Miljösatsningar i miljonprogram. på väg mot ett Stockholm i världsklass



Relevanta dokument
Redovisning av bostadsbolagens satsningar med tydlig miljöprofil i stadens miljonprogramsområden

Miljon program su ppru s tnin g ger attrak tiv a m iljöv änliga boen den och n y a jobb

Utvärdering av åtgärder i bostadsbolagens satsningar med tydlig miljöprofil i stadens miljonprogramsområden

Hållbara Järva! Lisa Enarsson, projektledare. The Capital of Scandinavia

40 %av jordens energianvändning

CITY OF STOCKHOLM PAGE 1

Hållbara Järva! Stockholm miljöhuvudstad Lisa Enarsson

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Nu bygger vi om i Husby

Nu bygger vi om i Akalla

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Svenska Bostäders arbete på Järva

Järva. Järva. Byggdes boende lägenheter 700 hus radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

Nu bygger vi om i Rinkeby

Nyheter och möjligheter för Svenska Bostäders hyresgäster Nummer

Energihushållning. s i handboken

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Nu bygger vi om i Tensta

Energi. s i handboken Föreläsare Per Nordenfalk

Hållbara Järva slutrapportering

Förnybara energikällor:

Solceller. Producera egen el - en lysande idé!

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Modellen Amazi. Amazi. Uppbyggnad

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Oktahamn Vårat koncept Energi

Svar på motion om att verka för att gynna solen som energikälla till kommunens bostads- och fastighetsbestånd

GRÖNA. lilla LUNDSTRÖMS

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Minskad valfrihet för bostadssökande i Stockholm

Hur ska vi klara klimatmålen i tid? Svaret är KLOT! Ett program för energiomställning av bostäder.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Hyror i Stockholm stad 2014 Delrapport 1

Stocksundsskolans Fyror!

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Solenergi; solkraft, solvärme & solel. Emil Avander EE1B Kaplanskolan

JPI Urban europe and Innovation Call - Making Cities Work

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning


Redovisning av Familjebostäders miljö- och energiarbete

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel

Närodlar utanför dörren

Grön el i Västra Götaland

STADSKVALITETER RAD 2. Underlag till rapporten Skillnader i livsvillkor i Stockholm Undertitel

Solelserbjudande från Södra. Egen solel

AB Svenskt Klimatneutralt Boende

BARBARA RUBINO 4 aspekter: 1. Aktuell debatt om passivhus. 2. En gammal idé. Utopi eller verklighet?

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Bilaga 8. Beslutsdatum, kön samt typ av insats avseende ej verkställda beslut enligt LSS per (kvartal )

På väg mot en hållbar framtid

Energisituation idag. Produktion och användning

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

The Capital of Scandinavia Byggprojekt i Järva

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

Energianvändning och Systemtänkande. Mathias Cehlin University of Gävle, 2 februari 2012

Ekologisk kompensation Gröna investeringar. 18 okt 2011 Elisabet Elfström Stockholm Stad Exploateringskontoret

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Lidingö Rasta 44 Konsul Bohmans Väg 5, Lidingö

18 november Ombyggnation och energieffektivisering Byggmöte

Nu börjar Vattenfall att bygga. Kan man göra något åt klimatförändringarna? Det är smart. Klimatsmart.

Galären Dator och Teknik. Hej och välkommen till staden Krulleborg. Staden är bygd i en skala 1:200

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Lidingö Ordensbandet 12 Ceremonimästarvägen 2, Lidingö

minskad förbrukning av EL

MILJÖREDOVISNING 2012

Energikällor Underlag till debatt

Energiförsörjning Storsjö Strand

Min bok om hållbar utveckling

Välkommen till Bostaden!

Bli delägare i Sveriges största solpark.

Göteborg Energi antar utmaningen

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Agenda Välkomna! Hållbart boende. Solceller. Ekonomiska läget. Carl Lindståhl, Ansvarig Marknad SBAB Linda Nyqvist, Stockholms Stadsmission

HELA STOCKHOLM SKA VARA ATTRAKTIVT

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025.

Nacka Lännersta1:275 Hälsingevägen 1, Saltsjö-Boo

Uppvärmning av flerbostadshus

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Fysik: Energikällor och kraftverk

Bilaga 2 Deltagande förvaltningar, bolag och stiftelser


Förteckning över deltagande bolag och förvaltningar

Klimat- bokslut 2010

Fossilbränslefri kommun 2025

Skrivelse om att utnyttja stadens tak för solenergi

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport Publicerad: The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Åtgärdsplan för hållbar energi Arvika kommun

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586

Gerox affärsidé Vi är en totalentreprenör för installation av bergvärme och kyla till kommersiella fastigheter.

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet!

