ÖSTERGÖTLAND OCH SKATTERNA ÖSTERGÖTLAND: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I ÖSTERGÖTLAND SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN

ÖSTERGÖTLAND OCH SKATTERNA ÖSTERGÖTLAND: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I ÖSTERGÖTLAND SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN

SAMMANFATTNING AV VÅRA RESULTAT Skatt är den klart största utgiften för en vanlig svensk familj med barn. Lite mer än hälften av det den genomsnittlige löntagaren tjänar går till skatt. De senaste åren har skatterna, särskilt på arbete, sänkts. Vi vill med den här rapporten visa några aspekter av vad sänkt skatt på arbete betyder i kronor och ören för invånarna i Östegötland. Dessutom ger vi en bild av hur mycket skattepengar kommunerna i länet tagit in de senaste åren och hur pengarna används. Här är våra viktigaste poänger: - Totalt har de boende i Östergötland fått skatten sänkt med 3,3 miljarder kronor tack vare jobbskatteavdraget. - Motala har det genomsnittligt högsta jobsskatteavdraget per löntagare i länet, medan Ödeshög har det lägsta. - De kommuner som använt ROT- och HUS-avdragen mest är Kinda och Ydre, medan Linköping och Norrköping använder avdragen minst. - För en familj i Östergötland med två personer som båda tjänar som den genomsnittlige heltidsarbetaren i länet (c:a 25 000 kronor) skulle ett borttaget jobbskatteavdrag betyda ett inkomstbortfall på 40 000 kronor efter skatt, motsvarande 58 000 kronor innan skatt. För att komma upp till samma standard genom att arbeta mer efter ett avskaffande skulle familjen behöva arbeta 371 timmar mer per år, eller drygt 9 arbetsveckor extra. - Om jobbskatteavdraget försvinner betyder det en försämring med 15 076 kronor om året efter skatt för den genomsnittliga personen med jobbskatteavdrag i Östergötland. Det motsvarar en försämring motsvarande cirka 22 000 kronor om året före skatt. Den genomsnittlige heltidsarbetaren skulle få 20 100 kronor i höjd skatt, vilket motsvarar cirka 29 000 kronor före skatt. - 53 procent av jobbskatteavdraget har gått till personer med en förvärvsinkomst under 25 344 kronor (medianinkomsten för heltidsarbetande i länet). - Om fjärde steget i jobbskatteavdraget tas bort minskar inkomsterna för de med en normal heltidsinkomst med cirka 3000 kronor efter skatt per år. - Totalt 4 000 färre personer betalar statlig inkomstskatt i länet i och med de ändrade skiktgränserna. Totalt har den statliga inkomstskatten sänkts med 91 miljoner kronor i Östergötland. - Kommunalskatterna har ökat i fem kommuner och sänkts i tre sedan 2006. - De totala utgifterna i länets kommuner ökade med 29% justerat för inflation under perioden 1997-2007. SÄNKNINGAR AV INKOMSTSKATTEN I ÖSTERGÖTLANDS LÄN 2006-2010 (MILJONER KRONOR): 4 000 mkr 3 332 3 000 mkr 2 000 mkr 1 000 mkr 0 mkr 351 Jobbskatteavdrag HUS-avdrag Statlig inkomstskatt 91

