Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2015 33 fönster till bostadsmarknaden i Skåne
Titel: Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2015 33 fönster till bostadsmarknaden i Skåne Utgiven av: Länsstyrelsen Skåne Styrgrupp: Elisabet Weber (länsarkitekt), Gunvor Landqvist (chef enheten för social hållbarhet), Peter Cavala (samhällsbyggnadsdirektör) Författare: Stina Westlin, enheten för samhällplanering Copyright: Länsstyrelsen Skåne Diarienummer: 400-15154-15 ISBN: 978-91-7675-009-4 Rapportnummer: 2015:21 Layout: Stina Westlin Tryck: Länsstyrelsen Skåne Utgivningsår: 2015 - upplaga 1 webbversion Omslagsbild: Mats Runvall Foto: Stina Westlin Nyckelord: Bostadsmarknad
Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2015-33 fönster till bostadsmarknaden i Skåne
Förord Skåne är en av Sveriges tre viktigaste tillväxtregioner. Näringslivet är väletablerat med goda förutsättningar att utvecklas ytterligare. Att kunna tillfredsställa invånarnas behov av bra bostäder är en grundförutsättning för Skånes tillväxt och medborgarnas välfärd. Skånes bostadsmarknad har under de senaste tio åren präglats av brist på vissa typer av bostäder i vissa lägen. Det saknas små hyresrätter i stort sett samtliga kommuner i Skåne. I de större städerna efterfrågas alla typer av bostäder men framförallt i attraktiva lägen. Skånes befolkning förväntas öka med runt 103 000 invånare fram till 2023, d.v.s. en ökning med i genomsnitt cirka 10 000 individer per år. De som flyttar till Skåne är främst unga vuxna och nysvenskar. För att möta bostadsbehovet behöver det tillföras ytterligare 6 000 bostäder per år till Skånes bostadsbestånd. I denna siffra har inte behovet utifrån den ackumulerade bostadsbristen räknats in. Under 2014 byggdes cirka 4 600 bostäder, vilket är betydligt fler än tidigare år, men inte tillräckligt för att täcka behovet hos den ökande befolkningen. Det är många olika faktorer som ligger till grund för den bostadsmarknad vi har idag. Enligt de skånska kommunerna är det främst ekonomiska förutsättningar och marknaden som är orsaken till att det inte byggs mer. Alla skåningar har inte heller betalningsförmåga för att kunna efterfråga det nybyggda. Flyttkedjorna är det som skapar möjlighet att frigöra de billiga bostäderna. En god rörlighet på bostadsmarknaden är viktig för att de unga vuxna och de socioekonomiskt svaga grupperna ska kunna få tillgång till en egen bostad. Syftet med denna rapport är att ge en aktuell bild av läget på bostadsmarknaden i Skåne, men också att belysa bredden på bostadsproblematiken. En av de viktigaste slutsatserna är att det inte finns en quick fix eller universallösning på bostadsbristen, då förutsättningarna i Sveriges och i Skånes olika hörn skiljer sig väsentligt åt från varandra. Frågan är såväl strukturell som platsspecifik. Utmaningen för kommunerna är att utveckla samarbetet internt och externt kring bostadsfrågorna. Vi vill rikta ett varmt tack till Skånes samtliga 33 kommuner som besvarat årets bostadsmarknadsenkät, deltagit vid telefonintervjuer och tagit emot oss vid de kommunbesök som genomförts under hösten 2014 och våren 2015. Uppgifterna i rapporten bygger på kommunernas svar i bostadsmarknadsenkäten (statens enkät om bostadsförsörjningsplanering) och utgör en självskattning. Länsstyrelsens roll är att se till att alla kommuner svarar på enkäten samt att sammanställa resultatet i en rapport. Bakgrundsfakta bygger även på statistik från framförallt Statistiska centralbyrån. Vi hoppas att Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2015 ska ge kommunerna i Skåne inspiration att aktivt arbeta vidare med bostadsfrågor och planering, att utveckla sitt arbete med riktlinjer för bostadsförsörjningen samt att se kommunen som en del i en större region. Vi hoppas också att rapporten ska bidra till fortsatta konstruktiva samtal mellan alla parter, samtal som leder fram till kreativa förslag på vad som kan göras för att få en fungerande bostadsmarknad i Skåne län. Skåne i juni 2015 Margareta Pålsson Landshövding i Skåne län Elisabet Weber Länsarkitekt i Skåne län
Länsstyrelsen Skåne Innehållsförteckning FÖRORD... 5 1. Inledning...7 - Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2015 1.1 Sammanfattning.... 8 1.2 Om rapporten.... 10 1.3 Bostadsmarknadsbarometer för Skåne december 2014... 12 2. Demografi... 14 - Vem bor i länet, vem flyttar in och vem flyttar ut? 2.1 Skånes befolkning fortsätter öka... 15 2.2 Skåne har en tilltagande total nettoflyttning.... 16 2.3 Åldersstrukturen förändras markant... 17 3. Arbetsmarknad... 18 - Hur påverkas bostadsmarknaden av arbetsmarknaden och tvärtom? 3.1 Tillgång på bostäder är en förutsättning för företagsetableringar, arbetstillfällen, tillväxt och medborgarnas välfärd.... 19 3.2 God tillgänglighet ger möjlighet till pendling och distansarbete. 20 4. Bostadsmarknad... 21 - Hur ser bostadsmarknaden ut i Skåne och för olika grupper? 4.1 Ännu ingen ljusning på bostadsmarknaden i Skåne... 22 4.2 Kommuner med underskott på bostäder ökar även i år... 23 4.3 Underskottet på bostäder drabbar många... 25 4.4 Unga vuxna och studenter vill ha bostad nu... 26 4.5 Nyanlända personer har svårt att få ett eget boende... 29 4.6 Alltför många hemlösa trots insatser... 30 4.7 Sämre bostadsläge för personer med funktionsnedsättning.... 33 4.8 En mångfald av boendeformer behövs för den åldrande befolkningen.... 34 5.6 Kommunerna planerar bygga fler hyresrätter... 44 5.7 Allmännyttans roll allt viktigare... 45 6. Verkstad.................................................47 - Vem gör vad på bostadsmarknaden? 