under avsnittet Fortifikationsverkets hyresgäster. Renar på robotförsöksplats Vidsel Norrbotten fortifikationsverket årsfakta 29 13

Kunder lokalbehov Hyresreducering med 1 miljoner kronor Under september 29 gjorde Fortifikationsverket en hyresreducering på 1 miljoner kronor till de fyra största hyresgästerna. Återbetalningen fördelades i förhållande till respektive myndighets andel av hyrorna enligt upplåtelseavtalen. Fördelningen av det återbetalade beloppet framgår av tabell 4. Upplåtelsernas förfallotidpunkter Fortifikationsverket tillämpar för närvarande en hyresmodell med Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets radioanstalt som innebär att: Ersättningen är kostnadsbaserad. Rörliga reglerbara mediakostnader (värme, elektricitet, vatten, kyla etc.) regleras i efterhand mot faktiskt utfall. Det medför att hyresgästerna får ett incitament att hushålla. Upplåtelseavtalen är maximalt 6 år långa. Tabell 4. Fördelning av hyresreducering. Kund Figur 6. Struktur och storlek på upplåtelseavtalen med Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets radioanstalt. Staplarna visar de hyresbelopp som är avtalade för respektive år. Punkterna anger antalet upplåtelseavtal. Redovisningen avser bara det öppna beståndet. Hyresbelopp mkr 2 15 1 5 1 816 Gällande upplåtelseavtal per 29-1-1. Ersättning i mkr, antal avtal och förfallotid. 1 485 1 479 21 211 212 213 Hyresreducering i miljoner kronor 787 631 153 214 215 216 Andel av totala ersättning Försvarsmakten 94 94% Försvarets materielverk 4 4% Försvarets radioanstalt 1 1% Totalförsvarets forskningsinstitut 1 1% Summa reduceringar 1 1% 2 15 1 5 Antal upplåtelseavtal 14 fortifikationsverket årsfakta 29

Kunder lokalbehov I dagsläget har Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets radioanstalt tecknat ettåriga avtal, medan Försvarsmakten och Försvarets materielverk har tecknat fleråriga avtal. Kontrakterade hyresintäkter för 21, enligt upplåtelseavtalen, är 1 816 miljoner kronor. Efter 1 år finns 1 485 miljoner kronor kvar av den kontrakterade hyressumman. Sedan minskar den kontrakterade hyressumman successivt. För 216 finns f.n. ingen kontrakterad hyressumma på grund av att upplåtelseavtalen avser maximalt 6 år. 63 % av antalet upplåtelseavtal med Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets radioanstalt löper ut redan efter ett år, men dessa avtal omfattar bara 18 % av hyresbeloppet. De största hyresbeloppen förfaller efter 3 respektive 5 år (212 respektive 215). Dessa upplåtelseavtal liksom de som förfaller 213 och 214 är i de flesta fall avtal med en löptid på sex år, men de är tecknade vid olika tidpunkter. Nyttjanderätter åt Försvarsmakten Fortifikationsverket har sedan år 27 förvaltningsansvaret för nyttjanderätter till fast egendom åt Försvarsmakten. Verksamheten omfattar avtal avseende lokaler, bostäder, parkeringar, arrenden och övriga nyttjanderätter samt även samfälligheter och servitut. Verket ingår avtalen med tredje part och vidareupplåter därefter nyttjanderätterna till Försvarsmakten. Ran kontorsbyggnad på Berga Framställningen i det följande avser bara nyttjanderätter inom det öppna beståndet. Under 29 hanterade verket 569 arrenden med en total areal på cirka 1 hektar. Införhyrningar av lokaler omfattade 543 avtal med en lokalarea på cirka 552 kvm LOA. Det senare motsvarar nästan en fjärdedel av det lokalbestånd som Fortifikationsverket hyr ut till Försvarsmakten. Därutöver hanterades ett stort antal övriga nyttjanderätter, samfälligheter och servitut för Försvarsmaktens verksamhet. Tabell 5 visar omfattningen av denna verksamhet. 29 har verket ingått, omförhandlat och sagt upp ett stort antal nyttjanderättsavtal åt Försvarsmakten. Tabell 6 visar avtal med störst ekonomisk förpliktelse. I och med att verket har det totala förvaltningsansvaret för nyttjanderätter blir det lättare att jämföra och avväga införhyrningar i förhållande till ny-, till- och ombyggnad av lokaler i verkets egen regi. Detta skapar större möjligheter till kostnadseffektivitet i Försvarsmaktens lokalförsörjning. Försvarsmaktens totala ersättning för hyror och arrenden till andra fastighetsägare inklusive media, drift m.m. var 29 535 miljoner kronor. Motsvarande ersättning till Fortifikationsverket var 1 994 miljoner kronor. Av den totala ersättningen avsåg således 79 % ersättning till verket och 21 % ersättning till andra fastighetsägare. Ersättningen för nyttjanderätter ökade med 8 miljoner kronor (18 %) från föregående år. En av anledningarna är förhyrningen av det nya centrallagret i Arboga. fortifikationsverket årsfakta 29 15

Kunder lokalbehov Tabell 5. Omfattningen av nyttjanderätter åt Försvarsmakten 29 inom det öppna beståndet. År 29 Hyra lokaler Hyra bostäder Bilplatser Arrenden Övriga nyttjande rätter Summa Antal avtal 543 7 2 569 284 1 423 Hyra/Arrendeavgift tkr/år 465 466 12 31 2 246 6 422 1 268 487 712 Yta kvm 552 225 12 665 * * * 564 89 Hyra kr/kvm 843 972 * * * * Areal ha * * * 1 12 * 1 12 Arrendeavgift kr/ha * * * 635 * * Invigning av centrallagret i Arboga. Förrådet hyrs in av Fortifikationsverket för Försvarsmaktens räkning. 16 fortifikationsverket årsfakta 29

Kunder lokalbehov Tabell 6. Avtalade nyttjanderätter åt Försvarsmakten. Avtal med en ekonomisk förpliktelse överstigande 1 miljoner kronor. Belopp redovisas i tkr. Fastighetsägare/Hyresvärd Ort Årshyra i tkr Storlek i kvm LOA Försvarsfastigheter Sverige AB Högkvarteret, Stockholm 84 956 4 8 Försvarsfastigheter Sverige AB/FMV Tre Vapen, Stockholm 34 366 17 19 Marieborgs Lagerfastigheter i Arboga AB Centrallager, Arboga 26 277 42 42 Statens fastighetsverk Karlsborgs fästning, Karlsborg 25 638 78 531 GE Real Estate för Brännkammaren 4 AB Tegeluddsv. 64, Stockholm 25 62 11 135 Kungsleden Friab AB/Kryddgården HB Stenvreten, Enköping 23 214 41 172 Fastighets AB Melker Skandiag. 3, Arboga 14 256 18 717 Statens fastighetsverk Flottiljvägen, Karlsborg 13 475 5 3 Statens fastighetsverk Befälsvägen, Karlsborg 13 195 24 836 Afa Sjukförsäkrings AB Tegeluddsv. 31, Stockholm 11 954 5 664 Kasernen Fastighets AB Elevbostäder, Halmstad 11 57 12 156 GE Real Estate för Brännkammaren 4 AB Östhammarsg. 7, Stockholm 1 73 7 59 Verkets ersättningar fördelat på olika verksamheter Det framgår av figur 7 att: Hyror och arrenden utgör 2/3-delar av intäkterna De totala förvaltningsintäkterna hyror, arrenden och skog utgör 2 292 miljoner kronor, vilket är 7 % av intäkterna. Uppdragsintäkterna är totalt 749 miljoner kronor, vilket är 23 % av intäkterna. Den största delen av uppdragsintäkterna utgör nyttjanderätter åt Försvarsmakten 535 mkr eller 71 % av uppdragsintäkterna. Avyttringsintäkterna utgör 22 miljoner kronor, vilket är 7 % av intäkterna. Övriga intäkter är storleksmässigt blygsamma. Figur 7. Fortifikationsverkets intäkter 29 Exklusive finansiella intäkter och bidrag,fördelade på olika verksamheter. Miljoner kronor. De totala intäkterna var 3 27 mkr. Hyror och arrenden 2 231 Nyttjanderätt åt Försvarsmakten 535 Intäkter tillägstjänster 145 Övriga uppdragsintäkter 69 Avyttringsintäkter 22 Skogsintäkter 61 Övriga intäkter 9 fortifikationsverket årsfakta 29 17

Fastighetsbestånd I det här avsnittet redovisas Fortifikationsverkets bestånd av lokaler och mark. Lokalinnehav Vid utgången av 29 omfattade Fortifikationsverkets lokalinnehav inom det öppna beståndet cirka 7 4 byggnader. Den sammanlagda bruttoarean var 3,5 miljoner kvm. Det är en minskning med 2 % jämfört med föregående år. Under perioden 25 29 minskade Fortifikationsverkets lokalinnehav med drygt 38 kvm vilket motsvarar 11 %. Fördelning efter användning Inom Fortifikationsverket klassas alla byggnader och anläggningar efter huvudsakligt användningsområde. Den klart största gruppen är byggnader avsedda för förråd och materieluppställning. Dessa utgör hälften av det totala beståndet. Gruppen innefattar många olika typer av byggnader, allt från enkla, kalla förråd till avancerade hangarer. Enkla, ouppvärmda förråd utgör cirka 23 % av verkets totala bruttoarea. Utbildnings- och förplägnadsbyggnader visar en ökande trend mellan 25 och 29 medan kontors- och materielunderhållsbyggnader håller en jämn nivå. Övriga byggnadstyper har en trendmässig minskning. Tabell 7. Lokalinnehav fördelat efter huvudsaklig användning. Tusentals kvm BTA. Byggnadstyp Förändring 8 9 Trend 5 9 Förråd och materieluppställning 2 65 1 925 1 853 1 753 1 683-4,% m Kaserner 475 441 462 46 461,2% m Utbildning 359 361 375 387 391 1,% k Kontor 369 368 367 362 366 1,1% g Materielunderhåll 261 254 261 263 26 -,9% g Förplägnad 149 15 155 154 152-1,2% k Bostad 13 1 99 94 94,% m Kultur och fritid 3 3 3 29 29 -,3% m Hälso- och sjukvård 24 22 22 22 23 1,3% m Bevakning/skydd 25 23 22 22 22-8,2% m Övrigt 24 25 19 19 18 -,7% m Summa 3 884 3 698 3 666 3 566 3 499-1,9% m 18 fortifikationsverket årsfakta 29

Fastighetsbestånd Fördelning per län Byggnadsbeståndet är fördelat över hela landet. Fortifikationsverket har byggnader i alla län och i 61 % av alla kommuner. De största bestånden finns i Västra Götalands, Norrbottens och Stockholms län. Även i Blekinge, Uppsala och Skåne län finns det bestånd större än 2 kvm bruttoarea. De kommuner där verket har enskilt störst bruttoarea är Boden och Karlskrona, tätt följt av Skövde. I 17 av landets kommuner har Fortifikationsverket ett bestånd överstigande 1 kvm bruttoarea. Tabell 8. Lokalfördelning per län. Tusentals kvm BTA. Län Förändring 8 9 Trend 5 9 Västra Götalands län 6 589 58 614 617,4% g Norrbottens län 73 61 59 593 562-5% m Stockholms län 521 53 526 519 59-2% g Blekinge län 28 291 292 299 3,3% k Uppsala län 269 271 264 262 259-1% m Skåne län 258 258 255 238 239 1% m Östergötlands län 172 171 186 19 2 5% k Jönköpings län 177 175 176 179 177-1% g Hallands län 171 177 179 173 173,2% g Västerbottens län 9 81 77 71 6-15% m Jämtlands län 93 77 72 59 56-6% m Västmanlands län 5 5 5 5 5 % g Dalarnas län 53 46 44 44 44 % m Örebro län 43 44 43 37 44 18% m Västernorrlands län 68 61 55 52 41-21% m Värmlands län 39 42 41 38 39 4% g Gotlands län 76 73 52 42 38-9% m Kronobergs län 42 42 41 41 37-11% m Södermanlands län 68 58 53 26 28 8% m Gävleborgs län 21 2 15 15 13-14% m Kalmar län 7 7 7 7 7 % g Övrigt 52 33 68 17 5-72% m Summa 3 884 3 698 3 664 3 566 3 499-2% m fortifikationsverket årsfakta 29 19

Fastighetsbestånd Olika lokaltypers fördelning över landet Försvarsmedicincentrum, Käringberget Göteborg Den största minskningen av lokalbeståndet i absoluta tal har skett i Norrbottens län (cirka 3 kvm) medan procentuella minskningen är störst i Västernorrlands län (21 %). I Västernorrlands, Västerbottens och Stockholms län har minskningen av lokalarean varit runt 1 kvm per län. De lokalt största minskningarna av lokalbeståndet har skett i Södertälje kommun i och med försäljning av Almnäsområdet. I Södertälje har den totala arealen minskat mest av alla kommuner. Halva beståndet som fanns i kommunen har avyttrats. Övriga stora minskningar har skett i Sollefteå, Arvidsjaur och Skellefteå. Här beror minskningen främst på försäljningen av gamla hundskolan i Sollefteå samt förråd i Arvidsjaur och Skellefteå. Minskningarna i lokalbeståndet under perioden 25 29 beror främst på nedläggningar i samband med försvarsbeslut men även på försäljningar av förråd i samband med Försvarsmaktens förrådsomställning. I åtta län har lokalinnehavet ökat jämfört med 28. Den största ökningen har skett i Östergötlands län med cirka 1 kvm, en ökning med nästa 5 %. De kommuner i vilka beståndet ökat mest är Linköping och Motala och byggandet där står tillsammans för nästan hela ökningen i länet. Nybyggnad har skett både på Malmen i Linköping och vid Kvarn/Prästtomta övnings- och skjutfält i Motala. Andra bestånd med en ökning av lokalarean finns i Lid köpings kommun (Såtenäs flygflottilj). Redovisning per län och kommun görs via registerfastigheten som byggnaden tillhör. Byggnader som saknar koppling till registerfastighet återfinns under rubriken Övrigt i tabell 8. Förråd materieluppställning Förråd, hangarer och andra lokaler för materieluppställning är den enskilt största gruppen byggnader. Totalt utgör denna grupp 1 682 8 kvm. Den kommun som har störst yta för förråd och materieluppställning är Boden där 8 % av det totala innehavet ligger. Övriga kommuner med stora volymer är Luleå, Skövde, Lidköping och Linköping. Som en jämförelse Tabell 9. Kommuner med stora ytor förråd och andra byggnader för materieluppställning. Förråd/materialuppställning Area, kvm. Kommun 28 29 Boden 14 3 136 1 Luleå 81 4 78 1 Skövde 71 8 73 Lidköping 67 7 69 7 Linköping 65 3 69 2 2 fortifikationsverket årsfakta 29

Fastighetsbestånd Tabell 1. Län med stora ytor förråd och andra byggnader för materieluppställning. Förråd/materieluppställning Area, kvm. Län 28 29 Norrbottens län 324 9 295 7 kan nämnas att Centrallagret som hyrs in i Arboga har en yta på cirka 42 kvm. De län som har störst area för förråd och materieluppställning är Norrbotten, Västa Götaland och Stockholm. Vid nedläggning av regementen följer inte förrådsomställningen med i samma takt. Man ser att i de län där övrig verksamhet har lämnats finns merparten av förråden fortfarande kvar. Exempel på detta är Sörmland, Gotland och Jämtland där man nästan inte ser någon minskning i förrådsarean. Nästan hela det återstående beståndet, mellan 85 % och 9 %, är lokaler för förråd och materieluppställning. Västra Götalands län 272 6 271 8 Stockholms län 162 4 153 6 Skåne län 129 3 13 Blekinge län 117 5 117 6 Uppsala län 113 1 11 9 Östergötlands län 13 4 17 2 Tabell 11. Kommuner med stora ytor kontor. Kontor Area, kvm. Kommun 28 29 Linköping 27 1 29 8 Tabell 12. Län med stora ytor kontor. Kontor Area, kvm. Län 28 29 Västra Götalands län 75 9 76 3 Kontor De största volymerna kontorslokaler i eget bestånd finns inte som man kan tro i de tre största städerna utan i Linköping, Karlskrona och Boden, d.v.s. tre garnisonsorter. De län som har störst kontorsarea är Västra Götalands län med garnisonerna i Skövde, Göteborg och Karlsborg, Stockholms län med områdena Berga, Muskö och Karlberg samt Norrbottens län med Bodens garnison och flygflottiljen i Luleå. En jämförelse kan göras med Stockholm där Fortifikationsverket hyr in cirka 1 kvm kontorslokaler från andra fastighetsägare. Karlskrona 27 8 27 8 Boden 27 4 27 4 Stockholms län 65 8 66 2 Norrbottens län 53 9 53 6 Blekinge län 38 8 41 5 Östergötlands län 33 8 36 5 Kanslihusbyggnaden vid Blekinge flygflottilj Ronneby fortifikationsverket årsfakta 29 21

