MILJÖPLAN FÖR ÄLVKARLEBY GOLFKLUBB Sammanfattning Älvkarleby GK:s styrelse tog beslut våren 2009 att tillsätta en miljögrupp med målet att kunna söka Svenska Golfförbundets miljödiplom för miljö- och kvalitetsarbetet. Information gick ut till medlemmarna på klubbens hemsida samt på årsmötet hösten 2009. På årsmötet i april 2010 fick medlemmarna information om klubbens policy, mål, visioner och handlingsplaner. Sedan medlemmarna antagit miljöpolicyn fortsätter arbetet och miljöfrågorna är idag en etablerad del av klubbens arbete sedan hösten 2010. Klubben fick Svenska Golfförbundet miljödiplom 2010. Älvkarleby GK har gjort en tidsplan och målbeskrivning över klubbens miljöarbete och vilka resurser och myndigheter klubben skall samarbeta med. Älvkarleby GK arbetar även aktivt med miljöaspekter, förebyggande underhåll, riskanalyser, internkontroll, handlingsplaner, organisationsschema, funktionsbeskrivningar. I vår pärm Miljöledningssystem finns alla dokument som berör verksamheten. Klubbchefen ansvarar för energifrågor samt natur och djurliv. Greenkeeper ansvarar för kemikalier, gödning, avfallsfrågor och transporter. Klubbchef och greenkeeper tar hand om lagar, förordningar och kontakt med miljökontor och övriga myndigheter. I miljöarbetet samverkar vi med med andra intressenter och vid behov anlitar vi extern hjälp. Vi samverkar med Upplandsstiftelsen och Naturskyddsföreningen om vad som finns i skog och mark, om fågel/djurlivet i skogen och i våra dammar, och hur vi kan gynna den biologiska mångfalden. Älvkarleby GK vill värna om den vackra natur som vi har och förhoppningsvis göra den ännu bättre. Informationstavlor om intressanta arter finns. I övriga frågor samarbetar vi även med Miljökontoret i kommunen. Älvkarleby Golfklubb vill parallellt med huvudverksamheten även främja friluftsliv i anslutning till golfbanan. Under vintertid upplåter vi golfbanan för skidåkning i samarbetet med den lokala skidklubben. rev 20141125 1 (13)
Fakta/historik om Älvkarleby Golfklubb Älvkarleby golfbana ligger i norra Uppland, vid Dalälven strax innan den rinner ut i havet. I gammal kulturbygd på älvens västra strand ligger landskapets nordligaste golfbana. Platsen kallas Lugnet, ett namn som ärvts från det nedlagda jordbruket. Klubben bildades 1983 och de första nio hålen invigdes 1987. Fem år senare 1992 öppnade den nuvarande 18-hålsbanan. Banan är en park/hedbana där de första nio hålen är lätt kuperade i park- och skogsmiljö. De sista nio är av hedkaraktär. Klubben har idag av cirka 850 aktiva medlemmar varav cirka 120 juniorer. Området kring golfbanan besitter skyddsvärda arter av flora och fauna. Utspridda inom golfbanans område finns värdefulla torrängar med speciella växter och insekter. Dessa ängar vårdas av Älvkarleby Golfklubb i samarbete med Upplandsstiftelsen. Här finns växter som t ex sanddraban som är helt anpassad till den torra och magra miljön. Här finns även insekter som är beroende av den solbelysta och öppna sandjorden. Bland annat sandbin och bibagge samt vissa fjärilar. Havsörn ses ofta cirkla över älven i sin jakt på mat. Bakgrund till miljöplanen Älvkarleby GK har ett ansvar för inre och yttre miljö, hälsa och säkerhet i enlighet med lagar, föreskrifter och krav på miljö och kvalitet. Genom vår egenkontroll samordnar och förstärker vi insatser på detta område i enlighet med Älvkarleby GK:s kvalitets- och miljöpolicy och möter nya krav på yttre miljö och kvalitetssäkring. Vi har åtagit oss att säkra organisationens totala kvalitet, öppenhet, ordhållighet och integritet i allt vad vi företar oss både inom föreningsgemenskapen och gentemot omvärlden. Detta gäller både vår inre miljö, säkerhet för människor och utrustning, och den yttre miljön. Älvkarleby GK har därför infört arbetsmetoder som säkrar att vi inte bara följer lagar och föreskrifter, utan också når våra egna miljö- och kvalitetsmål. Vi skall alltid göra vad står i vår makt för