Projekt Hästägaren Slutrapport

Projekt Hästägaren Slutrapport Svenska Travsportens Centralförbund

Sidan 2 av 20 Innehållsförteckning Projekt Hästägaren Bakgrund...3 Syfte och mål...3 Resultat...3 Webbplats: hastagaren.se...3 Köpa travhäst...4 Det är hos uppfödarna allting börjar...5 Träning...6 Tävling...7 Travhästekonomi...8 Ägandeformer...9 Varmblodstravaren... 10 Kallblodstravaren... 10 Travsporten i siffror... 11 Travsportens framtid... 12 Slutsatser av hastagaren.se... 13 Evenemang... 13 Örebro 10 oktober... 14 Skellefteå 16 oktober... 15 Jägersro 19 oktober... 16 Färjestad 26 oktober... 17 Utvärdering... 18 Slutsatser av evenemangen... 18 Välkomstpaketet... 19 Övergripande slutsatser och framtidsplaner... 19 STC, Svenska Travsportens Centralförbund... 20 Utveckling & Marknad... 20 Kontaktinformation... 20

Sidan 3 av 20 Bakgrund Hästägarna är en fundamental del av svensk travsport. Flera undersökningar och utredningar har genomförts de senaste 5-10 åren med hästägarna i fokus. I dessa finns ett flertal indikationer som utgör utgångspunkt för detta projekt - hästägarna blir äldre och tillväxttakten minskar. Från undersökningar mot fiktiva hästägare (Guldstallets medlemmar) kan vi se ett stort intresse för travhästägande från målgrupper som tidigare aldrig ägt travhäst. Syfte och mål Hitta metoder och koncept för att fånga upp potentialen hos de målgrupper som är intresserade av travsport och visar intresse för att äga travhäst. Inom detta projekt har vi delat upp det i tre delar: 1. Webbplats om travhästägande 2. Evenemang på lokala travbanor 3. Välkomstpaket för nya hästägare Resultat Webbplats: hastagaren.se Travsporten är väl representerad på Internet, dock så har det tidigare inte funnits en webbplats som beskriver travhästägandets förutsättningar. Utöver det som visas på följande sidor, finns bland annat information om travets organisationer, samt filmen Travsport i världsklass. På webbplatsen medverkar: STC, RST, ASVT, TR, Sleipner, BTR, Easy KB, LRF Konsult, ATG, Guldstallet och Travkompaniet.

Sidan 4 av 20 Köpa travhäst Har du tänkt på att varje häst du ser på en tävlingsdag har en eller flera ägare? Personer som alla har gemensamt att de upplever ytterligare en dimension av travsporten. För många börjar det redan när startlistan är klar. Man spekulerar om löpningsförlopp och motstånd, pratar med tränare och vårdare, hälsar på hästen i stallet, tittar på värmningen och tillslut så är det äntligen dags för start. En blandning av nervositet och förhoppningsfullhet; så beskriver många hästägare en tävlingsdag. Att det är roligt att äga travhäst har du nog redan listat ut, men hur gör man för att bli hästägare? Det vanligaste är att man kontaktar en professionell tränare för råd och hjälp. Tränarna har oftast kontakter med uppfödare och säljare och ibland också andelar i olika hästar. Att köpa en andel är ett billigare och enklare sätt att börja som hästägare. Hundratals hästar visas upp under dagen innan budgivningen börjar. Inom travet finns flera organisationer som kan ge dig information och råd. Adresser och telefonnummer finns i häftet "Travinfo" som du kan ringa och beställa från STC - Svenska Travsportens Centralförbund. Du hittar också värdefull information under Kontakta här på Hästägaren. Ett par gånger om året arrangeras det auktioner på olika platser i Sverige. Oftast är det unghästar som säljs, men ibland bjuds även tävlingshästar och fölston ut. Det är klokt att ta hjälp av någon, t.ex en tränare, som kan värdera hästens stamtavla och exteriör. Trots att det finns så många duktiga hästkännare på plats, så händer det att stjärnhästar ropas in för en ganska billig peng. Remington Crown, Good Grief, Kipketer Zon, Hot Tub, Dumle Loss, Black Canter, Huxtable Hornline, Scandal Play, Jackhammer, Petite Aubiose, His Majesty, Simb Capi, Com Lear och Giant Superman är exempel på miljonärer som på auktion sålts för minst sagt överkomliga belopp. Du kan alltid be vårdaren att ta ut hästen ur boxen så att du får ta en närmre titt. Många sajter på Internet erbjuder köp & sälj-funktioner. Även i flera facktidningar finns annonser på hästar till salu. Viktigt i alla lägen är att du tar hjälp med värdering av hästen om du känner att du inte behärskar området till fullo. I vissa fall kan det vara av värde att få se veterinärjournaler etc. Stamtavla och frysmärkningsnummer kan du alltid få ifrån STC.

