AVFALLSPLAN Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora

AVFALLSPLAN Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora 2009-2013 Antagen av direktionen 2009-03-27 17

1.1 Renhållningsordning... 4 1.2 Syfte och mål... 4 1.3 Samråd... 4 1.4 Vad är avfall?... 4 1.5 Lagstiftning... 5 1.6 Ansvarsfördelning... 5 1.7 Avfallsstrategi... 7 2. NULÄGESBESKRIVNING... 8 2.1 Bergslagens Kommunalteknik... 8 2.2 BKT:s medlemskommuner... 8 2.3 Närke-Bergslagens Återvinning... 9 3. INSAMLINGSMETODER... 10 3.1 Utsortering av matavfall... 10 4. AVFALLSBEHANDLING... 12 4.1 Brännbart avfall... 12 4.2 Biologisk behandling... 12 4.3 Deponi... 12 4.4 Farligt avfall... 12 4.5 Förpackningar och tidningar... 12 4.6 Elektronikavfall... 13 4.7 Park- och trädgårdsavfall... 13 4.8 Slam... 13 4.9 Latrin... 13 5. AVFALLSANLÄGGNINGAR... 14 5.1 Södra Måle avfallsanläggning...15 5.2 Skärets avfallsanläggning... 15 5.3 Gyltbo avfallsanläggning... 16 5.4 Ängarna återvinningscentral... 16 5.5 Mindre återvinningscentraler... 16 5.6 Återvinningsstationer... 16 5.7 Övriga avfallsanläggningar i regionen... 17 6. INSAMLADE MÄNGDER...18 7. AVFALL SOM BKT EJ ANSVARAR FÖR... 20 7.1 Större företag i regionen... 20 7.2 Avfallsmängder... 20 7.3 Småföretagare... 21 7.4 Tillsyn... 21 7.5 Mål för avfall som BKT ej ansvarar för... 22 8. NEDLAGDA DEPONIER... 23 8.1 Nyligen avslutade deponier... 23 8.2 Riskklassning... 23 9. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION... 25 10. MÅL OCH ÅTGÄRDER... 26 10.1 Nationella mål... 26 2

10.2 Regionala mål... 26 10.3 Lokala mål och åtgärder för avfallshanteringen... 27 11. UPPFÖLJNING AV MÅL... 36 11.1 Tidigare avfallsplaner... 36 11.2 Uppföljning av mål i gällande avfallsplan... 37 12. MILJÖKONSEKVENSER...38 13. EKONOMI... 39 BILAGA 1 BILAGA 2 BILAGA 3 BILAGA 4 BILAGA 5 BILAGA 6 Återvinningsstationer Avfallsanläggningar Förteckning över nedlagda deponier Avfall som BKT ej ansvarar för Ordlista Miljökonsekvensbeskrivning Denna avfallsplan bildar tillsammans med dokumentet Föreskrifter om avfallshantering för Hällefors, Lindesbergs, Ljusnarsbergs och Nora kommuner renhållningsordning för Bergslagens kommunaltekniks medlemskommuner. En renhållningsordning är ett lagstadgat verktyg för att styra, utveckla och följa upp kommunernas avfallshantering. 3

1. Inledning 1.1 Renhållningsordning Miljöbalken (15 kap 11 ) ställer krav på att alla kommuner ska ha en renhållningsordning bestående av två delar: - Föreskrifter för hantering av avfall i kommunen - En avfallsplan Detta dokument utgör Bergslagens Kommunaltekniks avfallsplan, som tillsammans med föreskrifterna om avfallshantering är Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora kommuners renhållningsordning. Renhållningsordningen antas av Bergslagens Kommunaltekniks direktion. Vad en avfallsplan ska innehålla regleras i Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i kommunal avfallsplan (NFS 2006:6). 1.2 Syfte och mål Avfallsplanen är ett strategiskt dokument som är ett instrument för att styra avfallshanteringen i kommunerna mot de nationella och regionala miljömålen. Avfallsplanen omfattar allt avfall som uppkommer i Bergslagens Kommunaltekniks upptagningsområde. Det inkluderar avfall från enskilda hushåll, företag som bedriver verksamhet i området samt det avfall som producenterna ansvarar för. För att planen ska fungera på önskat sätt kräver den arbete och behöver följas upp regelbundet. 1.3 Samråd Ett samråd angående den gemensamma avfallsplanen och avgränsningarna av tillhörande miljökonsekvensbeskrivning hölls mellan Bergslagens Kommunalteknik och Länsstyrelsen i Örebro den 9 maj 2008. Den 24 april 2008 bjöd BKT och Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning (BMB) in till ett samråd för större fastighetsägare. Synpunkter som framförts vid dessa samråd har tagits i beaktande och påverkat innehållet i avfallsplanen. Under hela avfallsplanearbetet har det hållits täta kontakter med politiker och tjänstemän som fått uttrycka sin åsikt angående mål- och åtgärdsformuleringar. Det har skett dels genom interna diskussioner i projektgruppen, dels genom politisk förankring i kommunerna. Samråd har genomförts med remissförfarande. Förslag till avfallsplan har skickats till förvaltningar, företag, föreningar och myndigheter som kan antas ha intresse i och synpunkter om planen. Planen har dessutom ställs ut på ett bibliotek per kommun, där allmänheten kunnat ta del av dess innehåll. Vid ett tillfälle per utställning har det funnits personal på plats för att ta emot synpunkter från allmänheten angående planen. Det har inkommit 11 yttranden. 1.4 Vad är avfall? I miljöbalken (15 kap 1 ) finns följande definition av avfall: Varje föremål, ämne eller substans som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. 4