att förhindra skador och reducera förorening av den yttre miljön samt säkra liv, hälsa och utrustning. Vägledande för arbetet är vår miljöpolicy. Älvkarleby GK:s Miljöpolicy Alla medlemmar, anställda och entreprenörer skall verka för att verksamheten bedrivs enligt miljöriktiga principer. Verksamheten skall kontinuerligt prövas mot miljömässiga värderingar. Där ingår att följa gällande miljölagar och föreskrifter. Arbetet skall utvecklas med ständiga förbättringar med mål att minimera oönskad miljöpåverkan. Verksamheten skall medverka till att naturupplevelser vid golfklubben främjas. Den biologiska mångfalden vid golfklubben skall främjas Miljöfrågor skall vara en stående punkt på styrelsens sammanträden rev 20141125 2 (13)
Våra miljörutiner kommer att vara en integrerad del i vår löpande verksamhet och följa SGF:s miljönormer. Miljöplanen kommer att finnas tillgänglig för alla våra medlemmar på vår hemsida, hos klubbchefen och i receptionen. Miljöpärm/system finns hos klubbchefen. Vår strategi är att koncentrera insatserna till de vid varje tid viktigaste identifierade miljöaspekterna som värderas årligen vid en miljögenomgång. Miljöplanen omfattar följande områden: Delaktighet Inköpsrutiner Byggnader Kontor Avfallshantering Kommunikation Energianvändning Banan Växtnäring Vattenvård Naturvård Revision Restaurangen drivs av en entreprenör till klubben. Vi kommer att ställa samma krav på entreprenören som vi gör på oss själva. Entreprenören ansvarar för att restaurangens personal känner till klubbens miljöarbete t.ex. källsortering av avfall. rev 20141125 3 (13)
DELAKTIGHET Klubben skall verka för att medlemmarna inspireras till att engagera sig i miljöfrågor och alla ska känna till klubbens vilja att bedriva verksamheten så resurssnålt som möjligt och i samklang med naturen. Det är viktigt att uppmuntra och ta till vara medlemmarnas och personalens idéer och engagemang för miljöarbetet. Personalens kunskap och engagemang samt fungerande rutiner och arbetssätt kommer att ge resultat i miljöarbetet. Tydliga och kommunicerade mål för miljöarbetet, en uppdaterad lättillgänglig handlingsplan och fortlöpande utvärdering av arbetet mot målen kommer att säkerställa successiva förbättringar. Det är av stort värde för klubben att öka förståelsen för de insatser som krävs för att driva en golfklubb och sköta en golfbana med de krav som lagar och förordningar kräver. - Bildat en miljögrupp - Upprättat rutiner för verksamheten - Informerat om miljöplan, mål och aktiviteter på hemsidan - Erhållit SGFs miljödiplom - Information ges fortlöpande på hemsidan och i e-post - Informerat på små anslagstavlor om intressanta växter och djur längs golfbanan i samverkan med Upplandsstiftelsen Hålla miljöplanen aktuell på hemsidan, genomföra skyddsrond klart Årligen Miljöansv Informera om naturvärden som finns på golfbanan. Presentera nytt informationsmaterial som tas fram av Upplandsstiftelsen på klubben, bl a i klubbhuset. 2015 rev 20141125 4 (13)
INKÖP Genom att arbeta med miljöaspekter redan vid upphandling av olika varor skapas det förutsättningar för ett bättre miljöarbete, t ex genom att anlita miljöcertifierade leverantörer. Klubbens inköp fördelar sig i huvudsak enligt nedan. BANSKÖTSEL Förbrukningsmateriel såsom drivmedel, oljor, reservdelar Reparation och underhåll av maskinparken Investering i nya maskiner och utrustning KANSLI OCH ADMINISTRATION Kontorsmaterial Investering i nya maskiner och utrustning BYGGNADER Energiinköp, reparation och underhåll RESTAURANGEN Matvaror till den dagliga verksamheten Översyn och eventuell investering i nya maskiner och ny utrustning SHOPEN Inköp av golfutrustning m.m. - Inköp av miljövänliga produkter - Införskaffat varuinformationsblad (Säkerhetsdatablad) över kemiska ämnen och produkter - Upprättat en förteckning över kemiska ämnen som används - Undersökt vilka inköp vi kan göra av mer miljöanpassade kemiska produkter som fungerar bra till rimlig kostnad Göra miljömedvetna inköp. Löpande Greenkeeper, klubbchef rev 20141125 5 (13)