6.1 Många berörda aktörer på bostadsmarknaden... 48 6.2 Kommunerna - Har planmonopolet och verktygen... 49 6.3 Länsstyrelsen - Ger råd, information och tar fram underlag... 55 6.4 Regeringen - Stiumulerar bostadsbyggandet... 58 7. 33 fönster till bostadsmarknaden i Skåne... 60 - Fakta om de 33 Skånska kommunernas bostadsmarknader 7.1 Kommunala faktatexter.... 61 8. Referenser... 97 8.1 Referenser.... 98 9. Bilagor.... 99 9.1 Tabell över befolkningsutvecklingen per kommun.... 100 9.2 Tabell över bostadsmarknadsläget per kommun... 101 9.3 Tabell över bostadsbyggandet per kommun... 102 9.4 Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. 103 9.5 Förordning om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar.... 104 5. Bostadsbyggande... 37 - Vad byggs och vad behöver byggas i Skåne? 5.1 Det befintliga bostadsbeståndet måste nyttjas bättre... 38 5.2 Bostadsbyggandet ökade men inte tillräckligt... 39 5.3 Stor skillnad mellan förväntat och faktiskt byggande... 41 5.4 Ekonomiska faktorer hindrar skånskt bostadsbyggande... 42 5.5 Kommunerna ser ett brett behov av bostäder... 43 6
Bostadsmarknadsanalys 2015 1. Inledning Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2015 77
Länsstyrelsen Skåne 1. Inledning 1.1 Sammanfattning Bostadsmarknadsläget i Skåne 2014 (BME 2015) En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för att kunna skapa ett attraktivt och långsiktigt hållbart Skåne såväl ekonomiskt som socialt och miljömässigt. Länets befolkning fortsätter växa och ökade med 14 839 personer under 2014. Jämfört med befolkningsökningen 2013 är det en ökning med 35 procent. Den beror till stor del på en tilltagande invandring. Enligt den regionala befolkningsprognosen når den årliga befolkningsökningen sin kulmen 2016, för att sedan successivt avta fram till 2023. SCB:s nationella prognos pekar dock på en fortsatt tilltagande befolkningsökning de kommande åren. I genomsnitt kan Skåne förvänta sig en befolkningsökning med drygt 10 000 nya invånare per år, där cirka hälften kommer från andra länder. Länet står inför ett antal demografiska utmaningar som innebär framförallt stora grupper unga vuxna och äldre. Det behövs ett fortsatt fokus på unga vuxnas situation på bostadsmarknaden. Likaså på att öka antelet tillgängliga bostäder för de äldre. Bostadssituationen för gruppen nysvenskar kräver också särskilt fokus. Den pågående urbaniseringen påverkar bostadsförsörjningen i Skånes kommuner på olika sätt, då befolkningsutvecklingen kommer att se olika ut för kommunerna beroende på var de ligger geografiskt - nära en storstad, universitetsstad, goda kommunikationer eller inte. I Skåne är det framförallt länets tre största städer Malmö, Lund och Helsingborg som står för huvuddelen av befolkningstillväxten. Det är också där den största andelen av bostadsbyggandet sker. Det byggs bostäder i Skånes samtliga 33 kommuner. Det färdigställdes drygt 4 600 bostäder i Skåne under 2014, vilket är en ökning med 18 procent jämfört med 2013. Trots detta ligger bostadsbyggande på historiskt låga nivåer och det som byggs räcker inte till för att fylla behovet. Det årliga bostadsbehovet i Skåne uppgår till runt 6 000 bostäder grovt räknat. I denna siffra har hänsyn inte tagits till den ackumulerade bristen på bostäder. Kommunernas planerade bostadsbyggande för åren 2015-2016 visar på en fortsatt ökning och förväntas uppgå till så mycket som 11 710 bostäder, varav över hälften utgörs av hyresrätter. Historiskt sett är det dock vanligt att kommunerna överskattar de kommande årens nyproduktion. Det som hindrar bostadsbyggandet i Skåne är enligt kommunerna främst ekonomiska faktorer. Antalet kommuner som i årets enkätsvar anger underskott på bostäder totalt sett ökade från 20 till 22 kommuner. Den upplevda bristen på hyresrättslägenheter är fortfarande akut och aktuell i länet, oavsett om kommunerna uppger brist, balans eller överskott på bostäder. Allmännyttan bygger allt fler lägenheter men säljer också av delar av beståndet. Under 2014 bidrog allmännyttan med ett tillskott på över 700 lägenheter. Gapet mellan utbud och efterfrågan ser ut att fortsätta öka i Skåne, främst p.g.a. oväntat stor befolkningsökning. Det är svårt att sia om hur bostadsmarknaden kommer att utvecklas framöver då befolknings- och byggprognoserna är något osäkra. För att öka bostadsbyggandet i Skåne måste fler kommuner i länet bli bättre på att utveckla arbetssätt och metoder samt använda de verktyg de redan har till sitt förfogande i arbetet med bostadsförsörjningen. Ett av de viktigaste verktygen är kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning, som ska upprättas minst en gång varje mandatperiod i enlighet med bostadförsörjningslagen. Enligt svaren i årets enkät är det endast 14 av Skånes 33 kommuner som har aktuella riktlinjer för bostadsförsörjningen. Glädjande nog är det ett stort antal kommuner i länet som just nu påbörjar eller är igång med att ta fram nya riktlinjer. Kommunerna bör i sitt arbete även lägga fokus på hur det befintliga bostadsbeståndet kan nyttjas på bästa sätt. Ett väl utvecklat transportsystem är viktigt för Skånes del, för att binda ihop och utjämna skillnader i länets olika delar. Transportsystemet är också viktigt för att skapa en sammanhållen arbetsmarknadsregion. På så sätt kan Skånes fulla potential användas till bostads- och sysselsättningstillväxt som går i takt med befolkningsökningen. Med utökade arbetsmarknadsregioner och förbättrade kommunikationer har inte bostadsmarknaden någon tydlig kommungräns. Det krävs därför en ökad samverkan mellan kommunerna men också mellan samtliga berörda aktörer inom länet för att uppnå en förbättrad samsyn kring bostadsfrågorna, vilket i sin tur kan leda till ett ökat bostadsbyggande i Skåne. 8
