STATSKONTORET Försäkring Skadeersättningstjänster ANVISNINGSBREV 30.1.2009 Dnro 8/31/2009 Till kommuner och samkommuner som upprätthåller en hälsovårdscentral ANORDNANDET AV REHABILITERING AV FRONTVETERANER ÅR 2009 Målet för rehabiliteringen av frontveteraner är att frontveteranerna ska få rehabilitering regelbundet varje år. För att målet ska nås är det viktigt att minst hälften av rehabiliteringsperioderna genomförs som öppenvårds- och dagrehabilitering. Fördelningen av de outnyttjade rehabiliteringsanslagen för år 2008 De rehabiliteringsanslag för år 2008 som inte har använts och de två miljoner euro som reserverats ur rehabiliteringsanslaget för år 2009, fördelas på ansökan mellan de kommuner som har handlat på det sätt som förutsätts i anvisningsbrevet när de hänvisat frontveteraner till rehabilitering, men vars anslag inte har räckt till för att ge alla frontveteraner rehabilitering. Se närmare s. 7. Med stöd av 14 i lagen om rehabilitering av frontveteraner ger Statskontoret följande anvisningar till kommunerna och samkommunerna om utbetalningen av ersättningar och det förfarande som gäller ordnandet av rehabilitering: 1. Personer som är berättigade till rehabilitering En frontveteran som utses för rehabilitering ska vara bosatt i Finland och ha deltagit i 1939-1945 års krig. Personen ska ha tilldelats frontmanna-, fronttjänst- eller fronttecken. Rätten till rehabilitering för frontveteraner är sekundär i förhållande till lagen om skada, ådragen i militärtjänst, trafikförsäkringslagen, lagen om olycksfallsförsäkring, lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare eller en tidigare lag som motsvarar någon av dessa lagar. Den sökandes möjligheter att få rehabilitering med stöd av dessa lagar ska först utredas. Detta betyder bl.a. att krigsinvalider, vars invaliditetsgrad enligt den s.k. militärskadelagen är minst 10 %, inte kan få sådan rehabilitering som är avsedd för frontveteraner. En frontveterans maka eller make kan delta i anstaltsrehabilitering samtidigt med veteranen vid samma rehabiliterings- och vårdinrättning. En maka eller make till en frontveteran har ändå inte subjektiv rätt att få rehabilitering tillsammans med sin make eller maka, utan en gemensam rehabiliteringsperiod ska vara ändamålsenlig med tanke på målen för rehabiliteringen. Ändamålsenligheten bedöms utgående från frontveteranens rehabilitering.
2 (10) Syftet med en gemensam rehabiliteringsperiod för makarna är att den ska förbättra rehabiliteringsresultatet och främja frontveteranens möjligheter att klara sig hemma, bl.a. genom att den vårdande makan eller maken får stöd att orka bättre. Att makan eller maken deltar i rehabiliteringen innebär inte att veteranens rehabiliteringsperiod förkortas. Behovet av och ändamålsenligheten med en gemensam rehabiliteringsperiod samt periodens längd bedöms av det organ som fattar rehabiliteringsbeslutet. En förutsättning för en gemensam rehabiliteringsperiod är att båda makarna önskar detta. En maka eller make till en frontveteran har inte rätt till öppen rehabilitering eller dagrehabilitering. 2. Ansökan om, godkännande av och remittering till rehabilitering Det rekommenderas att ansökan om rehabilitering görs på en ansökningsblankett som fastställts av Statskontoret. Ansökningsblanketter (kommunblankett 6430-U:98) och blanketter för rehabiliteringsplanen (kommunblankett 7440) kan beställas från Printel Oy, adress: PB 29, 01511 Vanda, tfn (09) 829 41. Ansökan om rehabilitering görs av frontveteranen eller av en person som befullmäktigats av frontveteranen också för makans eller makens del. Också en anhörig eller social- och hälsovårdsmyndigheterna kan göra en skriftlig ansökan på frontveteranens vägnar, ifall veteranen inte själv klarar av det. Till ansökan om anstalts- och dagrehabilitering ska alltid tillfogas ett läkarutlåtande över den sökandes hälsotillstånd och behov av rehabilitering. Om den sökande har en regelbunden vårdkontakt med den egna kommunens hälsovårdscentral, finns det inte nödvändigtvis behov av ett besök på läkarmottagningen. Ett läkarutlåtande ska fogas också till makans eller makens ansökan. Läkarutlåtandet