VAD BETYDER JOBBSKATTEAVDRAGET FÖR EN VANLIG FAMILJ? Vad betyder höjd skatt ekonomiskt för en vanlig familj? Här återger vi ett exempel på hur skatterna påverkar privatekonomin för en exempelfamilj med två löntagare i Östergötland. Familjen har två löntagare där båda löntagarna tjänar som den genomsnittlige heltidsarbetaren i länet, det vill säga ungefär 25 000 kronor i månaden före skatt. Det betyder i sin tur att familjen har en samlad inkomst varje månad på 50 000 kronor innan skatt eller drygt 38 000 kronor efter skatt. Vad betyder då förändringar av jobbskatteavdraget för familjens privatekonomi? Om jobbskatteavdragets fjärde steg försvinner: Om bara jobbskatteavdragets fjärde steg tas bort förlorar familjen ungefär 3 000 kronor på båda inkomsterna. Totalt försvinner 6 000 kronor efter skatt varje år. För att kunna tjäna in de pengarna genom att jobba mer skulle familjen behöva tjäna in knappt 8 700 kronor innan skatt om det inte finns ett jobbskatteavdrag. Om båda familjemedlemmarna arbetar lika mycket extra betyder det 56 timmars extra arbete per år, eller nästan en och en halv arbetsvecka extra för att kompensera skattehöjningen. Om jobbskatteavdraget avskaffas: Om jobbskatteavdraget skulle försvinna helt förlorar familjen ungefär 20 000 kronor på båda inkomsterna. Totalt försvinner 40 000 kronor efter skatt varje år. För att kunna tjäna in de pengarna genom att jobba mer skulle familjen behöva tjäna in knappt 58 000 kronor innan skatt. Om båda familjemedlemmarna arbetar lika mycket extra betyder det 371 timmars extra arbete per år, eller drygt nio extra arbetsveckor för att kompensera skattehöjningen.

JOBBSKATTEAVDRAGET: EFFEKTER AV SKATTESÄNKNINGARNA I ÖSTERGÖTLAND Genomsnittspersonen med jobbskatteavdrag i Östergötland har fått skatten sänkt med cirka 15 076 kronor om året. Det motsvarar en löneökning på cirka 20 000 kronor om året innan skatt. Personer som jobbar heltid har fått en ännu större sänkning, d.v.s 20 100 kronor efter skatt per år. Den kommun där löntagarna fått störst jobbskatteavdrag är Motala, följt av Boxholm. De kommuner som fått minst jobbskatteavdrag per person med avdrag i länet är samtidigt Valdemarsvik och Ödeshög. Totalt skiljer det 2 133 kronor om året mellan Motala och Ödeshög. I absoluta tal är det inte överraskande Linköping och Norrköping som får störst jobbskatteavdrag. Totalt får länet 3,3 miljarder kronor av 76,3 miljarder i jobbskatteavdrag för hela riket. TOPPLISTORNA: JOBBSKATTEAVDRAG PER KOMMUN I ÖSTERGÖTLAND: JOBBSKATTEAVDRAG PER PERSON 1 Motala 15 800 kronor 2 Boxholm 15 667 kronor 3 Mjölby 15 538 kronor 4 Ydre 15 500 kronor 5 Åtvidaberg 15 500 kronor 6 Finspång 15 364 kronor 7 Norrköping 15 258 kronor 8 Söderköping 15 000 kronor 9 Linköping 14 753 kronor 10 Kinda 14 600 kronor 11 Vadstena 14 250 kronor 12 Valdemarsvik 13 750 kronor 13 Ödeshög 13 667 kronor JOBBSKATTEAVDRAG TOTALT 1 Linköping 1 136 miljoner kr 2 Norrköping 1 007 miljoner kr 3 Motala 316 miljoner kr 4 Mjölby 202 miljoner kr 5 Finspång 169 miljoner kr 6 Söderköping 105 miljoner kr 7 Åtvidaberg 93 miljoner kr 8 Kinda 73 miljoner kr 9 Vadstena 57 miljoner kr 10 Valdemarsvik 55 miljoner kr 11 Boxholm 47 miljoner kr 12 Ödeshög 41 miljoner kr 13 Ydre 31 miljoner kr HUR HAR VI RÄKNAT? - Där inte annat anges använder vi oss av Statistiska Centralbyråns analysverktyg FASIT för att beräkna vad förändringarna av inkomstskatterna sedan 2006 betytt för de boende i Östergötland genom att tillämpa 2006 års regelverk på 2010 års inkomstvariabler. - För uppgifter om kommunal ekonomi har vi använt information från Statistiska Centralbyrån och vår rapport Välfärd och krishantering i Östergötlands län.

