Liten ökning av produktionsvärdet i jordbruket 2004. Daniel Persson, 036 15 50 39 statistik@sjv.se



Relevanta dokument
Liten ökning av produktionsvärdet i jordbruket 2004

I korta drag. EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn JO 45 SM Prognos för utvecklingen

Produktionsvärdet i jordbruket beräknas öka Daniel Persson,

Produktionsvärdet i jordbruket beräknas minska 2005

($$²(NRQRPLVNNDON\OI UMRUGEUXNVVHNWRUQ (NRQRPLVNNDON\OI UMRUGEUXNVVHNWRUQ

I korta drag. EAA ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn JO 45 SM Prognos för utvecklingen

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2015 JO0205

EAA ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Produktionsvärdet i jordbruket beräknas öka

I korta drag. EAA ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Prognos för utvecklingen JO 45 SM 0903

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Svagt förbättrat resultat för jordbruket 2015

EAA ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Produktionsvärdet i jordbruket beräknas öka

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Lägre produktionsvärde och kostnader i jordbruket 2016

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Ökat produktionsvärde i jordbruket. Stigande mjölkpris höjer produktionsvärdet

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Ökat produktionsvärde i jordbruket Stigande mjölkpris höjer produktionsvärdet

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Oförändrat resultat för jordbruket 2016

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Plus för animalieproduktionen och minus för växtodlingen i jordbrukets ekonomi 2013

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Jordbrukets intäkter efter region och driftsinriktning 2013

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Både plus och minus i jordbrukets ekonomi 2012

EAA. Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn Economic Accounts for Agriculture

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Värdet av produktionen ökade 2011 men kostnaderna tynger resultatet

I korta drag. Skörd av trädgårdsväxter 2010 JO 37 SM 1101

Produktionsvärdet i jordbruket steg något Driftsöverskottet oförändrat. Tomas Eriksson,

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Produktionsvärdet ökar mellan Daniel Persson,

Slakten av svin minskade under januari december 2006

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Torkan sätter tydliga spår i jordbrukets ekonomi Minskat produktionsvärde i jordbruket

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Torkan sätter tydliga spår i jordbrukets ekonomi Minskat produktionsvärde i jordbruket

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Både plus och minus i jordbrukets ekonomi 2012

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Ökat värde i vegetabilie- och animalieproduktionen. Minskade kostnader för insatsvaror

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2003

Ökad export och import i augusti. Handelsnettot för januari - juli 2006 gav ett överskott på 107 miljarder kronor

Marginell minskning av antalet nötkreatur. Minskning av antalet suggor och slaktsvin. Antalet får fortsätter att öka

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Minskat produktionsvärde i jordbruket Ökade kostnader för insatsvaror

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2004

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december

Figur A. Antal nötkreatur i december

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Produktionsvärdet i jordbruket ökade med 10 % Bästa ekonomiska resultatet på 10 år

I korta drag. Animalieproduktion JO 48 SM Månadsstatistik 2002:10. Ökad slakt av nötkreatur och svin under oktober 2002

Markpriserna fortsätter stiga. Anders Grönvall,

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2013 efter region

Antalet företag med mjölkkor fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december

Slakten av svin minskade under januari - juli 2005

Jordbrukarhushållens inkomster ökade Tablå A. Hushållsinkomst efter transfereringar Kronor per hushåll

I korta drag. Animalieproduktion JO 48 SM Års- och månadsstatistik :10. Ökad slakt av svin under januari - oktober 2004

Antalet företag med mjölkkor minskar. Figur A. Antal nötkreatur i december

Figur A. Antal nötkreatur i december

,NRUWDGUDJ $QLPDOLHSURGXNWLRQ JO 48 SM nQDGVVWDWLVWLN². Animal products Monthly Statistics 2002:4

EAA ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2014 JO0205

EAA ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2010 JO0904

Slakten av svin minskade under januari oktober Diagram 1. Invägning av mjölk (1 000 ton).

Slakten av nötkreatur minskade under januari - april Diagram 1. Invägning av mjölk (1 000 ton).

