Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport
Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna 17 Sparande framöver 19 2
Inledning Den som är jordbrukare får snabbt konkret förståelse för att hon eller han måste samla i ladorna under de goda åren för att ha till sämre skördeår. De flesta av oss har länge levt i en helt annan ekonomi där pengar synes vara en oändlig resurs. Svåra perioder har inte varit så frekventa eller märkbara under åren efter kris-hanteringen i början av 90-talet. Den ekonomiska utvecklingen för löntagarhushållen har nog aldrig varit så gynnsam som under de senaste 10 15 åren. Konsumtionen har fördubblats på 40 år, räknat per individ och med inflationen borträknad. Möjligheten att konsumera har ökat, både genom att disponibla inkomsten ökat, men också genom att avregleringen av kreditmarknaden gjort det lätt att komma åt pengar när man velat konsumera. Något som ytterligare bidragit till att det känts lätt att låna till inköp är att riksbankens penningpolitiska inflationsmål fört ned nominella räntorna till mycket lägre nivåer än som var vanligt under höginflationstiden på 70- och 80-talen. En låg räntesats tar inte så stort utrymme i hushållets budget. Samtidigt har behoven av att skapa marginaler i ett hushålls ekonomi ökat markant under senare år. Samhällets skyddsnät har glesats ur och varje individ är mer beroende av egna försäkringar eller eget sparande. Den ökade konsumtionen av kapitalvaror ställer också ökade krav på resurser för reparationer och utbyten. Med ökade bostadspriser ökar skuldsättningen och behoven av amorteringar och marginaler för räntehöjningar. Behovet av förståelse för sambanden mellan balansen i den egna ekonomin och sårbarheten inför olika händelser har nog aldrig varit så stor. I denna undersökning vill vi lyfta upp den fråga vi under många år har sett som central för Sverige och för svenska hushåll, att eget sparande är guld värt Resultatet visar återigen på behovet av att sparandet behöver bli mer jämlikt. Många är det som saknar marginaler i ekonomin, vilket gör dem ytterst sårbara. I grunden behövs både förändring av attityder och ökat stöd för att inte minst se till att den vilja som finns att skapa sitt eget sparande också omsätts till verklighet. 3
Om undersökningen Syfte och mål med undersökningen Syftet med föreliggande rapport har varit att kartlägga svenskars sparande och vanor och attityder relaterade till sparande. Målet med undersökningen är att beskriva och förstå drivkrafter och attityder som kan påverka valet att spara eller inte spara samt att beskriva gruppen icke-sparare. Om datainsamlingen Datainsamlingen genomfördes under perioden 11 18 juni 2012 i form av telefonintervjuer (CATI). Ett slumpmässigt nummerregister användes som respondentunderlag. Totalt har 1 000 svenskar i åldern 18 år och äldre besvarat frågorna i intervjun. Intervjuerna har genomförts av IPSOS Sverige. De insamlade svaren har viktats med avseende på kön och ålder, för att skapa en god representation av svensk allmänhet, 18 år och äldre. Viktningen har genomförts av United Minds. 4
Sammanfattning av resultaten Svenskarnas sparande idag 21 procent av den vuxna befolkningen har inget sparkapital eller högst 10 000 kronor i sparkapital 13 procent har högst 10 000 kronor i sparkapital och 8 procent har inget sparande alls. De utan sparkapital eller högst 10 000 kronor i sparkapital definieras i rapporten som icke-sparare. Singlar är i högre utsträckning icke-sparare än dem som är gifta eller sammanboende Svenskarnas attityder till sparande 95 procent anser att det är viktigt att ha ett sparande 98 procent av dem med ett sparkapital på över 10 000 kronor tycker att det är viktigt jämfört med 87 procent av dem utan sparkapital eller med högst 10 000 kronor. Uppfattning att det är viktigt att ha ett sparande är lika stark i alla åldersgrupper. Delade meningar om hur svårt det är att veta vilken sparform som är bäst 51 procent upplever att det är svårt att veta vilken sparform som är bäst för just dem. Samtidigt anser 45 procent inte att det är svårt. Drygt fyra av tio skulle använda en miljonvinst till att antingen amortera på lån eller spara Om man vann en miljon skulle 26 procent amortera på lån och 17 procent svarar att de skulle spara pengarna. Att låna till konsumtion mer accepterat av den yngre generationen Generellt är den yngsta målgruppen, 18-25 år, mest positivt inställd till att låna till konsumtion och investeringar av olika slag. Mest negativa till lån är de som är 66 år eller äldre. Föräldrarna den viktigaste influensen för attityder till pengar och sparande 57 procent anger att deras föräldrar påverkat deras syn på pengar och sparande. 18 procent av spararna anger att deras bank har påverkat hur de ser på pengar och sparande jämfört med 7 procent bland icke-sparare. 5