Bostadsmarknadsanalys 2015 Sammanfattning av kommunernas och Länsstyrelsens framtida utmaningar Kommunens utmaningar Utmaning 1: Ha aktuella riktlinjer som sätter bostadskonsumenterna i fokus!! Ha aktuella riktlinjer för bostadsförsörjningen som strävar mot att uppnå det nationella bostadspolitiska målet om en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Se till att alla samhällsgruppers behov beaktas i den kommunala bostadsplaneringen. Ta inte bara hänsyn till kommuninvånarnas behov i form av antal lägenheter och storlek på boendet i planeringen och byggandet av nya bostäder, utan också till bostadskundens betalningsförmåga. Synliggör hur de föreslagna bostäderna kompletterar det befintliga bostadsbeståndet. Utmaning 2: Se det kommunala bostadsbehovet i ett större geografiskt sammanhang! Lyft blicken och se det kommunala bostadsbehovet i ett större delregionalt sammanhang. Alla kommuner delar såväl bostadsmarknad som arbetsmarknad med sina närmaste grannkommuner. Utmaning 3: Verka för långsiktiga spelregler på bostadsmarknaden! Sträva mot att synliggöra, vara transparent och ansvara för ett långsiktigt handlande i bostadsförsörjningsarbetet. Detta kan bl.a. ske genom att skapa en fungerande organisation kring bostadsförsörjningsfrågorna inom kommunen, formulera kommunala mål och anta kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen, väga in bostadsfrågorna i den kommunomfattande översiktsplanen, tydliggöra kommunens markpolitik för marknaden genom att anta en markpolicy, införa intresseregister för markanvisningar m.m. Låt riktlinjerna för bostadsförsörjningen utgöra ett underlag i den kommunala översiktsplaneringen och därmed skapa tydliga och långsiktiga spelregler för bostadsbyggandet. Utmaning 4: Stärk samverkan på alla plan! Dialog och samverkan är centralt i planering för bostadsförsörjningen, såväl internt inom kommunen som externt med andra aktörer som byggherrar, allmännyttan, privata fastighetsägare, entreprenörer, banker, mäklare, konsulter, intresseorganisationer, medborgare m.fl.. Samverkan med grannkommuner och regionala aktörer ger en god bild av de faktorer som kan påverka den egna kommunens bostadsmarknad. Länsstyrelsens utmaningar Att länsstyrelsen tillhandahåller relevanta kunskaps- och planeringsunderlag i syfte att stödja kommunerna i deras arbete med riktlinjer för bostadsförsörjning och med översiktsplanering. Att länsstyrelsen utvecklar sitt arbete att samordna kommunernas arbete med riktlinjer för bostadsförsörjning och med översiktsplanering. Att länsstyrelsen ger tydliga och samlade besked i tidiga skeden. Att länsstyrelsen via bostadsmarknadsanalysen sänder aktuella signaler till regeringen om läget på den skånska bostadsmarknaden. 9
Länsstyrelsen Skåne 1. Inledning 1.2 Om rapporten Bostadsmarknadsanalys 2015 Länsstyrelserna har uppdraget att ta fram en skriftlig rapport där bostadsmarknaden i länet analyseras. 1 I rapporten ska även en uppföljning göras om kommunerna lever upp till sitt lagstadgade bostadsförsörjningsansvar och om länsstyrelsen har lämnat råd, information och underlag för kommunernas planering av bostadsförsörjningen. 2 Likaså ska rapporten redovisa och analysera hur samordningen av bostadsförsörjningsplaneringen hanterats såväl inom som mellan kommuner och regionalt. 3 Det är Boverket som ansvarar för att varje år ta fram den bostadsmarknadsenkät (BME) som skickas ut till Sveriges samtliga 290 kommuner. Boverket har inför årets utskick sett över enkätens upplägg och innehåll. Länsstyrelsens uppgift är att följa upp och kvalitetssäkra enkätsvaren samt att sammanställa resultatet i en regional bostadsmarknadsanalys (BMA). Analysen överlämnas till Boverket senast den 15 juni. Boverket gör sedan en nationell sammanställning över läget på bostadsmarknaden Sverige. Bostadsmarknadsanalysens innehåll baseras på kommunernas svar i bostadsmarknadsenkäten. Det är med andra ord kommunernas egna uppskattningar som ligger till grund för resultaten i enkäten. Det är oftast kommunledningskontoret, samhällsbyggnadsförvaltningen, socialförvaltningen och det kommunala bostadsbolaget som deltar i arbetet med att fylla i enkätens sex delar. Då det ännu inte finns ett enhetligt och standardiserat sätt för samtliga kommuner att inhämta information samt att tolka och bedöma kommunens situation, så finns det risk för att bilden av bostadsmarknaden i länet inte blir helt rättvisande. Enkäten utgör dock ett tillräckligt gott underlag för att se trender och förändringar på bostadsmarknaden över tid. Förordning om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar 1 I denna förordning finns bestämmelser om regionala bostadsmarknadsanalyser och bestämmelser som kompletterar lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. 2 Länsstyrelsen ska i en skriftlig rapport analysera bostadsmarknaden i länet. Utöver en regional bostadsmarknadsanalys ska rapporten innehålla en redovisning av kommunernas bostadsförsörjningsansvar, bostadsförsörjningsansvar, och hur kommunerna lever upp till kraven enligt lagen (2000:1383) om hur länsstyrelsen lever upp till kravet i 3 lagen om kommunernas hur planeringen av bostadsförsörjningen samordnas inom kommunen, med andra kommuner och regionalt. Rapporten ska lämnas till Boverket senast den 15 juni varje år. 3 Boverket ska stödja länsstyrelserna i deras arbete med att analysera bostadsmarknaderna, och lämna råd, information och underlag till kommunerna för deras planering av bostadsförsörjningen. Boverket ska årligen i en skriftlig rapport redovisa sin verksamhet enligt första stycket. I rapporten ska Boverket även sammanfatta och analysera rapporterna enligt 2. Rapporten ska lämnas till regeringen. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2012. 1. SFS (2011:1160): Förordning om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar. 2. SFS (2000:1383): Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. 3. SFS (2011:1160): Förordning om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar. 10