JOBBSKATTEAVDRAGET I ÖSTERGÖTLAND: VILKA HAR FÅTT SIN SKATT SÄNKT? Även om snittsänkningen i länet är 15 076 kronor efter skatt per skattebetalare och 20 100 kronor per heltidsarbetande säger det inte hur avdraget fördelats mellan olika inkomstgrupper. Vad får en vanlig löntagare egentligen i avdrag? Här undersöker vi hur jobbskatteavdraget fördelats bland heltidsarbetande mellan 20 och 65 år i länet. Notera att pensionärer inte har fått samma skattesänkningar som löntagare och inte räknas in bland heltidsarbetande, något som Skattebetalarnas Förening arbetar för att förändra. Totalt har 53 procent av jobbskatteavdraget gått till personer med en inkomst som är lägre än medianförvärvsinkomsten för en heltidsarbetande person i Östergötland (25 328 kronor i månaden). När det gäller de heltidsarbetandes inkomster delar vi upp de som jobbar heltid i Östergötland i tio lika stora delar (eller deciler ) som är ordnade efter den inkomstens storlek, från lägst till högst inkomst. Decil 1 är alltså den tiondel som har lägst inkomster och decil 10 är den tiondel som har högst inkomster. Bland heltidsarbetande går övre gränsen för decil 1 enligt prognosen för år 2010 vid ungefär 19 065 kronor i månaden, decil 6 ( mittinkomsttagaren ) börjar vid 25 328 kronor i månaden och decil 10 vid 41 737 kronor. Som ni kan se i diagrammet nedan så fördelar sig jobbskatteavdraget relativt jämnt mellan inkomstgrupperna bland de heltidsarbetande. Det beror på att avdraget slår i taket redan i mitten av inkomstfördelningen. JOBBSKATTEAVDRAG EFTER INKOMSTGRUPP, HELTIDSARBETANDE I ÖSTERGÖTLAND (MKR): 300 225 205 220 235 247 254 256 261 252 270 150 141 75 0 Decil 1 Decil 2 Decil 3 Decil 4 Decil 5 Decil 6 Decil 7 Decil 8 Decil 9 Decil 10 Bland deltidsarbetande är jobbskatteavdraget något mer ojämnt fördelade, troligtvis eftersom det finns en mycket stor spännvidd vad gäller arbetstid (1-89% av heltid) i gruppen. Decil 1 går från 0 till 5 500 kronor i månaden, medan decil 10 börjar vid cirka 22 500 kronor i månaden. JOBBSKATTEAVDRAG EFTER INKOMSTGRUPP, DELTIDSARBETANDE I ÖSTERGÖTLAND (MKR): 400 300 316 200 100 94 119 138 155 166 204 220 239 271 0 Decil 1 Decil 2 Decil 3 Decil 4 Decil 5 Decil 6 Decil 7 Decil 8 Decil 9 Decil 10