Icke-sparare Icke-sparare inte mindre intresserade av sparande En stor majoritet av icke-spararna, 76 procent, svarar att de inte alls eller i liten utsträckning instämmer i påståendet att de är ointresserade av sparande. Vid en oväntad inkomstökning på 5 000 kronor i månaden skulle 14 procent av icke-spararna inte spara någonting Fyra av tio icke-sparare skulle spara mindre än hälften av pengarna och 14 procent skulle inte spara en enda krona. Impulsköp och ekonomiska risker lika vanliga bland icke-spararna 40 procent av icke-spararna har gjort ett impulsköp den senaste månaden, vilket är näst intill lika många som bland spararna där 43 procent gjort det. Knappt var femte icke-sparare skulle avstå från att byta ut sin TV om den gick sönder Vid en oväntad utgift, såsom att ens TV går sönder, skulle 17 procent av icke-sparare avstå helt från att ersätta den. Lika många av icke-spararna, 17 procent, skulle låna pengar på något sätt för att betala för en ny TV. Åtta av tio av dem som helt saknar sparande vill ha ett sparande 79 procent av gruppen som inte har något sparkapital alls säger att de skulle vilja ha ett sparande. Sparare Sparare är något mer nöjda med livet i stort Bland dem med mer än 10 000 kronor i sparkapital är andelen som instämmer i att de är nöjda med livet något fler, 95 procent att jämföra med 89 procent bland icke-sparare. Oförutsedda utgifter vanligaste motivet för ett sparande Det vanligaste skälet till att ha ett sparande är för att täcka oförutsedda utgifter, därefter följer sparande till pensionen och bostadsköp. Sparkontot är den vanligaste formen av sparande 82 procent av alla med något sparkapital sparar pengar på ett sparkonto. 12 procent har en buffert av kontanter sparade hemma Sex av tio tycker de är duktiga på att förvalta sitt sparande 63 procent instämmer i att de är duktiga på att förvalta sitt sparande. 6
Sparande framöver Hälften av spararna skulle ha råd att öka sitt sparande idag 49 procent av sparare med mer än 10 000 kronor i sparkapital instämmer i stor utsträckning eller helt i att de skulle ha råd att öka sitt sparande idag Bland dem med mindre än 10 000 kronor i sparkapital anser 62 procent att de inte skulle ha råd att öka sitt sparande i dagsläget. Var tredje med sparkapital tror att de kommer att spara mer inom två år Bland dem med ett sparkapital, under eller över 10 000 kronor, tror 33 procent att de inom de närmsta två åren kommer att spara något mer eller mycket mer än vad de gör idag. Bland dem som idag inte har något sparkapital alls tror en majoritet, 54 procent, att de kommer att ha etablerat ett sparande inom två år. 7
Svenskarnas sparande idag 21 procent av den vuxna befolkningen har inget sparkapital eller högst 10 000 kronor i sparkapital Resultaten visar att 92 procent av den vuxna befolkningen i Sverige har någon form av sparande och 8 procent saknar sparande helt och hållet. 52 procent har mer än 10 000 kronor sparande i en eller flera former, 13 procent har mindre än 10 000 kronor och 27 procent vill inte uppge eller vet inte hur stort deras sparkapital är. Således har 21 procent av Sveriges vuxna befolkning inget sparande alls eller högst 10 000 kronor i sparkapital. För rapportens syfte har vi valt att kalla denna grupp för icke-sparare. Sparare definieras som de med mer än 10 000 kronor i sparkapital. Diagram 1 Andelen med sparande och andelen med mer än, respektive högst, 10 000 kronor i sparkapital Icke-sparare överrepresenterade bland singlar Singlar och ensamboende är den grupp där flest saknar sparande. 