JO 48 SM Animal products Monthly Statistics 2001:11

Medelarealen fortsätter att öka

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101

Kraftig produktionsökning av ekologiska mejeriprodukter. Slakten av ekologiskt uppfödda djur ökar. Andelen ekologiska ägg ökar

KVALITETSDEKLARATION EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

I korta drag. Antal nötkreatur i december 2018 JO 23 SM Antalet nötkreatur minskar. Number of cattle in December 2018

Odling av trädgårdsväxter i Sverige

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag

Regionalräkenskaper 2012

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics

Animalieproduktion 2001, 2002,, 2003

Pressmeddelande från SCB

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2008

Särskilt stöd i grundskolan

Heltidsjordbruket i Sverige JO0109

Slutlig statistik Plant protection products in Swedish agriculture. Number of hectare-doses in 2014 Final statistics

Slakten av svin ökade under januari juli Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre

Befolkningsprognos för Norrköping

I korta drag. Priser på jordbruksmark 2003 JO 39 SM Priserna på jordbruksmark fortsätter att stiga. Agricultural land prices 2003

Slakten av svin ökade under januari september Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2013

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar

Slakten av svin ökade under januari februari Figur 1. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure 1. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Slakten av nötkreatur minskade under januari - oktober 2007

Slakten av svin ökade under januari maj Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 juni 2010

Pressmeddelande från SCB

Slakten av nötkreatur minskade under januari mars Figur 1. Invägning av mjölk (1 000 ton)

PERSPEKTIV PÅ STOCKHOLMSREGIONENS EKONOMISKA UTVECKLING 2008/2010

Pressmeddelande från SCB

Husdjur 2005: Slutlig statistik

Sysselsättning i jordbruket 2010 JO1101

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Färre mjölkkor men totalt fler nötkreatur. Marginell minskning av antalet svin

Stabil utveckling av antalet djur

Anders Grönvall, SJV, tfn , Hans Jönrup, SJV, tfn ,

,QQHKnOO. Statens jordbruksverk 2 JO 48 SM 0203

Jordbruksmarkens användning 2015 JO0104

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden

Lathund, procent med bråk, åk 8

Nyckeltal. Medborgarförvaltningen

Transkript:

JO 45 SM 0501 EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn Preliminär utveckling 2003-2004 Economic Accounts for Agriculture Second estimates for 2004 I korta drag Liten ökning av produktionsvärdet i jordbruket 2004 Värdet av jordbruksproduktionen i löpande priser beräknas öka med 2,3 % år 2004 jämfört med 2003. Detta är en följd av att produktionsvolymen beräknas öka med drygt 6 % samtidigt som det genomsnittliga avräkningspriset beräknas sjunka med knappt 4 %. Den totala spannmålsskörden ökade 2004 jämfört med 2003. För de flesta grödorna är skörden per hektar något högre än 2003, medan spannmålsarealen preliminärt sjönk med ca 2 %. Spannmålspriserna för 2004 års skörd har enligt preliminära uppgifter sjunkit. Skörden av oljeväxter ökade. Det gäller både för de höstsådda och de vårsådda raps- och rybssorterna. En kombination av gynnsamma förhållanden, samt att man introducerat nya sorter i Mellansverige kan vara en del av förklaringen. Utöver detta har arealen av oljeväxter ökat. Skörden av potatis ökade, vilket är en följd av att både arealen och hektarskörden ökade något 2004 jämfört med 2003. Denna skördeökning är en vändning efter de senaste årens fallande potatisskörd. Priset på potatis sjönk under hösten 2004. De genomsnittliga avräkningspriserna för svin har ökat, medan avräkningspriserna för nöt har minskat. Sammantaget har priserna för animalier sjunkit något under perioden. Slakten av svin har preliminärt ökat något under 2004 medan slakten av nötkreatur preliminärt har sjunkit något jämfört med 2003. Invägningen av ägg och mjölk ökade preliminärt något under 2004. Samtidigt sjönk priserna något. Daniel Persson, 036 15 50 39 statistik@sjv.se Statistiken har producerats av Statens Jordbruksverk, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1404-5834 Serie JO Jordbruk, skogsbruk och fiske. Utkom den 7 februari 2005. Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

Statens Jordbruksverk 2 JO 45 SM 0501 Prognos för inkomstutvecklingen 2003-2004 Den totala insatsförbrukningen har mellan 2003 och 2004 varit i princip oförändrad, medan priset under samma period har ökat något. Totalt sett beräknas värdet på den totala insatsförbrukningen ha stigit något mellan 2003 och 2004. Också kapitalförslitningen samt löner och avgifter beräknas ha ökat något mellan 2003 och 2004 medan övriga produktionssubventioner har minskat. Tillsammans innebär detta att jordbrukssektorns faktorinkomst beräknas stiga med 1,3 %. Jordbruksverket har levererat denna preliminära beräkning över inkomstutvecklingen i Sverige till EUs statistikmyndighet Eurostat. Beräkningen redovisas i tabell 1 som innehåller värden för 2003 samt förändringar till 2004 i volym, pris och värde uttryckt som index.