JOBBSKATTEAVDRAGET: VAD HÄNDER OM JOBBSKATTEAVDRAGET FÖRSVINNER ELLER KRYMPER? Vad händer då med privatekonomin i Östergötland om jobbskatteavdraget försvinner, eller minskas på olika sätt? De alternativ som förekommit i debatten gäller allt från ett totalt avskaffande av jobbskatteavdraget till att enbart det fjärde steget ska tas bort. Men vad betyder då dessa alternativ i kronor och ören? I tabellen här nedanför visar vi vad ett borttaget jobbskatteavdrag betyder uttryckt i extra månadslöner om året för heltidsarbetande personer i olika inkomstgrupper. Vi visar effekten för en person som tjänar sämre än 90 procent av alla andra heltidsarbetande, för en person som tjänar precis i mitten av inkomstfördelningen ( medianinkomsten ) och för någon som tjänar bättre än 90 procent av alla andra heltidsarbetande. EFFEKTER AV BORTTAGET JOBBSKATTEAVDRAG: GRUPP BLAND (MÅNADSLÖN) JOBBSKATTEAVDRAGET TAS BORT HELT / ÅR FJÄRDE STEGET TAS BORT / ÅR Decil 1: Lön 19 065 kr / mån 15 696 kronor 2 376 kronor Decil 6: Lön 25 328 kr / mån 20 100 kronor 2 946 kronor Decil 10: Lön 41 737 kr / mån 21 048 kronor 2 868 kronor Källa: Jobbskatteavdrag.se och egna beräkningar För nästan alla heltidsarbetande handlar det alltså om en risk för en ökning av skatten med 15-20 000 kronor om året vid ett totalt avskaffande, och om 2-3 000 kronor om bara fjärde steget försvinner. Vad betyder det då i termer av månadslöner? EFFEKTER AV BORTTAGET JOBBSKATTEAVDRAG I MÅNADSLÖNER (EFTER SKATT): GRUPP (MÅNADSLÖN) JOBBSKATTEAVDRAGET TAS BORT (I MÅNADSLÖNER) FJÄRDE STEGET TAS BORT (I MÅNADSLÖNER) Decil 1: Lön 19 065 kr / mån 1,05 månadslöner 0,16 månadslöner Decil 6: Lön 25 328 kr / mån 1,04 månadslöner 0,15 månadslöner Decil 10: Lön 41 737 kr / mån 0,74 månadslöner 0,10 månadslöner Källa: Jobbskatteavdrag.se och egna beräkningar Sammantaget riskerar de flesta i länet att förlora en dryg månadslön om jobbskatteavdraget försvinner. Om bara fjärde steget tas bort förlorar de flesta ungefär 15-16 procent en av en månadslön om året. De med högst inkomster riskerar dock bara att förlora 74 procent av en månadsinkomst vid ett totalt avskaffande och en tiondels månadslön vid ett avskaffande av fjärde steget i jobbskatteavdraget. Det är alltså normalinkomsttagare som förlorar relativt mest vid ett borttagande eller en nedskärning i avdraget. STATLIG INKOMSTSKATT I ÖSTERGÖTLANDS LÄN: Den statliga inkomstskatten har inte sänkts de senaste fyra åren, men brytpunkterna som avgör när man måste betala statlig inkomstskatt på 20 respektive 25 procent på din inkomst har flyttats uppåt. I Östergötland betyder det att ungefär 4000 färre personer nu måste betala statlig inkomstskatt. Totalt har den statliga inkomstskatten sänkts med 91 miljoner kronor i länet, eller 2275 kronor per betalande och år. STATLIG INKOMSTSKATT SÄNKNING AV STATLIG INKOMSTSKATT ANTAL BETALANDE (CIRKA) 2010* FÖRÄNDRING ANTAL BETALANDE 2006-2010 Östergötland 91 miljoner kr 40 000-4000 personer Riket 2 165 miljoner kr 1 018 000 personer - 93 000 personer * På grund av litet urval redovisas inte enskilda kommuner för statlig inkomstskatt (litet urval per kommun).

HUS-AVDRAGET: VILKEN KOMMUN ANVÄNDER HUS-AVDRAGET MEST? De kommuner som använt sig mest av HUS-avdraget (d.v.s. de s.k. ROT- och RUT-avdragen tillsammans) per skattebetalare i Östergötland är Kinda och Ydre, följda av Vadstena och Valdemarsvik, medan de minst HUS-benägna kommunerna är huvudorterna Norrköping och Linköping. Totalt har invånarna i Östergötland fått 351 miljoner kronor i HUS-avdrag. Den genomsnittlige personen som använt HUS-avdraget i Östergötland har använt 11 700 kronor, marginellt mindre än den genomsnittlige användaren av HUSavdraget sett till hela Sverige (12234 kronor). ROT- / HUS-AVDRAG PER SKATTEBETALARE OCH KOMMUN SKATTEREDUKTION (HUS) PER SKATTEBETALARE 1 Kinda 2 600 kronor 2 Ydre 2 500 kronor 3 Vadstena 2 250 kronor 4 Valdemarsvik 2 250 kronor 5 Åtvidaberg 2 167 kronor 6 Boxholm 2 000 kronor 7 Söderköping 2 000 kronor 8 Ödeshög 2 000 kronor 9 Motala 1 950 kronor 10 Finspång 1 818 kronor 11 Mjölby 1 769 kronor 12 Norrköping 1 424 kronor 13 Linköping 1 312 kronor ROT- / HUS-AVDRAG PER KOMMUN TOTAL SKATTREDUKTION (HUS) 1 Linköping 101 000 000 kronor 2 Norrköping 94 000 000 kronor 3 Motala 39 000 000 kronor 4 Mjölby 23 000 000 kronor 5 Finspång 20 000 000 kronor 6 Söderköping 14 000 000 kronor 7 Kinda 13 000 000 kronor 8 Åtvidaberg 13 000 000 kronor 9 Vadstena 9 000 000 kronor 10 Valdemarsvik 9 000 000 kronor 11 Boxholm 6 000 000 kronor 12 Ödeshög 6 000 000 kronor 13 Ydre 5 000 000 kronor