34 procent bland singlar och ensamboende saknar helt eller har högst 10 000 kronor i sparkapital, jämfört med endast 14 procent av de som är gifta eller sammanboende. Har man hemmaboende barn är sannolikheten större att man har ett sparande. Bland dem med hemmaboende barn saknar dock 16 procent sparande helt eller har högst 10 000 kronor i sparkapital jämfört med 19 procent av dem som inte har hemmaboende barn och 28 procent av dem som inte har några barn alls. Bland dem med hemmaboende barn finns dock den största andelen som svarat vet ej eller inte velat uppge hur stort sparkapital de har (30 procent jämfört med 28 procent bland dem med barn som inte bor hemma och 23 procent bland dem utan bar Något fler män än kvinnor anger att de har ett sparkapital över 10 000 kronor, 55 procent jämfört med 50 procent bland kvinnor. Dock är andelen som svarat vet ej eller ej velat uppge hur stort sparkapital de har större bland kvinnorna, 30 procent jämfört med 23 procent bland männen, varför dessa siffror ska beaktas med ett mått av försiktighet. 8
Svenskarnas attityder till sparande 95 procent anser att det är viktigt att ha ett sparande Det är tydligt att sparande är en fråga som väcker ett starkt gensvar. I stort sett samtliga svarande instämmer i påståendet att det är viktigt att ha ett sparande, 86 procent instämmer helt och 9 procent i stor utsträckning. Bland sparare instämmer 98 procent att det är viktigt jämfört med 87 procent av icke-spararna. Bland icke-spararna anser en av tio att det inte är viktigt att ha ett sparande. Det framstår som om vikten av sparande är starkt förankrad hos alla åldersgrupper. Exempelvis anser 97 procent av dem mellan 18 och 25 år att det är viktigt jämfört med 93 procent bland de över 65 år. Diagram 2 Påstående: Det är viktigt att ha ett sparande Delade meningar om hur svårt det är att veta vilken sparform som är bäst Många instämmer (51 procent) i att det är svårt att veta vilken form av sparande som är bäst för just dem och det gäller för såväl sparare som icke-sparare. 51 procent av spararna och 53 procent bland icke-sparare anser att det är svårt. Samtidigt finns en nästan lika stor grupp med motsatt åsikt, 45 procent instämmer inte i att det är svårt att veta vilken sparform som är bäst för dem. Diagram 3 Påstående: Jag tycker det är svårt att veta vilken sparform som är bäst för mig 9
Drygt fyra av tio skulle använda en miljonvinst till att antingen amortera på lån eller sparande Vad skulle man först använda ett stort oväntat tillskott av pengar till, som en miljonvinst? 43 procent, eller drygt fyra av tio säger att det första de skulle göra är att antingen amortera på lån eller spara pengarna. Amortera på lån är det vanligast svaret, såväl bland sparare som bland icke-sparare, 26 procent svarar detta. 17 procent svarar att de skulle spara pengarna. Jämför man sparare med icke-sparare skulle en betydligt mindre andel av icke-spararna använda miljonen till just sparande. Däremot skulle lika många i de båda grupperna, 9 procent, skänka pengar till en vän eller släkting, men fler av icke-spararna säger att de skulle skänka pengar till välgörenhet. Diagram 4 Om du vann en miljon kronor, vad av följande är det första du skulle använda pengarna eller delar av pengarna till? 10
Att låna till konsumtion mer accepterat av den yngre generationen Sparande styrs bland annat av attityder till pengar och konsumtion generellt. En bild av de attityderna kan vara synen på lån och till vilken typ av konsumtion eller investering det anses vara acceptabelt att låna pengar. Resultaten visar att störst acceptans finns för köp som en majoritet rimligtvis måste låna till såsom bostad, bil och renoveringar. Ungefär en femtedel, 22 procent, anser att man kan låna för att köpa en ny TV medan endast 6 procent menar att det är acceptabelt att låna till ren njutningskonsumtion som ett restaurangbesök. Generellt kan vi se att den yngsta åldersgruppen, mellan 18 och 25 år, i högre grad än andra anser att lån är acceptabelt som ett sätt att betala för olika saker. Skillnaden är särskilt stor vad gäller nöjeskonsumtion såsom kläder, restaurangbesök eller en semesterresa. 16 procent av dem mellan 18 och 25 år anser exempelvis att det är ok att låna pengar till att betala för en semesterresa, medan motsvarande andel av dem som är 66 år eller äldre är 6 procent. Diagram 5 Andel som tycker det är OK att låna pengar för att betala för: 11