Bostadsmarknadsanalys 2015 Rapportens innehåll och läsanvisning Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys utgör ett regionalt kunskapsunderlag om bostadssituationen i länet och hur bostadsmarknaden har utvecklats de senaste åren. I årets analys har extra fokus lagts på att genom faktatexter beskriva de olika förutsättningar som råder på bostadsmarknaden i Skåne och i de 33 kommunerna. Rapporten inleds med en sammanfattning samt med översiktlig information om bostadsmarknaden i Skåne i årets Bostadsmarknadsbarometer 2014 (kapitel 1). Därefter följer en kort redovisning av Skånes befolkningsutveckling (kapitel 2) och hur arbetsmarknaden ser ut idag (kapitel 3). En genomgång sker sedan av de grupper som behöver uppmärksammas särskilt vad gäller tillgång till bostäder (kapitel 4). Efter det presenteras information om bostadsbyggandet 2014 och hur bostadsbyggandet kommer att se ut de närmaste två åren (kapitel 5). Rapporten beskriver sedan ett antal aktörer på bostadsmarknaden, med fördjupningar kring kommunens roll och verktyg och länsstyrelsens uppdrag inom bostadsförsörjningsområdet. Här ges också en återrapportering till Boverket och Regeringen enligt uppdrag i lag och förordning. Sedan presenteras en översiktlig bild av den nya regeringens initiativ för att lösa bostadsbristen i Sverige (kapitel 6). Rapporten avslutas med faktatexter om bostadsmarknaderna i Skånes 33 kommuner (kapitel 7). Genom rapporten redovisas och analyseras tydliga trender, tendenser och eventuella problem inom området. Varje kapitel ska kunna läsas fristående, vilket innebär att vissa uppgifter därför kan återkomma i flera kapitel. Bostadsmarknadsanalysen som inspiration och underlag Rapporten vänder sig till såväl Boverket och regeringen som till olika berörda aktörer t.ex. kommuner, kommunala bostadsbolag, byggföretag med flera som är intresserade av och kan påverka bostadsmarknadens utveckling i Skåne. Svaren i enkäten brukar även efterfrågas av forskare, högskolor och universitet, bransch- och intresseorganisationer samt av media. Boverket och Länsstyrelsens förhoppning är att enkäten och rapporten ska sätta fokus på viktiga frågor inom området och utgöra en inspiration och ett underlag för olika kommunala diskussioner och dokument t.ex. riktlinjer för bostadsförsörjningen och översiktsplaner. Se enkäten och bostadsmarknadsanalysen som en möjlighet och ett inspel i bostadsdebatten! Bostadsmarknadsenkäten! och bostadsmarknadsanalysen kan bl.a. utgöra: En möjlighet att få ett regionalt perspektiv på bostadsfrågorna. Ett tillfälle att få en samlad bild av läget i kommunen och kunna jämföra med andra kommuner. En möjlighet för kommunerna att samla förvaltningarna kring en gemensam tvärsektoriell fråga. Ett tillfälle för kommunerna att träffa Länsstyrelsen och prata bostadsfrågor och tvärtom. Målsättningen är även att rapporten ska utgöra en utgångspunkt för en regional diskussion bland alla berörda aktörer kring hur en långsiktigt hållbar utveckling på bostadsmarknaden i Skåne kan uppnås. 11
Länsstyrelsen Skåne 1.3 Bostadsmarknadsbarometer för Skåne december 2014 Demografiska indikatorer 2014 4 Befolkningsmängd Skånes befolkning ökade under 2014 till 1 288 908 personer. Befolkningsökningen under året uppgick till 14 839 personer, vilket kan jämföras med år 2013 då Skånes befolkning ökade med 10 981 personer. Födelsenetto Av Skånes befolkningsökning 2014 utgjordes 3 997 av ett födelseöverskott (15 750 födda och 11 753 döda), jämfört med 2013 då födelsenettot uppgick till 3 523 personer. 4. SCB (2015): Statistikdatabasen: Befolkningsstatistik. (2015-05-12 och 2014-04-26). 5. Tillväxtanalys (2015): www. tillvaxtanalys.se/sv/statistik/ nystartade-foretag/nystartadeforetag/2015-04-01-nystartadeforetag-fjarde-kvartalet-2014.html (2015-05-12). 6. Örestat (2015): www.orestat.se/sv/ oresundsdatabasen-svensk. (2015-05-12). 7. Örestat (2015): www.orestat.se/sv/ oresundsdatabasen-svensk. (2015-05-12). 8. SCB (2015): Statistikdatabasen: Arbetsmarknad > Lönestrukturstatistik. (2015-05-12). 9. Medlingsinstitutet (2015): www.mi. se/files/pdf-er/konjloner/mar2015/ Preldefmars2015.pdf. (2015-05-12). 10. Medlingsinstitutet (2014): www. mi.se/lonestatistik/. (2014-04-26) 11. Regionfakta (2015): www. regionfakta.com/skane-lan/ Utbildning/Utbildningsniva-befolkningen-25-64-ar/. (2015-05-12 och 2014-03-19). 12. Bostadmarknadsenkät 2015. Flyttnetto Arbetsmarknadsindikatorer 2014 Nystartade företag Sysselsättningsgrad Arbetslöshetsgrad Genomsnittslön/medellön Lönepåslag Utbildningsnivå Konsumentindikatorer 2014 Bostadsbehov/ bostadsefterfrågan Totalt flyttnetto i Skåne år 2014 låg på 10 769 personer. Av dessa utgjorde 2 398 ett flyttnetto mot andra delar av Sverige medan 8 371 personer utgjordes av ett flyttnetto gentemot länder utanför Sverige. År 2013 låg flyttnettot på 7 460 personer (inrikes flyttnetto 1 481 personer och utrikes flyttnettot 5 979 personer). Antalet nystartade företag i Skåne 2014 var 9 876 stycken, vilket var något högre än år 2013 då motsvarande siffra låg på 9 837 stycken (39 färre). 