KORTFAKTA KOMMUNERNAS EKONOMI : KOMMUNALSKATTEN Ingen kommun i länet har sänkt kommunalskatten de senaste åren, medan fem har höjt skatten. De kommuner som höjt kommunalskatten mest är Boxholm (119 öre), Åtvidaberg (50 öre) och Valdemarsvik (50 öre). KOMMUN KOMMUNALSKATTESATS (TILL KOMMUN OCH LANDSTING) FÖRÄNDRING KOMMUNALSKATTESATS 2006-2010 Boxholm 31,00 % 1,19 % Åtvidaberg 31,50 % 0,50 % Valdemarsvik 31,00 % 0,50 % Finspång 31,15 % 0,40 % Ödeshög 31,35 % 0,30 % Ydre 30,75 % 0,00 % Kinda 31,00 % 0,00 % Linköping 30,25 % 0,00 % Norrköping 31,30 % 0,00 % Söderköping 31,20 % 0,00 % Motala 31,25 % 0,00 % Vadstena 31,10 % 0,00 % Mjölby 31,00 % 0,00 % Källa: SCB (2010) KOMMUNERNAS EKONOMI : UTGIFTSÖKNINGAR PER KOMMUN I ÖSTERGÖTLAND Hur ser då utgiftsbilden i länets kommuner ut? Det senaste årtiondet har utgifterna ökat med ungefär 29 procent i reala termer i länets kommuner. För att läsa mer om kostnadsutveckling och kommunal ekonomi i länet, läs gärna vår rapport Välfärd och krishantering i Östergötlands län. En länk till rapporten finns i faktarutan i rapportens Appendix. TABELL 8: UTGIFTSÖKNINGAR I PROCENT 1997-2007 KOMMUN UTGIFTSÖKNING PER INVÅNARE UTGIFTSÖKNING SKOLA OCH OMSORG Vadstena 24 38 Valdemarsvik 27 38 Linköping 25 35 Ödeshög 34 32 Boxholm 40 31 Kinda 27 27 Ydre 38 27 Mjölby 24 24 Motala 25 24 Söderköping 30 23 Norrköping 19 20 Åtvidaberg 35 19 Finspång 28 19 Medel 29 27 Källa: Välfärd och krishantering i Östergötlands län (2009)

APPENDIX: DECILGRÄNSER OCH RAPPORTLÄNK DECILGRÄNSER DELTIDSARBETANDE DECIL INTERVALL TAXERAD FÖRVÄRVSINKOMST / ÅR Decil 1 67 100 Decil 2 67 100-95 300 Decil 3 95 300-126 800 Decil 4 126 800-151 900 Decil 5 151 900-176 900 Decil 6 176 900-195 500 Decil 7 195 500-210 900 Decil 8 210 900-232 800 Decil 9 232 800-275 000 Decil 10 275 000 - DECILGRÄNSER HELTIDSARBETANDE DECIL INTERVALL TAXERAD FÖRVÄRVSINKOMST / ÅR Decil 1 232 600 Decil 2 232 600-256 600 Decil 3 256 600-278 100 Decil 4 278 100-294 700 Decil 5 294 700-309 000 Decil 6 309 000-336 500 Decil 7 336 500-367 000 Decil 8 367 000-413 500 Decil 9 413 500-509 200 Decil 10 509 200 - LÄS MER OM ÖSTERGÖTLANDS EKONOMI I VÅR RAPPORT VÄLFÄRD OCH KRISHANTERING I ÖSTERGÖTLANDS LÄN I rapporten Välfärd och krishantering i Östergötlands län från 2009 går vi igenom kostnadsutvecklingen och ekonomin i Östergötlands kommuner. Vill du läsa mer om kostnadsutveckling, välfärdskostnader och den ekonomiska utvecklingen i länet, hämta rapporten på vår hemsida: http://www.skattebetalarna.se/linkclick.aspx?fileticket=wjg3acafpmm%3d&tabid=3848&mid=18839