Statens Jordbruksverk 3 JO 45 SM 0501 Innehåll Tabeller 4 Teckenförklaring 4 1. Produktionsvärde och kostnader till baspris inom jordbrukssektorn 2003 samt preliminär utveckling 2003-2004, index 2003=100 4 Fakta om statistiken 5 Detta omfattar statistiken 5 Definitioner och förklaringar 6 Så görs statistiken 6 Statistikens tillförlitlighet 6 Bra att veta 6 Elektronisk publicering 7 In English 8 Summary 8 List of tables 8 List of terms 8

Statens Jordbruksverk 4 JO 45 SM 0501 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Produktionsvärde och kostnader till baspris inom jordbrukssektorn 2003 samt preliminär utveckling 2003-2004, index 2003=100 1. Agricultural output, intermediate consumption and other costs at basic prices 2003 and a second estimate for 2004, index 2003=100 Kod Produktgrupp Värde 2003 Volymindex Prisindex Värdeindex 01 Spannmål (inkl.utsäde) 7 511 109,5 88,9 97,2 02 Industrigrödor 1 749 113,0 97,3 109,9 03 Foderväxter 5 271 89,9 111,4 100,2 04 Köks- och plantskoleväxter 2 890 112,2 94,1 105,6 05 Potatis 1 479 122,6 81,1 99,4 06 Frukt och bär 357 128,3 91,5 117,4 09 Andra växter och vegetabiliska produkter 63 81,0 100,0 81,0 10 Vegetabilieproduktion (01 till 09) 19 320 106,1 95,1 100,9 11 Djur 9 837 107,2 96,7 103,6 12 Animaliska produkter 11 286 106,0 98,0 103,8 13 Animalieproduktion (11+12) 21 123 106,5 97,4 103,7 14 Produktion av jordbruksvaror (10+13) 40 443 106,3 96,3 102,4 15 Produktion av jordbrukstjänster 1 100 119,8 86,5 103,6 16 Jordbrukets produktion (14+15) 41 543 106,7 96,0 102,4 17 Sekundära icke-jordbruksaktiviteter 2 200 104,3 95,9 100,0 18 Jordbrukssektorns produktion (16+17) 43 743 106,6 96,0 102,3 19 Total insatsförbrukning 29 336 100,1 102,4 102,5 20 Förädlingsvärde brutto till baspris (18-19) 14 407 119,8 85,2 102,0 21 Kapitalförslitning 5 910 95,9 104,8 100,5 22 Förädlingsvärde netto till baspris (20-21) 8 497 136,4 75,6 103,1 23 Löner och kollektiva avgifter 2 050.. 101,2 24 Andra skatter på produktionen 0.. 100,0 25 Övriga produktionssubventioner 3 810.. 97,2 26 Faktorinkomst (22-24+25) 12 307.. 101,3 27 Driftsöverskott netto (22-23-24+25) 10 257.. 101,3 28 Arrende- och hyreskostnader 1 481.. 97,7 29 Räntekostnader 2 932.. 100,6 30 Ränteintäkter 147.. 100,0 31 Företagsinkomst netto (27-28-29+30) 5 991.. 102,5 40 Total arbetsinsats (1000 årsverken) 74,3.. 98,8 Prisförändring BNP.. 101,1. Anm. Volym- och prisindex beräknas inte för posterna med kod 23-40