Fastighetsbestånd Markinnehav Fortifikationsverket förvaltar 378 hektar mark, varav 1 hektar utgörs av produktiv skogsmark. Mer fakta om skogsverksamheten finns i kapitlet Domän. Fortifikationsverket förvaltar mark i alla län och i 57 % av Sveriges kommuner. De största innehaven finns i Norrbotten och Dalarna. De kommuner där Fortifikationsverket har de största markinnehaven är Jokkmokk (bl.a. Vidsel Robotförsöksplats) och Älvdalen (bl.a. Älvdalens skjutfält). Som jämförelse kan nämnas att robotförsöksplatsen i Vidsel har en yta som är något större än halva Blekinge. I tabell 13 redovisas markinnehavet i de fem län där Fortifikationsverket har de största markinnehaven. Fördelning efter användning Fortifikationsverkets markområden klassificeras efter användning i bland annat övningsoch skjutfält, flygplatsområden och kasernområden. I gruppen Annan markanvändning ingår all mark som inte är klassad i någon av de övriga grupperna. Markarealen per objekttyp redovisas i tabell 14. Långsammare minskning av markinnehav Markinnehavet minskar i en långsammare takt än vad lokalinnehavet gör. Detta beror till stor del på att de områden som säljs är främst kasern områden med stort lokalbestånd och liten markareal. I och med Försvarsmak tens förrådsomställning säljs dessutom många förråd som ligger på ofri grund, det vill säga byggnader utan tillhörande mark. Vid försäljning av övnings- och skjutfält, där byggnadsbeståndet är litet och markytan stor, är försäljningsprocessen längre då marken ofta är i behov av återställandeåtgärder på grund av t.ex. oexploderad ammunition, s.k. blindgångare. Tabell 13. Markareal i de fem län där Fortifikationsverket har störst markinnehav. Markareal i tusentals hektar. Markareal per län Förändring 8 9 Trend 5 9 Norrbottens län 25 25 25 25 25,% g Dalarnas län 55 55 55 55 55,% g Stockholms län 19 19 19 19 19 -,1% g Västra Götalands län 16 16 16 16 16,% g Skåne län 1 1 1 1 9-5,8% m Övriga 78 76 76 74 73 -,7% m Summa 384 382 381 379 378 -,3% g 22 fortifikationsverket årsfakta 29

Fastighetsbestånd Tabell 14. Markareal fördelat efter huvudsaklig användning. Markareal i tusentals hektar. Markareal per objekttyp Förändring 8 9 Trend 5 9 Övnings- eller skjutfält 22 22 21 2 199 -,3% g Fristående område för byggnader 1 1 1 1 1-4,6% m Flygplatsområde 6 4 4 4 4 -,1% m Kasernområde 3 3 3 3 3 1,% m Annan markanvändning 163 163 162 162 162,% g Summa 384 382 381 379 378 -,1% g Tekniska försörjningssystem Vy över vatten vid Villingsbergs skljutfält Karlskoga Fortifikationsverket har omfattande teknisk försörjning för att förse de byggnader och anläggningar som verket förvaltar med värme, elektricitet, vatten, kyla m.m. Verket förvaltar totalt över 1 2 objekt av denna typ. Bland dessa finns nästan 5 värmeverk och ungefär lika många anläggningar för vattenproduktion. Vidare förvaltar verket ett mycket omfattande system för distribution av värme, elektricitet, vatten m.m. vid i stort sett alla större garnisonsorter, övnings- och skjutfält eller lägerområden. I det avseendet skiljer sig verket från de flesta andra fastighetsförvaltare, som bara i begränsad omfattning förvaltar tekniska försörjningssystem. Fortifikationsverkets förvaltning liknar i det avseendet mera kommuner, kommunala bolag och andra bolag som hanterar värmeförsörjning, elektricitetsdistribution eller vattenförsörjning. fortifikationsverket årsfakta 29 23

Fastighetsbestånd Övnings- och skjutfält Antalet övnings- och skjutfält har minskat de senaste åren i och med Försvarets omstrukturering. Idag uppgår de till ca 5 stycken enligt Försvarsmaktens definition på övnings- och skjutfält. Den totala arealen är cirka 15 hektar. De största fälten framgår av tabell 15. De utgör knappt 7 % av skjutfältsarealen. Fält större än 4 hektar (stora fält) är nio till antalet, fält mellan 2 hektar och 4 hektar är åtta till antalet och fält under 2 hektar är trettio till antalet. Sex fält har avlysning över vatten. Försvarets materielverks robotförsöksplats i Vidsel används i första hand för provoch försöksverksamhet med moderna vapen. Fält för skjutning med stridsvagnar är Kråk, Ravlunda, Tåme, Utö och Älvdalen. Alla större och medelstora fält (över 2 hektar) kan användas för skjutningar med finkalibrig ammunition upp till 12 mm och samtliga typer av pansarvärnsvapen samt övningsammunition till stridsfordon. De större fälten samt Kråk, Ravlunda, Tåme och Utö klarar i dag alla vapentyper som Försvaret normalt använder. Tabell 15. De sex största skjutfälten med total landaareal. Areal i hektar. Vidsel är klassat som Annan markanvändning till största delen, övriga är klassade som övnings- och skjutfält. Vy över delar av Villingsbergs skjutfält Karlskoga Skjutfält Län Skjutfält Annan markanvändning Total markareal Älvdalen Dalarna 53 99 53 99 Vidsel Norrbotten 14 779 145 395 16 174 Kalixfors Norrbotten 1 849 1 849 Villingsberg Örebro 7 434 7 434 Arvidsjaur Norrbotten 7 289 7 289 Kvarn - Prästtomta Östergötland 7 343 7 343 Totalt 11 684 145 395 247 79 24 fortifikationsverket årsfakta 29

Nyckeltal för lokaler I detta avsnitt redovisas nyckeltal för lokaler för Fortifikationsverket och några andra offentliga fastighetsorganisationer. Jämförelser görs mellan Fortifikationsverket och andra fastighetsorganisationer. Sist i avsnittet redovisas detaljerade nyckeltal för sex olika lokaltyper som är vanligt förekommande i Fortifikationsverkets fastighetsbestånd. Analyserna i detta avsnitt omfattar det öppna lokalbeståndet det fastighetsbestånd som inte är hemligt med hänvisning till rikets säkerhet eller av annan anledning. Det gör att det går att göra jämförelser med andra fastighetsförvaltare. Kostnadsutvecklingen för Fortifikationsverket Utvecklingen sedan 22 Sedan 22 har Fortifikationsverket en sammanhängande redovisning av kostnadsutvecklingen för förvaltningen av lokaler. Redovisningen finns dels i nominella termer, dels i reala termer. Vid beräkning av den reala kostnadsutvecklingen har offentliga index använts. Det framgår av dessa redovisningar att de reala kostnaderna för administration, drift och media (värme, elektricitet, vatten m.m.) i kronor per kvm BTA alla visar en trendmässig minskning under perioden. För drift och media finns en tydligt nedåtgående trend under perioden. Förklaringen till detta är de effektiviseringsprojekt som verket bedrivit under dessa år med driftnormering av arbetstid för att min ska bemanningen, uppföljning och analys med hjälp av Driftrosen och genomförda besparingsåtgärder som en följd av detta, utbyte av uppvärmning med olja och elektricitet mot pellets m.m. Vidare har det funnits särskilda satsningar med fokus på besparingar. Fortifikationsverket har tagit fram en modell för beräkning av nyckeltal avseende förvaltningen av lokaler. Modellen utvecklades ursprungligen 25 och har successivt vidareutvecklats och anpassats till förändringar i verkets redovisningsstruktur. Nyckeltalen är baserade på faktiskt redovisat utfall enligt redovisningen och anger kostnaderna i kronor per kvm bruttoarea. Verksamheter som avser förvaltningsuppdrag av förvarsanläggningar, markområden, vägar och planer, anordningar eller uppdragsverksamheten har inte tagits med i jämförelsen. Byggnader som är under avyttring ingår inte heller, då de har en annan kostnadsstruktur. Skolbyggnad vid Uppsala Garnison fortifikationsverket årsfakta 29 25

Nyckeltal för lokaler Figur 8. Kostnadsutvecklingen nominellt och realt. Kr/kvm BTA, 22 29 Adminstrationskostnad lokaler Administrationskostnaderna ligger på ungefär samma nivå realt under perioden. Kostnadsminskningen fram till 25 har därefter delvis brutits. Förklaringen är framför allt att de administrativa kostnaderna inte fullt ut har kunnat volymanpassas med anledning av den minskade förvaltningsvolymen. Underhållskostnaderna är till stor del ramstyrda. Därför redovisas inte dessa kostnader i sammanställningen. Figur 8. Real omräkning har skett med konsumentprisindex för administration och drift, medan media har räknats om med ett energiprisindex från SCB. För den reala prisutvecklingen har linjära trendlinjen lagts in. 3 25 2 15 1 5 22 23 24 Driftkostnad lokaler 6 5 4 3 2 Nominellt Realt Real trend Nominellt Realt Real trend 1 22 23 24 Mediakostnad lokaler 14 Nominellt 12 Dianas Tempel i slottsparket Karlberg, Stockholm 1 8 6 4 Realt Real trend 2 22 23 24 26 fortifikationsverket årsfakta 29

Nyckeltal för lokaler Kostnadsutvecklingen för lokaler 25 29 Årsfakta har under ett flertal år redovisat kostnadsutvecklingen för de senaste fem åren. Jämförelserna avser kostnader per kvm bruttoarea (BTA). För några av kostnadsslagen finns jämförelser med den officiella indexserie som bäst bedöms motsvara kostnadsutvecklingen. Tabell 16 nedan visar de aktuella nyckeltalen 25 till 29. Underhållskostnaderna innehåller en satsning på eftersatt underhåll av byggnadsminnen och andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader med cirka 17 miljoner kronor 29. Det motsvarar en underhållssatsning på drygt 5 kr per kvm bruttoarea. Föregående år var den extra underhållssatsningen på byggnadsminnen och andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader cirka 7 kronor per kvm bruttoarea. Underhållsnivån har således ökat 29 jämfört med tidigare år. Målsättningar var att 29 genomföra underhåll på byggnadsminnen m.m. med 2 miljoner kronor. Fortifikationsverkets hyresnivå 29 på 567 kr per kvm bruttoarea motsvarar ungefärligen en hyresnivå på 71 kronor per kvm lokalarea. De lokaler verket hyr in externt åt Försvarsmakten har en genomsnittlig hyra på 843 kr per kvm lokalarea. Verket förvaltar emellertid ett stort antal kallförråd, vilket gör att siffrorna inte är helt jämförbara. Samtidigt utvecklar och förädlas verket beståndet och avvecklar en hel del kallförråd och andra enklare byggnader. Det tillkommande beståndet genom investeringar är mera komplext och högteknologiskt. Det gör att beståndet successivt blir mera resurskrävande avseende administration, drift och underhåll. De ökade kostnaderna för energi och vatten från 28 är en följd av prisutvecklingen, som har varit högre än den allmänna inflationen för dessa kostnadsslag. Tabell 16. Nyckeltal för hyresintäkter och kostnader för lokaler inom det öppna beståndet. Förändring 8 9 Trend 5 9 Förvaltat bestånd vid FA, tusental kvm BTA 3 312 3 515 3 33 3 28 3 222 % m Nyckeltal, kr per kvm BTA Hyror 53 484 535 538 567 5% k Administration 22 23 25 29 26-1% k Försäkring och fastighetsskatt 1 Drift 46 38 42 46 41-11% m Energi och VA 117 117 112 132 134 2% k Planerat underhåll 46 48 47 54 6 11% k Avskrivningar 122 118 135 146 148 1% k fortifikationsverket årsfakta 29 27

Nyckeltal för lokaler Figur 9. Utvecklingen av administrationskostnaderna 25 29 nominellt och i förhållande till inflationsutvecklingen. Kr/kvm BTA, 25 29 4 35 3 25 2 15 1 5 AKI, tjänstemän Administration Administrationskostnad Administrationskostnaderna utgör summan av central administration och förvaltningsadministration. De ökade administrativa kostnaderna fram till 28 är i huvudsak en följd av att kostnadsmassan inte volymanpassats. Den stora minskningen i förvaltat bestånd har inte motsvarats av minskad administration. Försvarsbeslut 24 har inte motsvarats av minskningar av de administrativa kostnaderna. Delvis beror kostnadsutvecklingen även på en ökad ambitionsnivå. Mellan 28 och 29 har kostnaderna dock minskat med 1 %. En stor del av de administrativa kostnaderna utgörs av personalkostnader för tjänstemän. Därför jämförs kostnadsutvecklingen med arbetskostnadsindex, AKI för tjänstemän inom jämförbara branscher, se figur 9. Figur 1. Kostnadsutvecklingen för driften 25 29 nominellt och i förhållande till inflationsutvecklingen. Kr/kvm BTA, 25 29 6 5 4 3 2 1 Driftkostnad KPI, totalindex Driftkostnad Posten driftkostnad omfattar tillsyn och skötsel, förebyggande underhåll och driftadministration. De ökade driftkostnaderna 28 beror bl.a. på ändrade principer för redovisningen i samband med byte av ekonomisystem 27. De nya rutinerna innebär att drift av lokal er har belastats med kostnader motsvarande drygt 1 krona per kvm bruttoarea. Mellan 28 och 29 har drift kostnaderna minskat med 4 kr per kvm bruttoarea. Det motsvarar en minskning på 9 %. För 29 hade verket målsättningen att driften skulle kosta 39 kr per kvm bruttoarea. Utfallet blev 41 kronor. En förklaring till skillnaden mellan målsättning och utfall är att målsättningen baserades på utfallen 27 och tidigare år. De ökade driftkostnaderna med drygt 1 kr, som en följd av förändringarna i redovisningsprinciper kunde inte beaktas. Kostnadsutvecklingen för driften jämförs med den allmänna kostnadsutvecklingen (KPI). Figur 11. Kostnadsutvecklingen för energi och VA nominellt och i förhållande till inflationsutvecklingen. Kr/kvm BTA, 25 29 17 15 13 11 9 7 5 Mediakostnader KPI, el och bränsle Kostnadsutveckling för energi och VA Posten omfattar kostnader för värme, elektricitet, kyla och vatten. Målsättningen var att minska den graddagsjusterade energiförbrukningen i kwh med 5 % från 28. 28 var den totala energianvändningen 562 GWh, medan utfallet 29 blev 533 GWh. Det motsvarar en minskning på 29 GWh eller 5,2 %. Den minskade energianvändningen är en följd av ett flertal åtgärder inom ramen för pågående effektiviseringsprojekt. Som en följd av detta har de nominella kostnadsökningarna för energi och vatten blivit lägre än prisutvecklingen. Det har emellertid inte varit möjligt att fullt ut parera för de ökande priserna. Energi- och vattenförbrukningen har även påverkats av förändringar i verksamhetsnivå inom framför allt Försvarsmakten. Kostnadsutvecklingen för energi och vatten jämförs med prisutvecklingen för energi och VA inom bostadssektorn. 28 fortifikationsverket årsfakta 29

Nyckeltal för lokaler Jämförelse med andra offentliga fastighetsorganisationer Fortifikationsverket har ett stort bestånd av kallförråd och liknande byggnader utan uppvärmning. 29 var detta bestånd cirka 74 kvm bruttoarea, vilket motsvarar 23 % av det totala beståndet. För att kunna jämföra Fortifikationsverkets kostnader med andra fastighetsförvaltare bör man skilja på kostnaderna för det ouppvärmda och det uppvärmda beståndet. I nyckeltalsmodellen har en sådan uppdelning gjorts. Tabell 17 visar kostnadsnyckeltal för kalla respektive varma byggnader för 29. Fördelningen har gjorts med hjälp av schablonantaganden om driftinsatser och kostnader för det kalla beståndet. I tabellen jämförs Fortifikationsverkets drift- och underhållskostnader med ett antal andra myndigheter och företag inom den offentliga sektorn. De redovisade administrationskostnaderna inkluderar kostnader för fastighetsskatt, försäkringar andra riskkostnader och för Akademiska Hus del även tomträttsavgälder. Respektive myndighets årsredovisningar medger inte att kostnader för fastighetsskatt, försäkringar och andra riskkostnader särredovisas. Det går inte heller att särredovisa kostnaderna för tomträttsavgäld. Tabell 17. Fortifikationsverkets hyror och kostnader för fastighetsförvaltning jämförda med motsvarande värden för Statens fastighets verk (SFV inrikes fastigheter), Specialfastigheter AB och Akademiska Hus för 29. Kr per kvm BTA. Alla värden är omräknade till kronor per kvm bruttoarea. * innebär att jämförelsevärde saknas. Källa: Årsredovisningar 29. FORTV samtliga FORTV varma SFV Specialfastigheter Akademiska Hus Hyror 567 * 1 88 1 1 224 Administration 26 33 69 66 91 För Specialfastigheter utgör fastighetsskatten 13 kr per kvm bruttoarea av den redovisade administrativa kostnaden och för Akademiska Hus utgör fastighetsskatt, riskkostnader och tomträttsavgäld 2 kr per kvm bruttoarea av den redovisade administrativa kostnaden Det framgår att Fortifikationsverket har avsevärt lägre hyror per kvm än de övriga. Det beror främst på två saker. Verket speciella bestånd där en stor del av beståndet har låg komplexibilitet och således låga drift- och underhållskostnader. Dessutom är hyran kostnadsbaserad. Övriga fastighetsförvaltare har i huvudsak marknadsbaserad hyressättning. Fortifikationsverket har lägre administrationskostnad än övriga aktörer i jämförelsen. Verket har också de lägsta driftkostnaderna. Kostnaderna för energi och vatten är högre för Fortifikationsverket. Till en del kan det bero på att redovisningen innehåller stora mängder verksamhetsenergi. Även tidigare år har verket redovisat högre kostnader för energi och värme än de övriga fastighetsförvaltarna i jämförelsen. Den högre kostnadsnivån för energi och vatten var cirka 23 % 29, medan den var cirka 24 % 28. Drift 41 52 * 92 67 Energi och VA 134 172 * 115 148 Drift inkl energi och VA 175 224 193 214 215 Planerat underhåll 6 73 376 4 163 fortifikationsverket årsfakta 29 29

Nyckeltal för lokaler Specialfastigheter har aktiverat kostnader motsvarande cirka 241 kr per kvm bruttoarea i enlighet med deras ekonomiska redovisningsprinciper. Motsvarande åtgärder har i de flesta fall kostnadsförts som underhåll hos Fortifikationsverket. Beaktar man dessa förhållanden, så har verket de lägsta underhållskostnaderna. Det innebär inte att det finns ett stort eftersatt underhåll i verkets fastighetsbestånd. Figur 12. Fortifikationsverkets, kostnader för administration, drift, energi och vatten jämfört med Statens fastighetsverk (SFV inrikesfastigheter), Specialfastigheter och Akademiska Hus 26 29 i kr per kvm bruttoarea. Kr/kvm BTA, 26 29. Källa: Årsredovisningarna för 26 29. 35 3 25 Adminstration Jämförelser har även till vissa delar gjorts med Vasallen AB och Jernhusen AB samt med det fastighetsbestånd som förvaltas av landstingen och kommunerna. Även dessa jämförelser visar att Fortifikationsverket har en hyres- och kostnadsnivå som ligger i de lägre intervallen. I figur 12 jämförs Fortifikationsverkets administrations-, drifts-, energi och VA-kostnader med tre andra statliga förvaltare av ändamålsfastigheter för 26 29. 2 15 1 5 26 27 28 FORTV samtliga 29 26 27 28 FORTV varma 29 26 27 SFV 28 29 26 27 28 29 Specialfastigheter 26 27 28 29 Akademiska Hus Drift Energi och VA Drift inkl. energi och VA Interiörer från flygledartornet Berga. Byggnaden används numera som kontor. 3 fortifikationsverket årsfakta 29