Sidan 5 av 20 Det är hos uppfödarna allting börjar Runtom i Sverige finns idag cirka 3 500 travhästuppfödare. Då innefattas allt ifrån de stora, namnkunniga gårdarna till den genomsnittlige uppfödaren som äger ett par, tre fölston och driver sin verksamhet som familjeföretag. De flesta av uppfödarna är också medlemmar i Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästen, ASVT, eller Sleipner som är uppfödarnas egna intresseorganisationer. I dagsläget används ca 250 svenska och utländska hingstar i svensk varm- och kallblodig travhästavel. Säsongen 2005 betäcktes ungefär 5 000 ston och de ston uppfödarna väljer att använda inom aveln bedöms i första hand utifrån tävlingsresultat, men även härstamning, exteriör, kvalitet på eventuella tidigare avkommor och lynne spelar in. Målsättningar och visioner för svensk travhästuppfödning är fastställt i en avelsplan, ur vilket följande citat är hämtat (avelsmålet): Fölet lever tillsammans med sin mamma i ca sex månader innan man påbörjar avvänjningen. svensk travsport skall ha en avel och uppfödning som skapar förutsättningar för en högkvalitativ sport med tävlingsindivider, som är anpassade till den svenska travsportens upplägg och inriktning. Att föda upp travhästar innebär för de flesta uppfödare att leva i en krävande vardag med mycket jobb, snäva ekonomiska ramar och stenhård konkurrens. Kunskap, tålamod och långsiktig planering är några av ledorden. Trots tuffa tider fortsätter många av uppfödarna med sin verksamhet år efter år. Det handlar om kärlek till hästarna. Det handlar om uthållighet. Och det handlar givetvis om drömmen att en dag föda upp den verkliga topptravaren. På våra svenska stuterier föds många av dagens travstjärnor.

Sidan 6 av 20 Träning Professionell träning Att välja rätt tränare till sin häst är något av en delikat uppgift. Det är lätt att bygga starka känslomässiga band till sin häst. För många kan hästen komma att betraktas som en familjemedlem, och en sådan önskar man bara det allra bästa. Eftersom travhästräning aldrig är en kortsiktig aktivitet, är det bra om du och din hästs tränare kan bygga en tämligen nära relation som förhoppningsvis varar under många år. När du väljer tränare är det därför fler parametrar än framgång som har betydelse. Du ska känna ett genuint förtroende för tränaren och känna att ni kan hålla en öppen dialog. Detsamma gäller din hästs vårdare, som tar hand om din hästs dagliga skötsel och ofta är den som känner hästen bäst. Ägaren är i många fall delaktig och diskuterar den närmaste planeringen med tränare och vårdare. Det är inte ovanligt att hästägaren själv kör ut med sin häst på en tur. Varje professionell travtränare är licensierad av STC - Svenska Travsportens Centralförbund. Kontaktuppgifter till dessa hittar du här >>. Amatörträning För den som till äventyrs har möjligheter, självförtroende och kompetens kan det locka att gå en licensutbildning och träna själv. För många amatörer är vägen viktigare än målet. Tillfredsställelsen efter ett bra träningspass är stor och närheten till hästen är det centrala. Om du inte redan har en B-tränarlicens (amatörtränare) så kan du ansöka om en sådan på din hemmabana. Licensutbildningar anordnas en eller flera gånger per år. Kontakta utbildningsansvarig person på din bana så får du veta mer om utbildningens längd, kostnad och vilka förkunskaper som krävs. Som B-tränare får du endast träna hästar som helt eller delvis ägs och företräds av dig eller nära anhörig. Travhästar är "elitidrottare" som kräver kontinuerlig - men individanpassad - träning för att hitta formtoppen. Mer detaljer kring licensbestämmelser finns att få hos STC. Uppvärmning och nedvarvning är lika viktigt som själva träningspasset.