5 Skåne hade en sysselsättningsgrad på 72,9 procent av befolkningen i arbetsför ålder fjärde kvartalet 2014, vilket kan jämföras med 72,8 procent fjärde kvartalet 2013. 6 Skåne hade en arbetslöshet på 9,4 procent av befolkningen i arbetsför ålder fjärde kvartalet 2014, vilket kan jämföras med 9,6 procent fjärde kvartalet 2013. 7 I Sverige låg den genomsnittliga månadslönen på 30 600 kronor per månad 2013, vilket kan jämföras med 29 800 kr 2012. 8 Den genomsnittliga löneökningen för 2014 uppskattas till cirka 2,8-2,9 procent 9, vilket är en liten ökning jämfört med 2013 då löneökningen låg på 2,6 procent. 10 Av Skånes befolkning mellan 25-64 år har nästan 21 procent en 3-årig gymnasieutbildning och över en fjärdedel, 25,2 procent, en eftergymnasial utbildning som är tre år eller längre. Skåne ligger 2014 strax under riksgenomsnittet vad gäller gymnasial utbildningsnivå, men något högre vad gäller eftergymnasial utbildningsnivå. Jämfört med motsvarande siffror för 2013 syns en liten ökning inom båda grupperna. 11 I BME 2015 bedömer 22 kommuner i Skåne att det råder underskott på bostäder totalt sett i kommunen (detta är en självskattning). Det är en ökning med 2 kommuner sedan föregående år. Nästan samtliga kommuner, 32 av 33, uppger att det främst är små hyresrätter i storleken 1-3 rok som efterfrågas. 12 12
Bostadsmarknadsanalys 2015 Trångboddhet Indikatorer för bostadsbyggandet 2014 (SCB 2014-12-31) Av de intervjuade männen och kvinnorna i Folkhälsorapporten för Skåne 2013 uppger cirka 3 procent att de är trångbodda. Andelen hushåll med trångboddhet är högst i den yngsta åldergruppen (18-34 år) och lägst i den äldsta åldersgruppen (65-80 år). I gruppen 18-34 år syns en tydlig minskad upplevd trångboddhet från 2004 till 2008, men sedan sker en ökning igen fram till 2013. Övriga åldersgrupper har ett konstant lågt procenttal. 13 Hemlöshet Hemlösheten i Skåne uppgick till 4 934 personer i Socialstyrelsens senaste nationella kartläggning 2011. 14 Rapporter och media ger efter 2011 olika nya bilder kring utvecklingen av antalet hemlösa i Skåne. En ny kartläggning av hemlösheten i Sveriges kommuner av Socialstyrelsen kommer inte ske det närmaste året. Marknadsindikatorer 2014 Konjunktur BNP-tillväxten i Sverige år 2014 blev högre än väntat. Jämfört med 2013 ökade BNP med 2,1 procent. Motsvarande siffra för föregående år var 1,5 procent. 15 Räntor Såväl reporäntan (ca -0,25 procent) 16 som tremånadersräntorna (ca 2,2 procent) och femårsräntan (ca 2,7 procent) ligger mycket lågt och sjönk ytterligare under 2014 jämfört med räntenivåerna 2013. 17 Byggkostnader Bostadspriser Byggkostnaden/bostadsarea för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus har ökat i Stor-Malmö från 21 580 kr (2012) till 21 996 kr (2013). Byggkostnaden/bostadsarea för nybyggda ordinära flerbostadshus har också ökat i Stor-Malmö från 26 581 kr (2012) till 28 342 kr (2013). 18 Priserna på bostadsrätter i Stor-Malmö ökade med 9 procent 2014 och hade ett medelpris på 21 198 kr/ kvm. Priserna på villor i Stor-Malmö ökade med 2 procent under 2014 och hade ett medelpris på 3 050 000 kr. Jämfört med Stockholms- och Göteborgsområdet är prisutvecklingen i Stor-Malmö svag. 19 Antal beviljade bygglov Antalet beviljade bygglov i Skåne uppgick 2013 till totalt 723 stycken, varav 659 var för bostadshus och 64 för fritidshus. Motsvarande siffror för 2013 var totalt 602 beviljade bygglov varav 540 var för bostadshus 62 för fritidshus. 20 13. Region Skåne (2013): Folkhälsorapport 2013. 14. Socialstyrelsen (2011): Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2011. 15. Ekonomifakta (2015): www. ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/ Tillvaxt/. (2015-05-12 och 2014-05-19). 16. Ekonomifakta (2015): www. ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/ Finansiell-utveckling/Styrrantan/ (2015-05-12). 17. SEB (2015): seb.se/privat/lana/ bolan-och-rantor/bolanerantor/ rantehistorik-bolan. (2015-05-12). 18. SCB (2015): Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse (2015-05-12) 19. Svensk Mäklarstatistik (2015): http://maklarstatistik.se/pressmeddelande/pm-2015-01-16.aspx. (2015-05-12) 20. SCB (2015): Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse. (2015-05-12 och 2014-04-26) 21. SCB (2015): Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse. (2015-05-12 och 2014-04-26) 22. SCB (2015): Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse. (2015-05-12 och 2014-04-26) 23. SCB (2015): Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse. (2015-05-12 och 2014-04-26) Ny bebyggelse Antalet färdigställda lägenheter i nybyggda hus i Skåne uppgick under 2014 till totalt 4 631, varav 3 561 var i flerbostadshus och 1 070 var småhus. Motsvarande siffror för 2013 var totalt 3 913, varav 2 565 var i flerbostadshus och 1 348 var småhus. 21 Tillskott i det befintliga flerbostadsbeståndet genom ombyggnad Minskning av antalet lägenheter genom rivning Under 2014 tillkom 280 lägenheter i Skåne genom ombyggnad inom flerbostadshusbeståndet, vilket är 202 fler än 2013 då 78 lägenheter tillkom på detta sätt. Det är framför allt hyresrätter som tillkommit. Det är en markant ökning som skett mellan de två åren, men det är fortfarande tal om förhållandevis få lägenheter. 22 Under 2014 minskades inte flerbostadsbeståndet i Skåne genom rivning. 2013 revs däremot 60 lägenheter (hyresrätter). 23 13
Länsstyrelsen Skåne 2. Demografi Vem bor i länet, vem flyttar in och vem flyttar ut? 2. Demografi 14