Nyckeltal för lokaler Nyckeltal för sex lokalkategorier I det följande redovisas nyckeltal för kaserner (förläggningsbyggnader), utbildningsbyggnader, kontor, militärrestauranger, varma byggnader för materieluppställning (förråd, hangarer) och byggnader för materielunderhåll. Först beskrivs underlag, beräkningsmetod och andra förutsättningar. Därefter följer nyckeltalsavsnitten som innehåller uppgifter om intäkter, kostnader och energianvändning för de sex lokalkategorierna. Då det har funnits jämförelsedata för liknande lokaler, så har dessa lagts in för att ge jämförelser med generella nyckeltal. Nyckeltalen omfattar bara förvaltningen av lokaler i det öppna beståndet. Kaserner (förläggningsbyggnader), sida 36 Utbildning, sida 41 Kontor, sida 45 Militärrestauranger, sida 49 Materieluppställning (förråd, hangarer m.m.), sida 53 Materielunderhåll, sida 57 Så här beräknas nyckeltalen Underlag för intäkts- och kostnadsnyckeltal Underlaget för nyckeltalen i detta avsnitt utgörs av redovisade kostnader och intäkter samt energistatistik för enskilda byggnader. Antal byggnader som ingår i underlaget ändras kontinuerligt. Förklaringen är att redovisningen av intäkter/kostnader eller förbrukning av energi och vatten har ett orealistiskt värde eller så saknas värde. Analyserna redovisar en sammanställning av samtliga objekt i under laget för de senaste fem åren samt en jämförelse mellan de sista två åren för de byggnader som fanns med båda åren. Den sistnämna analysen går under benämningen Kvarvarande byggnader. I 29 års underlag för intäkts- och kostnadsnyckeltalen ingår 359 byggnader, varav 31 fanns med i 28 års underlag. Föregående år ingick totalt 361 byggnader i analysen. Bruttoarean minskade marginellt till 1 93 kvm bruttoarea (1 96 kvm bruttoarea år 28), vilket motsvarar en minskning med mindre än 1 % jämfört med föregående år. Nytillkomna byggnader utgjorde 138 5 kvm bruttoarea. Figur 13. Antal byggnader som utgör underlag för statistiken under respektive år. 8 7 6 5 4 69 67 73 74 73 55 53 56 73 71 57 54 53 74 68 63 58 47 72 63 5 45 46 56 54 3 3 27 31 31 3 2 1 25 26 27 28 29 25 26 27 28 29 25 26 27 28 29 25 26 27 28 29 25 26 27 28 29 25 26 27 28 29 Kaserner Utbildning Kontor Militärrestauranger Materialuppställning Materialunderhåll fortifikationsverket årsfakta 29 31

Nyckeltal för lokaler Antal byggnader i respektive byggnadskategori redovisas i figur 13. Förändringarna i bruttoarea per byggnadskategori och totalt framgår av tabell 18. Underlaget för energianvändning och vattenförbrukning Underlaget baseras på rapporterad statistik till Fortifikationsverkets system för energiuppföljning. Antalet byggnader i underlaget ökade från 414 till 914 byggnader mellan 28 och 29, en dubblering från föregående år. 388 av de byggnader som fanns med i underlaget 28 fanns kvar 29. 526 byggnader tillkom 29. Förklaringen är att fullständigheten och säkerheten i uppgifterna om energi- och vattenförbrukning blivit bättre än de var föregående år. Hänsyn har tagits till skillnaden i underlaget mellan 28 och 29 genom att en särskild analys har gjorts av de byggnader som fanns med båda åren. Se vidare nedan under avsnittet Analys av nyckeltal. Tabell 18. Förändring av underlagets bruttoarea mellan 28 och 29. Area i tusental kvm bruttoarea. Byggnadskategori 28 Total area Läs tabellerna så här Tabellerna under respektive byggnadskategori redovisar intäkter och kostnader per kostnadsslag i kronor per kvadratmeter (kvm) bruttoarea för åren 25 29. Angivna värden är viktade medelvärden för de byggnader som ingick i statistikunderlaget för respektive år. Tabellerna i avsnitten Energianvändning och vattenförbrukning redovisar på samma sätt användningen av energi för värme och elkraft 29 Total area Därav kvarvarande Därav tillkommande Kaserner 289 289 252 37 Utbildning 168 166 152 14 Kontor 166 155 121 34 Militärrestauranger 92 91 84 6 Materieluppställning 242 258 226 32 Materielunderhåll 138 134 119 15 Totalt 1 96 1 93 954 139 i kwh per kvm bruttoarea och vattenförbrukningen i kubikmeter per kvm bruttoarea. I kolumnen Förändring 28 29 redovisas den procentuella förändringen mellan de två sista åren. Kolumnen Trend 5 9 visar trenden för hela perioden. Trenden beräknas med utgångspunkt från tidigare års utfall med hjälp av linjär regression. Trenden redovisas förenklat med hjälp av pilar enligt nedan. Viktade medelvärden De redovisade medelvärdena är beräknade som viktade medelvärden. Till höger visas ett exempel på en beräkning av det viktade medelvärdet för ett kostnadsslag. Det viktade medelvärdet = Summan av kostnader för alla byggnader Summan av arean för alla byggnader Trendpilar k Uppåtgående trend, ökande värden m Nedåtgående trend, minskande värden g Ingen tydlig trend eller stabil nivå, nyckeltalet flukturerar eller är i huvudsak oförändrat 32 fortifikationsverket årsfakta 29

Nyckeltal för lokaler Värmekostnad Kr/kvm BTA, 25 29 Värmekostnad för bostäder med normal standard och utformning: 54 8 kr/kvm BTA 12 1 8 6 4 2 Diagramexempel Hög Medel Låg Läs diagrammen så här För varje byggnadskategori visas statistik i fem olika diagram med viktade medelvärden 25 29 för: Hyresintäkter och totala årskostnader Energi- och VA-kostnader Driftkostnader Energianvändning för uppvärmning Elanvändning Diagrammen Hyresintäkter och Totala årskostnader är stapeldiagram med ett stapelpar för varje år mellan 25 och 29. Övriga diagram är linjediagram där medelvärdet är markerat med en röd linje, låg- och högvärdena anges med en grön respektive svart linje. För byggnadskategorier där jämförelsedata i form av branschnyckeltal finns att tillgå, visas dessa med ett ljusblått band. Areor Fortifikationsverkets byggnadsbestånd mäts och redovisas i kvm bruttoarea (BTA). För omräkning till bruksarea (BRA) används följande formel: BRA =,91 x BTA Administration Tabellerna innehåller administrationskostnader. Dessa består av central administration och förvaltningsadministration (regional administration). Dessutom finns administrativa och andra gemensamma kostnader som inte kan kostnadsbokföras direkt på byggnaden utan utgör gemensamma kostnader på fastighetsenhet eller fastighetsgrupp. Dessa gemensamma kostnader benämns driftadministration. Kostnaderna för drift, energi och VA respektive underhåll inkluderar påslag för driftadministration. Energianvändning för uppvärmning Energianvändningen för uppvärmning är graddagsjusterad, d.v.s. användningen är omräknad till normalårsanvändning. Nominella värden exklusive mervärdesskatt Alla belopp är angivna exklusive mervärdesskatt och i nominellt värde, d.v.s. i löpande penningvärde. Energi- och VA-kostnader I energi- och VA-kostnaderna ingår kostnader för köpt energi samt förbrukningsavgifter för vatten och avlopp. I de fall Fortifikationsverket har egna produktionsanläggningar ingår även avskrivning och drift av dessa. Exempel på sådana anläggningar är värmecentraler och vattenreningsverk. Underhållskostnader De redovisade underhållskostnaderna respektive år är de underhållskostnader som beräknats för det varma fastighetsbeståndet, se tidigare avsnitt. Förklaringen är att de faktiska underhållskostnaderna bara i begränsad omfattning har kopplats till aktuellt byggnadsobjekt. Större delen av underhållet, som genomfördes 29, har i verkets redovisning inte kopplats till någon byggnad. Underhållskostnader kopplade till olika byggnadskategorier blir därför för låga och missvisande. Som en konsekvens av detta redovisas alla byggnadstyper med samma underhållskostnader för varje år. fortifikationsverket årsfakta 29 33

Nyckeltal för lokaler Analys av nyckeltal Eftersom underlaget för de olika byggnadskategorierna har förändrats mellan år 28 och 29, kan en jämförelse av enbart medelvärdet för hela underlaget respektive år bli missvisande. Det är inte samma bestånd som jämförs. Därför har separata analyser gjorts av hela underlaget och av de kvarvarande byggnader som fanns både 28 och 29. I det senare fallet avser analysen viktade medel värden för samma byggnader. Kommentarerna till respektive kostnadsslag anges först hur nyckeltalen för hela underlaget förändrats. Därefter kommenteras förändringen för de kvarvarande byggnaderna i de fall dessa har en avvikande utveckling. I några fall analyseras också hur tillkommande byggnader påverkat medelvärdena. Där förändringar har kunnat hänföras till specifika händelser eller byggnader har detta kommenterats under respektive byggnadskategori och kostnadsslag. Entré till Swedint Kungsängen 34 fortifikationsverket årsfakta 29

Nyckeltal för lokaler Figur 14. Medelvärdet av hyresintäkter per byggnadskategori för perioden 25 29. Kr/kvm BTA, 25 29 Nyckeltal en kort sammanfattning Hyresintäkter Hyresintäkterna per kvm ökade även i år för kategorierna kaserner, utbildningsbyggnader, militärrestauranger, materiellunderhållsbyggnader och materieluppställningsbyggnader. För kontor minskade hyresintäkterna marginellt. Utvecklingen vid jämförelse av kvarvarande byggnader är i stort densamma som i jämförelsen av samtliga byggnader. Totala årskostnader Medelvärdet för de totala årskostnaderna ökade för alla byggnadskategorierna utom för militärrestauranger. Medelvärdet varierade mellan en mindre minskning och ökning på 5 14 %. Även om man bara tar med kvarvarande byggnader, så blir det i stort sett samma förändring. Kapitalkostnaden är den största orsaken till ökningarna. För en mera noggrann analys, läs vidare under respektive byggnadskategori. 1 8 6 4 2 9 8 7 6 5 4 3 2 442 443 458 495 56 25 26 27 28 29 731 727 765 772 822 25 26 27 28 29 693 25 26 27 28 29 25 26 27 28 29 726 717 715 71 969 141 965 972 99 642 619 631 67 692 25 26 27 28 29 743 781 743 79 25 26 27 28 29 Kaserner Utbildning Kontor Militärrestauranger Materialuppställning Materialunderhåll Figur 15. Medelvärdet av årskostnader per byggnadskategori för perioden 25 29. Baserat på schablonfördelad kostnad för planerat underhåll. Kr/kvm BTA, 25 29 38 391 47 439 46 628 64 689 714 759 595 592 585 67 64 826 825 726 788 785 54 516 565 6 635 642 643 617 621 767 79 Det finns ett spann mellan hyrorna och de totala årskostnaderna. En förklaring till detta är att hyresreduceringen 29 på 1 miljoner kronor inte redovisas på enskilda byggnader. Vidare skall denna skillnad täcka avkastningskravet på statskapitalet. 1 25 26 27 28 29 25 26 27 28 29 25 26 27 28 29 25 26 27 28 29 25 26 27 28 29 25 26 27 28 29 Kaserner Utbildning Kontor Militärrestauranger Materialuppställning Materialunderhåll fortifikationsverket årsfakta 29 35

Kaserner Förläggningsbyggnader Ett stort antal regementen började byggas kring sekelskiftet, efter 191 års härordning, och många kaserner från denna tidsepok används fortfarande. Hälften av byggnaderna som ingår som underlag i det här avsnittet är byggda före 1945. Intäkter och kostnader Det ingår 73 kasernbyggnader i underlaget. Dessa har en sammanlagd bruttoarea på 289 4 kvm och utgör 64 % av Fortifikationsverkets totala bestånd av kaserner. En byggnad har bortfallit 29. 69 av de byggnader som ingick i underlaget 28 finns kvar 29 och utgör cirka 95 % av den totala bruttoarean i underlaget. I tabell 19 visas medelvärden av intäkter och kostnader för kaserner för åren 25 29. Kostnaderna är uppdelade på olika kostnadsslag. Tabell 19. Medelvärden av intäkter och kostnader för kaserner 25 29. Kronor per kvadratmeter BTA. Förändring 8 9 Trend 5 9 Hyresintäkt 442 443 458 495 57 2% k Kapitalkostnader 153 144 181 192 217 13% k Administration 27 29 32 35 33-6% k Energi och VA 12 126 13 13 12-1% m Värme 56 55 45 46 46 % m El 47 52 46 49 49 % k Vatten och avlopp 17 19 12 8 7-13% m Drift 26 34 33 43 35-19% k Felavhjälpande underhåll 13 18 16 22 19-14% k Tillsyn och skötsel 13 16 17 21 16-24% k Planerat underhåll schablon 55 58 58 66 73 11% k Totala årskostnader 38 391 47 439 46 5% k Drift inklusive media 146 159 136 146 137-6% m 36 fortifikationsverket årsfakta 29

Kaserner Förläggningsbyggnader Hyresintäkt Medelvärdet av hyresintäkterna ökade med 2 % jämfört med 28. För kvarvarande byggnader ökade intäkterna i motsvarande grad. En förklaring till de ökade hyrorna är att 29 års underlag innehåller objekt med högre kapitalersättning på grund av högre avskrivningar och större räntekostnader. Totala årskostnader De totala årskostnaderna ökade med 5 %, både för hela underlaget samt vid en jämförelse med kvarvarande byggnader. Förklaringarna till förändringarna redovisas under respektive kostnadskomponenter. Kasern inom Skövde garnison Hyresintäkter och årskostnader Kr/kvm BTA, 25 29 saknas 6 5 4 3 2 1 Hyresintäkt Årskostnader Kapitalkostnader Kapitalkostnaderna ökade med 13 % i jämförelse med föregående år och gick från 192 kr per kvm till 217 kr per kvm. För kvarvarande byggnader ökade kapitalkostnaderna med 14 %, från 489 till 51 kr per kvm. Förklaringen är bland annat om, till- och nybyggnader, som tagits i bruk under de senaste åren, vilket medför att avskrivningarna blir högre. Ökande bokfört värde medför även högre räntekostnader. Värme Kostnaderna för värme låg kvar på samma nivå mellan åren. För de kvarvarande byggnaderna var ökningen 4 %. Trenden för värmekostnader är avtagande. Ett effektivt arbete med att genomföra besparingar inom energianvändningen har gett resultat. Energipriserna ökade bara marginellt mellan 28 och 29. De lägre kostnaderna för värme kan även vare en följd av lägre verksamhetsnivå, eftersom antalet värnpliktiga varit lägre de senaste åren. fortifikationsverket årsfakta 29 37

Kaserner Förläggningsbyggnader El Elkostnaderna låg kvar på samma nivå som under 28 räknat på hela underlaget, men minskade med 4 % för de kvarvarande byggnaderna. Troligt att effekten delvis beror på lägre verksamhetsnivå. VA Kostnaderna för vatten och avlopp sjönk ytterligare med 13 % mellan åren, både i analysen av hela 29 års underlag samt i en jämförelse med de kvarvarande byggnaderna. För perioden 25 29 är trenden avtagande. En förklaring är minskad verksamhetsnivå., vilket medfört lägre beläggning. Riktade besparingsåtgärder kan också ha haft effekt. Drift I kostnadsposten drift ingår kostnader för tillsyn och skötsel samt felavhjälpande underhåll. Driftkostnaderna minskade under året med 19 % och hamnade på 35 kr per kvm jämfört med 28 års nivå 43 kr per kvm. Både felavhjälpande underhåll och tillsyn och skötsel minskade mellan åren. Nivån på driftkostnaderna är nu densamma som 26. Resultatet var liknande för de kvarvarande byggnaderna där driftkostnaderna sjönk med 16 % mellan åren. Förklaringen är att effektiviseringsarbetet inom driften med driftnormering och Driftrosen har gett resultat. Se även utförligare kommentarer under avsnittet kostnadsutvecklingen för lokaler 25 29. Planerat underhåll Det redovisade underhållet avser genomsnittligt underhåll för varma byggnader. En förklaring finns i avsnittet Så beräknas nyckeltalen. Underhållet låg 29 på 73 kr per kvm, vilket innebär ökade kostnader för planerat underhåll med 11 %. De två senaste åren har underhållet varit högre än tidigare år. Förklaringen är att särskilda underhållsinsatser har gjorts på byggnadsminnen och andra kulturhistoriskt intressanta byggnader. 28 motsvarade denna insats 7 kronor per kvm bruttoarea och 29 5 kronor per kvm bruttoarea. Även när detta beaktas, så har underhåller varit mera omfattande 29 än tidigare år. Värmekostnad Kr/kvm BTA, 25 29 Värmekostnad för bostäder med normal standard och utformning: 54 8 kr/kvm BTA Elkostnad Kr/kvm BTA, 25 29 Elkostnad för bostäder med normal standard och utformning: 11 17 kr/kvm BTA VA-kostnad Kr/kvm BTA, 25 29 VA-kostnad för bostäder med normal standard och utformning: 12 18 kr/kvm BTA 12 1 12 1 Hög 5 45 4 8 Hög 8 35 3 6 4 Medel 6 4 Medel 25 2 15 Hög 2 Låg 2 Låg 1 5 Medel Låg 38 fortifikationsverket årsfakta 29