BYGGNADER - Byggt lokaler och byggnader som har god status sett ur miljösynpunkt, alla relativt nybyggda eller nyrenoverade. - Installerat värmepump i klubbhus. - Infört lågenergilampor samt rörelsedetektorer i klubbhus - Genomfört energikartläggning och upprättat handlingsplan som resulterat i sänkt elförbrukning med ca 30 000 kwh från 2010 till 2012 (temperaturkorrigerat) vilket motsvarar cirka 20% av totala förbrukningen - Tilläggsisolerat taket på verkstaden Utreda nyttan med en luftvärmepump i verkstadslokalen 2015 Klubbchef KONTORSMILJÖ/ADMINISTRATION KANSLI Handlägger klubbens löpande administrativa ärenden året runt BANSKÖTSEL Banchefens administrativa arbete RESTAURANGEN Restaurangen ingår som en del i klubbens verksamhet och bedrivs av en entreprenör till klubben. Därför är det viktigt att restaurangens mål och verksamhet överensstämmer med klubbens. - Hjälper restaurangen med att ta hand om farligt avfall, som lämnas till oss för vidarebefordran till allmän avfallsmottagning - Tomma tonerkassetter lämnas tillbaka till leverantören. - Dubbelsidig kopiering. - Minskat utskrivandet av inkommande e-post - Utredning om fettavskiljare på avloppet från restaurangen Hålla regelbundna möten med restaurangen om lagar, krav och om klubbens mål och policy samt förväntningar som klubben har på restaurangen. Installera fettavskiljare på avloppet från restaurangen. Bestämma lösning och planera. Nov 2014 Löpande Mars 2015 Klubbchef Klubbchef rev 20141125 6 (13)
AVFALLSHANTERING När avfall sorteras och lämnas till olika typer av återvinning minskar vi vår miljöpåverkan och bidrar till att både vi själva och efterkommande generationer kan leva i en bättre miljö. Med lite sparsamhet och eftertanke kan var och en bidra till att minska avfallsmängden. Uppkomsten av avfall skall minimeras. För det avfall som trots allt återstår, skall återanvändning, materialåtervinning och i sista hand deponering tillgripas. Ingen kompostering sker av sopor och matavfall från restaurangen. - Gräsklipp från green går tillbaka till ruffarna på banan - På tee och fairway lämnas gräsavfallet kvar. - Övrigt uppsamlat gräs komposteras med löv mm. - Vi källsorterar wellpapp, glas, plåt, plast, och papper - Miljöfarligt avfall lämnar vi till kommunens återvinningscentral - Spillolja omhändertas genom Gestrike Återvinning - Klubben har sopsorteringsställ uppställda runtom på banan - För större mängder sopor och avfall från restaurangen finns containrar uppsatta vid restaurang och maskinhall. - Rutiner finns för att tillvarata och avlämna speciellt miljöfarliga ämnen ex. oljor. - Infört källsortering med ny och utökad uppsättning uppsamlingskärl KOMMUNIKATION De flesta golfspelarna kör i egen bil och därmed står bilåkandet för en mycket stor del av lubbens energiförbrukning och utsläpp av miljöskadliga ämnen. En ökad samåkning och användande av cykel kan minska denna påverkan. - Samåkning till tävlingar på annan ort - Sett över tillgången på bagskåp och erbjudit juniorerna och i mån av tillgång seniorer skåp som möjliggör att cykla till golfbanan Samåka i fyllda bilar till tävlingar, reseersättning för en bilresa per tävling. Löpande Klubbchef rev 20141125 7 (13)
ENERGIANVÄNDNING Älvkarleby GK använder energi för en rad olika ändamål, t ex uppvärmning och belysning av klubbhus, personallokaler, garage, restaurang, maskinhall m.m. Nya tekniska lösningar som kan minska energiförbrukningen ska användas. I banskötseln användes maskiner som drivs med fossila bränslen (diesel och bensin). På marknaden håller det på att utvecklas alternativa drivmedel, t ex etanol och rapsolja. Dessa ger minskat koldioxidutsläpp och föroreningar. Genom att satsa på maskiner med lång livslängd och genom kontinuerligt underhåll minskar behovet av nyinköp och därmed minskar även den totala