Bostadsmarknadsanalys 2015 2.1 Skånes befolkning fortsätter öka 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0-2000 Antal Figur 2.1: Befolkningsökningen i Skåne 1990-2014. Källa: SCB Skånes befolkning ökade med 14 839 individer 2014 24 Den sista december 2014 uppgick Sveriges befolkning till 9 747 355 personer, vilket innebär en ökning med 102 491 personer jämfört med december 2013. Enligt SCB:s prognos kommer Sveriges befolkning att öka till runt 10 miljoner invånare år 2018. För Skånes del innebär det en genomsnittlig befolkningsökning på cirka 10 000 invånare per år. Under 2014 ökade befolkningen i Skåne med 14 839 invånare och uppgick vid årsskiftet 2013/2014 till sammanlagt 1 288 908 personer (figur 2.1). Befolkningsökningen 2014 var betydligt större än året dessförinnan. Procentuellt sett ökade Skånes befolkning med Figur 2.2 Förändring av folkmängden i Skåne 2013-2014 (SCB) Höganäs Båstad Helsgingborg Landskrona Ängelholm Åstorp Bjuv Svalöv Klippan Eslöv Lomma Lund Burlöv Staffanstorp Vellinge Kävlinge Malmö Årtal Örkelljunga Svedala Trelleborg Perstorp Höör Skurup Hässleholm Utrikes nettoflyttningar Inrikes nettoflyttningar Naturlig folkökning Hörby Sjöbo Ystad 1,2 procent, vilket är något högre än riksgenomsnittet (figur 2.2 och Båstad 2.3 i marginalen). Den största ökningen hade Malmö med 5 113 Örkelljunga personer, därefter kom Helsingborg med 2 355 Ängelholm personer och Lund Höganäs med 1 677 nya invånare. Endast en kommun hade en befolkningsminskning 2014 och det var Simrishamns kommun. Perstorp Åstorp Av Skånes befolkningsökning 2014 berodde 3 997 på födelseöverskott (15 750 födda och 11 753 döda), 8 371 på flyttnetto gentemot Svalöv Höör Landskrona länder utanför Sverige (18 239 inflyttade och 9 868 utflyttade) och Eslöv Hörby 2 398 på flyttnetto mot andra delar av Sverige Kävlinge (21 696 inflyttade och Lund 19 298 utflyttade). Lomma Osby Tomelilla Östra Göinge Kristianstad Figur 2.2 Förändring av folkmängden i Skåne 2013-2014 (SCB) Höganäs Simrishamn Båstad Helsgingborg Landskrona Ängelholm Bromölla Åstorp Bjuv Svalöv Klippan Eslöv Lomma Lund Burlöv Staffanstorp Vellinge Kävlinge Malmö Örkelljunga Svedala Trelleborg Perstorp Höör Skurup Hässleholm Hörby Sjöbo Ystad Procent 1,7-2,0 1,3-1,6 0,9-1,2 0,5-0,8-0,2-0,4 Osby Tomelilla Östra Göinge Kristianstad Simrishamn Bromölla Figur 2.2: Förändring av folkmängden i Skånes kommuner 2013-2014 i procent Källa: (SCB) Figur 2.3 Förändring av folkmängden i Skåne under 25 år 1988-2013 (SCB) Höganäs Båstad Helsgingborg Ängelholm Figur 2.3 Förändring av folkmängden i Skåne under 25 år 1988-2013 (SCB) Helsgingborg Burlöv Vellinge Bjuv Malmö Klippan Staffanstorp 24. SCB (2015): Statistikdatabasen - Befolkningsstatistik (2015-05-11) Svedala Trelleborg Skurup Hässleholm Sjöbo Ystad Osby Tomelilla Östra Göinge Kristianstad Vellinge Åstorp Bjuv Malmö Svalöv Örkelljunga Klippan Svedala Trelleborg Perstorp Landskrona Eslöv Kävlinge Lund Lomma Burlöv Staffanstorp Höör Skurup Hässleholm Hörby Sjöbo Ystad Osby Tomelilla Östra Göinge Kristianstad Simrishamn Figur 2.3: Förändring av folkmängden i Skånes kommuner 1988-2013 i procent Källa: (SCB) Simrishamn Bromölla Procent 30,1-35,3 20,1-29,9 10,1-19,9 0,1-10,0-8,6-0,0 Bromölla 15 Procent 1,7-2,0 1,3-1,6 0,9-1,2 0,5-0,8-0,2-0,4 Procent 30,1-35,3 20,1-29,9 10,1-19,9 0,1-10,0-8,6-0,0
Länsstyrelsen Skåne 2. Demografi Läs mer Flyttstudie Skåne 2015 - En analys av inomregionala, inrikes och utrikes flyttare i Skåne län. Region Skåne (2015) 2.2 Skåne har en tilltagande total nettoinflyttning Den inrikes nettoinflyttningen till Skåne ökade Skåne hade 2014 en inrikes nettoinflyttning på 2 398 personer. Inflyttningen till Skåne från övriga riket (21 696 personer) var med andra ord större än utflyttningen (19 298 personer). Detta kan jämföras med 2013 då nettoinflyttningen låg på 1 481 (20 211 inrikes inflyttningar och 18 730 inrikes utflyttningar). 25 Dessa nivåer varierar från år till år. Variationerna kan bland annat bero på hur många personer det finns i de mest flyttbenägna åldrarna 20-30 år (figur 2.4), tillgången på utbildningsplatser samt läget på arbets- och bostadsmarknaden. Den inrikes nettoinflyttningen till Skåne har varit förhållandevis liten de senaste åren. Detta beror framförallt på att utflyttningen till andra län ökat och inflyttningen minskat något. Förklaringen till detta kan vara svårigheten att hitta arbete och bostad i länet. (figur 2.5) 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Antal Ålder 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100115 Figur 2.6 Inrikes och utrikes inflyttares åldersstruktur i genomsnitt 2008-2012 Figur 2.4: Inrikes och utrikes inflyttares åldersstruktur i genomsnitt (SCB) 2008-2012. Källa: (SCB) 25. SCB (2015): Statistikdatabasen - Befolkningsstatistik (2015-05-11) Figur 2.5 Nettoflyttningar medelvärden 2008-2012 (SCB, bearbetat av Region Skåne) Båstad Flyttning till/från övriga Sverige Ängelholm Örkelljunga Östra Höganäs Göinge Flyttning till/från övriga Sverige Hässleholm Perstorp Åstorp Bromölla Klippan Helsgingborg Bjuv Båstad Osby Svalöv Höör Kristianstad Landskrona Örkelljunga Ängelholm Östra Höganäs Eslöv Hörby Göinge Kävlinge Hässleholm Perstorp Lund Åstorp Lomma Burlöv Staffanstorp Bromölla Klippan Bjuv Sjöbo Helsgingborg Malmö Svedala Tomelilla Simrishamn Svalöv Höör Skurup Ystad Kristianstad Vellinge Landskrona Trelleborg 1340 1930 4990 520 Figur 2.5 Nettoflyttningar medelvärden 2008-2012 (SCB, bearbetat av Region Skåne) 1340 Utrikes inflyttare Inrikes inflyttare 1930 Eslöv Kävlinge Lund Lomma Burlöv Staffanstorp 230 40 130 70 110 180 60 Hörby Flyttning till/från utlandet Malmö Tomelilla kommun i Sydvästra Svedala Skåne). Simrishamn Källa: SCB, bearbetat av Region Skurup Skåne, Ystad därefter av Länsstyrelsen Skåne Vellinge Trelleborg 4990 520 230 40 130 70 110 180 Figur 2.5: Nettoflyttningar medelvärden Sjöbo 2008-2012 (Perstorps kommun ingår sedan år 2014 i Nordvästra Skåne och Skurups Begrepp Nettoflyttning Flyttning till/från utlandet Antalet inflyttade minus utflyttade. Vid nettoinflyttning är inflyttningen större än utflyttningen och motsvarande är utflyttningen större än inflyttningen vid nettoutflyttning. Nettoflyttningar kan delas in i inrikes nettoflyttningar inom Sverige och utrikes nettoflyttningar som avser flyttrelationen med utlandet. Naturlig folkökning eller folkminskning Födda minus döda. 60 310 Osby 310 1240 200 1240 200 Sydvästra Skåne Nordvästra Skåne Sydöstra Skåne Nordöstra Skåne Sydvästra Skåne Nordvästra Skåne Sydöstra Skåne Nordöstra Skåne 16