MILJÖBERÄTTELSE 2014

Transkript:

Miljösatsningar i miljonprogram på väg mot ett Stockholm i världsklass

Till 2013 ska energiåtgången minska med över 30 procent. Tillsammans miljöförbättrar vi miljonprogrammen! En fjärdedel av Sveriges befolkning bor i det så kallade miljonprogrammet, som byggdes under några intensiva år på 60- och 70-talet. Det här är områden som utmärks av öppna gårdsmiljöer, familjevänlig stadsplanering och närhet till grönområden. Miljonprogramsområdena ser likadana ut idag, men fastigheterna har genom åren blivit slitna och behöver därför rustas upp. I många Europeiska städer river man nu sina motsvarigheter till miljonprogrammen. I Stockholm gör vi tvärt om och inleder det största upprustningsprojektet av ytterstaden någonsin. När vi är klara år 2020 kommer områden som Kista, Rinkeby, Spånga, Tensta, Farsta och Skärholmen att vara förebilder för andra att ta efter. De ska bli tryggare, trivsammare och inte minst grönare: energisnålare och miljövänligare. I vårt upprustningsarbete i fastigheterna gör vi nu satsningar som ska minska vår påverkan på miljön. Vi installerar nya munstycken till kranar och duschar som ska minska vattenåtgången. För att minska mängden avfall som läggs på soptippen gör vi det lättare för våra hyresgäster att sopsortera. Bland annat installerar vi matavfallskvarnar i flera av våra fastigheter, som omvandlar rester till biogas. 99 procent av allt avfall ska återvinnas! Framförallt energieffektiviserar vi. Till exempel sätter vi in klimatsmarta bergvärme- och pellets-värmeanläggningar i flera fastigheter. På andra ställen tilläggsisolerar och installerar vi avloppsvärmeväxlare och ventilationsåtervinning. Åtgärderna beräknas minska energiåtgången för till exempel värme och varmvatten med över 30 procent till 2013, mätt i kwh per kvadratmeter, från 2009 års nivå. Det något ökade elbehov som effektiviseringarna kommer att föra med sig kommer vi att tillgodose med el från förnyelsebara energikällor, som vattenkraft, vindkraft, biobränsle och solenergi. Dessutom vill vi att fem procent av den värme som används i de upprustade områdena ska komma från egen produktion. I flera områden, till exempel i Rinkeby, Kista och Akalla, installerar vi solfångare och solceller, som omvandlar solens strålar till värme och el. På så sätt rustar vi miljonprogrammen för framtiden. Och tar vårt ansvar för att bygga ett mer hållbart Stockholm. Ett Stockholm på väg mot världsklass.

Spånga Akalla Kista Tensta Rinkeby Här satsar vi! Satsningar kommer att genomföras i Kista, Rinkeby, Bredäng, Husby, Akalla, Spånga, Tensta, Södermalm, Skärholmen och Farsta. Sammanlagt berörs 12 400 lägenheter som kommer att få tal del av olika åtgärder, varav nästan 6 000 kommer att ha åtgärdats till 2013, och resten senast år 2020. Av dessa 12 400 lägenheter tillhör drygt 4 100 Familjebostäder och knappt 1 400 Stockholmshem. Resterande dryga 6 800 lägenheter ägs av Svenska Bostäder. Husby Södermalm Bredäng Skärholmen Farsta

Det här gör vi Med miljösatsningarna i Stockholms miljonprogram arbetar Familjebostäder, Stockholmshem och Svenska Bostäder gemensamt för att skapa framtidens Stockholm. Samtliga åtgärder ska göras med syfte att minska den totala miljöpåverkan från stadens fastigheter samt att åtgärderna skall leda till en upplevd förbättrad boendemiljö hos hyresgästerna. Avfall Trots att mängden hushållsavfall har ökat med 20 procent de senaste tio åren, har mängden avfall som läggs på soptippen minskat med över 90 procent sedan 1999. Anledningen är att avfallsåtervinning och avfallsförbränning med energiutvinning ökat kraftigt under en lång tid. Den här utvecklingen ska vi bidra till. Dels genom att installera matavfallskvarnar i flera av våra fastigheter, som omvandlar rester till biogas. Dels genom att göra det lättare för våra hyresgäster att källsortera. Alternativa energilösningar Sverige har cirka 1 800 soltimmar per år. Annorlunda uttryckt bombarderas varje kvadratmeter från Gävle till Ystad med solenergi motsvarande 1 000 kwh årligen. Det ska vi ta vara på. I många fastigheter installerar vi därför solceller, som omvandlar solljus till elektricitet, eller solfångare, som omvandlar solens strålar till värmeenergi. En 8 m² stor solpanel producerar cirka 850 kwh per år. En solfångare ger mellan 300 och 775 kwh per år, beroende på typ. Värme Den genomsnittliga värmeförbrukningen i ett miljonprogramshus är 155 kwh per m², 50 kwh per m² mer än i ett nybyggt hus. Det ska vi ändra på. Bland annat genom att byta fönster, tilläggsisolera, installera ventilationsåtervinning och avloppsvärmeväxlare och genom injustering av värme och ventilation räknar vi att få ner energianvändningen med minst 30 procent i de berörda områdena.

Besök oss! På http://international.stockholm.se/stockholm-by-theme/professional-studyvisits finns information om hur du kan lära dig mer om hur vi arbetar med miljöförbättringar i miljonprogrammen. Kontaktuppgifter AB Familjebostäder Anette Ekström Kommunikationschef 08-737 20 70 anette.ekstrom@familjebostader.com Helena Ulfsparre 08-737 22 42 helena.ulfsparre@familjebostader.com AB Svenska Bostäder Sandra Plavinskis Marknadschef 08-508 370 30 sandra.plavinskis@svenskabostader.se Elisabeth Teichert 08-508 371 15 elisabeth.teichert@svenskabostader.se AB Stockholmshem Olle Torefeldt Informationschef 08-508 39 115 olle.torefeldt@stockholmshem.se Olof Sjöberg 08-508 39 160 olof.sjoberg@stockholmshem.se