Kaserner Förläggningsbyggnader Underhållsinsatserna styrs av underhållsplanen och uppkomna akuta underhållsbehov. Det är därför naturligt med variationer mellan åren. Jämförelser med branschnyckeltal Jämförelserna visar att: Fortifikationsverket har liknande kostnader som branschen för drift och vatten. Värmekostnaderna tillhör de lägsta inom branschen. Elkostnaden är betydligt högre än inom branschen. Förklaringen är att verket i stor omfattning betalar verksamhetskostnaderna för el, då det i normalfallet inte finns särmätning. Driftkostnad Kr/kvm BTA, 25 29 Nyare förläggningsbyggnad på Kvarns övnings- och skjutfält i Östergötlands län Tillsyn, skötsel och felavhjälpande underhåll för bostäder med normal standard och utformning: 29 43 kr/kvm BTA 8 7 6 5 4 3 2 1 Hög Medel Låg fortifikationsverket årsfakta 29 39

Kaserner Förläggningsbyggnader Tabell 2. Medelvärden för energianvändning och vattenförbrukning i kaserner 25 29. Förändring 8 9 Trend 5 9 Värme, kwh/kvm 114 99 17 99 96-3% m El, kwh/kvm 38 37 44 48 39-19% k Vatten, kbm/kvm,7,82,65,76,63-17% m Energianvändning och vattenförbrukning Under 29 ingick 149 kaserner i underlaget för energistatistiken. Dessa hade en bruttoarea på 348 5 kvm. Energistatistiken ökade med 92 byggnader och den totala arean ökade med 27 4 kvm, i jämförelse med föregående år. Underlaget motsvarar 76 % av Fortifikationsverkets totala bestånd av kaserner. Underlaget i energistatistiken skiljer sig gentemot underlaget i intäkts- och kostnadsstatistiken. Det beror på dels att det varierar för vilka objekt det finns redovisade värden, dels om de redovisade värdena är rimliga och kan tas med i analysen. Värmeenergi kwh/kvm BTA, 25 29 Energianvändning för uppvärmning av bostäder med normal standard och utformning: 9 134 kwh/kvm BTA 25 2 15 1 5 Hög Medel Låg Värme Medelvärdet av energianvändning för värme minskade med 3 % för kaserner i jämförelse med föregående år. För de kvarvarande byggnaderna ökade istället förbrukningen med 5 %. Trenden för perioden 25 29 är avtagande. Förklaringar har getts tidigare i avsnittet. El Elförbrukningen minskade med 19 % i jämförelse med föregående år. De kvarvarande byggnaderna minskade sin elförbrukning med cirka 1 % mellan är 28 och 29. Elenergi kwh/kvm BTA, 25 29 Elförbrukning för bostäder med normal standard och utformning: 13 19 kwh/kvm BTA 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Hög Medel Låg Vatten Medelvärdet för vattenförbrukning per kvm minskade med 17 % till,63 kbm per kvm. Vattenförbrukningen för de kvarvarande byggnaderna minskade med 18 % mellan åren, från,62 till,51 kbm per kvm. Vattenförbrukningen har alltså minskat mera än kostnader för förbrukningen. Förklaringen är att: Det är olika urval av byggnader i de två analyserna. Periodiseringen av kostnaderna för vatten inte har varit fullständig. Lägre verksamhetsnivå som medfört lägre beläggning. Prisutvecklingen för vatten och avlopp kan delvis förklara att kostnaderna inte minskar lika mycket som den faktiska förbrukningen. Jämförelser med branschnyckeltal Jämförelser med branschnyckeltalen visar att: Fortifikationsverket har ungefär samma värmeförbrukning som branschen. Elförbrukningen är högre än inom branschen. Förklaringen är att elförbrukningen innehåller mycket verksamhetsel. Denna ingår inte i branschnyckeltalen, utan redovisas och betalas separat som hushållsel. Förbrukningen av verksamhetsel kan verket bara påverka i begränsad omfattning. 4 fortifikationsverket årsfakta 29

Utbildning Utbildningsbyggnader representerar flera olika typer av byggnader där undervisning bedrivs. Det kan vara allt från sport- och exercishallar till skolhus med traditionella utbildningslokaler. Intäkter och kostnader Underlaget för intäkts- och kostnadsnyckeltalen minskade med två byggnader mellan 28 och 29 från 73 till 71 byggnader. 62 byggnader som ingick i förra årets analys finns med i årets underlag. Den totala bruttoarean minskade marginellt med cirka 1 % till 167 8 kvm. Underlaget utgör drygt 43 % av Fortifikationsverkets totala bestånd av utbildningsbyggnader. I tabell 21 redovisas medelvärden av intäkter och kostnader för utbildningsbyggnader 25 29. Kostnaderna är uppdelade på olika kostnadsslag. Tabell 21. Medelvärden av intäkter och kostnader för utbildningsbyggnader 25 29. Kronor per kvadratmeter BTA. Förändring 8 9 Trend 5 9 Hyresintäkt 731 727 765 772 822 6% k Kapitalkostnader 362 316 41 425 474 12% k Administration 27 29 32 35 33-6% k Energi och VA 141 156 143 132 131-1% m Värme 61 69 55 42 46 1% m El 71 79 82 85 81-5% k Vatten och avlopp 1 8 6 6 4-33% m Drift 42 44 46 55 48-13% k Felavhjälpande underhåll 17 18 16 2 2 % k Tillsyn och skötsel 25 26 3 35 29-17% k Planerat underhåll schablon 55 58 58 66 73 11% k Totala årskostnader 628 64 689 714 759 6% k Drift inklusive media 184 21 189 188 179-5% g fortifikationsverket årsfakta 29 41

Utbildning Hyresintäkt Medelvärdet av hyresintäkterna ökade med cirka 6 %. En jämförelse av de byggnader som fanns med i underlaget både 28 och 29 visar att hyresintäkterna ökade med 5 % jämfört med 28. Det är kapitalersättningen som har ökat, jämför utvecklingen av kapitalkostnaden. Totala årskostnader De totala årskostnaderna ökade med 6 %, både för hela underlaget och vid en jämförelse av kvarvarande byggnader. Kapitalkostnader Kapitalkostnaderna fortsatte att öka och steg med 12 % mellan 28 och 29. Ökningen var 13 % vid en jämförelse med samma byggnader i underlaget 28 och 29. Förklaringen är dels om, till- och nybyggnader, som tagits i bruk under de senaste åren, vilket medför att avskrivningarna blir högre. Ökande bokfört värde medför högre räntekostnader. Värme Kostnaderna för värme minskade med 1 % mellan åren. För de kvarvarande byggnaderna minskade kostnaderna med 9 %. De två senaste åren har värmekostnaderna varit lägre än tidigare år. Den genomsnittliga minskningen har varit nästan 3 %. Detta är en följd av verkets arbete med energibesparing. Verksamhetsnivån inom lokalerna har även haft betydelse. El Elkostnaderna minskade med 5 % räknat på hela underlaget, och 8 % för de kvarvarande byggnaderna. Hyresintäkter och årskostnader Kr/kvm BTA, 25 29 saknas Värmekostnad Kr/kvm BTA, 25 29 Värmekostnad för skolbyggnader med normal standard och utformning: 57 85 kr/kvm BTA Elkostnad Kr/kvm BTA, 25 29 Elkostnad för skolbyggnader med normal standard och utformning: 46 69 kr/kvm BTA 9 8 7 18 16 14 18 16 14 Hög 6 5 4 3 2 1 Hyresintäkt Årskostnader 12 1 8 6 4 2 Hög Medel Låg 12 1 8 6 4 2 Medel Låg 42 fortifikationsverket årsfakta 29

Utbildning VA I posten ingår kostnader för vatten och avlopp. Kostnaderna för VA minskade med 33 % mellan 28 och 29. Kostnadsminskningen var på samma nivå vid en jämförelse med de kvarvarande byggnaderna mellan 28 och 29. Trenden för perioden är också avtagande. Förändringen kan till en del bero på ofullständig periodisering. Det faktum att den fysiska förbrukningen har ökat från 28 till 29 talar för att periodiseringen inte varit fullständig. Den trendmässiga minskningen talar för att minskningen även beror på medvetna åtgärder från både Fortifikationsverket och hyresgästerna. Dessutom torde en minskad verksamhetsnivå haft betydelse. VA-kostnad Kr/kvm BTA, 25 29 VA-kostnad för skolbyggnader med normal standard och utformning: 5 7 kr/kvm BTA Drift I kostnadsposten drift ingår kostnader för tillsyn och skötsel samt felavhjälpande underhåll. Medelvärdet för driftkostnader minskade med 13 % efter fjolårets ökning på 2 %. Detta gör att driftkostnaderna nu är i samma nivå som under 27. Jämförelse av de kvarvarande byggnader som fanns med även 28, visar att medelvärdet sjönk med 11 %. Minskningen av driftkostnaderna är en följd av verkets effektiviseringsarbete för driften. Den trendmässiga ökningen som tabellen visar beror i huvudsak på förändrade redovisningsprinciper fjärde kvartalet 27 och inflationsutvecklingen. Driftkostnad Kr/kvm BTA, 25 29 Tillsyn, skötsel och felavhjälpande underhåll för skolbyggnader med normal standard och utformning: 59 88 kr/kvm BTA Planerat underhåll Underhållskostnaderna har redovisats under avsnittet Kaserner. Denna redovisning gäller även för denna byggnadskategori. Underhållskostnaderna styrs av underhållsplanen och uppkomna akuta underhållsbehov. Det är därför naturligt med variationer mellan åren. Jämförelse med branschnyckeltal Jämförelserna visar att: Fortifikationsverket har relativt sett lägre värmekostnader. För vatten och drift är kostnaderna ungefärligen som för branschen i övrigt. Elkostnaderna är däremot högre än för branschen. Förklaringen är bl.a. att verket betalar delar av verksamhetselen. 35 12 3 25 2 15 1 5 Hög Medel 1 8 6 4 2 Hög Medel Låg Byggnad för simulering och utveckling Kvarns övnings- och skjutfält, Östergötlands län Låg fortifikationsverket årsfakta 29 43

Utbildning Tabell 22. Medelvärden av energianvändning och vattenförbrukning i utbildningsbyggnader 25 29. Förändring 8 9 Trend 5 9 Värme, kwh/kvm 82 91 97 85 11 19% k El, kwh/kvm 79 79 84 95 85-1% k Vatten, kbm/kvm,14,22,22,22,65 199% k Energianvändning och vattenförbrukning Statistikunderlaget för utbildningsbyggnader ökade mellan åren 28 och 29. Årets underlag består av 155 byggnader, vilket är 81 byggnader fler än föregående år. Den totala bruttoarean var 227 6 kvm och utgör cirka 6 % av Fortifikationsverkets totala bestånd. 71 av de 73 byggnaderna som var med i 28 års underlag finns med även i år. Underlaget i energistatistiken skiljer sig gentemot underlaget i intäkts- och kostnadsstatistiken. Värmeenergi kwh/kvm BTA, 25 29 Energianvändning för uppvärmning av skolbyggnader med normal standard och utformning: 94 142 kwh/kvm BTA 25 Värme Värmeförbrukningen ökade från 85 till 11 kwh per kvm. Användningen steg med 19 %. En förklaring är att analyserna 28 och 29 innehåller olika objekt. En jämförelse mellan kvarvarande byggnader mellan åren visar på en minskning i energianvändningen för uppvärmning med cirka 1 %. Trenden är en svagt ökande värmeförbrukning. Elenergi kwh/kvm BTA, 25 29 Elförbrukning för skolbyggnader med normal standard och utformning: 49 73 kwh/kvm BTA 25 El Elförbrukningen minskade från 95 till 85 kwh per kvm vilket motsvarade en minskning på 1 %. En förklaring är att analyserna 28 och 29 innehåller olika objekt. Analysen mellan de kvarvarande byggnaderna visade ingen förändring i förbrukning mellan åren. Trenden är en svagt ökande elförbrukning. En förklaring till den ökande värme- och elförbrukningen kan vara att det är mera komplexa och installationstäta byggnader som har tillkommit. Vatten Vattenförbrukningen steg med nästan 2 % mellan 28 och 29. Hela ökningen kan knytas till en byggnad som inte fanns med i tidigare underlag och har en hög vattenförbrukning (Dykericentralen i Berga). En analys mellan de kvarvarande byggnaderna visade ingen förändring i förbrukning mellan åren. Kommande år får visa vilken den långsiktiga effekten av Dykericentralen i Berga blir. 2 15 1 5 Hög Medel Låg 2 15 1 5 Hög Medel Låg Jämförelser med branschnyckeltal Jämförelse med branschnyckeltal visar att: Värmeförbrukningen ligger i det lägre spannet för branschen. Elförbrukningen är högre än för branschen. Förklaringen är att Fortifikationsverkets uppgifter innehåller en del verksamhetsel. 44 fortifikationsverket årsfakta 29

Kontor I kategorin Kontor återfinns bland annat lokaler för staber, administration och förvaltning. De flesta av byggnaderna liknar i alla avseenden kontorsbyggnader för civilt bruk. De innehåller kontorsarbetsplatser i traditionella kontorsrum eller i öppna lösningar, konferensrum och personalutrymmen. Intäkter och kostnader Intäkts- och kostnadsunderlaget består av 68 byggnader med en total bruttoarea på 155 kvm, en minskning med 1 7 kvm från 28. 55 av byggnaderna från fjol årets underlag finns med i 29 års underlag. Brutto arean i underlaget motsvarar drygt 43 % av Fortifikationsverkets totala bestånd av kontorsbyggnader. F.d. stall som byggts om till kontor Eksjö byggnaden fick arkitekturpris 23 Tabell 23. Medelvärden för intäkter och kostnade för kontor 25 29. Kronor per kvadratmeter BTA Förändring 8 9 Trend 5 9 Hyresintäkt 693 726 717 715 71-1% k Kapitalkostnader 328 298 323 329 362 1% k Administration 27 29 32 35 33-6% k Energi och VA 145 166 135 13 13 % m Värme 58 62 48 44 44 % m El 78 93 77 82 82 % k Vatten och avlopp 9 11 1 4 4 % m Drift 4 42 37 47 41-13% k Felavhjälpande underhåll 16 18 16 22 22 % k Tillsyn och skötsel 24 23 21 25 2-2% m Planerat underhåll schablon 55 58 58 66 73 11% k Totala årskostnader 595 592 585 67 64 5% k Drift inklusive media 184 28 172 177 172-3% m fortifikationsverket årsfakta 29 45

kontor Hyresintäkt Hyresintäkten per kvm för kontorsbygg nader minskade marginellt i jämförelse med föregående år, från 715 till 71 kr per kvm. Samma gällde för de byggnader som fanns med i underlaget både 28 och 29. För dessa minskade hyresintäkten från 717 till 693 kr per kvm, en minskning med 3 %. Totala årskostnader De totala årskostnaderna ökade med 5 % för hela underlaget, och med 2 % vid en jämförelse av kvarvarande byggnader. Kapitalkostnader Kapitalkostnaderna ökade med 1 % jämfört med 28. För de byggnader som fanns med bägge åren minskade kapitalkostnaderna istället med 3 %. Förklaringen är dels om, tilloch nybyggnader, som tagits i bruk under de senaste åren, vilket medför att avskrivningarna blir högre. Ökande bokfört värde medför även högre räntekostnader. Värme Kostnaderna för värme låg kvar på samma nivå som under 28. För de kvarvarande byggnaderna minskade kostnaderna med 4 %, från 47 till 45 kr per kvm. Ett effektivt arbete med att genomföra besparingar inom energianvändningen har gett resultat. El Elkostnaderna låg kvar på samma nivå som under 28, medan de för de kvarvarande byggnaderna minskade med cirka 1 % från 85 till 84 kr per kvm. VA I posten ingår kostnader för vatten och avlopp. Kostnaderna för VA låg kvar på samma nivå som under 28 beräknat på hela underlaget. Samma gällde för de kvarvarande byggnaderna. Hyresintäkter och årskostnader Kr/kvm BTA, 25 29 saknas Värmekostnad Kr/kvm BTA, 25 29 Värmekostnad för kontorsbyggnader med normal standard och utformning: 4 6 kr/kvm BTA Elkostnad Kr/kvm BTA, 25 29 Elkostnad för kontorsbyggnader med normal standard och utformning: 5 75 kr/kvm BTA 8 14 16 7 6 5 4 3 2 1 Hyresintäkt Årskostnader 12 1 8 6 4 2 Hög Medel Låg 14 12 1 8 6 4 2 Hög Medel Låg 46 fortifikationsverket årsfakta 29

kontor Drift I kostnadsposten drift ingår kostnader för tillsyn och skötsel samt felavhjälpande underhåll. Driftkostnad per kvm minskade med 13 % jämfört med året innan. Samma minskning gällde för de kvarvarande byggnaderna. Effektiviseringsarbetet inom driften har gett resultat. Planerat underhåll Underhållskostnaderna har redovisats under avsnittet Kaserner. Denna redovisning gäller även för denna byggnadskategori. Underhållskostnaderna styrs av underhållsplanen och uppkomna akuta underhållsbehov. Det är därför naturligt med variationer mellan åren. Jämförelser med branschnyckeltal Jämförelserna visar att: Värmekostnaderna och de senaste årens VAkostnaderna ligger i paritet med branschen. Driftkostnaderna motsvarar de lägsta inom branschen. Elkostnaderna är högre än inom branschen. Förklaringen är att Fortifikationsverket har verksamhetsel i sina kostnader. Detalj av övervåning och tak VA-kostnad Kr/kvm BTA, 25 29 Va-kostnad för kontorsbyggnader med normal standard och utformning: 4 6 kr/kvm BTA Driftkostnad Kr/kvm BTA, 25 29 Tillsyn, skötsel och felavhjälpande underhåll för kontorsbyggnader med normal standard och utformning: 41 61 kr/kvm BTA Interiör av ombyggt stall Eksjö 25 9 8 Hög 2 7 15 1 5 Hög Medel 6 5 4 3 2 1 Medel Låg Låg fortifikationsverket årsfakta 29 47

kontor Tabell 24. Medelvärden för energianvändning och vattenförbrukning i kontor 25 29. Förändring 8 9 Trend 5 9 Värme, kwh/kvm 75 89 85 79 17 35% k El, kwh/kvm 98 85 9 11 84-17% m Vatten, kbm/kvm,18,19,14,15,21 45% g Energianvändning och vattenförbrukning Underlaget omfattar 186 byggnader med en total bruttoarea på 25 6 kvm. Det utgör 7 % av Fortifikationsverkets totala bestånd av kontorsbyggnader. Jämfört med förra året ökade underlaget med totalt 83 byggnader. 98 byggnader finns med i underlaget både 28 och 29. Bruttoarean ökade med 15 8 kvm. Underlaget i energistatistiken skiljer sig gentemot underlaget i intäkts- och kostnadsstatistiken. Värmeenergi kwh/kvm BTA, 25 29 Energianvändning för uppvärmning av kontorsbyggnader med normal standard och utformning: 8 12 kwh/kvm BTA Värme Värmeförbrukningen ökade med 35 % i jämförelse med föregående år. För de kvarvarande byggnaderna var ökningen 4 %. Förbrukningen steg från 99 till 13 kwh per kvm för de kvarvarande byggnaderna mellan 28 och 29. El Elförbrukningen minskade med 17 % i jämförelse med föregående år. En liknande minskning gällde för de kvarvarande byggnaderna, minus 6 %. Elenergi kwh/kvm BTA, 25 29 Elförbrukning för kontor med normal standard och utformning: 69 13 kwh/kvm BTA Vatten Vattenförbrukningen ökade med 45 % efter att ha minskat under hela perioden 25 28. En analys av de kvarvarande byggnaderna visade en mindre ökning på knappt 1 % i jämförelse med föregående år. Det är således de nytillkomna byggnaderna som har en genomsnittligt betydligt högre vattenförbrukning. Den ökade förbrukningen av värme och vatten för kontorsbyggnaderna bör bli föremål för en särskild analys. Jämförelse med branschnyckeltal Jämförelsen visar att: Fortifikationsverket har ungefär samma värmeförbrukning som branschen. Elförbrukningen är något högre än branschens nivå. 25 25 2 Hög 2 15 15 Hög 1 Medel 1 Medel 5 Låg 5 Låg 48 fortifikationsverket årsfakta 29