får inte vara äldre än ett år. En frontveteran som har anvisats öppen rehabilitering ska ha en behandlingsordination av en läkare, där de behandlings- och rehabiliteringsåtgärder som behövs preciseras, liksom också de uppgifter om frontveteranens hälsotillstånd som är relevanta med tanke på dessa åtgärder. För en frontveteran som har anvisats anstaltsrehabilitering ska funktionsduglighetsklassen fastställas. Detta görs också för frontveteranens maka eller make. Om rehabiliteringsinrättningen gör en avvikande bedömning av rehabiliteringsklientens funktionsduglighetsklass, förutsätter en ändring av funktionsduglighetsklassen att också den remitterande kommunen eller samkommunen ger sitt samtycke till detta. Enligt 3 i lagen om rehabilitering av frontveteraner (1184/1988) ska beslut om godkännande av en frontveterans rehabiliteringsansökan fattas av det kollegiala organ i frontveteranens hemkommun som handhar uppgifter i anslutning till verkställigheten av folkhälsoarbetet. Organet kan också förordna en tjänsteinnehavare som lyder under organet att besluta i ärendet i enlighet med de grunder och anvisningar som organet har fastställt. De största förändringarna i hälsovården med anledning av den ramlag om kommun- och servicestrukturreformen som riksdagen har godkänt gäller bashälsovården, som i fortsättningen ska utgå från ett befolkningsunderlag om minst 20 000 invånare. Detta större befolkningsunderlag bör även beaktas i arrangemangen kring veteranernas rehabilitering så att det regionala samarbetet utökas. Grunderna och anvisningarna ska basera sig på de urvalskriterier som nämns i 2 i ovan
3 (10) nämnda lag och på de anvisningar som social- och hälsovårdsministeriet har meddelat för den undersökning och vård som hör till rehabiliteringen av frontveteraner (Social- och hälsovårdsministeriets föreskriftssamling 2000:17). Närmare bestämmelser om hänvisning till rehabilitering finns i 2 i förordningen om rehabilitering av frontveteraner. Enligt paragrafen ska behovet av rehabilitering och den skyndsamhet som krävs beaktas när frontveteraner utses för rehabilitering. Rehabiliteringen av frontveteraner ska bygga på god och erfarenhetsbaserad rehabiliteringspraxis. Den som har utsetts för rehabilitering ska anvisas öppen rehabilitering eller anstaltsrehabilitering så, att det med beaktande av allmän medicinsk erfarenhet är möjligt att uppnå ett så gott rehabiliteringsresultat som möjligt. Dagrehabilitering eller annan öppen rehabilitering är den primära rehabiliteringsformen när öppen rehabilitering möjliggör det vårdresultat som eftersträvas. När beslut fattas om rehabilitering ska frontveteranens hälsotillstånd, arten av verksamheten vid den verksamhetsenhet som ger rehabilitering samt geografiska, språkliga och andra omständigheter beaktas. Om frontveteranen uttryckligen har ansökt om dagrehabilitering eller annan öppen rehabilitering får han inte hänvisas till anstaltsrehabilitering utan särskild orsak. Om kommunen inte kan erbjuda tillräckliga möjligheter till öppen rehabilitering, antingen på grund av bristande utbud eller långa avstånd, kan rehabiliteringen genomföras som anstaltsrehabilitering. Tiden mellan två rehabiliteringsperioder ska inte utan särskild orsak överstiga ett år. Vid behov kan öppenvårds- och anstaltsrehabilitering för enskilda frontveteraners del ges vartannat år för att säkerställa att alla intresserade får tillgång till rehabilitering. För främjande och upprätthållande av rehabiliteringsklientens funktionsförmåga ska rehabiliteringen vara regelbunden och systematisk. Rehabiliteringsklientens rehabiliteringsplan är ett led i förverkligandet av målen i de planer som avses i 4 a i lagen om patientens ställning och rättigheter och i 7 i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården och samordnas med dem. Statskontoret vill fästa kommunens eller samkommunens uppmärksamhet på att den med beaktande av frontveteranernas behov av rehabilitering bör utse frontveteraner för rehabilitering jämnt över hela året, så att det anslag som har reserverats för ändamålet inte blir outnyttjat. Med tanke på återbud i sista stund rekommenderas att rehabiliteringsklienter utses på reservplats. Rehabiliteringsinrättningen ska meddela frontveteranen under vilken tidsperiod rehabilitering har reserverats för honom eller henne. En frontveteran som inte är stadigvarande bosatt i Finland godkänns för rehabilitering av Statskontoret på ansökan. 