Statens Jordbruksverk 5 JO 45 SM 0501 Fakta om statistiken EAA (Economic Accounts for Agriculture) är ett system av statistiska beräkningar över värdet av jordbrukssektorns produktion och kostnader för denna produktion. Beräkningarna görs enligt regler som fastställts av EUs statistikmyndighet Eurostat. Uppgifterna i EAA avser både värden och volymer (d.v.s. värden i fasta priser) på inkomstsidan och för vissa poster på utgiftssidan. Denna statistik faller inte under någon EU-reglering. Medlemsländerna beräknar och översänder EAA till Eurostat enligt informella överenskommelser. EAA avser att belysa den ekonomiska utvecklingen inom den nationella jordbrukssektorn och används bl.a. som underlag för jordbrukspolitiska bedömningar av jordbrukssektorns förändringar. Tidigare gjordes i Sverige motsvarande beräkningar genom den s.k. sektorskalkylen. Detta omfattar statistiken EAA är ett räkenskapssystem för jordbruket som baseras på European System of Integrated Economic Accounts (ESA), ett redovisningssystem som följer FN:s rekommendationer för nationalräkenskaper. EAA följer principen att all jordbruksproduktion skall ingå och avsikten med kalkylen är att beräkna värdet av all produktion och alla kostnader för denna produktion för att kunna upprätta en resultaträkning. För detta finns en förteckning över de produktionsgrenar och andra aktiviteter som anses vara karakteristiska för jordbruket och som därför skall ingå i beräkningarna, oavsett på vilken typ av företag produktionen sker. EAA är en kalkyl för jordbrukssektorn men innefattar inte jordbrukarhushållens intäkter från annan verksamhet, såsom från skogsbruk eller anställning. I EAA utgörs undersökningspopulationen av alla företag som bedriver växtodling på friland (inkl. trädgårdsodling) eller under glas, husdjursskötsel, uppfödning av hästar eller sällskapsdjur (dock ej för eget privat bruk), biodling, renskötsel, pälsdjursskötsel, uppfödning av vilt i hägn eller entreprenadtjänster åt andra jordbruksföretag. Utöver detta kan sådana verksamheter ingå som intäktseller kostnadsmässigt ur statistiksynpunkt inte kan skiljas från jordbruksverksamheten. Sådana verksamheter benämns Sekundära ej särskiljbara ickejordbruksaktiviteter. För Sverige ingår här väsentligen maskintjänster utanför sektorn, såsom snöröjning åt kommuner. På vegetabilieområdet skall all produktion/skörd värdesättas, även skörd av sådana produkter som används som foder och som omsätts inom sektorn genom direkt försäljning till andra jordbruksföretag eller används på de jordbruk där de produceras. Samtidigt återkommer dessa produktionsdelar under kostnadssidan som kostnader för foder och påverkar därför inte nettoresultatet. På animalieområdet gäller att produktionsvärdet för husdjuren nötkreatur, svin och får inte enbart utgörs av slaktintäkter. För dessa djurslag beräknas produktionsvärdet på olika sätt för stamdjur och omsättningsdjur. För stamdjur utgörs produktionsvärdet av de värden som djuren har när inträde till stamdjursbeståndet sker. Detta gäller för mjölkkor, am- och dikor, suggor, galtar samt tackor. För omsättningsdjur är produktionsvärdet detsamma som slaktintäkten och värdet av förändringen av djurbeståndet mellan årets början och slut. I EAA redovisas produktionsvärden och kostnader både till producentpris och baspris. EAA till baspris innefattar såväl subventioner (direktutbetalningar) som avgifter och skatter på produkter eller produktion, vilka inte innefattas i EAA till producentpris. Vidare uppdelas subventioner/avgifter i produkt- resp. produktionsrelaterade subventioner/avgifter. Produktionsrelaterade subventioner/avgifter, såsom trädesbidrag och miljöstöd, redovisas under en särskild post.

Statens Jordbruksverk 6 JO 45 SM 0501 Definitioner och förklaringar De i EAA ingående resultatmåtten till baspriser framkommer på följande sätt: + Värdet av vegetabilieproduktionen + Värdet av animalieproduktionen + Intäkter från jordbrukstjänster + Intäkter från sekundära icke-jordbruksaktiviteter = Totalt produktionsvärde - Kostnader för insatsvaror och tjänster = Förädlingsvärde brutto till baspris - Kapitalförslitning = Förädlingsvärde netto till baspris + Övriga produktionssubventioner = Faktorinkomst - Löner och kollektiva avgifter = Driftsöverskott netto - Arrende- och hyreskostnader - Nettoräntekostnader = Företagsinkomst Utöver detta redovisar Eurostat vid inkomstanalyser följande tre s.k. inkomstindikatorer. Indikator A: Index över real faktorinkomst per årsverke totalt. Indikator B: Index över real företagsinkomst per oavlönat årsverke. Indikator C: Företagsinkomst. Så görs statistiken EAA bygger till största delen på sammanställningar och bearbetningar av redan befintligt statistikunderlag, såsom lantbruksregistret (LBR), skördeuppskattningar, prisstatistik, slaktstatistik och bokföringsundersökningen FADN. Det primärmaterial som särskilt tas fram inom ramen för denna statistik är intäkter för trädgårdsnäringen samt arrendekostnader och avskrivningskostnader för maskiner och redskap. Statistikens tillförlitlighet EAA:s intäktssida bygger på makrostatistik som bedöms i huvudsak ha god tillförlitlighet. På kostnadssidan finns tillförlitlig makrostatistik för endast ett fåtal poster, varför uppskattningar av de olika kostnadsslagen vanligen baseras på bokföringsundersökningen FADN, som är en urvalsundersökning. I vissa fall görs även schablonmässiga antaganden. På grund av denna användning av ett flertal olika källor kan några statistiska osäkerhetsmått inte anges. Statistiken avseende det senaste året baseras på en stor andel preliminära uppgifter och prognoser, särskilt på kostnadssidan, vilket innebär att den har en hög grad av osäkerhet. Bra att veta Denna statistik kan i första hand jämföras med motsvarande statistik för övriga EU-länder som publiceras av Eurostat.