Bostadsmarknadsanalys 2015 Den utrikes nettoinflyttningen till Skåne ökade Skåne hade en utrikes nettoinflyttning år 2014 på 8 371 personer (inflyttade från utlandet 18 239 och utflyttade till utlandet 9 868), vilket kan jämföras med 5 979 personer 2013 (inflyttade från utlandet 16 182 och utflyttade till utlandet 10 203). 26 Invandrarna är den grupp som under de senaste åren stått för den största delen av Skånes folkökning. Framtida förändringar i migrationen är svåra att förutse då de påverkas av oro, krig och ekonomiska förhållanden i olika delar av världen. Även den svenska migrationspolitiken är avgörande för hur många som tillåts invandra till Sverige. (figur 2.5) 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Antal personer Från Danmark till Skåne Från Skåne till Danmark 2.3 Ålderstrukturen förändras markant Enligt Skånes befolkningsprognos år 2014-2023 kommer Skånes åldersstruktur förändras ganska markant. Antalet barn i förskole- och grundskoleåldern förväntas tillta till följd av det ökade barnafödandet. De stora barnkullarna som föddes i slutet av 1990 lämnar gymnasieåldern och går vidare till högre studier, arbete och till att bilda familj. Antalet personer i arbetsför ålder 20-64 år förväntas öka delvis på grund av inflyttningen till länet. Gruppen som är äldre mellan 65-79 år förväntas också öka med nästan 20 procent fram till år 2023. Fler lever allt längre, vilket gör att även gruppen som är 80 år eller äldre ökar i antal. 28 (figur 2.7) 160 000 140 000 120 000 2060 2013 1960 Läs mer Skånes befolkningsprognos år 2014-2023. Region Skåne (2014) Figur 2.6: Flyttningar mellan Skåne och Danmark 1998-2012. Källa: Örestat Under 2000-talet har den utrikes nettoinflyttningen till Skåne främst förklarats med anhöriginvandring i kombination med en ökad invandring från Danmark. Efter invigningen av Öresundsbron år 2000 fram till år 2006 sexdubblades invandringen från Danmark till Skåne. Under de senaste sju åren har nivån successivt sjunkit, även om invandringen från Danmark fortfarande är stor (figur 2.6). En anledning till den ökade och sjunkande invandringen var bostadspriserna i Köpenhamnsområdet i kombination med bra och billiga bostäder inom pendlingsavstånd på den skånska sidan av Öresund. Flyttningarna över sundet kommer troligtvis att hålla i sig även i framtiden och utgöra en betydande del av Skånes flyttutbyte med utlandet. 27 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100+ Figur 2.7: Befolkningens åldersstruktur i Sverige 1960 och 2013 samt prognos år 2060. Källa: SCB 26. SCB (2014): Statistikdatabasen - Befolkningsstatistik 27. Region Skåne (2013): Skånes befolkningsprognos 2013-2022 Bilaga Antaganden 28. Region Skåne (2014): Skånes befolkningsprognos 2014-2023 17
Länsstyrelsen Skåne 3. Arbetsmarknad Hur påverkas bostadsmarknaden av arbetsmarknaden och tvärtom? 3. Arbetsmarknad 18
Bostadsmarknadsanalys 2015 3.1 Tillgång på bostäder är en förutsättning för företagsetableringar, arbetstillfällen, tillväxt och medborgarnas välfärd Skåne är en viktig tillväxtregion i Sverige Skåne är en av Sveriges tre viktigast tillväxtregioner. Näringslivet är väletablerat med goda förutsättningar att utvecklas ytterligare. Att kunna tillfredsställa människors och företags behov av bra bostäder är en grundförutsättning för Skånes tillväxt och medborgarnas välfärd. För att Skånes attraktionskraft ska kunna upprätthållas och öka, behövs en väl fungerande bostadsmarknad som stödjer länets långsiktiga utveckling. I detta sammanhang är det särskilt viktigt att bristen på bostäder inte hämmar företagens möjlighet att etablera sig i länet och att rekrytera rätt personal, eller för den delen studenters (d.v.s. vår framtida arbetskrafts) möjlighet att finna en bostad i länets universitets- och högskoleorter. Tillväxt sker i stort sett i hela länet men förvärvsfrekvensen är låg Skåne är en region som växer, både vad gäller befolkning och arbetstillfällen. Tillväxten sker i stort sett i hela länet. Arbetsgivarna är optimistiska inför framtiden, trots att osäkerheten kring utvecklingen är fortsatt stor. Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger länet en betydande fördel, då en stor andel av invånarna befinner sig i de förvärvsarbetande åldrarna 15-74 år. Den skånska arbetsmarknaden är dock dålig på att använda den potential som finns i arbetskraften, vilket förvärvsfrekvensen i Skåne visar - 72,1 procent jämfört med riket 77,1 procent (2013). 