Sidan 7 av 20 Tävling Förhoppningsvis så leder all tid och träning fram till varje hästägares dröm - att få se sin egen häst på ovalen en tävlingsdag. Till varje tävlingsdag har det skrivits olika propositioner, det vill säga vilka hästar som tillåts starta i loppen. Att matcha sin häst rätt är att hitta rätt lopp för hästens förutsättningar. Propositionerna finns dels i en tryckt upplaga som utkommer varje månad, men också på Internet där man kan specificera vilken typ av lopp man söker till sin häst. Även om det är tränarens uppgift, så roas många hästägare av att leta efter lämpliga framtida uppgifter. Känslan av att vara på rätt väg ger drömmarna näring, men när loppet nalkas och din häst står i programmet då börjar den verkliga förvandlingen. Du förflyttas sakta men mycket säkert in i förväntningarnas tillstånd. Det här tar sig olika uttryck hos olika personer, men alla berörs positivt. Ju närmare start, desto starkare blir påverkan. Allt detta får sedan sin upplösning under loppets få minuter. Många hästägare har lika hög puls som hästen när loppet startat. Framgång eller motgång? En segers sötma är stor och stannar längre än besvikelsens bittra smak. Även för den besegrade har upplevelsen varit värdefull, stark och i grunden positiv. En tid av avkoppling från vardagen är alla hästägares belöning. Därutöver erbjuder stallbackar och publikplatser ett trevligt umgänge där ordet är fritt och mycket kan sägas och tyckas. En tävlingsdag är en lång dag för hästen och alla aktiva kring den. Tidigt på dagen startar förberedelserna. Utrusning skall packas, hästen skall förberedas för transport och tävling. Till slut går resan till tävlingsbanan. Väl på banan går hästen, kusken/tränaren och vårdaren igenom ett antal rutiner, som för dem oftast är vardag, men som för den oinvigde är oerhört spännande att betrakta. Hästen skall anmälas till inskrivning, identifieras, värmas, vila etc. innan det till slut är dags för själva loppet. Därefter, oavsett resultat, så följer eventuell dopningsprovtagning, dusch och omvårdnad av hästen, innan transporten vänder åter till stallets lugna vrå. En vanlig vardag innebär detta att klockan sedan länge har passerat läggdags.

Sidan 8 av 20 Travhästekonomi Precis som i alla branscher, så varierar travtränarnas erbjudanden till sina kunder. Ett vanligt upplägg är dock att du som har din häst i professionell träning betalar en fast månadsavgift samt en provision på ca 10-15% av insprungna pengar. I den fasta tränings-avgiften ingår ofta, förutom omvårdnad och träning, boxplats, foder och skoning. Utöver inköpet av hästen och träningsavgiften är det bra att budgetera för försäkring, transporter, veterinärbehandling och administrativa avgifter. När hästen sedan startar tillkommer traktamenten för vårdaren, utselningsavgift, anmälningsavgift, boxhyra och provision på insprungna pengar. Kostnaden för professionell träning varierar naturligtvis från tränare till tränare, så det lönar sig att kolla runt innan man bestämmer sig. Prispengar Det är ingen hemlighet att de flesta hästar inte går med vinst. När man går in i ett hästägande, så ska man göra det för upplevelsen, för att det är roligt, för att hålla drömmen vid liv, men inte med förutsättningen att man ska bli rik. Har man dock turen att äga en bra häst, så finns det mycket pengar att tävla om. 2005 kördes det ca 9 000 lopp som tillsammans delade ut ca 632 miljoner kronor i prispengar. Utöver att ge mat och omvårdnad och hjälpa till med träningen försöker vårdaren hålla hästen nöjd och glad. T.ex. med en lugn tur i naturen. V75 är travets elitserie med förstapris som vanligtvis ligger mellan 75 000 och 150 000 kronor. Utöver detta finns det klassiska årgångslopp som 2-åringarnas Uppfödningslöpning, 3-åringarnas Kriterium och 4-åringarnas Derby. Att vinna ett årgångslopp anses av många som det finaste man kan göra då hästen enbart har en chans i sitt liv att vinna just det loppet. För 3-åringarna finns E3 som erbjuder fina pengar att köra om för både topp och bredd. Breeders' Crown är ett gemensamt projekt där uppfödare, hingstägare, hästägare, tränare, travbanor och sponsorer tillsammans har skapat en tävlingsserie med mycket hög status. Mellan april och oktober går Breeders' Crown-uttagningarna runt om i landet för 3- och 4-åringarna. Finaler körs i oktober/november och skiljer sig från många andra serier då ston och hingstar/valacker tävlar i varsina klasser, men om lika stora prissummor. Storlopp för den yttersta eliten attraherar inte sällan många av de bästa utländska hästarna som vill mäta sina krafter mot de bästa svenskarna. Här är det inte ovanligt med en miljon eller mer i förstapris. På senare tid har det blivit allt vanligare att de bästa svenska hästarna åker ned till Frankrike under vintern för att tävla i deras lopp. Mums! Hovslagaren är en nyckelperson i träningsverksamheten. Vardagstravet, där de flesta hästar tävlar, har vanligtvis prissummor mellan 12 000 och 40 000 kronor beroende på lopp och bana. Det tävlas alla dagar på året med undantag för julafton och nyårsafton. Värt att påpeka är att man inte bara får betalt för förstapriset - normalt är att de sex första i mål får prispengar. Till vissa lopp betalas det transportbidrag. Inom rikstoton utgår t.ex. 2 500-6 000 kr, beroende på avstånd, för oplacerade hästar. Premiepaket 2006 De första pengarna hästen springer in kommer oftast i premieloppet. Premieloppet är ingen tävling där placeringen är avgörande. Målet är att hästen fullföljer loppet på ett godkänt sätt inom en idealtid. Premiepaketet omfattar svenskfödda 2-åriga varm- och kallblod som tränas i Sverige av STC licensierad A- eller B- tränare. Grundpremien i premielopp för 2-åriga varm- och kallblod är 9 500 kr. Denna premie utgår till samtliga hästar som gör godkänd prestation. För 2-åriga varm- och kallblod i professionell träning utgår dessutom en premie på 10 500 kr för premielopp förutsatt att: hästen varit minst 90 dagar i oavbruten professionell träning vid starttillfället premielopp genomförs inom perioden av professionell träning

