State of the Nordic Region 2016 Svenska regioner i en nordisk jämförelse Konferens om hållbar regional utveckling 2016-05-24 Åsa Ström Hildestrand och Gustaf Norlén, Nordregio
Nordregio, medlem av den Nordiska familjen sedan 1997
Nordregios forskningsområden Demografi, socioekonomisk analys, landsbygdsutveckling Stadsplanering och hållbara stadsregioner Grön tillväxt, bioekonomi, innovation och entreprenörskap Hållbar utveckling i Nordiska Arktis Regionalpolitik och styrningssystem Photos: Karin Beate Nøsterud/norden.org, VisitDenmark, Nicolai Perjesi
Varför regionala jämförelser? - eller ett index för den delen? Identifiera trender, styrkor och utmaningar för regioners utveckling Förstå skillnader genom att jämföra likartade regioner: Varför klättrar vissa medan andra faller? För att utveckla och utvärdera politik, strategier och program En plattform för analys, dialog och lärande mellan regioner, kommuner och andra aktörer.
Regional Potential Index Målet: att ranka Nordens 74 administrativa regioner utifrån indikatorer som ger en bra bild över: - Nuvarande situation avseende ekonomi, arbetsmarknad och demografi - Potential för framtida utveckling, givet att man arbetar strategiskt utifrån sina förutsättningar och styrkor Indikatorerna har valts utifrån deras betydelse för regional utveckling, god tillgång och kvalitet på data, överlapp, regional täckning, etc. Rankingen har gjorts för år 2015 och 2010 för att se förändringar över tid
Indikatorer i Nordregios RPI
Regional Potential Index Topp 5 av Nordens 74 regioner: 1. OSLO (3): 758 2. HOVEDSTADEN/KBH (1): 756 3. STOCKHOLM (4): 753 4. AKERSHUS/OSLO (2): 748 5. HELSINKI-UUSIMAA (5): 738
RPI ranking svenska regioner Region Regional potential Demographic potential 2015 2010 Labour market potential Economic potential Demographic potential Labour market potential Economic potential 3 (4) Stockholm (SE) 753 263 190 300 293 180 300 9 (9) Uppsala (SE) 618 218 180 220 285 180 180 13 (14) Västra Götaland (SE) 588 188 140 260 180 120 260 19 (18) Skåne (SE) 516 226 110 180 240 100 200 24 (34) Halland (SE) 463 203 180 80 188 120 100 28 (31) Östergötland (SE) 440 150 100 190 165 90 170 30 (43) Örebro (SE) 418 158 100 160 158 80 130 30 (47) Jönköping (SE) 418 128 150 140 113 100 150 30 (41) Kronoberg (SE) 418 128 110 180 120 100 150 33 (46) Västerbotten (SE) 415 105 160 150 105 130 130 38 (30) Norrbotten (SE) 408 68 140 200 53 90 230 45 (43) Västmanland (SE) 383 173 90 120 158 80 130 50 (61) Västernorrland (SE) 343 83 110 150 83 70 130 52 (53) Södermanland (SE) 330 180 70 80 158 70 100 53 (53) Dalarna (SE) 310 90 100 120 98 90 140 55 (70) Jämtland (SE) 305 75 160 70 60 80 90 57 (67) Gävleborg (SE) 298 128 70 100 105 40 100 58 (69) Gotland (SE) 295 135 110 50 158 100 30 59 (55) Blekinge (SE) 285 135 90 60 105 90 130 62 (60) Kalmar (SE) 280 120 100 60 105 100 80 68 (68) Värmland (SE) 238 98 70 70 90 70 80
Inte bara storstäder i topp Åland plats 11 av 74 Halland starkast i SE utanför storstäderna, plats 24, +10 Snabbaste klättrarna i SE: - Jönköping (+17) - Jämtland (+15) - Örebro och Västerbotten (+13) - Kronoberg, Västernorrland och Gotland (+11) Alla svenska regioner har klättrat sedan 2010, utom fem Störst utmaningar har Blekinge, Kalmar, Värmland
Regional Potential Index per tema
Demografi
Befolkningsförändring 2000-2013 samt befolkningsmängd 2013 Tydlig öst-västlig uppdelning i Europa: Baltikum, Ryssland, Polen m.fl. har regioner med minskade befolkningstal. Gränsen är möjligen på väg att suddas ut eftersom även regioner i Tyskland minskar; liksom en del mindre regioner i Norden (samt i Frankrike, Portugal, Grekland och Italien).