Militärrestauranger Kantin, marka, matsal, förplägnadsbyggnad, kärt barn har många namn. Militärrestaurangerna är den typ av byggnad inom Fortifikationsverket som kräver mest arbete och som har de högsta drift- och underhållskostnaderna. Intäkter och kostnader Intäkts- och kostnadsunderlaget består av 3 byggnader med total bruttoarea på cirka 91 7 kvm vilket motsvarar 61 % av Fortifikationsverkets totala bestånd av militärrestauranger. Av de 3 byggnader som fanns med i Årsfakta 28 finns 23 kvar i underlaget 29. Detalj av militärrestaurang Såtenäs Tabell 25. Medelvärden för intäkter och kostnader för militärrestauranger 25 29. Kronor per kvadratmeter BTA Förändring 8 9 Trend 5 9 Hyresintäkt 969 1 41 965 972 99 2% g Kapitalkostnader 364 328 337 333 368 11% m Administration 27 29 32 35 33-6% k Energi och VA 264 29 199 23 28-1% m Värme 12 98 69 88 72-18% m El 127 154 18 132 127-4% g Vatten och avlopp 35 38 22 1 9-1% m Drift 116 12 1 124 12-18% m Felavhjälpande underhåll 77 78 57 65 59-9% m Tillsyn och skötsel 4 42 43 58 43-26% k Planerat underhåll schablon 55 58 58 66 73 11% k Totala årskostnader 826 825 726 788 785 -% m Drift inklusive media 381 41 299 354 31-12% m fortifikationsverket årsfakta 29 49

militärrestauranger Hyresintäkt Hyresintäkterna ökade med cirka 2 % jämfört med föregående år. För de kvarvarande byggnaderna ökade hyresintäkterna med 1 %. Totala årskostnader De totala årskostnaderna låg kvar på samma nivå 29 som 28 för hela underlaget och sjönk med cirka 1 % vid en jämförelse med kvarvarande byggnader. Kapitalkostnader Kapitalkostnaderna ökade med 11 % för både samtliga och de kvarvarande byggnaderna i underlaget mellan 28 och 29. Förklaringen är dels nytillkomna byggnader med högre bokförda värden och större avskrivningar, dels nya investeringar på befintliga byggnader i form av om- och tillbyggnader. Värme Värmekostnaderna minskade med 18 % mellan åren. För de kvarvarande byggnaderna var minskningen 22 %. Energiprisindex motsvarar en kostnadsökning med drygt 1 %. Effektiviseringsarbetet med energiförbrukningen har gett resultat. El Elkostnaderna minskade med 4 % för hela underlaget respektive med 3 % för de kvarvarande byggnaderna. Energiprisindex motsvarar en kostnadsökning på drygt 1 %. VA I posten ingår kostnader för vatten och avlopp. Kostnaderna för VA sjönk med 1 % beräknat på hela underlaget samt med 18 % på de kvarvarande byggnaderna. Det finns en tydligt avtagande trend för kostnaderna för vatten. Lägre verksamhetsnivå och färre värnpliktiga är en förklaring. Ofullständig periodisering kan även ha påverkat utfallet. Hyresintäkter och årskostnader Kr/kvm BTA, 25 29 saknas Värmekostnad Kr/kvm BTA, 25 29 saknas Elkostnad Kr/kvm BTA, 25 29 saknas 12 3 25 1 25 2 Hög 8 2 15 6 4 2 Hyresintäkt Årskostnader 15 1 5 Hög Medel Låg 1 5 Medel Låg 5 fortifikationsverket årsfakta 29

militärrestauranger Drift I kostnadsposten drift ingår kostnader för tillsyn och skötsel samt felavhjälpande underhåll. Driftkostnaderna minskade med 18 % i jämförelse med föregående år. För de kvarvarande byggnaderna var minskningen 19 %. Efter en ökning av kostnaderna för tillsyn och skötsel 28, så har kostnadsnivån 29 gått ned till samma nivå som 27. Trenden för driftkostnader är avtagande. En förklaring är verkets effektiviseringsarbete avseende driften. Mässen Trianon Eksjö byggnaden har flyttats till platsen VA-kostnad Kr/kvm BTA, 25 29 saknas 9 8 7 6 5 4 3 2 Hög 1 Medel Låg Driftkostnad Kr/kvm BTA, 25 29 saknas 3 25 2 Hög 15 1 Medel 5 Låg Planerat underhåll Underhållskostnaderna har redovisats under avsnittet Kaserner. Denna redovisning gäller även för denna byggnadskategori. Underhållskostnaderna styrs av underhållsplanen och uppkomna akuta underhållsbehov. Det är därför naturligt med variationer mellan åren. Jämförelse med branschnyckeltal saknas för jämförelse av denna byggnadskategori. fortifikationsverket årsfakta 29 51

militärrestauranger Tabell 26. Medelvärden för energianvändning och vattenförbrukning i militärrestauranger 25 29. Förändring 8 9 Trend 5 9 Värme, kwh/kvm 157 123 151 157 156-1% g El, kwh/kvm 16 11 12 138 125-9% k Vatten, kbm/kvm 1,15 1,3,99 1,16,89-23% m Energianvändning och vattenförbrukning Underlaget för energianvändning och vattenförbrukning består av 53 byggnader med en total bruttoarea på 19 1 kvm. Underlaget för 29 år energistatistik utgör 74 % av verkets totala bestånd av militärrestauranger. Av de 53 byggnaderna var 26 med i underlaget föregående år. Underlaget i energistatistiken skiljer sig gentemot underlaget i intäkts- och kostnadsstatistiken. Värme Värmeförbrukningen minskade med cirka 1 % jämfört med 28. En jämförelse mellan de 26 kvarvarande byggnaderna visade ingen förändring av förbrukningen mellan 28 och 29. El Elanvändningen minskade med 9 % i jämförelse med föregående år. Vid en jämförelse mellan de kvarvarande byggnaderna minskade elförbrukningen med 5 %. Vatten Vattenförbrukningen minskade åter igen efter fjolårets ökning. Minskningen var 23 % jämfört med år 28. Nivån är den lägsta under perioden 25 29. För de kvarvarande byggnaderna minskade förbrukningen med 13 %. Trenden fortsätter vara avtagande när det gäller vattenförbrukning. En förklaring är färre värnpliktiga. Jämförelse med branschnyckeltal saknas för jämförelse av denna byggnadskategori. Värmeenergi kwh/kvm BTA, 25 29 saknas Elenergi kwh/kvm BTA, 25 29 saknas 3 25 25 Hög 2 Hög 2 15 Medel 15 Medel 1 5 Låg 1 5 Låg 52 fortifikationsverket årsfakta 29

Materieluppställning Materieluppställning Materieluppställning är den mest varierande gruppen av byggnader. Den innefattar allt från enkla förrådsbyggnader utan uppvärmning till avancerade flygplanshangarer. För att göra gruppen mer enhetlig, har enkla, ouppvärmda förrådsbyggnader uteslutits ur statistiken. Den äldsta byggnaden är från 185 och den nyaste från 21. Intäkter och kostnader Underlaget för intäkts- och kostnadsanalysen består av 63 byggnader med en total bruttoarea på 252 kvm vilket motsvarar 17 % av Fortifikationsverkets totala bestånd av byggnader för materieluppställning. Av de byggnader som fanns med i Årsfakta 28 finns samtliga 47 byggnader kvar. Dessa 47 byggnader utgör 75 % av underlagets brutto area. Förråd byggt 1898 Eksjö Tabell 27. Medelvärden för intäkter och kostnader i byggnader för materieluppställning 25 29. Kronor per kvadratmeter BTA. Förändring 8 9 Trend 5 9 Hyresintäkt 642 619 631 67 692 3% k Kapitalkostnader 34 274 345 373 45 9% k Administration 27 29 32 35 33-6% k Energi och VA 123 125 97 9 91 1% m Värme 59 57 45 45 45 % m El 58 62 48 44 44 % m Vatten och avlopp 6 6 4 1 2 1% m Drift 32 3 33 36 33-8% k Felavhjälpande underhåll 13 13 15 16 16 % k Tillsyn och skötsel 19 18 18 2 17-15% m Planerat underhåll schablon 55 58 58 66 73 11% k Totala årskostnader 54 516 565 6 635 6% k Drift inklusive media 155 155 131 126 124-2% m fortifikationsverket årsfakta 29 53

Materieluppställning Hyresintäkt Hyresintäkterna ökade med 3 % under året. För de kvarvarande byggnaderna ökade intäkterna under samma period med 7 %. Totala årskostnader De totala årskostnaderna ökade med 6 % för hela underlaget och med 8 % vid en jämförelse av kvarvarande byggnader. Kapitalkostnader Kapitalkostnaderna ökade med 9 % i jämförelse med året innan. Analysen för de kvarvarande byggnaderna visar en uppgång med 14 %. Förklaringen är om-, till- och nybyggnader under de senaste åren, vilket medfört ökade avskrivningar och räntekostnader. JAS-hangar vid Blekinge flygflottilj Ronneby Värme Kostnaderna för värme förändrades inte mellan 28 och 29. För de kvarvarande byggnaderna minskade kostnaderna med 2 %. El Elkostnaderna låg kvar på samma nivå mellan åren för hela underlaget men ökade med 2 % för de kvarvarande byggnaderna. VA I posten ingår kostnader för vatten och avlopp. Kostnaderna för VA ökade med 1 % beräknat på hela underlaget. Men på de kvarvarande byggnaderna låg nivån kvar på samma nivå som 28. De tillkommande byggnaderna har således en helt annan och högre vattenförbrukning. Kostnaderna är emellertid så små att avrundningar kan få stort genomslag. Trenden är fortsatt minskande förbrukning. Hyresintäkter och årskostnader Kr/kvm BTA, 25 29 saknas Värmekostnad Kr/kvm BTA, 25 29 saknas Elkostnad Kr/kvm BTA, 25 29 saknas 8 12 16 7 6 5 1 8 Hög 14 12 1 4 3 2 1 Hyresintäkt Årskostnader 6 4 2 Medel Låg 8 6 4 2 Hög Medel Låg 54 fortifikationsverket årsfakta 29

Materieluppställning Drift I kostnadsposten drift ingår kostnader för tillsyn och skötsel samt felavhjälpande underhåll. Felavhjälpande underhåll låg kvar på samma nivå under 29 som under 28, medan tillsyn och skötsel minskade med 15 %. De totala driftkostnaderna minskade med 8 %. Samma trend gällde för de kvarvarande byggnaderna. Totalt minskade kostnaderna för de kvarvarande byggnaderna med 1 %. Driftkostnaden ligger 29 på samma nivå nominellt som för fem år sedan. Det beror delvis på framgångsrikt effektiviseringsarbete. Kostnadsutvecklingen under de aktuella åren har varit 7 %. VA-kostnad Kr/kvm BTA, 25 29 saknas 14 12 1 8 6 Hög 4 2 Medel Låg Driftkostnad Kr/kvm BTA, 25 29 saknas 8 7 6 Hög 5 4 Medel 3 2 1 Låg Berghangar vid Norrbottens flygflottilj Luleå Planerat underhåll Underhållskostnaderna har redovisats under avsnittet Kaserner. Denna redovisning gäller även för denna byggnadskategori. Underhållskostnaderna styrs av underhållsplanen och uppkomna akuta underhållsbehov. Det är därför naturligt med variationer mellan åren. Jämförelse med branschnyckeltal saknas för jämförelse av denna byggnadskategori. fortifikationsverket årsfakta 29 55

Materieluppställning Tabell 28. Medelvärden för energianvändning och vattenförbrukning i byggnader för materieluppställningar 25 29. Förändring 8 9 Trend 5 9 Värme, kwh/kvm 113 99 12 93 112 19% m El, kwh/kvm 72 65 61 63 54-15% m Vatten, kbm/kvm,9,9,8,6,9 48% m Energianvändning och vattenförbrukning Underlaget för analysen ökade jämfört med 28. 258 byggnader med en total bruttoarea på 425 9 kvm ingår i 29 års analys. Det är en ökning med 17 byggnader eller 177 kvm. 82 av de 88 byggnaderna som fanns med i 28 års underlag finns med även i 29 års underlag. Underlaget i energistatistiken skiljer sig gentemot underlaget i intäkts- och kostnadsstatistiken. Värme Värmeförbrukningen ökade med 19 % jämfört med 28. För kvarvarande byggnader är ökningen 2 % mellan 28 och 29. El Elförbrukningen minskade med 15 % från 63 till 54 kwh per kvm bruttoarea. För kvarvarande byggnader visade analysen en mindre ökning med 1 % mellan 28 och 29. För de kvarvarande byggnaderna förändrades förbrukningen av el från 59 till 6 kwh per kvm bruttoarea. Arbetet med energieffektivisering har gett resultat även för dessa byggnader. En del av förklaringen är att hyresgästerna arbetar mera energieffektivt. Vatten Vattenförbrukningen ökade med 48 % jämfört med 28. För de kvarvarande byggnaderna ökade vattenförbrukningen med 14 %. Jämförelse med branschnyckeltal saknas för jämförelse av denna byggnadskategori. Värmeenergi kwh/kvm BTA, 25 29 saknas Elenergi kwh/kvm BTA, 25 29 saknas 25 25 2 2 15 Hög 15 1 Medel 1 Hög 5 5 Medel Låg Låg 56 fortifikationsverket årsfakta 29

Materielunderhåll Byggnader i den här gruppen används, precis som namnet antyder, främst till underhåll av fordon, farkoster och materiel. Detta kan innebära allt från verk städer för robotar och strids vagnar till tvätthallar för flygplan och andra typer av fordon. Intäkter och kostnader Underlaget består av 54 byggnader med en total bruttoarea på 133 9 kvm vilket motsvarar 55 % av Fortifikationsverkets totala bestånd av byggnader för materielunderhåll. Den äldsta byggnaden är från 194 och den nyaste från 27. 45 av byggnaderna som fanns med i Årsfakta 28 finns kvar i statistiken 29. De representerar 78 % av underlaget. Teknikhus motorverkstad Eksjö Tabell 29. Medelvärden för intäkter och kostnader för byggnader för materielunderhåll 25 29. Kronor per kvadratmeter BTA Förändring 8 9 Trend 5 9 Hyresintäkt 743 781 743 79 767 8% g Kapitalkostnader 324 32 325 313 386 23% k Administration 27 29 31 35 33-6% k Energi och VA 176 197 148 145 16 1% m Värme 83 89 68 68 71 4% m El 81 93 7 72 85 18% m Vatten och avlopp 12 16 9 5 5 % m Drift 6 57 54 62 57-8% m Felavhjälpande underhåll 25 26 24 3 29-3% k Tillsyn och skötsel 35 31 3 32 28-13% m Planerat underhåll schablon 55 58 58 66 73 11% k Totala årskostnader 642 643 617 621 79 14% k Drift inklusive media 236 254 22 27 217 5% m fortifikationsverket årsfakta 29 57