Föräldrarna den viktigaste influensen för attityder till pengar och sparande Vem eller vilka påverkar hur vi skapar oss vår uppfattning om pengar och sparande? Bland de svarande är föräldrar de som haft störst påverkan. 57 procent anger att deras föräldrar påverkat deras syn på pengar och sparande. Jämför man sparare och icke-sparare kan man se att spararna i högre grad upplever att de påverkats sina föräldrar, 61 procent jämfört med 53 procent av icke-spararna, men även av fler olika personer överlag. Särskilt tydligt är att sparare i högre grad upplever sig ha påverkats av sin bank. 18 procent av sparare anger att deras bank har påverkat hur de ser på pengar och sparande jämfört med 7 procent bland icke-sparare. En lika hög andel bland icke-sparare, 48 procent jämfört med 49 procent bland sparare, anser att de själva skapat sig sin uppfattning om pengar och sparande. Diagram 6 Andel som anser att följande personer eller institutioner har påverkat dem i deras syn på pengar och sparande 12
Icke-spararna Som beskrevs i avsnittet Svenskarnas sparande idag är icke-spararna, de helt utan eller med högst 10 000 kronor i sparkapital, överrepresenterade bland singlar eller ensamboende. Ickespararna är också överrepresenterade bland grupperna med lägre hushållsinkomst. Men faktum kvarstår. Även bland dem med högre inkomster finns det en grupp som saknar sparande. Det bör alltså rimligtvis finnas faktorer utöver de demografiska, såsom attityder, som bidrar till att man inte sparar. I detta avsnitt redovisas resultat som handlar om ekonomiska attityder och beteenden bland icke-spararna. Icke-sparare inte mindre intresserade av sparande Resultaten ger inte stöd åt att ointresse skulle vara en stor del i att man inte sparar. En stor majoritet av icke-spararna, 76 procent, svarar att de inte alls eller i liten utsträckning instämmer i påståendet att de är ointresserade av sparande. Det är endast något lägre än de 81 procent bland spararna som inte instämmer i att de skulle vara ointresserade av sparande. Diagram 7 Påstående: Jag är ointresserad av sparande Vid en oväntad inkomstökning på 5 000 kronor i månaden skulle 14 procent av icke-spararna inte spara någonting Frågan huruvida icke-sparande enbart är kopplat låg inkomst aktualiseras när man ser på hur de svarande skulle använda en inkomstökning på 5 000 kronor i månaden efter skatt. Fyra av tio icke-sparare skulle spara mindre än hälften av pengarna och 14 procent skulle inte spara en enda krona. Bland spararna skulle 75 procent spara hälften av pengarna eller mer, motsvarande andel bland icke-spararna är 56 procent. 13
Diagram 8 Om du från i morgon skulle få en inkomstökning med 5 000 kronor varje månad efter skatt, hur mycket av dessa pengar tror du att du skulle spara? Impulsköp och ekonomiskt risktagande lika vanligt 40 procent av icke-spararna har gjort ett impulsköp den senaste månaden, det är näst intill lika många som bland spararna där 43 procent gjort det. Tittar man på gruppen som antingen köpt lotter eller spelat på sport senaste månaden, några som skulle kunna kallas ekonomiska risktagare, så är den också lika stor bland icke-spararna, 49 procent jämfört med 50 procent av spararna. Det som dock är en tydlig skillnad är att färre icke-sparare har skänkt pengar till välgörenhet. Detta kan jämföras med svaren på frågan vad man skulle göra med en miljonvinst där fler icke-sparare angett att de skulle skänka pengar till välgörenhet. Diagram 9 Olika ekonomiska handlingar som de svarande gjort senaste månaden 14
Knappt var femte icke-sparare skulle avstå från att byta ut sin TV om den gick sönder Om man hade en TV som plötsligt gick sönder skulle 17 procent av icke-spararna avstå från att byta ut den. Bland spararna skulle bara 4 procent avstå. Lika många bland icke-spararna skulle låna pengar till sin nya TV, antingen från butiker eller på sitt kreditkort (10 procent) eller från släkt eller vänner (7 procent). Bara 6 procent av spararna skulle låna pengar till en ny TV. Det är värt att notera att en stor grupp bland icke-spararna, nästan fyra av tio, skulle använda sin vanliga inkomst till att betala för en ny TV. Detta kan jämföras med svaren på frågan vad man skulle göra med en inkomstökning på 5 000 kronor i månaden, där fyra av tio icke-sparare skulle spara mindre än hälften av pengarna. Diagram 10 Hur skulle man finansiera köpet av en ny TV om den gamla gick sönder 15