3. Enheter som ger rehabilitering 3.1 Verksamhetsenheter som ger öppen rehabilitering och dagrehabilitering Öppen rehabilitering eller dagrehabilitering kan ges på hälsovårdscentraler, sjukhus, ålderdomshem, service- och dagcentraler och de rehabiliterings- och vårdinrättningar som finns upptagna i en bilaga till detta anvisningsbrev. Tjänsterna kan också anskaffas av en sådan serviceproducent eller självständig yrkesutövare som avses i 2 i lagen om privat hälso- och sjukvård (152/1990).
4 (10) En frontveteran har möjlighet att få öppen rehabilitering också i sitt hem. För att den rehabilitering som bekostas med statliga medel på bästa möjliga sätt ska bidra till att främja och upprätthålla frontveteranernas funktionsförmåga, bör rehabiliteringsperioden beaktas som en del av den övriga öppenvårds- och anstaltsservice inom socialoch hälsovården som ges veteranen. Rehabiliteringen bör alltid vara systematisk. Bedömningen av behovet av tjänster för frontveteraner bör ske i nära samarbete mellan kommunens social- och hälsovårdsväsen och de enheter som erbjuder anstaltsrehabilitering och öppen rehabilitering (t.ex. förebyggande hembesök, rådgivningsmottagning för åldringar, minnespolikliniker, periodisk bedömning av socialvårdens tjänster för den som har fyllt 75 år). Kommunernas uppgift när de anskaffar eller producerar dagoch hemrehabiliteringstjänster eller andra öppenvårdstjänster, är att sörja för att tjänsternas kvalitet, innehåll och ändamålsenlighet utvecklas, så att rehabiliteringsverksamheten motsvarar frontveteranens individuella behov och på ett omfattande och mångsidigt sätt stöder främjandet och upprätthållandet av veteranens funktionsförmåga (obs. utveckling av geriatrisk rehabilitering, projektrapport från Centralförbundet för de gamlas väl). I social- och hälsovårdsministeriets anvisningsbrev förutsätts att kommunen fastställer kvalitetskriterier för den öppna rehabilitering och dagrehabilitering som den anskaffar samt sörjer för behövlig konkurrensutsättning och kvalitetskontroll av tjänsterna. Kommunerna ersätts för kostnaderna för den öppna rehabiliteringen och dagrehabiliteringen i enlighet med 4 i förordningen om rehabilitering av frontveteraner. 3.2 Verksamhetsenheter som ger anstaltsrehabilitering Kommunerna kan ordna anstaltsrehabilitering vid sina egna hälsovårdscentraler eller vid inrättningar för specialiserad sjukvård. Alternativt kan kommunerna skaffa tjänster hos någon av de rehabiliterings- och vårdinrättningar som finns upptagna i en bilaga till detta anvisningsbrev. Statskontoret konkurrensutsätter den anstaltsrehabilitering som ges vid rehabiliteringsoch vårdinrättningar. De kvalitetskrav på anstaltsrehabiliteringen som ligger till grund för konkurrensutsättningen finns att läsa på Statskontorets webbsidor under adressen www.statskontoret.fi/forsakring/arbetsgivare/krigsinvalider/anbudsforfarande. Syftet med kvalitetskraven är att garantera att de tjänster som klienten får är individuella, kundorienterade och trygga. I kvalitetskraven betonas också rehabiliteringens kontinuitet och samarbetet mellan rehabiliteringsinrättningarna och rehabiliteringsklientens hemkommun. På detta sätt tryggas förutsättningarna för att klienten ska klara sig hemma efter rehabiliteringsperioden. Statskontoret övervakar att kvalitetskraven uppfylls genom auditeringsbesök på rehabiliterings- och vårdinrättningarna. I en bilaga till detta anvisningsbrev (bilaga 1) finns en förteckning över de rehabiliteringsoch vårdinrättningar som Statskontoret har godkänt för år 2009 samt de fastställda vårddygnspriserna. Statskontoret har fastställt priserna separat för varje funktionsduglighetsklass. Dessa priser måste kommunerna följa för anstaltsrehabiliteringens del. Vårddygnspriserna fastställs utgående från vårdens innehåll och kvalitet.