Sidan 9 av 20 Ägandeformer Det enklaste sättet att äga häst är som privatperson, dock så är det inte alltid det bästa. Det rekommenderas ofta att istället driva sitt hästägande i någon form av rörelse. Hästägandet kan bedrivas i olika företagsformer såsom: Enskild Firma Drivs av en fysisk person som är fullt ansvarig för verksamheten såväl ekonomiskt, som juridiskt. Alla inkomster beskattas, som inkomst av rörelse med sociala avgifter. Underskott får inte kvittas mot inkomst av tjänst, men dock mot annan inkomst av rörelse. Segeryra på Solvalla. Enkelt Bolag Består av olika bolagsmän som enbart är ansvariga för de avtal de ingått i. Bolagsmännen deklarerar själva för sin del av verksamheten. Handelsbolag Består av två eller fler bolagsmän och är en juridisk person. Det anses av många som det enklaste sättet att äga häst, men det är viktigt att bolagsmännen har tydliga avtal mellan sig. Eventuell vinst fördelas på delägarna som tillförs sociala avgifter i likhet med enskild firma. Äga ensam eller dela segerglädjen med fler? Kommanditbolag Liknar handelsbolag med skillnaden att man i Kommanditbolag går in med en viss insats, vilket man som kommanditdelägare är det belopp man ansvarar för. Ett kommanditbolag ska dessutom ha en eller flera komplementärer som har fullt ekonomiskt och juridiskt ansvar. Beskattningen är densamma som för Handelsbolag Aktiebolag Är en juridisk person som dessutom svarar för ekonomin. I ett aktiebolag äger man aktier, medan bolaget äger all egendom. Minsta aktiekapitalet är 100.000 kronor. Nettovinsten beskattas med 28 %. Tänk om... Samtliga ovanstående bolagsformer är momspliktiga från första kronan. Hobby Nettoinkomsten beskattas som tjänst och sociala avgifter påförs. Underskott får skjutas i fem år. Häst i A- eller B-träning vars avsikt är att tävla är skattskyldig för moms. Mer ingående information finns i broschyren "Tankar och Fakta om Travhästägandet" som kan beställas av RST på 08-627 20 13. LRF Konsult kan hjälpa dig som är företagare att hitta den ägandeform som passar dina förutsättningar bäst. Kontakta Mats Norberg 0611-289 33, Ann-Marie Paulsson 0431-41 81 28 eller Benny Johansson 0512-725 12 för personlig rådgivning. Easy KB har ett koncept för samägande av tävlingshästar. Ring 018-12 40 04 eller läs mer på deras Hemsida.