29 Trots att antalet sysselsatta i Skåne har ökat det senaste decenniet har sysselsättningsgraden förblivit låg. En förklaring till detta är att befolkningsmängden ökat betydligt snabbare än antalet arbeten. Orsaken till att arbetslösheten ökat är bland annat att lågutbildade ungdomar inte får jobb och att arbetskraft med utländsk bakgrund har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Långvarig arbetslöshet och tidig förtidspensionering är två viktiga faktorer som påverkar andelen förvärvsarbetande. Den som saknar fast anställning bedöms hårdare såväl som blivande hyresgäst som vid en kreditprövning inför ett husköp. Faktorer som rör sysselsättningsgraden i länet och invånarnas ojämnställda ekonomiska förutsättningar kommer att påverka efterfrågan på bostäder i länet nu och i framtiden, likaså vad som efterfrågas och var i Skåne. Frågor om ekonomi påverkar möjligheten att efterfråga, behålla och byta bostad Att kunna efterfråga, behålla och byta bostad är för de flesta hushåll en fråga om ekonomi. Den ekonomiska utvecklingen har under senare år medfört att många människor fått det bättre, samtidigt som inkomstklyftorna i samhället vuxit. Bostadsmarknaden påverkas av en mängd olika ekonomiska faktorer där betalningsförmåga, betalningsvilja, boendekostnad, möjlighet att få bolån, amorteringskrav och reavinstskatt är några som påverkar bostadssökande, bostadsägare och de som vill byta bostad. 29. Örestat (2015): www.orestat.se/sv/oresundsdatabasen-svensk (2015-05-12). Läs mer Hyresrättens betydelse för en dynamisk arbetsmarknad Nima Sanandaji Hyresrättens betydelse för en dynamisk arbetsmarknad. Hyresgästföreningen (2013) 19
Länsstyrelsen Skåne 3. Arbetsmarknad stationsnära läge Länsstyrelsen i Skåne / Skånetrafiken / Region Skåne / Trafikverket Läs mer Stationsnära läge med Vägledning. Länsstyrelsen Skåne (2010) 1 3.2 God tillgänglighet ger möjlighet till pendling och distansarbete God tillgänglighet kopplas ofta ihop med en regions eller kommuns attraktivitet och tillväxt. Tillgänglighet innebär möjligheter att på olika sätt överbrygga geografiska avstånd. Såväl transportinfrastruktur, som lokaliserings-/bebyggelsestruktur och användning av informationsteknologi berörs. Ett väl utvecklat transportsystem är viktigt för Skånes del, för att binda ihop och utjämna skillnader i länets olika delar. Transportsystemet är också viktigt för att skapa en sammanhållen arbetsmarknadsregion. På så sätt kan Skånes fulla potential användas till bostads- och sysselsättningstillväxt som går i takt med befolkningstillväxten. Kollektivtrafiken binder ihop Skånes bostadsmarknad och arbetsmarknad Skånes arbetsmarknad är idag huvudsakligen indelad i tre arbetsmarknadsregioner, d.v.s. Malmö-Lund-Helsingborg, Kristianstad- Hässleholm och Osby-Älmhult. Det finns även en stor potential i arbetsmarknaden Malmö-Köpenhamn. Förutsättningarna är bra för att kollektivtrafikförsörja stora delar av länet, bland annat med utgångspunkt i den finmaskiga flerkärniga ortsstrukturen. Redan idag finns möjlighet - mer eller mindre utvecklad - att pendla mellan Skånes kommuner, vilket ger skåningarna en flexibilitet i valet av bostadsort, studieort och arbetsort. (figur 3.1) Kollektivtrafikförsörjningen måste stärkas ytterligare Pendlingsmöjligheterna i länet är goda men det finns ett utvecklingsbehov vad gäller såväl underhåll av järnvägen som trängseleffekter, tidturtäthet och möjlighet till pendling på obekväma arbetstider. För att gynna ett ökat bostadsbyggande och en långsiktigt hållbar utveckling och tillväxt behöver kollektivtrafiken inom men även till och från Skåne byggas ut ytterligare. Bebyggelsen måste förtätas i kollektivtrafiknära lägen För att minska det ökande trycket på vägnäten kan befintliga stadsstrukturer förtätas och integrerade stadsmiljöer byggas i kollektivtrafiknära lägen. Denna strategi ökar inte bara skåningarnas pendlingsmöjligheter med kollektivtrafik (vilket minskar koldioxidutsläppen p.g.a. minskad bilköring), den minskar också utspridningen av bebyggelse utanför tätorterna, vilket gynnar hushållningen Figur 3.7 - Arbetsmarknadsregioner i Skåne samt huvudsakliga pendlingsstråk 2013 (Region Skåne, bearbetad av Länsstyrelsen Skåne) Höganäs Danmark Hallands- & med Sveriges och Europas bästa jordbruksmark. Figur Båstad Kronobergs län 3.7 - Arbetsmarknadsregioner i Skåne samt huvudsakliga Osby pendlingsstråk 2013 (Region Skåne, bearbetad av Länsstyrelsen Skåne) Helsgingborg Danmark Landskrona Ängelholm Örkelljunga Hallands- & Båstad Kronobergs län Ängelholm Perstorp Höganäs Åstorp Klippan Åstorp Bjuv Helsgingborg Bjuv Danmark Svalöv Kävlinge Lomma Malmö Burlöv Danmark Lund Staffanstorp Malmö Höör Svalöv Klippan Höör Landskrona Eslöv Kävlinge Eslöv Hörby Lomma Burlöv Lund Staffanstorp Svedala Vellinge Hässleholm Örkelljunga Perstorp Hässleholm Hörby Sjöbo Älmhult Östra Osby Göinge Tomelilla Simrishamn Svedala Sjöbo Ystad Skurup Trelleborg Tomelilla Simrishamn Ystad Älmhult Bromölla Bromölla Sölvesborg Sölvesborg Ett väl utvecklat bredband gör hela Skåne till en attraktiv bostads- och arbetsmarknad Tillgång till bredband är viktigt för såväl boende som företagare i Skåne, lika viktigt som väg- och elnät. Ett snabbt bredbandsnät är en central faktor för att kunna utveckla hela länet. Med ett väl utbyggt bredbandsnät i Skåne ökar möjligheterna att arbeta på distans hemifrån, vilket även minskar mängden arbetsrelaterade resor. Bredband öppnar också upp för att på ett enklare sätt kunna bo, arbeta och driva företag i delar av Skåne där kollektivtrafikförsörjning i dagsläget inte är så god och där bostadspriserna är lägre än i de större städerna. Östra Göinge Kristianstad Kristianstad Pendling Pendling Arbetsmarknadsregioner Älmhult Kristianstad-Hässleholm Älmhult Malmö-Lund- Helsingborg Arbetsmarknadsregioner Kristianstad-Hässleholm Malmö-Lund- Helsingborg Skurup Figur Vellinge 3.1: Arbetsmarknadsregioner i Skåne samt huvudsakliga pendlingsstråk 2013 (Region Skåne, bearbetad av Länsstyrelsen Trelleborg Skåne) 20