5 (10) Kommunerna kan fakturera kostnaderna för rehabilitering som ordnats vid en hälsovårdscentral eller en inrättning för specialiserad sjukvård i enlighet med bestämmelserna i 22 i folkhälsolagen (66/1972). I praktiken betyder detta att kommunerna inkluderar kostnaderna för rehabiliteringen i använda anslag på den redovisningsblankett som ges till Statskontoret. Då den ersättning som ska betalas till en kommunal hälsovårdscentral räknas ut, räknas ändå inte klientavgifter som tas ut av dem som använder tjänsterna till de verksamhetsintäkter som ska avdras från ersättningen. 4. Rehabiliteringsformerna och deras innehåll I takt med att frontveteranerna blir äldre ökar behovet av individuell rehabilitering. Syftet är att främja och upprätthålla funktionsförmågan så att varje frontveteran så länge som möjlig självständigt klarar av sina dagliga funktioner. De rehabiliteringsperioder och -former som erbjuds ska lämpa sig för frontveteranernas levnadsförhållanden. Den forskningskunskap om geriatrisk och psykosocial rehabilitering som står till buds utnyttjas också i rehabiliteringen av frontveteraner. 4.1 Öppen rehabilitering Till verksamhetsformerna inom den öppna rehabiliteringen hör dagrehabilitering, fysioterapi, talterapi, ergoterapi och annan terapi som omfattar individuella behandlingsserier, psykosocial och annan gruppterapi samt olika anpassningskurser. Övrig öppenvårdsrehabilitering än rehabilitering i hemmet bör vid behov även inkludera ett hembesök. Under besöket kan man bedöma hur veteranen klarar sig i hemmet samt eventuella behov av ändringar i bostaden och hjälpmedel. Enligt rekommendationen bör innehållet i dagrehabiliteringen bestå av tre timmar individuellt program, av vilket 60 minuter bör vara individuell terapi. Det individuella dagsprogrammet bör även dagligen omfatta motionsgrupper, aktivitetsgrupper och diskussionsgrupper. Öppen rehabilitering kan också ges hemma hos frontveteranen (hemrehabilitering), ifall det är nödvändigt på grund av veteranens hälsotillstånd. Med hemrehabilitering avses sådan rehabilitering som ges i frontveteranens hem eller under hemliknande förhållanden, t.ex. i servicehus eller på ålderdomshem. Det är också möjligt att ge öppen rehabilitering enbart i form av fotvård för frontveteraner som är i behov av detta. Dagrehabilitering kan ges högst 10 dagar och annan öppen rehabilitering under högst 20 besök per kalenderår. I sådana fall, där veteranen har en skada eller sjukdom som orsakar störning i funktionsförmågan (lagens 2 3 mom.), kan dagrehabilitering ges 20 dagar eller annan öppen rehabilitering under högst 30 besök per kalenderår. Genom att rehabiliteringen fördelas på rätt och ändamålsenligt sätt bevaras veteranens funktionsförmåga längre.