Sidan 10 av 20 Varmblodstravaren Den moderna travhästen har framavlats, under mer än hundra år, med syftet att trava snabbt och säkert. Detta har lett till att det är helt naturligt för den att trava och man kan ofta se travhästar sträcka ut i perfekt trav i full frihet. För många köpare av hästar är härstamningen ofta helt avgörande, för spelaren är den inte alls lika intressant. Men många har ändå t ex en syskonskara eller en favorithingst som man följer. Det svenska varmblodet är idag ofta en blandning av amerikanskt och franskt travarblod. De amerikanska travarna är kända för att vara tidigt utvecklade och snabba medan fransmännen är starka och uthålliga. De svenska är ofta både och. Alla regler har undantag, men det är inte ovanligt att i sprinterlopp har amerikanskt blod fördel medan fransmän kommer bättre till sin rätt i längre lopp. 2005 registrerades 3663 varmblodsföl på STC. Kallblodstravaren Kallblodstravaren är en av två inhemska hästraser i Sverige. Den härstammar från den nordsvenska brukshästen som alltid funnits i en lättare och en tyngre typ där den lättare användes flitigt i travsammanhang. Under 60-talet beslutade man att särskilja kallblodstravaren från brukshästen. För att inte försumma brukshästens kvaliteter samt för att utveckla en bra travare så valde man att rikta aveln åt två olika håll. Avelsmålet för kallblodstravaren är att behålla rastypen samtidigt som man vill utveckla en bättre travhäst i fråga om prestationer, exteriör, lynne mm. Den kallblodiga travaren härstammar från den nordsvenska brukshästen. Idag finns ca 10 000 kallblodstravare i Sverige och det föds ca 400-500 kallblodsföl varje år. Kallblodstravaren har liksom varmblodet de klassiska årgångsloppen Kriteriet och Derbyt. Dessutom möts Nordens bästa kallblod i Elitkampen som avgörs på Solvalla under Elitloppshelgen varje år. Kallblodstävlandet är mest frekvent i norra sverige. Kallblodstravaren är för övrigt en mycket uppskattad häst i utbildningssammanhang på grund av sin energi, hållbarhet, uthållighet och inte minst för sin pålitlighet. Det är inte ovanligt att kallblodstravaren efter sin karriär på travbanan fortsätter i många år som uppskattad ridhäst. Drygt 9000 travlopp per år arrangeras på våra svenska banor.

Sidan 11 av 20 Travsporten i siffror Travbanor - 32 st Travklubbar anslutna till STC - 44 Tävlingsdagar - 1 099 Lopp - 9 008 Antal startande varmblod - 12 671 Antal startande kallblod - 1 681 Varmblodiga travhästar - ca 60 000 Kallblodiga travhästar - ca 10 000 Hästar i A-träning - ca 8 100 Hästar i B-träning - ca 14 000 A-tränare - 450 B - tränare - 6 173 Hästskötare (heltidsanställda) - ca 1000 Hästägare - ca 40 000 Spelet på hästar slog nya rekord under 2005 och ATG kunde därmed fördela mer pengar än någonsin mellan sina intressenter kunderna, hästsporten och staten. A Merparten av ATG:s omsättning går tillbaka till spelarna. Under 2005 betalades drygt 7 678 miljoner kronor ut i form av vinster, vilket motsvarar cirka 70 procent av den totala om-sättningen. B ATG bidrog under 2005 med 1 215 miljoner kronor till statskassan i form av totalisatorskatt. C Nettokostnaden för driften av ATG uppgick till 776 miljoner kronor och här ingår bland ombudens provisioner och löpande driftskostnader som produktutveckling, IT, direktsändningar av loppen, marknadsföring och administration. När vinstmedel och skatt har betalats ut och driften av ATG täckts går allt överskott från ATG:s verksamhet tillbaka till hästnäringen. Hästsporten tilldelades totalt 1 332 miljoner kronor under 2005. D Sportens centralförbud STC och SG erhöll 79 miljoner kronor.