Vanligaste orsaken till att man inte har något sparkapital är att man inte har råd Bland dem helt utan sparkapital anger 59 procent att de inte har råd att ha ett sparande. En knapp fjärdedel anger att de lever i nuet och inte oroar sig för framtiden. Diagram 11 De fem vanligaste anledningarna som bidrar till att man inte har något sparkapital idag Sex av tio utan sparkapital har tidigare haft ett sparande Åtta av tio vill ha ett sparande igen 60 procent av dem utan sparkapital har tidigare haft ett sparande. Anledningarna till att man inte har kvar sparkapitalet varierar mycket men förändrad inkomst är en vanlig orsak. På frågan om man skulle vilja ha ett sparande svarar 79 procent att de skulle vilja det. 15 procent säger att de inte vill ha något sparande och 6 procent kan inte svara på frågan. 16
Spararna I detta avsnitt redovisas resultat som handlar om ekonomiska attityder och beteende bland dem som sparar, både i gruppen med mer än 10 000 kronor i sparkapital och i gruppen med 1 krona 10 000 kronor i sparkapital. Sparare har mer kontroll och är mer nöjda med livet i stort I stort är de allra flesta svenskar nöjda med livet, 93 procent instämmer i stor utsträckning eller helt. Bland dem med mer än 10 000 kronor i sparkapital är andelen som instämmer dock något fler, 95 procent att jämföra med 89 procent bland icke-sparare. 96 procent av dessa sparare upplever att de har god kontroll över sin tillvaro i stort och lika många säger även att de har god kontroll över sin ekonomi. Det är fler än bland dem utan sparkapital eller högst 10 000 kronor, där 89 procent upplever kontroll över tillvaron och 80 procent säger sig ha kontroll över sin privatekonomi. Tre av fyra sparare sparar regelbundet Av dem som har ett sparkapital, under eller över 10 000 kronor, sparar 76 procent regelbundet Oförutsedda utgifter vanligaste motivet för ett sparande Ser man på samtliga svarande med något sparkapital är det vanligaste målet för sparande de oförutsedda utgifterna. Därefter följer sparande till pensionen, bostadsköp eller renoveringar, men även till semesterresa. En fjärdedel sparar till sina barn eller barnbarn. Diagram 12 Anledningar att ha sparande 17
Sparkontots ställning är stark, men 12 procent har pengar i madrassen Sparkonto är den vanligaste sparformen för svenskarna, 82 procent av alla med något sparkapital sparar pengar på ett sparkonto. 25 procent av dem med något sparkapital har dessutom inga andra sparprodukter än sparkontot. Knappt sex av tio sparar i fonder och fyra av tio har ett privat pensionssparande. Drygt en av tio har en buffert av kontanter sparade hemma. 26 procent äger aktier. Fler män än kvinnor, 31 procent jämfört med 20 procent, äger aktier. Fler män har också en buffert av kontanter hemma, 14 procent har det jämfört med 10 procent av kvinnorna. Sex av tio tycker de är duktiga på att förvalta sitt sparande 63 procent instämmer i att de är duktiga på att förvalta sitt sparande. En intressant detalj är att det bland gruppen med endast sparkonto är lika många som anser sig vara duktiga på att förvalta sitt sparande, 62 procent. Diagram 13 Val av sparformer bland dem med ett sparande 18
Sparande framöver De följande resultaten behandlar i vilken utsträckning de svarande upplever att de skulle ha möjlighet att öka sitt sparande idag och om de tror att kommer att öka sitt sparande respektive starta ett sparande inom två år Hälften av spararna skulle ha råd att öka sitt sparande idag 49 procent av sparare med mer än 10 000 kronor i sparkapital instämmer i stor utsträckning eller helt i att de skulle ha råd att öka sitt sparande idag. Dock upplever en lika stor grupp bland dessa sparare att de inte skulle ha råd. Bland dem med mindre än 10 000 kronor i sparkapital anser 62 procent att de inte skulle ha råd att öka sitt sparande i dagsläget. Tittar vi på totala bilden är det något fler, 52 procent, som upplever att de inte har råd att öka sitt sparande i dagsläget än dem som anser sig ha råd att göra det. Diagram 14 Påstående: idag skulle jag ha råd att öka mitt sparande Var tredje med sparkapital tror att de kommer att spara mer inom två år Bland dem med ett sparkapital, under eller över 10 000 kronor, tror 33 procent att de inom de närmsta två åren kommer att spara något mer eller mycket mer än vad de gör idag. 50 procent tror att de kommer att spara ungefär lika mycket som i dagsläget. Endast 11 procent tror att de kommer att spara mindre än vad de gör idag och 5 procent kan ej svara. Bland dem som idag inte har något sparkapital alls tror en majoritet, 54 procent, att de kommer att ha etablerat ett sparande inom två år. 40 procent tror inte att de kommer ha etablerat ett sparande och 6 procent kan ej svara. 19