6 (10) Öppen rehabilitering kan i fråga om frontveteraner i funktionsduglighetsklass III genomföras t.ex. så att veteranen har möjlighet att få öppen rehabilitering i form av en behandlingsserie som omfattar 2 x 10 besök. På motsvarande sätt kan öppen rehabilitering för veteraner i funktionsduglighetsklass I och II genomföras t.ex. i form av behandlingsserier på 3 x 10 eller 2 x 15 besök. 4.2 Anstaltsrehabilitering av frontveteraner Med anstaltsrehabilitering avses en i de flesta fall sammanhängande vårdperiod som äger rum vid en rehabiliterings- och vårdinrättning, på ett sjukhus eller en avdelning vid en hälsovårdscentral, och som utöver rehabilitering också omfattar inkvartering och helpension. I första hand ska eftersträvas att någon av de lämpliga rehabiliteringsinrättningar som är närmast belägna anlitas. Av medicinska eller språkliga skäl kan en veteran ändå alltid remitteras till den lämpligaste rehabiliteringsinrättningen oberoende av var i Finland den är belägen. Också av annan grundad anledning kan en frontveteran på egen begäran remitteras till en längre bort belägen rehabiliteringsinrättning (i Finland). Om en frontveteran till exempel har problem med hörseln eller synen, tilltagande demens, en reumatisk sjukdom, Parkinsons sjukdom, sjukdomar i rörelseorganen eller motsvarande, kan detta kräva att rehabiliteringen ges vid en rehabiliterings- och vårdinrättning som ligger längre bort. Rehabilitering kan ges som anstaltsrehabilitering högst 10 dygn (funktionsduglighetsklass III). Om frontveteranens funktionsförmåga är nedsatt på grund av en störning till följd av sjukdom eller skada så att frontveteranen hör till funktionsduglighetsklass I eller II, bör anstaltsrehabiliteringen omfatta 2-4 veckor per kalenderår, om detta anses motiverat med tanke på målen för rehabiliteringen. Kommunerna är skyldiga att tillse att anstaltsrehabiliteringen genomförs i enlighet med förordningen om rehabilitering av frontveteraner. 4.3 Anstaltsrehabilitering av makor eller makar Makan eller maken till en frontveteran i funktionsduglighetsklass III får delta i rehabilitering samtidigt med veteranen vid samma rehabiliterings- och vårdinrättning under högst 10 dygn. En frontveterans maka eller make får delta i anstaltsrehabilitering samtidigt med veteranen vid samma rehabiliterings- och vårdinrättning under högst 14 dygn, förutsatt att frontveteranen har en sådan sjukdom eller skada som orsakar störning i funktionsförmågan, dvs. veteranen hör till funktionsduglighetsklass I eller II. En gemensam rehabiliteringsperiod för frontveteranen och frontveteranens maka eller make kan ordnas till exempel på följande sätt: En frontveteran som hör till funktionsduglighetsklass III kan delta i anstaltsrehabilitering högst 10 dygn och makan eller maken samtidigt högst 10 dygn. En frontveteran som hör till funktionsduglighetsklass I eller II kan delta i rehabilitering högst 4 veckor och makan eller maken samtidigt högst 2 veckor.
7 (10) Makans eller makens rehabilitering får ändå inte vara längre än frontveteranens. 5. Ersättning för rehabiliteringskostnaderna Rehabiliteringen medför inte några kostnader för frontveteranen och makan eller maken. Kommunen betalar kostnaderna för frontveteranens rehabilitering och Folkpensionsanstalten ersätter kostnaderna för resor i anslutning till rehabiliteringen. 5.1 Ersättningar från Statskontoret I statsbudgeten för år 2009 har sammanlagt 38 096 000 miljoner euro reserverats för rehabiliteringen av frontveteraner. Av anslaget fördelas 34 146 390 euro mellan kommunerna i proportion till antalet frontveteraner bosatta i kommunen. Anslaget utbetalas i förskott till kommunerna kvartalsvis (i februari, maj, augusti och november) i lika stora poster. Det i förskott betalda anslaget är slutgiltigt. En del av anslaget används för kostnaderna för frontveteranernas resor i anslutning till rehabilitering, för forskningsprojekt och för rehabilitering av frontveteraner bosatta utomlands. Kommunerna och samkommunerna