Sidan 12 av 20 E Under 2005 delade ATG ut 967 miljoner kronor till landets trav- och galoppbanor. Pengarna ska täcka kostnader för tävlingsdagarna, drift och underhåll av anläggningarna samt kostnader för ekonomi och administration. Banorna har även intäkter i form av sponsorpengar, entréavgifter, överskott från restaurangverksamheter och aktiviteter i samband med tävlingsdagarna. F Travsporten delade 2005 ut ca 632 miljoner kronor i prispengar. G Utöver prispengarna erhåller de aktiva inom travet ytterligare 101 miljoner kronor i form av olika premier. Vidare satsas 38 miljoner kronor per år, i enlighet med avtalet mellan staten och trav- och galoppsporten, direkt på hästnäringen. Pengarna kanaliseras via Nationella Stiftelsen för Hästhållningens Främjande (NS). Travsportens framtid HÄSTEN I POLITIKEN (www.hastenipolitiken.nu) Hästarna i Sverige omsätter miljonbelopp. Beräkningar visar att det handlar om som mest 46 miljarder kronor. Översatt till arbetstillfällen blir det 28000 jobb. Och potential till fler jobb finns. Motorn i näringen är spelet på hästar: spelet omsätter närmare 11 miljarder per år, nästan allt på trav. Staten tar sin del i form av skatt motsvarande 1,2 miljarder, resten, 1,3 miljarder, går tillbaka till travoch galoppsporterna. En del skvätter också över till andra delar av hästsporten, exempelvis är ridsporten mycket beroende av spelpengar. Listan på näringsverksamhet relaterad till hästar kan göras lång. Inackordering av hästar, turismföretag, ridskolor, travträning, uppfödning, utbildning och förmedling av hästar, foderföretag, företag som specialiserat sig på att bygga häststallar och hästtillbehör är några exempel från en växande sektor med många grenar. Bara inom hästturism finns cirka 500 företag. Anette Lorentzon - då ponnykusk, idag proffstränare med verksamhet i USA. HÄSTEN I SVERIGE (Skrift utgiven av Nationella Stiftelsen) Hästar ger fortsatt öppna landskap och har blivit en betydelsefull inkomstkälla för lantbruket. Det hästarna behöver äta motsvarar ungefär 600 000 fotbollsplaner, eller en yta så stor som halva Skånes åkermark. Genomsnittskostnaden för att äga en häst är ungefär 18 00 kr per år men kostnaden varierar mycket från häst till häst. En egenskött ponny kan kosta 3000 kr per år och en professionellt skött tävlingshäst kan kosta 100 000 kr per år eller mer att äga. Allt fler barn och ungdomar väljer travsport. Hästnäringen...omsätter 20 miljarder varje år och genererar upp till 26 miljarder i ytterligare samhällelig omsättning....utgör 0,34% av BNP....genererar över 4 miljarder i skatteintäkter....skapar betald sysselsättning motsvarande 10 000 heltidstjänster....och genererar ytterligare sysselsättning för 18 000 heltidstjänster i övriga samhället. Montén lockar unga och kvinnor till travsporten.

Sidan 13 av 20 Slutsatser av hastagaren.se Webbplatsen hastagaren.se byggdes under väldigt kort tid, men vi upplever ändå att den mottagits positivt. Det har länge funnits ett starkt behov av att informera om hästägande, och det tomrummet har vi nu börjat fylla. Det känns också positivt att så många olika intressenter gemensamt står bakom webbplatsen. Svenska Travsportens Centralförbunds kundtjänst hänvisar till den när potentiella hästägare ringer för att få mer information. Vi har också fått samtal med önskan om kontaktuppgifter till personer/företag som kan hjälpa till att hitta en lämplig häst att äga/deläga. Webbplatsen är nu en naturlig del av vårt arbete och vi uppdaterar den kontinuerligt, så att den hålls fräsch och aktuell. Under december skall allt innehåll revideras och, vid behov, ändras/uppdateras. Evenemang Evenemanget Framtidens Hästägare har genomförts på de fyra travbanorna Örebro, Skellefteå, Jägersro och Färjestad. Över 500 besökare har kommit för att träffa travtränare, hästägare, amatörer, uppfödare och företag som alla gett sitt perspektiv på travhästägande. Evenemanget (projektet) har marknadsförts genom: - Emailutskick till Guldstallets medlemmar - Del av ATG-kortets utskick - Annons på travronden.se - Annons på travnet.se Direkt avgörande för att evenemangen blivit så välbesökta är att några av våra duktiga ungdomar, på de lokala banorna, följt upp utskicken med telefoninbjudningar. Det finns ett par anledningar till att vi valde travets ungdomar framför ett vanligt Telemarketingbolag: 1. Travets ungdomar pratar travspråk. De kan ge relevant information och känner dessutom till anläggningarna, så att vägbeskrivningar och dyl. blir bättre. 2. Ungdomarna får nya kunskaper inom marknadsföring och kundkontakter. 3. Priset har varit lägre och som en extra bonus har överskottet gått i Ungdomstravets verksamhet. Evenemangen har även bjudit på travnära aktiviteter som t.ex. att åka tandemsulky och köra ponny. Målet har dock varit att informera och entusiasmera besökarna till att vilja bli hästägare. På följande sidor visas bilder från evenemangen.

Projekt Hästägaren Slutrapport Sidan 14 av 20 Örebro 10 oktober Det allra första evenemanget, Framtidens Hästägare, lockade ca 160 personer som samlades för att prata om hur det är att äga travhäst. På plats fanns travtränare, hästägare, amatörer, uppfödare och företag som gav sitt perspektiv på hästägande. För den modige erbjöds möjlighet att köra häst, barnen fick prova på ponnytrav och ingen behövde gå hem hungrig efter den väl tilltagna bufén. Travbanechef Lars Britse tyckte att arrangemanget "snurrade" på riktigt bra. Utanför fönstret pågick det fortfarande träning. Hästägare Sören Sahlén berättade om sina erfarenheter som hästägare. Håkan Olsson presenterade Örebros tränarkår för den nyfikna publiken. Peter Walltin, som kom i sin körsvennsdress, hade hästar till salu. RST, vars medlemmar redan är travhästägare, delade med sig av sina erfarenheter som hästägare. Cecilia på LRF Konsult förklarade hur ekonomin bakom travhästen fungerar. För barnen var den stora höjdpunkten att få åka bakom en Ponny. Åke Lindblom hade med sig familjen. Bo och Carina från BTR berättade om hur det är att träna sin häst själv.