Materielunderhåll Hyresintäkt Hyresintäkter ökade från 79 till 767 kr per kvm, en ökning på 8 %. För de kvarvarande byggnaderna minskade dock medelvärdet av hyresintäkterna med 7 %. Förklaringen är att tillkommande byggnader är mera komplexa och installationstäta. De blir därför mera kapital- och medietunga. Totala årskostnader De totala årskostnaderna ökade med 14 % för hela underlaget och med 3 % vid en jämförelse med kvarvarande byggnader. Kapitalkostnader Kapitalkostnaderna ökade med 23 % 29. Medelvärdet ökade från 313 till 386 kr per kvm. Förklaringen är att de nytillkomna byggnaderna har högre bokfört värde och större avskrivningar. Analysen av de kvarvarande byggnaderna visade däremot en mindre ökning av kapitalkostnaderna per kvm med 7 %, från 342 till 366 kr per kvm. De nytillkomna byggnaderna är mera komplexa och installationstäta. Värme Värmekostnaderna ökade med 4 % för hela underlaget respektive sjönk med 13 % för de kvarvarande byggnaderna. El Elkostnaderna ökade med 18 % för hela under laget respektive 1 % för de kvarvarande byggnaderna. VA I posten ingår kostnader för vatten och avlopp. Kostnaderna för VA låg kvar på samma nivå mellan åren beräknat på såväl hela underlaget som analysen av de kvarvarande byggnaderna. Drift I kostnadsposten drift ingår kostnader för tillsyn och skötsel samt felavhjälpande underhåll. Den totala driftkostnaden minskade med 8 % i jämförelse med föregående år. Kostnaden Hyresintäkter och årskostnader Kr/kvm BTA, 25 29 saknas Värmekostnad Kr/kvm BTA, 25 29 Värmekostnad för kontorsbyggnader med normal standard och utformning: 57 85 kr/kvm BTA Elkostnad Kr/kvm BTA, 25 29 Elkostnad för kontorsbyggnader med normal standard och utformning: 48 72 kr/kvm BTA 9 2 2 8 7 6 5 4 3 2 1 Hyresintäkt Årskostnader 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Hög Medel Låg 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Hög Medel Låg 58 fortifikationsverket årsfakta 29

Materielunderhåll för det felavhjälpande underhållet sjönk med 3 % medan kostnaderna per kvm för tillsyn och skötsel sjönk med 13 %. Samma tendens gällde för de kvarvarande byggnaderna där driftkostnaderna per kvm sjönk med 9 %. En förklaring till de minskade kostnaderna är verkets effektiviseringsarbete för driften. Planerat underhåll Underhållskostnaderna har redovisats under avsnittet Kaserner. Denna redovisning gäller även för denna byggnadskategori. Underhållskostnaderna styrs av underhållsplanen och uppkomna akuta underhållsbehov. Det är därför naturligt med variationer mellan åren. Motorprovningshus för flygplan Blekinge flygflottilj Ronneby VA-kostnad Kr/kvm BTA, 25 29 VA-kostnad för kontorsbyggnader med normal standard och utformning: 2 4 kr/kvm BTA 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Hög Medel Låg Drifkostnad Kr/kvm BTA, 25 29 Tillsyn, skötsel och felavhjälpande underhåll för industribyggnader med normal standard och utformning: 31 46 kr/kvm BTA 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Hög Medel Låg Jämförelse med branschnyckeltal Jämförelsen visar att: Fortifikationsverkets värmekostnader de senaste tre åren legat i paritet med branschens nivåer. Tidigare låg verket relativt högt jämfört med branschen. VA-kostnaderna de senaste två åren har närmat sig branschnivån. Kostnaderna för el och drift är högre än branschens nivå. Förklaringen är att verksamhetsel i stor omfattning ingår i de redovisade kostnaderna. Lokalerna är vidare mera komplexa än vad som gäller för branschen generellt. fortifikationsverket årsfakta 29 59

Materielunderhåll Tabell 3. Medelvärden för energianvändning och vattenförbrukning i byggnader för materielunderhåll 25 29. Förändring 8 9 Trend 5 9 Värme, kwh/kvm 148 157 17 139 145 4% g El, kwh/kvm 83 98 11 17 17 % k Vatten, kbm/kvm,24,25,17,25,22-12% m Energianvändning och vattenförbrukning Byggnaderna i underlaget är 113 stycken och har en total bruttoarea på 22 9 kvm. Det motsvarar 83 % av Fortifikationsverkets totala bestånd av byggnader för materielunderhåll. Antalet ökade med 51 jämfört med 28. Det motsvarar 73 5 kvm BTA. 58 av byggnaderna som fanns med 28 finns med 29. 55 byggnader tillkom och 4 föll bort. Underlaget i energistatistiken skiljer sig gentemot underlaget i intäkts- och kostnadsstatistiken. Värme Värmeförbrukningen ökade med 4 %. För de kvarvarande byggnaderna ökade värmeförbrukningen med 1 %. El Elanvändningen låg under 29 kvar på samma nivå som föregående år. En jämförelse av kvarvarande byggnader visar en minskning av elförbrukningen med 1 %. Vatten Vattenförbrukningen minskade från,25 till,22 kbm per kvm jämfört med 28. Det innebär en minskning med 12 %. För kvarvarande byggnader minskade vattenförbrukningen med 21 %. Jämförelse med branschnyckeltal Jämförelsen visar att: Fortifikationsverkets värmeförbrukning är högre än branschens. Elförbrukningen ligger i paritet med branschens högre värden. Värmeenergi kwh/kvm BTA, 25 29 Energianvändning för uppvärmning av industribyggnader med normal standard och utformning: 93 139 kwh/kvm BTA Eleenergi kwh/kvm BTA, 25 29 Elförbrukning för industribyggnader med normal standard och utformning: 78 116 kwh/kvm BTA 5 35 45 4 35 3 25 2 Hög 3 25 2 15 Hög 15 1 5 Medel Låg 1 5 Medel Låg 6 fortifikationsverket årsfakta 29

Försvarsanläggningar och andra skyddade objekt Verksamheten anläggningar och skyddsteknik omfattar ansvar för anskaffning och vidmakthållande av förvarsanläggningar, samt utveckling inom säkerhet, skydds- och anläggningsteknik. De senaste åren har uthyrningen av anläggningar med särskilt skydd ökat till statliga myndigheter utanför försvarssektorn och till privata företag. I avsnittet behandlas förvaltning av byggnader och anläggningar som har särskilda åtgärder avseende skydd och säkerhet. Försvarsanläggningar Till försvarsanläggningar räknas byggnader och anläggningar som omfattas av sekretess. Beståndet kan delas in i tunga befästningar, lätta befästningar, övriga försvarsanläggningar och flygfält. Tunga befästningar är kvalificerade anläggningar som skyddar en viss funktion mot vapenverkan, intrång m.m. Dit räknas t.ex. anläggningar för lednings- och sambandsfunktion, vapensystem m.m. Flygfälten delas in i fredsflygfält och krigsflygfält. Lätta befästningar är truppbefästningar, värn och liknande. Till övriga försvarsanläggningarna räknas bland annat olika typer av bergförråd samt byggnader som utgör en delfunktion eller ett komplement, t.ex. vaktbyggnad till en huvudfunktion. Antalet försvarsanläggningar har successivt minskat de senaste åren. Tabell 31 visar utvecklingen för försvarsanläggningar de senaste fem åren. Beräkningen för 29 har skett enligt andra principer än tidigare år. Det är förklaringen till att antalet försvarsanläggningar exklusive flygfält har ökat enligt redovisningen i tabell 31. Kungsholms Fort Karlskrona äldre försvarsanläggning fortifikationsverket årsfakta 29 61

Försvarsanläggningar och andra skyddade objekt Tabell 31. Antal försvarsanläggningar. Förändringen mellan 28 och 29 beror på att beräkningsgrunderna har förändrats. Därför går det inte att ange förändring mellan 28 och 29 eller trender. Försvarsanläggningar Försvarsanläggningar exkl flygfält 8 95 7 9 7 7 6 1 7 9 Flygfält 14 11 11 11 11 Figur 16: Fördelning mellan olika typer av investeringar på flygfält Avser upparbetade utgifter. Belopp i miljoner kronor 16 14 12 I avsnittet Avyttring försäljning finns mera information om avyttringen av försvarsanläggningar. Kunder Försvarsmakten är den största kunden. Andra kunder inom staten är Försvarets radioanstalt, Totalförsvarets forskningsinstitut, och Polisen. Dessutom finns kunder inom den privata sektorn t.ex. Telia Net Fastigheter, Volvo personvagnar och SAAB Aero Support. Delar av Muskövarvet hyrs numera ut till en civil entreprenör. De senaste åren har en ökad satsning skett på att hyra ut berganläggningar och andra objekt med särskilt skydd och lämpligt geografiskt läge, till nya kategorier av hyresgäster bl.a. privata företag. Syftet är i första hand att långsiktigt få en större kundbas för denna typ av objekt och därigenom få möjlighet att bibehålla och utveckla den fortifikatoriska kompetensen inom verket. 29 var hyresersättningen från nya kundgrupper 24,7 miljoner kronor. Det kan jämföras med ersättningen från försvarssektorn som var 35,8 miljoner kronor. Det nya kundsegmentet svarade således bara för 8 % av hyresintäkterna 29. Investering Under 29 investerade Fortifikationsverket för 168 miljoner kronor under året upparbetade investeringsutgifter i försvarsanläggningar (inklusive lånefinansierade flygfält). Fördelningen mellan olika anläggningstyper framgår av tabell 32. 76 miljoner har lånefinansierats, medan resten har finansierats 1 8 6 4 2 Övrigt Flygplansljus och skyltar Nytt slitlager rullbana/taxibana Nybyggnad plattor/taxibanor direkt av Försvarsmakten. Det är framför allt flygfältsinvesteringarna, som har lånefinansierats. Investeringsvolymen har varierat kraftig mellan åren. Det gäller även inriktningen på investeringarna. Volymen under 2-talet har emellertid varit klart lägre än under tidigare perioder. Tabell 32. Investeringar i försvarsanläggningar 25 29. Utfallet avser upparbetade investeringsutgifter under respektive år. Belopp i miljoner kronor. Typ av försvarsanläggning Förändring 8 9 Trend 5 9 Flygfält 1 136 84 42 55 31% k Radio- och teleanläggningar 24 24 12 1 4-6% m Övriga försvarsanläggningar 27 7 83 47 19 132% k Summa 61 23 179 99 168 7% k 62 fortifikationsverket årsfakta 29

Försvarsanläggningar och andra skyddade objekt Ekonomi Kungsholms Fort Karlskrona Av sekretesskäl går det inte att redovisa kostnader och förbrukningar med nyckeltal på samma sätt som för verkets öppna bestånd (jämför avsnittet Nyckeltal för lokaler). Här redovisas i stället de totala kostnaderna för förvaltningen av försvarsanläggningarna per kostnadsslag och den procentuella fördelningen mellan dessa. Fördelningen jämförs också med motsvarande kostnadsfördelning för det öppna beståndet. Det framgår av tabell 33 att Lokaler har en relativt sett högre andel kostnader för energi och vatten. Det beror på att dessa objekt i större omfattning har en kontinuerlig verksamhet i lokalerna. Däremot är försvarsanläggningarna relativt sett mera drift- och underhållstunga. Tabell 33. Årskostnader för förvaltningen av försvarsanläggningar slutna beståndet hemliga beståndet jämfört med det öppna beståndet. Belopp i miljoner kronor Fortifikation Kostnadsslag Trend 5 9 Förvaltningsadministration 7,1 11,7 19,9 26,9 38,6 k Energi och vatten 74,7 82,8 81,9 84,8 81,4 k Drift 62,5 61,6 22,6 57,8 63,4 m Underhåll 48,8 54,1 5,6 46,6 41,2 m Summa 193,1 21,1 175, 216,1 224,5 k Fortifikation Andel i % Lokaler Andel i % Fortifikation Kostnadsslag Trend 5 9 Trend 5 9 Förvaltningsadministration 4% 6% 11% 12% 17% k 2% 6% 7% 6% 7% k Energi och vatten 39% 39% 47% 39% 36% g 47% 46% 42% 47% 46% m Drift 32% 29% 13% 27% 28% m 29% 25% 3% 25% 24% m Underhåll 25% 26% 29% 22% 18% m 22% 23% 21% 21% 23% k Summa 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% fortifikationsverket årsfakta 29 63

Domän Verksamheten Domän ansvarar för förvaltningen av skog och arrenderätterna för jakt-, fiskesamt jordbruksarrenden. Skog Skogsinnehav Den skogsmark och det skogliga impediment Fortifikationsverket förvaltar används för totalförsvarets övnings-, skjut-, test- och provverksamhet. Denna verksamhet är ibland klassad som riksintresse. Huvudändamålet är att tillhandahålla mark och skog för totalförsvarets verksamhet genom ett försvarsanpassat skogsbruk. Inriktningen skiljer sig därmed från normalt skogsbruk, som i allmänhet primärt är avkastnings- och produktionsinriktat (virkesproduktion). Försvarsanpassat skogsbruk innebär en hög andel gallring och övrig avverkning, medan slutavverkningarna är relativt sett färre. Uttaget av ved för bränsle är stort. Avverkning sker inte, när det är ekonomiskt optimalt, utan kan senareläggas för att anpassas till huvudverksamheten (detta innebär förlängda omloppstider). Vidare lämnar man kvar fler träd vid både gallringar och avverkningar (överhållning). Fortifikationsverkets planlagda skogsareal, cirka 1 hektar, gör verket till Sveriges sjätte största skogsägare, se tabell 34. Skogsinnehavet är relativt jämnt fördelat över landet med en viss förskjutning av virkesförråd och skogsvärde söderut. Under 29 var cirka 79 ha momentant tillgängligt som produktiv skogsmark enligt Skogsstyrelsens definition. Eftersom syftet med markanvändningen inte är virkesproduktion, påverkar detta både förvaltningsförhållandena och de ekonomiska förutsättningarna. Tabell 34. Sveriges största skogsägare. Produktiv skogsmarksareal. Skogsförvaltning Fortifikationsverkets skogsförvaltning har under ett antal år arbetat en hel del med miljö målet Levande Skogar, bland annat med det formella och frivilliga skyddet av skog. Inventerings- och taxeringsarbetet samt ajourhållning och produktion av gröna certifieringsanpassade skogsbruksplaner har fortsatt. Många faktorer indikerar att det fortfarande finns en hög biologisk mångfald på försvarsfastigheterna jämfört med omkringliggande skogar. Indikationerna är starka på att sektorsmyndigheterna vill öka andelen skyddad skog även på försvarsfastighet. Skogsägare Areal 1 hektar Andel Sveaskog AB 3 44 14,9% SCA Skog AB 1 999 8,7% Bergvik Skog AB 1 911 8,3% Holmen Skog AB 1 35 4,5% Statens fastighetsverk 883 3,9% Fortifikationsverket 79,3% Persson Invest Skog AB 63,3% Uppsala Akademiförvaltning 38,2% Boxholms Skogar AB (inkl. Örmo Skogar AB) 36,2% Skogssällskapet förvaltning AB 3,1% 64 fortifikationsverket årsfakta 29

domän Timmer upplagt vid skogsväg efter gallring Skövde skjutfält Tabell 35. Omsättning, kostnader och volymer för skogsverksamheten 25 29. Med NO avses naturvårdsmål orörd mark och med NS avses naturvårdsmål skötsel, se vidare i begreppsförklaringarna. Enhet Bruttoomsättning skogsverksamhet 61,4 63, 66,6 7,5 63,3 mkr Total kostnad för skogsverksamhet 4,9 41,3 44,1 45,7 45,5 mkr varav skogsvårdskostnad 8 8 9 1 1 mkr Överskott, täckningsbidrag 2,5 21,7 22,5 24,8 17,8 mkr Mark med NO eller NS målklassning 1 1 1 1 1 tusen ha Totalt virkesförråd 1 1 1 11 11 miljoner m³ sk Under året har arbete startat med etablering av skogsmark med snabbväxande trädslag i företrädesvis Norrland. Ett mindre bestånd av hybridasp har planterats på Grytans övningsoch skjutfält i Östersund. Fler planeras under kommande år. Skogsförvaltningen har under många år arbetat med skogsbränsle- och energiuttag. I spåren av stormarna och insektsangreppen har det fortsatt under året. En viss ökning har skett de senaste åren i takt med bland annat stigande priser på skogsbränsle. Ett vanligt önskemål från Försvarsmakten, är att avverkningar flisanpassas. Verkets möjligheter och resurser för detta har ökat de senaste åren. fortifikationsverket årsfakta 29 65

domän Virkeslagring Virkeslagringsarrendet på Byholma flygfält har fortsatt under 29 och utgör fortfarande Sveriges största timmerlager. Arrendeintäkten överstiger en miljon kronor. Nyckeltal för skogsförvaltningen Skogsverksamhetens omsättning 29 uppgick till 63 miljoner kronor, vilket motsvarar 2 % av verkets totala omsättning. Ett vanligt branschvärde för avkastningen på skogsbruk är cirka 2 kronor per fastkubikmeter. För Fortifikationsverket låg avkastningen för år 29 på cirka 9 kronor per fastkubikmeter. Bakgrunden är att den skog verket avverkar i stor omfattning har defekter i form av t.ex. splitter och då endast kan nyttjas som massaved, brännved eller saknar kommersiellt värde. För Fortifikationsverket är andelen biobränsle mycket högre än det är för andra skogsägare. Verket får i och med detta mindre betalt för den sålda skogen. På kostnadssidan finns däremot inga nämnvärda skillnader. Kostnadsnivån är trots försvarsanpassningen, hänsynen till oexploderad ammunition och främmande föremål i virket, inte hög. Historiskt sett är 13 kronor per fastkubikmeter det bästa resultatet verket haft för skogsrörelsen så därför får 9 kronor per kubikmeter ses som ett bra resultat med hänsyn till konjunktur- och avsättningssituationen som rådde under större delen av 29. Bakgrunden till den långsiktigt ökande avkastningen är dels förbättringar i skogsvården och skogsbruksplanerna samt bättre planering av avverkning och skogsvård i samråd med Försvarsmakten. I och med att skogsförvaltningen inte bedrivs primärt avkastningsinriktat är virkesuttaget lägre än för andra större skogsägare. Genomsnittlig årlig avverkning uppskattas till ungefär halva tillväxten, vilket bland annat beror på att skogsbeståndet är tillgängligt för avverkning under en begränsad tid, den tid då Försvarsmakten inte nyttjar skogsmarken. Tabell 36. Nyckeltal för skogsverksamheten 25 29. Med NO avses naturvårdsmål orörd mark och med NS avses naturvårdsmål skötsel, se vidare i begreppsförklaringarna. Enhet Bruttoomsättning skog 645 662 666 75 633 kr/ha Total kostnad för skog 43 434 441 457 455 kr/ha varav skogsvårdskostnad 13 13 14 14 16 % av bruttoomsättning Överskott 33 34 34 35 28 % av bruttoomsättning Avkastning 75 13 13 11 9 kr/fast kbm Mark med NO eller NS klassning 1 1 1 1 1 procent (%) Totalt virkesförråd 13 15 15 16 16 m³ sk per hektar 66 fortifikationsverket årsfakta 29

domän Jakt-, fiske- och jordbruksarrenden Avtalen uppgår till knappt 4. De togs över från Försvarsmakten under 22 och 23. Antalet har efterhand reducerats så även 29. Intäkterna har ökat, trots att antalet arrenden minskat. Tyngdpunkten i förvaltningen har under perioden lagts på fortsatt kvalitetssäkring av avtalen och att ge ut riktlinjer och styrande dokument. I stort sett alla jakt- och fiskearrenden är nu genomgångna. Genom en överenskommelse förvaltar Statens fastighetsverk stora delar av jordbruksarrendena. Under året har omförhandling av de större jordbruksarrendena prioriterats. Det har gett positivt ekonomiskt utfall. Gallring på Skövde skjutfält med hjälp av Rottne maskin Naturvärdesbedömning på Fortifikationsverkets skogsmark En relativt stor del av arrendena har en marknadsmässig nivå med hänsyn taget till försvarets intressen och verksamhet. Antalet jakt-, fiske- och jordbruksarrenden är störst i mellersta och södra Sverige medan avtalen norr om Dalälven är färre, vilket inte minst märks på fiske- och jordbrukssidan. Intäkterna från verksamheten var 5 miljoner kronor, mindre än 2 promille av verkets omsättning. Trots det röner verksamheten ett relativt stort intresse från omvärlden. fortifikationsverket årsfakta 29 67