Statens Jordbruksverk 7 JO 45 SM 0501 Elektronisk publicering Detta statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.sjv.se under Statistik & fakta samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske. Statistiska meddelanden inom området jordbruksstatistik trycks fr.o.m. 2002 inte längre upp för distribution. I stället för att prenumerera på tryckta Statistiska meddelanden finns det möjlighet att, vid varje tillfälle som officiell jordbruksstatistik publiceras, utan avgift erhålla ett meddelande om detta per e-post tillsammans med publikationen i pdf-format. De som önskar ingå i denna form av prenumerationsservice skall sända en anmälan per e-post till gunilla.thorsell@sjv.se. Enskilda exemplar av publikationerna kan erhållas som papperskopior till ett pris av 50 kr per exemplar. Dessa kan vid varje enskilt fall beställas från Marjatta Niemi tfn: 036-15 59 34, fax: 036-34 01 96, post: Jordbruksverket, 551 82 Jönköping, e-post: marjatta.niemi@sjv.se. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken.

Statens Jordbruksverk 8 JO 45 SM 0501 In English Summary The value of agricultural output is expected to increase by 2,3 % in 2004 compared to 2003. This is the result of an increase in the volume index by roughly 6 % and a decrease in the price index by 4 %. The total harvest of cereals increased 2004 compared to 2003. The yield per hectare is higher for most crops compared to 2003. The area of cultivation decreased by 2 % preliminary. The prices of cereals has decreased preliminary. The harvest of oil seeds increased, both for summer seeds and winter seeds. A combination of favourable circumstances and the introduction of new types in the middle of Sweden could perhaps explain some of it. The area of cultivation has increased between 2003 and 2004. The harvest of potatoes increased in 2004 compared to 2003. This is the result of an increase of both the area of cultivation and the yield per hectare. This is a turning point compared to the latest years of falling harvest of potatoes. The price of potatoes decreased during the autumn. Producer prices for pigs have increased, while producer prices for cattle have decreased. Slaughtering of pigs have preliminary increased during 2004, while slaughtering of cattle have decreased compared to 2003. The quantity of eggs delivered to wholesalers and the quantity of milk delivered to dairies are expected to have increased during 2004. The prices fell slightly. The total intermediate consumption has been unchanged between 2003 and 2004, while the price has increased slightly. In total, the value of the total intermediate consumption has increased slightly. Fixed capital consumption and compensation of employees has increased slightly between 2003 and 2004. Other subsidies on production has decreased between 2003 and 2004. All together the factor income is expected to increase by 1,3 %. List of tables Explanation of symbols 4 1. Agricultural output, intermediate consumption and other costs at basic prices 2003 and a second estimate for 2004, index 2003=100 4 List of terms andra/annan animalieproduktion animaliska produkter arbetsinsats arrende baspris BNP brutto djur other animal output animal products labour input rent basic price GDP gross animals

Statens Jordbruksverk 9 JO 45 SM 0501 driftsöverskott faktorinkomst foderväxter frukt och bär företagsinkomst förädlingsvärde hyreskostnader industrigrödor icke-jordbruksaktiviteter insatsförbrukning jordbrukets produktion jordbrukssektorn jordbrukstjänster jordbruksvaror kollektiva avgifter köksväxter löner netto plantskoleväxter potatis prisförändring produktion produktionssubventioner ränteintäkter räntekostnader sekundära spannmål vegetabilieproduktion vegetabiliska produkter volym värde växter årsverke övriga operating surplus/mixed income factor income forage plants fruits entrepreneurial income value added real estate rental charges industrial crops non-agricultural activities intermediate consumption agricultural output agricultural 'industry' agricultural services agricultural goods social security charges vegetables compensation of employees net horticultural products potatoes change in price production/output subsidies on production interest recieved interest paid secondary cereals crop output crop products volume value plants annual work unit other