samt serviceproducenterna kan ansöka om anslag för utveckling av frontveteranernas rehabilitering (i synnerhet rehabilitering i öppenvården) från social- och hälsovårdsministeriet. Kommunerna ska före 31.12.2009 besluta om den rehabilitering av frontveteraner som ska betalas med anslaget för år 2009. Om en rehabiliteringsperiod har inhiberats kan en ny rehabiliteringsklient få rehabilitering i den tilltänkta klientens ställe. På basis av fattade rehabiliteringsbeslut kan rehabiliteringskostnader betalas fram till 31.3.2010. Om kommunerna inte har använt hela anslaget skall det återstående beloppet återbetalas till Statskontoret senast 15.5.2010. Av rehabiliteringsanslaget för frontveteraner för år 2009 har Statskontoret reserverat två miljoner euro att fördelas i september i samband med fördelningen av de outnyttjade anslagen för år 2008. Denna summa och de anslag för år 2008 som kommunerna inte har använt fördelas i september 2009 på ansökan mellan de kommuner som har följt Statskontorets anvisningar när de har utsett veteraner för rehabilitering, men vars anslag ändå inte har räckt till för att ge alla sökande rehabilitering. När Statskontoret bedömer behovet av att bevilja tilläggsanslag beaktas kommunernas geografiska och andra särskilda omständigheter, såsom långa avstånd i glest bebyggda områden och ett litet utbud av öppenvårdstjänster inom kommunens område. 5.2 Ansökningsförfarande i en situation då rehabiliteringsanslaget inte har räckt till Kommunerna och samkommunerna bör före 31.8.2009 meddela Statskontoret antalet frontveteraner som har ansökt om rehabilitering, men som inte har kunnat beviljas betalningsförbindelse ur anslaget för år 2009. Ett tilläggsanslag förutsätter en ansökan till Statskontoret med motiveringar till varför anslaget inte har räckt till för alla veteraner som ansökt om rehabilitering.
8 (10) Ansökan ska göras på en blankett som Statskontoret har utarbetat. Blanketten finns på Statskontorets webbsidor och kan på begäran fås per post i början av augusti. Anmälan adresseras till: Statskontoret, Merja Längman, Skadeersättningstjänster, PB 14, 00054 Statskontoret Anvisningar om rehabiliteringsanslagets storlek och utbetalning samt om tillsynen över användningen ges separat till kommunerna och samkommunerna. Kommunerna ska aktivt följa upp hur anslaget används, så att medel som reserverats för rehabilitering inte blir oanvända, och så att alla som vill ha rehabilitering får ta del av regelbunden och årligen återkommande rehabilitering. 5.3 Ersättning för resekostnader Folkpensionsanstalten betalar rehabiliteringsklienten och en maka eller make som tillsammans med klienten deltagit i rehabiliteringen de nödvändiga resekostnaderna i sin helhet för resorna till den inrättning där de deltagit i rehabilitering. Utöver de ersättningar som betalas enligt sjukförsäkringslagen betalar Folkpensionsanstalten dessutom rehabiliteringsklienternas självriskandel och de resekostnader som understiger självriskandelen i sin helhet. Vid ansökan om reseersättning ska frontveteranen för Folkpensionsanstalten förete en av kommunen eller Statskontoret utfärdad betalningsförbindelse eller kopia av beslutet om godkännande för rehabilitering samt en utredning över sitt deltagande i rehabilitering. Utredningen över deltagandet i rehabilitering kan göras t.ex. på Folkpensionsanstaltens blankett. För en frontveteran i offentlig anstaltsvård betalar Folkpensionsanstalten kostnaderna för resorna till rehabiliteringsinrättningen och tillbaka till vårdinrättningen. Förfarandet är detsamma om en frontveteran som deltar i anstaltsrehabilitering överflyttas till sjukhusvård mitt under rehabiliteringsperioden. Statskontoret ersätter Folkpensionsanstalten för dessa resekostnader i sin helhet, eftersom en person i anstaltsvård enligt sjukförsäkringslagen inte får någon ersättning för kostnader för behandling av sjukdom eller skada. Om en frontveteran i offentlig anstaltsvård har remitterats till rehabilitering och sedan