Befolkningsökningens koncentration i Norden Befolkningen i Norden har ökat med 2,7 miljoner de senaste 20 åren till 26,5 miljoner Ökningen är 40 procent över snittet i EU Tydlig territoriell obalans: över 97 procent av ökningen har skett i de 30 största FUA (functional urban areas) Nettoinvandring stod för två tredjedelar av den totala ökningen de senaste 25 åren
Migration 2008-14 På regional nivå (lilla kartan) så har alla regioner i Danmark, Norge och Sverige nettoinvandring. Finland har stora skillnader medan Island och Grönland hade nettoutvandring från alla regioner. På kommunal nivå (stora kartan) så ser vi att många rurala och perifera områden har befolkningsminskning även i Danmark. Men undantag finns! Norge sticker ut med positiv befolkningstrend även för många av de rurala kommunerna. För kommuner med liten befolkning måste procentuella förändringar hanteras varsamt.
Försörjningsbalansen, äldre befolkning Old age dependency försörjningsbördan ökar i hela Norden, men är extra svår i kommuner utanför storstadsregionerna. Det innebär att andelen över 65 år i relation till andelen 15-64- åringar stadigt ökar. Snittet i Norden är nu 29,3 procent Mörkröda kommuner har över 40 procent äldre
www.nordmap.se
Arbetsmarknad
Arbetslöshet i Norden Den genomsnittliga arbetslösheten i Norden var 7,0% år 2014, i EU 10,2%. Den högsta arbetslösheten (över 14%) finns i nordöstra Finland, samt i några svenska kommuner t.ex. Södertälje, Trollhättan, Landskrona, Malmö och Haparanda. Finland står inför stora utmaningar med en svag arbetsmarknad, försvagade offentliga finanser och en negativ demografisk trend. Även i Norge befinner sig många personer utanför arbetsmarknaden, fast de är inte arbetslösa.
Aktivitets- och sjukersättningar I Norge får ca 9,0 procent av befolkningen mellan 15-64 år någon form av aktivitets- eller sjukersättning. Återigen sticker östra Finland ut med höga nivåer. Många kommuner som har lägst andel personer med denna typ av ersättningar finns i och kring storstadsregionerna. Nivåerna påverkas starkt av de lagar och regler som gäller för att kunna få ersättning.
% Youth unemployment rate (15-24 years), 2005-2015 30 25 20 15 10 5 Ungdomsarbetslöshet Sverige och Finland har hög ungdomsarbetslöshet. Dock sjunkande i Sverige men stigande i Finland Vissa regioner i Sverige sticker ut: Gävleborg, Gotland och Blekinge En förklaring till att skillnaderna är stora i Norden är att systemen med lärlingsplatser skiljer sig åt 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Sweden EU28 Finland Denmark Iceland Faroe Islands Norway
Andel av befolkningen 25-64 år med eftergymnasial utbildning, 2014 Ju mörkare grön färg desto högre andel med universitetsutbildning i kommunen. Brun färg är klart under EUsnittet, lägre än 20%. De röda cirklarnas storlek visar förekomsten av högre utbildningsinstitutioner (universitetscampus eller högskolor) i kommunen/ regionen.
Högre utbildning: könsbalansen för befolkningen 30-34 år För EU som helhet gäller det att fler kvinnor än män i åldern 30-34 har högre utbildning, och gapet ökar Andelen kvinnor 30-34 år med högre utbildning är hela 15.1 procentenheter större än andelen högutbildade män Inte en enda Nordisk region har högre andel män med högre utbildning i åldern 30-34 år De nordiska kommunerna med de största skillnaderna mellan mäns och kvinnors utbildningsnivå (de mörkbruna områdena på kartan) finns i regel i rurala områden
Ekonomi och innovation
BRP, bruttoregionalprodukt Storstadsregionerna bidrar mest till ländernas BRP men många andra regioner har hög BRP/capita. Stockholm har en BRP som ligger väl i paritet med t.ex. S:t Petersburg, Berlin och Warszawa. Regioner med stora städer har även de hög BRP. Undantaget är Finland där t.ex. Tampereregionen har ganska måttlig BRP. I Finland (och Sverige) finns även regioner med lägre BRP/capita än EU-snittet.
EU Regional innovation scoreboard (RIS) Regioner klassas utifrån 4 grupper: 1. innovation leaders (grön), 2. innovation followers (blå), 3. moderate innovators (gul), and 4. modest innovators (röd) Alla nordiska länder kommer högt upp men det finns regionala skillnader. T.ex. har Norge ett antal regioner som bara är moderate innovators. RIS bygger på tre typer av indikatorer: 1. enablers (e.g. tertiary education and R&D expenditures as % of GDP); 2. firm activities (e.g. EPO patent applications, SMEs innovation/patents and business R&D expenditure); 3. outputs (e.g. knowledge-intensive activities)
F&U investeringar 2013 Vissa regioner är långt över EUsnittet av F&U investeringar som andel av BRP. Vissa korrelationer mellan RIS rankingens utveckling 2008-2014 och vilken intensitet man har i investeringar idag.
Vad är drivande för situationen 2025?
www.nordregio.se/nordicregion2016 www.nordmap.se