energiåtgången. MASKINER/DRIVMEDEL Se särskild förteckning över maskiner. Gräsklipparna är samtliga dieseldrivna utom de mindre som drivs med bensin Till dieselmotorerna användes city diesel klass 1, förbrukning ca 10 kubikmeter per år. Till bensinmotorerna användes blyfri bensin, förbrukning drygt 1 000 liter per år Motorerna saknar katalysatorer. Bensin 2 % ca 200 liter per år (Aspen miljöbensin används för handredskap) SMÖRJOLJOR Mineraloljor användes, förbrukning ca 120 liter per år. HYDRAULOLJOR Mineraloljor användes, förbrukning ca 160 liter per år Spilloljor omhändertas genom Gestrike Återvinning FETTER Till banans maskiner användes halvsyntetiska fetter. BEVATTNINGSANLÄGGNING Pumpar 4 st. av typ Grundfos med effekt 11 kilowatt, 20 ampere En av pumparna är försedd med frekvensomformare för varvtalsreglering för att spara energi. MASKINTVÄTTNING Maskinerna tvättas efter varje användning. Då används endast vatten från älven Två gånger om året görs en kraftigare tvätt med alkaliskt avfettningsmedel. Tvättvattnet går igenom en oljeavskiljare som töms ca två gånger/år. - Installerat bergvärmepump för värmning av klubbhuset och installerat en del lågenergilampor - Blyfri bensin används till 2-taktsmaskiner - Vi har 5 elfordon (4 golfbilar och 1 transportfordon) - Nya, mer energisnåla maskiner för banskötsel, har anskaffats - Undersökt om RME diesel är användbart för maskinerna och funnit att det inte fungerar på de gamla maskinerna - Löpande uppföljning av energianvändning - Samtliga golfbilar eldrivna idag rev 20141125 8 (13)
BANAN ALLMÄNT OM BANAN Bankaraktär: Skogs och parkbana Hela området omfattar ca 68 ha Antal hål: 18 hål + 2 st puttinggreener Banan är byggd på sandmark som dränerar vattnet bra. En skötselplan beskriver gödning, ogräs och svampbekämpning på banan. FAIRWAY Yta ca 16 ha Består av mestadels omväxlande ler, jord och sand. Dominerande grässort är vitgröe med inslag av rödsvingel och ängsgröe. GREENER Yta: ca 0,9 ha Uppbyggda på mullblandad sandjord Gräset på greenerna är mestadels vitgröe. De äldsta 9 greenerna har en enkel uppbyggnad. De nya greenerna är byggda med modern teknik. TEES Yta: ca 0,7 ha Uppbyggda på mullblandad sandjord. Gräsarterna är vitgröe, rödsvingel och rajgräs RUFF Yta: ca 40 ha Består av styv lera omväxlande med mulljord och sand. Gräsarterna är olika sorts svingel med inslag av många andra arter. DRIVINGRANGE Yta: ca 4 ha Grässort är vitgröe och rödsvingel samt rajgräs ÖVRIGT Vintertid upplåter vi banan för Skutskärs OK som preparerar skidspår på 4 respektive 7 km vilket blivit uppskattat av skidåkare. Banan erbjuder en fin miljö och spåren kan prepareras redan vid små mängder snö vilket ökat tillgängligheten till bra skidåkning. Utveckla samarbetet och upprätta avtal med SOK om skidspår på golfbanan vintertid 2015 Klubbchef rev 20141125 9 (13)
VÄXTNÄRING VÄXTSKYDD GÖDSLING Ett av problemen med gödsling är att en del av den tillförda näringen riskerar att lakas ut av regnvatten och konstbevattning. Genom att tillföra näring i små och täta givor som gräset konsumerar direkt minskar också risken för näringsläckage. Eftersom gräsklippet på fairway får vara kvar förs ingen näring bort och därför behöver endast små mängder tillföras. För att bibehålla vattenkvaliteten i dammarna inom golfbaneområdet skall gödsling intill dessa även i fortsättningen undvikas. För bedömning av behovet av tillförsel av växtnäringsämnen tas jordprover vid jämna mellanrum. Skötselprogrammet skall uppdateras årligen efter resultat av tagna markprover. Vattenprover från de olika dammarna och från tillflöden skall tas med avseende på näringsinnehåll. Skötselpärmen visar att nedanstående mängder växtnäringsämnen har påförts de olika ytorna under en växtsäsong. Växtnäringstillförsel 2013 kg/100m2/säsong Yta N =kväve P =fosfor K =kalium Fairway 0,6 0,3 0,8 Green 2,0 0,7 1,6 Tee 0,5 0,2 0,8 Utöver detta användes järnsulfat i mängder baserat på