Investering 29 har i hög grad präglats av osäkerhet på grund av Försvarsmaktens och regeringens arbete med det framtida försvaret. Detta har påverkat omfattningen av investeringsverksamheten. Redovisningen i avsnittet är i första hand inriktad på avslutade investeringsprojekt. Regeringens och Försvarsmaktens utredningsarbete med det framtida försvaret har i mycket hög grad präglat investeringsverksamheten 29. Arbetet har inneburit stor osäkerhet om Försvarsmaktens framtida lokal- och anläggningsbehov. Beställningar och beslut om investeringar har uteblivet eller senarelagts. I juni 29 beslutade riksdagen om den framtida inriktningen för försvaret. Beslutet innebär flera stora förändringar. Bland annat ska rekryteringen till försvaret ske frivilligt och värnplikten avskaffas i fredstid. Insatsförsvaret ska bestå av stående förband med heltidsanställda och förband med kontrakts anställda soldater. Mot bakgrund av riksdagens beslut har regeringen under hösten 29 fattat ett flertal beslut om anvisningar för verksamheters genomförande rörande t.ex. reformerad personalförsörjning, militär grundutbildning och materielförsörjning. Planerade investeringsutgifter för budgetåret 29 var 1 35 miljoner kronor. Utfallet blev 479 miljoner kronor, drygt en tredjedel jämfört med planerat och en minskning med 268 miljoner kronor jämfört med 28. Minskningen beror till största delen på osäkerheten kring det framtida försvarets behov av lokaler och anläggningar. Renovering av rullbana flygfält Tabell 37. Några investeringar som blev slutligt klara 29. Belopp i miljoner kronor. Ort Byggnadsobjekt Investeringsutgift Karlskrona Simulatorbyggnad, nybyggnad 86 mkr Halmstad Teknikhall, nybyggnad 46 mkr Boden Kasern, ombyggnad 29 mkr Boden Kasern, ombyggnad 27 mkr Sammanställningen nedan ger exempel på några projekt som slutligt avslutades under 29. Tillträde kan ha skett under tidigare år. Det slutliga avsluten innebär att projektet bedöms som helt klart. Statistiken i fortsättningen avser enbart under året avslutade investeringar i det öppna beståndet. Revinge, Lund Militärrestaurang, ombyggnad 26 mkr Revinge, Lund Anläggning för strid i bebyggelse, nybyggnad 22 mkr 68 fortifikationsverket årsfakta 29

investering Brukar- respektive ägarrelaterade investeringar Brukarrelaterade investeringar initieras av hyresgästerna för att tillgodose behovet av verksamhetsanpassade lokaler, anläggningar och mark. Dessa utgör den klart dominerande delen av investeringsvolymen. Figur 17: Avslutade brukarrespektive ägarrelaterade investeringar Belopp i miljoner kronor 1 8 845 Brukar Ägar Ägarrelaterade investeringar initieras av fastighetsägaren. Dessa utgör till exempel investeringar i tekniska försörjningssystem, energieffektiviseringar eller olika typer av tvingande investeringar orsakade av myndighetskrav eller dylikt. 6 4 2 61 456 587 698 94 129 77 145 135 Torn för övning prickskytte strid i bebyggelse under byggnad Kvarn Östergötlands län Under perioden 25 29 minskade andelen brukarrelaterade investeringar och låg 29 på 84 % av den totala investeringsvolymen. Figur 18: Fördelning mellan brukar- och ägarrelaterade investeringar Den totala volymen för avslutade investeringsprojekt Under 29 avslutades 274 investeringsprojekt med en sammanlagd investeringsutgift på 833 miljoner kronor. Jämfört med föregående år minskade den sammanlagda utgiften för under året avslutade projekt med 157 miljoner medan antalet avslutade projekt ökade med 46 projekt. Ökningen beror på att flera mindre investeringar avslutades under 29 än året innan. Stridsledningsbyggnad för strid i bebyggelse Kvarn Östergötlands län under byggnad 1% 8% 6% 4% 2% % 13% 12% 15% 16% 87% 88% 22% 85% 84% 78% Brukar Ägar fortifikationsverket årsfakta 29 69

investering Andelen ombyggnadsprojekt oförändrad Ombyggnadsprojekten utgör den klart största andelen av investeringsprojekten. Under de tre senaste åren var fördelningen mellan ombyggnads- och nybyggnadsprojekt tämligen konstant. Mätt i investeringsutgift svarade ombyggnadsprojekten för cirka 73 % av investeringarna. Mätt i antal projekt utgjorde andelen ombyggnadsprojekt 88 %. Tabell 38 visar fördelningen mellan investeringar i mark-, nybyggnads- och ombyggnadsprojekt mätt i antal projekt, investeringsutgift i miljoner kr och genomsnittlig investeringsutgift per projekt. Tabell 38. Fördelning mellan olika slags investeringsprojekt som avslutades under åren 25 29. Total investeringsutgift, belopp i miljoner kronor. Mark 2 9 44 Nybyggnad 215 166 132 292 222 Ombyggnad 489 416 531 69 567 Totalt 74 585 664 99 996 Varav lokaler och mark 68 532 623 972 833 Varav försvarsanläggningar 96 53 41 18 164 Antal projekt Mark 1 1 3 7 11 Nybyggnad 29 36 32 3 21 Ombyggnad 198 225 2 191 242 Totalt 228 262 235 228 274 Varav lokaler och mark 19 219 21 211 229 Varav försvarsanläggningar 38 43 25 17 45 Genomsnittlig utgift per projekt, belopp i miljoner kronor Gjutning uppställningsplattor för helikopter Mark,1 2,1,1 1,3 4, Nybyggnad 7,4 4,6 4,1 9,7 1,6 Ombyggnad 2,5 1,8 2,7 3,6 2,3 Totalt 3,1 2,2 2,8 4,3 3,6 Varav lokaler och mark 3,2 2,4 3, 4,6 3,6 Varav försvarsanläggningar 2,5 1,2 1,6 1,1 3,6 7 fortifikationsverket årsfakta 29

investering Många små projekt Fördelningen mellan små och stora projekt uppvisar ett stabilt mönster för perioden 25 29. De flesta projekt är relativt små. 55 % av investeringsprojekten 29 hade en investeringsutgift på mindre än 1 miljon kronor. Bara 2 projekt hade en utgift på mer än 3 miljoner kronor. Ungefär 1 % av antalet investeringar står för hälften av investeringsutgiften. Tabell 39. Antal årligen avslutade investeringsprojekt sorterade efter investeringsutgiftens storlek. Investeringsutgift <1 mkr 122 145 126 126 16 1 2,5 mkr 48 61 41 32 51 2,5 5 mkr 24 22 35 23 24 5 1 mkr 17 22 2 21 17 1 3 mkr 14 12 12 22 2 >3 mkr 3 1 4 2 Totalt 228 262 235 228 274 Anläggning för övning av strid i bebyggelse på Kvarns övnings- och skjutfält under uppförande fortifikationsverket årsfakta 29 71

investering Figur 19: Antal projekt rangordade efter investeringsutgiftens storlek 6% 5% 4% 25 26 27 28 29 3% 2% 1% % < 1 mkr 1 2,5 mkr 2,5 5 mkr 5 1 mkr 1 3 mkr > 3 mkr Figur 2: Investeringsprojekt 29 sorterade efter antalet projekt och investeringsutgiftens storlek Flygledartorn på Såtenäs flygflottilj under uppförande 6% 5% 4% 55% Utgifter Antal projekt 3% 35% 2% 1% % 19% 18% 17% 12% 1% 1% 7% 8% 7% 1% < 1 mkr 1 2,5 mkr 2,5 5 mkr 5 1 mkr 1 3 mkr > 3 mkr 72 fortifikationsverket årsfakta 29

investering Andel byggherrekostnader I byggherrekostnaderna ingår kostnader för projekt- och byggledning, projektering, räntor under byggtiden samt administration. Byggherrekostnaderna mätt som andel av totala investeringsutgiften ligger i spannet 14 17 % under perioden. Man kan se en trend till svagt minskande byggherrekostnader. Figur 21: Byggherrekostnaderna för projekt som avslutades under 25 29 avseende brukarrelaterade investeringar. 26% 24% 22% 2% Nybyggnad av skärmtak Eksjö garnison 18% 16% 14% 12% 1% Lokaler och mark Anläggningar Fortv totalt Linjär (Fortv totalt) fortifikationsverket årsfakta 29 73

Avyttring Avyttring kan innebära sanering, förädling, försäljning, rivning eller överföring av förvaltningen till annan statlig myndighet. Avsnittet behandlar den totala avyttringsverksamheten. Minskat lokalbehov för Försvarsmakten och andra myndigheter inom försvarssektorn De senaste 12 åren har verkets lokalbestånd minskat väsentligt från 6,8 miljoner kvm bruttoarea till 3,5 miljoner kvm bruttoarea, d.v.s. nästan halva beståndet har avvecklats. Under samma period har markarealen minskat med 2 % från 473 ha till 378 ha. Det är framför allt försvarsbesluten under denna period som har medfört minskningar i verkets bestånd. Försvarsmaktens omstrukturering, översyn av förrådsverksamheten och minskade lokal behov för övriga större hyresgäster kommer att medföra fortsatt minskning av fastighetsbeståndet. Försäljning Under 29 avyttrades cirka 46 kvm brutto area lokaler och drygt 1 6 ha mark. Det motsvarar drygt 1 % av verkets lokalinnehav och ungefär,5 % av verkets markinnehav. Volymen lokaler under avyttring har ökat, medan markarealen under avyttring har minskat. Bakgrunden är dels en stor andel nya lokaler som har sagts upp, dels att några större markområden såldes under 29. Vid årsskiftet utgjorde andelen lokaler under avyttring drygt 5 % av totala lokalinnehavet, motsvarande siffra för mark var knappt 1 %. Fastigheternas utvecklings- och förädlingsmöjligheter skall tydliggöras inför avyttringen. Syftet är att uppnå så positivt försäljningsresultat som möjligt. Efterdyningarna till försvarsbeslut 24 kan ses tydligt i tabell 4. 25 och i viss mån 26 avyttrades stora volymer lokaler, som en följd av försvarsbeslutet. Då det gäller mark kan man inte se samma mönster. Tabell 4. Avyttringar och objekt i avyttringsplanen avseende det öppna beståndet under 25 29. Förändring 8 9 Avyttrat under året Lokaler, kvm BTA 65 24 14 4 9 45 8-49% Mark, ha 1 2 4 2 7 2 57 1 62-37% I avyttringsplanen den 31 december Lokaler, kvm BTA 14 154 15 18 194 7 8% Mark, ha 2 8 1 9 3 4 2 97-26% 74 fortifikationsverket årsfakta 29

avyttring Större avyttringar under 29 Den största avyttringen 29 var försäljningen av delar av Almnäs övnings- och skjutfält till Södertälje kommun. Drygt 6 ha såldes för 6 miljoner kronor. Övriga större försäljningar framgår av tabell 45. Dessa sju försäljningar står för 82 % av försäljningsintäkterna. Ett större antal objekt har sålts, där köpeskillingen har legat under 4 miljoner kronor. Tre markområden på totalt drygt 1 ha har överförts till Naturvårdsverket. Vätöberg i Norrtälje, som såldes under 29 Tabell 41. Större försäljningar under 29. Område Kommun Försäljningspris i mkr Storlek i ha Köpare Del av Almnäs övnings- och skjutfält Södertälje 6 64 Södertälje kommun Sandhedsskogen, Västerhejde m.m. Gotland 13,7 555 Visby stift Vätöberg, Harg 6:51 Norrtälje 1 4 Privat Tomter på f.d. närövningsfält Kristinehamn 9,2 4 Privat Hall Medeby 1:9 (bostad 1 kvm) Gotland 5,7 1 Privat Färila flygplats Ljusdal 4,7 17 Ljusdal kommun Skövde 5:259 Skövde 4,5 1 Skövde kommun fortifikationsverket årsfakta 29 75

avyttring Avyttring av försvarsanläggningar och förädling När Försvarsmakten säger upp en försvarsanläggning, så innebär det ofta åtgärder i form av återställande (t.ex. igengjutning) och sanering av försvarsanläggningar, innan fastigheten kan försäljas eller nyttjandet av den kan återgå till ägaren. De senaste åren har möjligheterna att förädla försvarsanläggningar ökat, så att verket antingen kan hitta nya hyresgäster eller sälja objekten. Exempel på detta är en berganläggning i Tullinge utanför Stockholm, som har anpassats till en civil kund. Ett annat exempel är en anläggning i Mölndalsberget utanför Göteborg, se figur 22. Det pågår ytterligare studier av möjligheterna att anpassa uppsagda berganläggningar till civila kunder. På detta sätt kan avvecklingskostnaderna reduceras samtidigt som samhällsvärden i form av bergrum får ett fortsatt nyttjande. Strategin ligger i linje med verkets uppdrag att bedriva fortifikatoriskt utvecklingsarbete, så att kompetens för det svenska samhällets behov utvecklas och säkerställs. Översiktsbild av en berganläggning utanför Göteborg som kommer att utvecklas för fortsatt uthyrning till ny hyresgäst. 25 fanns ett stort antal truppbefästningar och standardobjekt att avyttra. Därför var volymen större än de fyra senaste åren. Dessa år har volymen legat på cirka 1 miljoner kronor i kostnader. Det är en nivå som kommer att gälla även de kommande åren. Nya avyttringsobjekt har tillkommit successivt. Under året fortsatte avyttringsåtgärder på de sista kustartilleribatterierna. 211 kommer alla Sveriges fasta KA-förband vara nedlagda. Även avyttringen av de sista fasta minstationerna påbörjades. Ett stort antal ammunitionsförråd har avyttrats under året. Avyttringen av truppbefästningar har varit koncentrerad till kust- och gränsområden inom hela Sverige. 76 fortifikationsverket årsfakta 29

avyttring Befästningar för försvaret av malmbanan. Plomberat skyttevärn vid Torneträsk. Ingick i skyddet av Malmbanan. fortifikationsverket årsfakta 29 77

avyttring Ekonomiskt resultat Avyttringsverksamheten gjorde 29 ett överskott på 72 miljoner kronor, ett bättre resultat än föregående år. Till en del beror det positiva resultatet på att verket inte belastas med nedskrivningar för de fastigheter och byggnader som avyttras med anledning av försvarsbesluten. 29 belastades Fortifikationsverket av den anledningen inte med kostnader på 18 miljoner kronor, vilket motsvarar 3 % av resultatet. Även ett år med begränsad omfattning på avyttringar med anledning av försvarsbeslut, får dessa specialregler således stor betydelse. 26 miljoner kronor av resultatet skall levereras in till statskassan i enlighet med gällande regelverk. Det normala vid försäljning av fast egendom är att överskottet skall levereras in till statskassan. Kostnaderna för sanering och återställande av försvarsanläggningar har alla åren medfört högre kostnader än intäkterna från framför allt Försvarsmakten. Det beror på att många av dessa saneringsåtgärder får finansieras med försäljningsöverskotten från avyttringar med anledning av försvarsbesluten. 29 var avoch nedskrivningar 7 miljoner kronor, medan verket inte belastades av nedskrivningar på 18 miljoner kronor enligt det särskilda regelverket. Denna post var således cirka 3 gånger större än avskrivningarna. De stora försäljningsintäkterna 25 beror på stora försäljningar till Vasallen med anledning av försvarsbeslut 24. De senaste två åren har försäljningsintäkterna successivt ökat, bl.a. som en följd av en mera aktiv försäljningsprocess. Den strategi som successivt har utvecklats för försäljning och avyttring av försvarsanläggningar kommer att få positiva effekter för verket. Tabell 42. Intäkter och kostnader för avyttringsverksamheten 25 29. Belopp i miljoner kronor. Posten övrigt innehåller framför allt justeringar med anledning av periodiseringar. Tabellen innehåller även uppgifter om hur stora belopp som nyttjats av reserverade försäljningintäkter från avyttringar på grund av försvarsbeslut. Budgetår Förändring 8-9 Avyttringsintäkter Hyror 3,1 6,1 5,9 7,7 11, 43% Försäljning 239,1 122,4 7,9 118,2 131,2 11% Sanering och återställande 95,8 85,8 82,7 72,4 9,8 25% Övrigt -,4, 1,,9, -1% Avyttringsintäkter brutto 337,6 214,3 16,5 199,2 233, 17% Avyttringskostnader Administration och drift 16, 33,6 3,2 36,2 33,2-8% Sanering och återställande 161,1 139,2 119,8 18,4 121,3 12% Av- och nedskrivningar 12,4, 3,5 6,6 6,5-2% Övrigt 5,2, -26,8-1,2, -1% Totala avyttringskostnader 194,7 172,8 126,7 15, 161, 7% Resultat 142,8 41,5 33,8 49,2 72, 46% Disponerade medel från försäljningar enligt Försvarsbeslut Försvarsbeslut 74,1 43,6 38,3 29, 3,8 78 fortifikationsverket årsfakta 29