Projekt Hästägaren Slutrapport Sidan 15 av 20 Skellefteå 16 oktober Under en, för årstiden riktigt behaglig, höstkväll träffades Framtidens Hästägare i Skelleftetravets restaurang. Proffstränarna Jens Eriksson, Per Gustafsson, Anders Stenman och Patrick Wass fanns på plats tillsammans med uppfödare, hästägare, amatörer och företag. Här fanns möjlighet att inta både god mat och nyttig information. Ute på banan fanns travhästar och ponnier för dem som ville komma ytterligare ett steg närmare travsporten. Oavsett ålder så är det kul med hästar. Blir det ponnytrav om några år? Det tog inte många minuter innan restaurangen var fullsatt. Jan R Larsson från ASVT hade fullt upp med att berätta om uppfödning, hingstar auktioner och allt annat i ASVT's verksamhet. Till LRF Konsult kom de som ville veta mer Jens Eriksson fick många frågor om sina om travhästekonomi. hästar och sin träningsverksamhet. Marianne Olsson och Petra Stenberg kunde berätta om hästägande, amatörträning och kallblod. Travbanechef Claes Broberg intervjuade Kjell Lundmark, delägare i bl a Pave Sterk och Never Dance Sober. Många ville uppleva känslan av att köra häst Information var kvällens nyckelord. Alla hittade något som intresserade dem.

Projekt Hästägaren Slutrapport Sidan 16 av 20 Jägersro 19 oktober När Framtidens hästägare kom till Jägersro visste vi en sak - man får sällan en dålig måltid i Skåne. Den här kvällen var inget undantag; buffén var i toppklass! Att det dessutom kom så många gäster och att Jägersro bjöd på ett bra arrangemang gjorde torsdagen till ett trevligt minne. Travtränare, hästägare, amatörer, uppfödare och företag delade med sig av sin syn på hästägande. Fyra hästar gick i skytteltrafik för att alla som ville skulle få köra häst. Det fanns dessutom andelar i tre fina unghästar för dem som ville ta chansen att bli hästägare på riktigt. Sofie Svedins dotter, Mikaela, kom i mammas Jessica Thulin välkomnade alla med ett kördress.. leende. Strax för 18.00 var kön så lång att det krävdes förstärkning för att välkomna alla. Jägersros marknadschef, Lars Holst, var glad över att så många kunde komma. Folke Forsmarker förklarade hur Easy KB fungerar. Martina och Marcus drömmer om att äga en travhäst. Joakim Lövgren fick många frågor om sin Micael Andersson med kollegor fick jobba träningsverksamhet. Ann-Marie Paulsson från hårt... LRF Konsult bidrog med ekonomisk information.... när över 40 personer ville prova att köra häst.

Projekt Hästägaren Slutrapport Sidan 17 av 20 Färjestad 26 oktober Framtidens hästägare på Färjestadtravet blev en riktigt trevlig kväll. Ett fullspäckat program med intervjuer, filmvisning, mässa, frågesport och god mat fick tiden att flyga fram. Höjdpunkten kom i slutet på kvällen då Järvsöfaks delägare, Magnus Frunck, svarade på frågor om hela Sverige älsklingshäst. Vi fick höra om glada minnen vid alla segrar, men också om oro och förtvivlan när Faksen, drabbad av Baron Gruffsjukan, kämpade för sitt liv sommaren 2004. Kvällens moderator, Andreas Slätt, bjöd på många leenden under kvällen. Dock inte åt fotografen. Erika Rosvall tog emot med levande ljus på bordet. Alla bord gick åt i travrestaurangen Sören Ohlzon - uppfödare av de Birgitta Wall från Sleipner svarade på frågor framgångsrika Zon-hästarna - delade med sig om Kallblodstravare. av sina erfarenheter. Kornelia Leeb, som precis flyttat till Färjestad, presenterade sig. Peter Petersson, Carl-Erik "Kometen" Till sist fick alla Besökare ställa frågor om Andersson och elever från Lillerudsgymnasiet Järvsöfaks..... till den stolta delägaren Magnus Frunck.