näringsanalysen. Angivna värden kan ses som riktvärden då ändringar mellan åren är mycket små även om vädret varje år påverkar tillväxt, gödsling och övrig skötsel. : - Behovsanpassat gödsling med flytande gödning. - Vi tar jord och växt prover för att se att vi ligger rätt i gödsling. - Växtskyddsmedel används bara vid angrepp och ej i förebyggande syfte. - Vi luftar och dressar för att hålla ytorna torra och förebygga svamp samt att vi tillför organiska humuspreparat för att gynna mikrolivet. - Fairway sprutas mot ogräs vid behov. - Av skötselplanen framgår att det ständigt pågår ett arbete att förbättra gräset. - Vid hjälpsådd använder vi rödsvingel och rödven. - Greenerna luftas och dressmaterial läggs på (sand) i syfte att förbättra växtbädden - och få ett starkare gräs rev 20141125 10 (13)
FÖREBYGGANDE AV GRÄSSKADOR BEKÄMPNING MOT SVAMP Ständigt återkommande klippning och intensiv användning av greenerna innebär en ökad risk för sjukdomsangrepp. Växtskyddsmedel riskerar liksom näringen att lakas ut och därmed spridas till omgivande mark, ytvatten och grundvatten. Under viss typ av väderlek uppstår lätt snömögelangrepp. Stora insatser har gjorts för att förhindra detta genom luftning, vertikalskärning samt dressning. Vi använder ett medel som håller greenerna daggfria, vi daggar även av greenerna med borste. Målet är att ytterligare utveckla skötseln för att minska svampangrepp t.ex. lufta, dressa, dagga och alltid ha välslipade knivar. Öka järnbehandlingen på hösten i syfte att stärka gräset och förhindra snömögel. - Endast av kemikalieinspektionen godkända växtskyddsmedel användes. - Sammanlagda doser per år, 2 liter flytande och 2 kg fast bekämpningsmedel - Alla bekämpningsmedel är förvarade i låst utrymme och en gång om året görs en genomgång och städning i förrådet för växtskyddsmedel - Sprutförare har erforderlig utbildning och behörighet - Vi har provat biologiska preparat som dock inte gett önskad effekt - Byggt en biobädd vid maskinhallsområdet där halm, torvströ kan suga upp avfallsämnen vid tvättning av maskiner, sprutor etc - Köpt en ny fairwayklippare med mekanisk ogräsbearbetning - Samarbetar med Botaniska analysgruppen för övervintringen av greenerna Anpassa skötseln till nya regler för användning av bekämpningsmedel Löpande Greenkeeper BEVATTNING För att hålla en golfbana i trim krävs stora mängder vatten. Normalbehovet för en 18- hålsgolfbana är enligt Svenska Golfförbundet 20-25 000 kubikmeter per år. Så stora uttag av vatten är inte bara krävande ur vattenresurssynpunkt utan även ur energisynpunkt. Vad gäller föroreningar bryts vissa av dem ned av mikroorganismer i marken och en golfbana kan också sägas fungera som en reningsanläggning. Vattnet som används till bevattningen kommer enbart från Dalälven. - Vi försöker att vattna behovsanpassat på greener, tee och fairway. - Dalälvens vatten används även till att tvätta maskiner - Spridare byts mot sektorspridare där det är möjligt - Spolning av maskiner sker på en betongplatta som är ansluten till en oljeavskiljare. - Vid sprutning med gödning vid dammar och diken finns rutiner för att minska näringsläckage till vattnet vid hål 17. - Pumpar upp vatten från lägsta till högsta dammen för att få cirkulation i dammarna (syresättning). - Tagit prov på vattnet med avseende på fosfor, kväve och ph. - Installerat nytt styrsystem för bevattning - Bytt till två nya pumpar rev 20141125 11 (13)