Begrepp och Definitioner Administration, administrationskostnad Administration/administrationskostnad är summan av förvaltningsadministration och central administration. Central administration omfattar kostnader för styrelse, verksledning och centrala staber/enheter vid huvudkontoret inklusive övergripande IT-kostnader. Förvaltningsadministration omfattar kostnader för förvaltning av fastighetsbeståndet på regional och lokal nivå avseende hantering av upplåtelse- och arrendeavtal, kund- och myndighetskontakter, administration av underhåll m.m. Istället för förvaltningsadministration används ibland begreppet regional administration. I analyser, tabeller och figurer görs ingen skillnad mellan central administration och förvaltningsadministration. Anläggningsarrende Ett anläggningsarrende är ett arrende för annat ändamål än jordbruk, när arrendatorn enligt arrendeupplåtelsen har rätt att på arrende stället uppföra eller bibehålla byggnad eller anläggning för förvärvsverksamhet. Källa: Svea Rikes lag Jordabalken 11:1. Arbetskostnadsindex, AKI Arbetskostnadsindex för arbetare och tjänstemän inom den privata sektorn beskriver den totala arbetskostnadens utveckling över tiden. Indextalen används bland annat som underlag vid indexreglering av avtal. Källa: Statistiska centralbyrån, www.scb.se. I Årsfakta används arbetskostnadsindex för tjänstemän, delindex för branscherna kreditinstitut, försäkrings- och fastighetsbolag, uthyrnings- och företagsservicefirmor som jämförelseindex för kostnadsutveckling av kostnadsslag administration. Arrendeintäkt Intäkter från upplåtelse av mark. Befästning Befästning är en typ av förvarsanläggning (se nedan). De delas in i tunga och lätta befästningar. En tung befästning är en försvarsanläggning som skyddar en viss funktion mot vapenverkan. En lätt befästning kan till exempel vara ett värn eller en truppbefästning. Bostadsarrende Ett bostadsarrende är en upplåtelse av mark (jord) för annat ändamål än jordbruk, när arrendatorn enligt upplåtelseavtalet har rätt att uppföra eller bibehålla ett bostadshus på marken. Bostaden kan vara avsedd för permanentboende eller fritidsändamål. Källa: Svea Rikes Lag Jordabalken 1:1. Se avsnittet Så beräknas nyckeltalen i kapitlet Nyckeltal för lokaler, sid 33. Bruksarea (BRA) Area av nyttjandeenhet eller annan grupp av sammanhörande mätvärda utrymmen, begränsad av omslutande byggnadsdelars insida eller annan för mätvärdhet angiven begränsning. Med BRA(t) avses tempererad (uppvärmd) bruksarea. Källa: Area och volym för husbyggnader Terminologi och mätregler, Svensk standard SS 2 1 53. Bruttoarea (BTA) Area av mätvärda delar av våningsplan begränsade av omslutande byggnadsdelars utsida. Med BTA(t) avses tempererad (uppvärmd) bruttoarea. Källa: Area och volym för husbyggnader Terminologi och mätregler, Svensk standard SS 2 1 53. Byggnadskategori Benämning i Årsfakta på Fortifikationsverkets indelning av byggnader efter huvudsaklig användning. Exempel på byggnadskategorier är förläggningsbyggnader (kaserner), utbildningsbyggnader, kontor och militärrestauranger. Camper Med Camper avses de förläggningsområden, där Svensk militär trupp i utrikes fredsbevarande tjänst vistas på fritid och under dygnsvilan. Campen motsvarar i princip ett mindre garnisonsområde. På grund av olika risker ställs det särskilda krav på Camperna då det gäller skydd och säkerhet m.m. fortifikationsverket årsfakta 29 79

Begrepp och Definitioner Drift Med drift menas åtgärder med ett förväntat inter vall kortare än ett år och vilka syftar till att upprätthålla funktionen hos ett förvaltningsobjekt. Till drift räknas i Fortifikationsverkets verksamhet tillsyn och skötsel, felavhjälpande underhåll < 1 kr samt lagstadgade besiktningar med längre periodicitet än ett år. Till drift räknas även samtliga kostnader för egna byggnader. Driftadministration Administrativa och andra gemensamma kostnader avseende drift, som inte kan kostnadsbokföras direkt på enskild byggnad eller annat objekt, utan som ligger som gemensamma kostnader på fastighetsenhet eller fastighetsgrupp. El, fastighetsel Energiåtgång i form av el för att driva de centrala systemen i byggnaden t.ex. fläktar, pumpar, hissar, fast installerad belysning, avfrostning av hängrännor osv. Källa: Rätt Begrepp version 2. El, verksamhetsel El som används av verksamheten i lokalerna, t.ex. för belysning, datorer, kopiatorer, TV, kylar och frysar, maskiner och andra apparater för verksamheten. Även motorvärmare och utomhusbelysning räknas till verksamhetsel. Källa: Nya Rätt Begrepp version 2. Energianvändning Användning av energi avsedd för uppvärmning eller elförsörjning. Årsfakta redovisar kostnader för och användning av energi uppdelad på energi för uppvärmning och energi för elförsörjning dvs. elenergi avsedd för kraft och belysning. Fastighetsavdelning (FA) Organisatorisk enhet inom Fortifikationsverket. Fastighetsavdelningarna är indelade i fastighetsenheter. Fastighetsavdelningarna förvaltar bl.a. det öppna fastighetsbeståndet. Fastighetsenhet (Fe) Organisatorisk enhet inom Fortifikationsverkets fastighetsavdelningar. Fastighetsenheterna är indelade i fastighetsgrupper med 1 5 grupper per fastighetsenhet. Fastighetsgrupp (Fg) Organisatorisk enhet inom Fortifikationsverkets fastighetsenheter. Felavhjälpande underhåll Med felavhjälpande underhåll menas underhåll som syftar till att återställa en funktion som oförutsett nått en oacceptabel nivå. Felavhjälpande underhåll kan indelas i akut underhåll och övrigt felavhjälpande underhåll. Felavhjälpande underhåll vars ekonomiska värde överstiger 1 kronor redovisas som planerat underhåll inom Fortifikationsverket. Detta är inte praxis inom branschen. Försvarsanläggning En försvarsanläggning är en infrastrukturell enhet som utgör en del av totalförsvaret. Inom Fortifikationsverket innebär det en byggnad eller anläggning som omfattas av sekretess. Avser i de flesta fall objekt som ingår i Försvars maktens eller annan myndighets krigs organisation. Befästningar är typiska exempel på försvarsanläggningar. Källa: Fastighetslexikon 28 Föreningen för förvaltningsinformation. Försvarssektorn Försvarssektorn består av följande myndigheter: Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Fortifikationsverket, Försvarets radioanstalt, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarshögskolan. Försörjningsmedia Med försörjningsmedia avses värme, kyla, elektricitet, gas, vatten och avlopp m.m. som tillförs en byggnad för att den skall kunna fungera som avsett. Förvaltningsobjekt Byggnad, anläggning, försvarsanläggning eller markområde i Fortifikationsverkets fastighetsregister. Hyresintäkt Intäkter för upplåtelser av lokal eller anläggning. 8 fortifikationsverket årsfakta 29

Begrepp och Definitioner Investeringsutgift Samlingsbegrepp omfattande byggherreutgifter, konsultutgifter, entreprenadutgifter, kreditivräntor vid uppförande av byggnad eller anläggning samt utgift för inköp av fastighet. Infrastrukturell enhet En infrastrukturell enhet är en grupp av närliggande byggnader och anläggningar som samverkar för en verksamhet, t.ex. ett sjukhus eller en flygplats. Källa: Fastighetslexikon 28, Föreningen för förvaltningsinformation. Jordbruksarrende Arrende för jordbruksändamål. Källa: Juridikens termer. Kapitalkostnad Avskrivningar och räntor baserade på kvarvarande bokfört värde. Kasern Byggnad som huvudsakligen är avsedd för förläggning eller boende. Konsumentprisindex, KPI Konsumentprisindex (KPI) är det mest använda måttet för prisutveckling och används bl.a. som inflationsmått och vid avtalsreglering. Konsumentprisindex avser att visa hur konsumentpriserna i genomsnitt utvecklar sig för hela den privata inhemska konsumtionen, de priser konsumenterna faktiskt betalar. Källa: Statistiska centralbyrån, www.scb.se. Kontor Byggnad som huvudsakligen är avsedd för kontorsverksamhet och tjänsteproduktion. Kvarvarande byggnader I kapitlet Nyckeltal för lokaler, sidan 25 6, används begreppet för de byggnader som fanns med i underlaget för beräkning av nyckeltal både 28 och 29. En kompletterande analys har gjorts av hur nyckeltalen för kvarvarande byggnader förändrats mellan de sista två åren. Lokalarea (LOA) Bruksarea för utrymmen inrättade för annat ändamål än boende, sidofunktioner till boende, byggnadens drift eller allmän kommunikation, bruksarea för lokalutrymmen. Källa: Area och volym för husbyggnader Terminologi och mätregler, Svensk standard SS 2 1 53. Lägenhetsarrende Ett lägenhetsarrende är ett arrende avseende mark, som inte är anläggningsarrende, bostadsarrende eller jordbruksarrende. Källa: Juridikens termer. Materieluppställning Byggnad som huvudsakligen är avsedd för lagring eller uppställning av fordon, farkoster och annan materiel t.ex. förrådsbyggnader och hangarer. Materielunderhåll Byggnad som huvudsakligen är avsedd för materielunderhåll. Media Media används ibland som förkortning för försörjningsmedia. Militärrestaurang Byggnad som huvudsakligen är avsedd för restaurangverksamhet. Målklassning NO Term inom skogsvården som betyder Naturvårdsmål orörd. Naturvårdsmålet styr genom att området lämnas till fri utveckling. Källa: Skogsstyrelsen. Målklassning NS Term inom skogsvården som betyder Naturvårdsmål skötsel. Naturvårdsmålet styr skötseln som endast utförs när det är motiverat av naturvårdsskäl. Källa: Skogsstyrelsen. Nyttjanderätt En upplåtelse av rätt för annan än fastighetsägaren att i ett eller annat avseende begagna fastigheten, t.ex. genom arrende, hyra, jakteller fiskerätt. Källa: Juridikens termer. fortifikationsverket årsfakta 29 81

Begrepp och Definitioner Nyttofastighet Med nyttofastighet avses detsamma som ändamålsfastighet, se förklaringen av ändamålsfastighet. Objekttyp Indelningsgrund enligt vilken Fortifikationsverkets förvaltningsobjekt klassificeras. Objekttypen baseras på det huvudsakliga ändamål som ett förvaltningsobjekt är avsett för. Exempel: En byggnad klassificeras som kontor om den huvudsakligen är avsedd för kontorsverksamhet. I Årsfakta används termen byggnadskategori i stället för objekttyp för byggnader. Planerat underhåll Med planerat underhåll avses underhåll som är planerat till tid, art och omfattning. Underhållsåtgärderna skall ha en periodicitet längre än ett år och syfta till att bibehålla eller återskapa ett förvaltningsobjekts ursprungliga standard och funktionalitet. Felavhjälpande underhåll till en kostnad överstigande 1 kronor redovisas inom Fortifikationsverket som planerat underhåll. OBS! Alla underhållsåtgärder på tekniska försörjningsobjekt ingår i Mediaförsörjning medan motsvarande underhållsåtgärder för egna byggnader ingår i Drift. 82 fortifikationsverket årsfakta 29 Produktiv skogsmark Mark som är lämplig för skogsproduktion och som inte i väsentlig utsträckning används för annat ändamål. Källa: Skogsstyrelsen. Regleringsbrev Årligt direktiv från regeringen till statlig myndighet som reglerar och styr myndighetens verksamhet. Skogsvårdskostnad Kostnad för markberedning, plantor, plantering och röjning. Källa: Skogsstyrelsen. Slutet fastighetsbestånd Med slutet fastighetsbestånd avses det fastighetsbestånd som är hemligt med hänvisning till rikets säkerhet eller av annan anledning. Uppgifter om detta bestånd är inte allmänt tillgängligt. Teknisk försörjning Med teknisk försörjning avses inom Fortifikationsverket byggnader och anläggningar för produktion, mottagning, fördelning, distribution och efterbehandling av försörjningsmedia till eller från annat objekt (byggnad eller anläggning). Tekniska försörjningssystem förser övriga byggnader och anläggningar med värme, kyla, elektricitet, gas, vatten och avlopp och liknande produkter för att byggnaden eller anläggningen skall fungera som avsett. Tidiga skeden Med byggnadsprocessens tidiga skeden avses inom Fortifikationsverket behovsanalys skedet och behovsunderlagsskedet. Hyresgästen ansvarar för genomförande av utredningar i tidiga skeden. Fortifikationsverket medverkar och stödjer. Tillkommande byggnader Begrepp använt i kapitlet nyckeltal för lokaler för de byggnader som tillkommit under 29 i underlaget för beräkning av nyckeltal. Tillsyn och skötsel Med tillsyn avses driftåtgärder som omfattar observation av funktion hos ett förvaltningsobjekt och rapportering av eventuella avvikelser. Med skötsel avses driftåtgärder som omfattar en eller flera av åtgärderna justering eller vård av förvaltningsobjekt, byte eller tillförsel av förbrukningsmaterial. Trend I Årsfakta redovisas i flertalet tabeller med historiska utfall/värden för flera år en symbol för vilken trend värdena pekar på. Trenden beräknas med utgångspunkt från tidigare års utfall (medelvärden) med hjälp av linjär re gression. Trenden redovisas förenklat med hjälp av pilar enligt nedan. k Uppåtgående trend, ökande värden m Nedåtgående trend, minskande värden g Ingen tydlig trend eller stabil nivå, nyckeltalet fluktuerar eller är i huvudsak oförändrat

Begrepp och Definitioner Upplåtelseavtal Avtal om upplåtelse av byggnader, anläggningar, försvarsanläggningar och mark som träffas mellan Fortifikationsverket och hyresgästen. I upplåtelseavtalet anges bl.a. vilka objekt som omfattas, ersättningens storlek, avtalstid och uppsägningstid. Ibland används begreppet inom Fortifikationsverket speciellt för de upplåtelser verket träffar i enlighet med den kostnadsbaserade hyresmodell som verket normalt tillämpar vid upplåtelser till statliga myndigheter. Utbildning Byggnad som huvudsakligen är avsedd för utbildning eller idrottslig verksamhet. Verksamhetsgren Indelningsgrund för Fortifikationsverkets verksamhet, som fastställs av regeringen. Fortifikationsverkets verksamhet är indelad i områdena Förvaltning, Avyttring och Uppdrag 29. Verksamhetsområde Indelningsgrund för den statliga förvaltningen. Fortifikationsverket är verksamt inom det verk samhetsområde som kallas Fastighetsförvaltning. Ändamålsbyggnad Med ändamålsbyggnad avses en byggnad som är specialanpassad för sin verksamhet och saknar eller har ett lågt alternativvärde utan omfattande anpassningar och ombyggnader, ligger inom ett område som har omfattande restriktioner avseende tillgängligheten för allmänheten, där restriktionerna är kopplade till den bedrivna verksamhetens art hyresgästen på grund av historiska eller andra skäl har en mycket stark knytning till. Källa: Hyressättning av vissa ändamålsbyggnader SOU 24:28. Ändamålsfastighet Med ändamålsfastighet avses en fastighet som innehåller ändamålsbyggnader eller där marken nyttjas för sådana ändamål att allmänhetens tillgänglighet är starkt begränsad under vissa perioder eller kontinuerligt. Källa: Hyressättning av vissa ändamålsbyggnader SOU 24:28. Öppet fastighetsbestånd Med öppet fastighetsbestånd avses det fastighetsbestånd som inte är hemligt slutet med hänvisning till rikets säkerhet eller av annan anledning, jämför slutet fastighetsbestånd. fortifikationsverket årsfakta 29 83

Projektgruppen från Fortifikationsverket för Årsfakta 29 har bestått av: Lars-Eric Blomstrand, Centrum för skyddsteknik Jan Ejemar, Byggprojektavdelningen Tom Grundell, Fastighetsavdelning Norr stab Anders Haglund, Administrativa enheten Maria Jarlmo, Markavdelningen Ann-Cathrine Kjellberg, Fastighetsavdelning Syd stab Erik Lundin, Fastighetsenhet Linköping Anna Luterkort, Fastighetsavdelning Syd stab Nils Wallin, Byggprojektavdelningen Fotografier: Ingela Andersson Mic Calvert Ulrica Ingelmark Ulf B Jonsson Catharina Millmarker Nino Monastra Kenneth Nilsson Göran Knutsson Tobias Nygren Torbjörn Ryefalk Monica Strandell Konsulterna Anna McLaren och Bertil Oresten, FM Konsulterna, har bistått i arbetet. Dataunderlag för rapporten har tagits fram av Anders Hagberg i samarbete med Peter Larsson, PEKEMA. Grafisk form: Pangea design AB Tryck: Rolf Tryckeri, Skövde 21 Har du frågor om rapporten kan du vända dig till: Jan Ejemar 1-44 44 139, Maria Jarlmo 1-44 44 234 eller Nils Wallin 1-44 44 722. Omslaget visar ett gammalt soldattorp på Kvarns övnings- och skjutfält, en ubåt i docka på Muskö och en pjäshall vid Bodens garnison.