återvänder direkt hem från rehabiliteringsinrättningen, ersätter Statskontoret Folkpensionsanstalten för hemresan, dock på det sätt som refererats i föregående stycke. Folkpensionsanstalten betalar också ersättning för resekostnader till en utomlands bosatt frontveteran utan hemkommun i Finland och en maka eller make som tillsammans med veteranen har deltagit i rehabilitering, om de har godkänts för rehabilitering av Statskontoret. I dessa fall ersätts tur och returresor som omedelbart hänför sig till rehabiliteringen från det land där veteranen är bosatt till rehabiliteringsinrättningen. Resekostnaderna för en följeslagare till frontveteranen för resor från utlandet till Finland ersätts endast om Statskontoret godkänt detta i betalningsförbindelsen. Folkpensionsanstalten betalar resekostnaderna för resorna från utlandet till den rehabiliteringsinrättning som nämns i betalningsförbindelsen från Statskontoret. Resekostnaderna anses hänföra sig till rehabiliteringen, om vistelsen i Finland varar högst två månader utöver rehabiliteringsperioden. En frontveteran som är stadigvarande bosatt utomlands kan få rehabilitering också i en rehabiliteringsenhet i det land där veteranen är bosatt. Statskontoret beslutar om anskaffning och ordnande av sådan rehabiliteringsservice som ges utanför Finland. Folkpensionsanstalten ersätter också kostnaderna för dessa resor från hemmet till rehabiliteringsinrättningen och tillbaka.
9 (10) Reseräkningarna sänds till Folkpensionsanstalten under adressen: Folkpensionsanstalten, Karis, PB 44, 10301 KARIS, Finland Folkpensionsanstalten ersätter resekostnader till följd av rehabilitering enligt det billigaste färdsättet. I fråga om resor från utlandet kan kostnaderna för en tur och returresa betalas genast efter avslutad rehabilitering, om frontveteranen företer en tillräcklig utredning över resekostnaderna (t.ex. en tur och returbiljett). Folkpensionsanstaltens byrå avgör på vilket sätt ersättningen betalas, antingen kontant eller på uppgivet bankkonto. Statskontoret ersätter Folkpensionsanstalten för resekostnaderna för utomlands bosatta frontveteraner i enlighet med 10 i lagen om rehabilitering av frontveteraner. Den instans som remitterar till rehabilitering skall vid behov ge frontveteranerna instruktioner om hur man ansöker om reseersättning. 6. Ändringssökande Enligt 13 i lagen om rehabilitering av frontveteraner får ändring i de beslut av Statskontoret, det behöriga organet i kommunen (tidigare hälsovårdsnämnden) och Folkpensionsanstalten som avses i denna lag, inte sökas genom besvär i andra fall än de som avses i lagens 10 3 mom. Har ett ärende som enligt 3 i lagen om rehabilitering av frontveteraner ankommer på det behöriga organet i kommunen överförts på en tjänsteinnehavare, ska tjänsteinnehavaren låta organet avgöra ärendet, om den som är missnöjd med beslutet skriftligen kräver detta inom 14 dagar efter att ha fått del av beslutet. Till beslutet ska fogas anvisningar om vad den som är missnöjd ska göra för att det behöriga organet ska ta upp ärendet. Närmare upplysningar ges av: Merja Längman, tfn (09) 7725 8203 Ritva Brinck, tfn (09) 7725 8224 Jouko Himanen, tfn (09) 7725 8275 Divisionschef Jyri Tapper Linjedirektör Marja-Liisa Taipale Bilaga 1 Rehabiliterings- och vårdinrättningar som ordnar anstaltsrehabilitering för frontveteraner samt priserna per vårddygn år 2009
För kännedom Ålands landskapsstyrelse Riksdagens justitieombudsman Finlands Ambassad i Sverige Finlands Svenska Kommunförbund Folkpensionsanstalten Rehabiliterings- och vårdinrättningar Länsstyrelserna Frontveteranförbundet Förbundet för frontkvinnor Delegationen för frontveteranfrågor Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården Social- och hälsovårdsministeriet Krigsinvalidernas Brödraförbund Suomen fysioterapiakeskusten liitto Finlands Kommunförbund Finlands Fysioterapeutförbund Finlands Krigsveteranförbund Finlands Krigsveteranförbunds Sverigedistrikt Rättsskyddscentralen för hälsovården 10 (10)