NATURMARK/LANDSKAPSVÅRD En golfbanas delar har olika påverkan på den biologiska mångfalden. I naturpartier vid sidan om spelytorna finns det förutsättningar för att skapa en större biologisk variation. Genom att inte hålla lika hårt på att golfbanorna måste se ut som parker kan naturen gynnas ytterligare. Torra träd och stubbar är livsviktiga för vissa lavar, svampar och insekter. I och omkring dammar och vattendrag lever en rad växter och djur. Det gäller att sköta dammarna på rätt sätt för att de skall myllra av liv. En viktig åtgärd är att minska användningen av växtskyddsmedel eftersom detta direkt minskar artrikedomen. Vi planerar att fortsätta att bevara inhemska träd och växter Vi försöker att få golfbanan att naturligt smälta in i omgivande naturliga miljö (landskap). Minskat antalet vattenhinderpinnar och använder plattor i stället som smälter in i miljön. Vi värnar och försöker behålla den flora och fauna som finns. Vi strävar efter att banutrustningen som bänkar, skyltar mm är diskreta och smälter in i banan. Vi planterar bara inhemska växter och trädarter. FLORA Vegetationen präglas på vår bana till största delen av artfattiga naturförhållanden med ringa variation. Marken består för det mesta av sand utom på vissa mindre delar som består av styv lera. Längs åkerkanterna och dikeskanterna finns partier med ängsliknande flora som gynnas av slåtter. En växtinventering har gjorts och dokumenterats i rapport och karta. - Tagit kontakt med Upplands Stiftelsen om skötsel av om skyddsvärda områden, områdena vid hål 7 och vid hål 11 (e aspdungen) - Fortsatt samarbeta med lokal naturskyddsförening ang. inventering av växter och djur, ev. hävda någon yta genom slåtter vid hål 7 och 11. Avvakta besked från Upplandsstiftelsen och följa rekommendationer om skötsel av torrängar mm 2014 LB FAUNA Vad beträffar faunan är det framför allt fågellivet som ger stor variation och artrikedom. Det förkommer i varierande mängd grågås och kanadagås. I övrigt är det de vanligaste fågelarterna som t.ex. sädesärla, kaja, skata, koltrast, talgoxe, blåmes, pilfink och sånglärka som förekommer. Rovfåglar som regelbundet besöker vår bana är tornfalk, sparvhök, havsörn. Fåglarna behöver stöd av olika slag för att det skall bli en så stor artvariation som möjligt. Många behöver holkar att bygga bo i och andra behöver täta buskage för att trivas. - Sparat döda träd (stående/liggande) för att öka biol. mångfald - Lämnat en del skyddsområden helt orörda, partier där inga ingrepp får göras. Dessa områden är ej i spel och är till för att bevara vissa biotoper och till skydd för djurlivet - Försökt gynna bärande träd (med bär) och mer ovanliga trädarter - Sätta upp holkar för fågellivet rev 20141125 12 (13)
DAMMARNA - Tagit bort vass och vegetation på den skötta sidan. - Ordnat en skött spelsida på dammen och en mindre skött del som inte är i spel som gynnar djurlivet Golfbanan som våtmarksresurs, undersöka förutsättningar/åtgärder för groddjur i dammarna 2013 2015 Miljöansv MILJÖREVISION För att ständigt förbättra miljöarbetet skall miljöplanen årligen utvärderas och följas upp. Förändringar i energianvändning samt bruket av drivmedel och växtskyddsmedel skall noggrant granskas. Ny teknik kan utnyttjas så att naturen ytterligare skyddas. - Utvärderat miljöplanen och reviderat den årligen. - Redovisat särskilda miljöaktiviteter i verksamhetsberättelsen. - Skickat in miljöplanen SGFs bankonsulent. Utvärdera miljöplanen Årligen Miljöansv Redovisa särskilda miljöaktiviteter i verksamhetsberättelsen Löpande Klubbchef Använda SGF s material Checklista för miljöarbetet på golfbanan för att stämma av att klubbens arbete stämmer överens med lagar och föreskrifter och göra förbättringar vid behov (Se banservice.golf.se (Skrifter)) Löpande Greenkeeper, klubbchef MILJÖANSVARIGA VID ÄLVKARLEBY GOLFKLUBB Delaktighet: Klubbchef, Björn Ersson, bjorn.ersson@alvkarlebygk.com, 070-5572510 Inköp: Klubbchef, Fastigheter: Greenkeeper Leif Persson, leif.persson@alvkarlebygk.com,070-6276907 Kontor: Klubbchef Restaurang: Restaurangchefen Golfshop: Klubbchef Avfallshantering: Greenkeeper Energianvändning: Greenkeeper Markbyggnad: Greenkeeper, klubbchef Växtnäring, Vattenvård: Greenkeeper Naturvård: Greenkeeper, klubbchef Miljörevision: Klubbchef, Greenkeeper, Hans Lindström, miljöansvarig, 0725797635 Huvudansvarig: Lennart Billfalk, ordförande lennart.billfalk@vattenfall.com 070-5395098 rev 20141125 13 (13)