Projekt Hästägaren Slutrapport Sidan 18 av 20 Utvärdering Vid evenemangens slut har besökarna haft möjlighet att fylla i ett utvärderingsformulär. 192 personer har gjort detta och resultaten fördelas enligt följande: Intresse för att bli travhästägare... 0% 10% 20%...beredd att inom kort bli hästägare 30% 40% Kvällens information var... 0% 50% 50% 100% 31% Tillräcklig vill bli hästägare, men behöver mer tid 78% 47% Otillräcklig vill inte bli hästägare 14% 16% Ej svar 6% Ej svar 8% Slutsatser av evenemangen Erfarenheterna från piloterna är väldigt positiva. Vi har nu ett bra underlag att bygga vidare på och dessutom en grafisk profil, samt tryckmaterial, som gör att evenemangen nu kan bli en linjeaktivitet. Vi har sett ett väldigt fint engagemang från intressenternas medlemmar, men ser samtidigt ett behov av att kommunicera styrkan i evenemangen till landets proffstränare. Vid skrivande stund har fem travbanor anmält intresse för att arrangera Framtidens Hästägare under våren 2007.

Projekt Hästägaren Slutrapport Sidan 19 av 20 Välkomstpaketet Välkomstpaketet ger nya hästägare en positiv start på sitt hästägande. Det första en nybliven hästägare får på posten ska inte vara en faktura. Till varje nyregistrerad hästägare skickar vi därför ut ett välkomstbrev, information om travets organisationer, en stamtavla att hänga på väggen, samt häftet Travinfo. När en ny hästägare registreras går det dessutom ut information till deras hemmabana som möjliggöra för banan att t.ex. skicka en restaurangcheck eller något annat trevligt. Just nu arbetar vi med att programmera datasystemet till att automatiskt generera brev och stamtavlor. Utskicken beräknas starta efter årsskiftet. Övergripande slutsatser och framtidsplaner Projekt Hästägaren har mött stor entusiasm från alla led inom travsporten. Dessutom har det varit ett gott samarbete mellan travsportens olika intressenter - vilket kanske inte är så konstigt då hela vår näring bygger på att det finns hästägare och en efterfrågan på travhästar. Vi har ännu bara sett resultatet av webbplatsen och evenemangen, men de är så positiva att de går över till linje-aktiviteter. Vi måste dock inse att trots höstens fina resultat, så har vi bara tagit de första trevande stegen i att aktivt arbeta med hästägande och travhästägarens förutsättningar. Vi ser minst tre ytterligare områden framför oss som bör adresseras under 2007. - Analys av hästägares behov - Stärka mervärden av befintliga hästägare. - Söka nya målgrupper för hästägande

Projekt Hästägaren Slutrapport Sidan 20 av 20 STC, Svenska Travsportens Centralförbund Travsport i världsklass - tillgänglig för alla Sveriges travbanor drivs som ideella föreningar kallade travsällskap. STC är huvudorganisationen för dessa travsällskap. Vår uppgift är att leda, organisera och utveckla verksamheten inom travsporten. Vi är också ett serviceorgan för sällskapen, aktiva och intresserade. Utveckling & Marknad Projekt Hästägaren drivs på avdelningen Utveckling & Marknad vars uppgift är att leda projekt som utvecklar och marknadsför svensk travsport. Utöver projekten arrangerar vi årligen: Breeders Crown (www.breederscrown.se) Breeders Crown är en alltigenom rättvis tävlingsserie. Ston och hingstar/valacker har lika mycket pengar att tävla om och det är ingen skillnad i prissumma mellan 3- och 4-åringarna. Loppen körs också över hela landet vilket ger alla hemmaplan någon gång. Guldstallet (www.guldstallet.com) Guldstallet är en tävling där du fiktivt äger ett eller flera stall av travhästar. Det handlar om att hitta de hästar i Guldstallet som kommer att tävla bäst under tävlingsperioden och tjäna mest poäng. Guldstallet har pågått sedan 2001 och har drygt 30 000 registrerade medlemmar. Kontaktinformation Johan Abenius Avdelningschef johan.abenius@travsport.se 08-627 22 62 Markus Myron Projektledare markus.myron@travsport.se 08-799 28 72 STC - Svenska Travsportens Centralförbund Tel 08-627 20 00 (växel) E-postadress : kundtjanst@travsport.se Postadress: STC, 161 89 Stockholm Besöksadress: Hästsportens Hus, Solvalla Exp.tid: måndag-fredag kl 9.00-11.30 och 12.30-16.00.