Kommunen har ansvar för hushållsavfall vilket definieras enligt följande: Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Därmed jämförligt avfall kan t ex vara avfall från en skola, ett personalrum eller en affär där avfallet ser ut ungefär som i ett hushåll. 1.5 Lagstiftning Avfallshanteringen styrs framförallt av bestämmelserna i Miljöbalken med följdförfattningar. Med Miljöbalken skapades en gemensam lagstiftning inom miljöområdet. Det händer hela tiden saker i avfallslagstiftningen och man måste vara beredd på ibland snabba förändringar. Nedan följer ett urval av de viktigaste lagarna för avfallshanteringen. Lagrum Beteckning Miljöbalken SFS 1998:808 Avfallsförordningen SFS 2001:1063 Förordning om avfallsförbränning SFS 2002:1060 Förordning om deponering av avfall SFS 2001:512 Förordning om producentansvar för SFS 2006:1273 förpackningar Förordning om producentansvar för SFS 1994:1205 returpapper Förordning om producentansvar för bilar SFS 2007:185 Förordning om producentansvar för däck SFS 1994:1236 Förordning om producentansvar för SFS 2005:209 elektriska och elektroniska produkter Förordning om batterier SFS 1997:645 Förordning om ämnen som bryter ned SFS 2002:187 ozonskiktet Lag om skatt på avfall SFS 1999:673 Plan- och bygglagen PBL 1987:10 Inom EU arbetar man med att ta fram ett nytt ramdirektiv för avfallslagstiftningen. Det kommer troligtvis att synas i svensk lagstiftning under 2010 eller 2011. 1.6 Ansvarsfördelning Ansvaret för avfallshanteringen i Sverige vilar på flera parter. Kommuner och myndigheter Producenter Hushåll Verksamhetsutövare 1.6.1 Kommuner och myndigheter Enligt miljöbalken 15 kap 8 har kommunen ansvar för insamling och omhändertagande av allt hushållsavfall förutom producentansvar (se nedan). Det kallas kommunens renhållningsskyldighet och innebär att kommunen måste hämta det hushållsavfall som kommuninvånarna vill bli av med. Kommunen, eller av kommunen utsedd entreprenör, är den enda som får lov att transportera hushållsavfall. 5

Det är kommunen som ansvarar för allt farligt avfall som ingår i hushållsavfallet. Ansvaret omfattar insamling, transport och behandling. Man ansvarar även för att samla in och sortera kasserade småbatterier för att sedan transportera dessa till upparbetning eller slutförvaring. Bergslagens Miljö- och Byggnämnd är tillsynsmyndighet över hanteringen av hushållsavfall och även annat avfall. 1.6.2 Producenter Producenterna ansvarar för det avfall som omfattas av det lagstiftade producentansvaret. Det innebär att den som tillverkar en produkt som omfattas av producentansvaret är skyldig att insamla, bortforsla, materialåtervinna och/eller energiutnyttja det avfall som uppstår då produkten kasseras. Producent är den som yrkesmässigt tillverkar, importerar, fyller och/eller säljer en vara. För att producenterna ska kunna fullfölja detta ansvar har det bildats olika materialbolag som administrerar verksamheten. Syftet med producentansvar är att få produkter som är mer resurssnåla, lättare att återvinna och som inte innehåller farliga ämnen. Idag råder producentansvar för följande avfallsslag (inom parentes det materialbolag som sköter producenternas ansvar): Bilar (Bil Producentansvar Sverige AB) Däck (Svensk Däckåtervinning) Returpapper (Pressretur) Förpackningar (Returwell, Plastkretsen, Metallkretsen, Svensk Glasåtervinning, Svensk Kartongåtervinning) Elektriska och elektroniska produkter (El-kretsen) Glödlampor och vissa belysningsarmaturer (El-kretsen) 1.6.3 Hushåll Hushållen är skyldiga att sortera det avfall som uppkommer i hushållet. Sorteringen ska ske enligt reglerna i de kommunala föreskrifterna om avfallshantering. Dessutom har alla en skyldighet enligt förordningarna om producentansvar att sortera ut förpackningar, tidningar, däck, glödlampor och elavfall. Det utsorterade avfallet ska lämnas i kommunens eller producenternas insamlingssystem. 1.6.4 Verksamhetsutövare För verksamhetsutövare som industrier och företag ligger ansvaret för avfallet ytterst hos avfallsproducenten. Företaget ska ha kunskap om avfallet och dess effekter på miljön samt vara uppdaterad på lagstiftningsförändringar. Verksamheter där avfall uppstår är skyldiga att se till att avfallet transporteras till godkänd behandlingsanläggning. Verksamheter har också skyldighet att sortera ut förpackningar, tidningar, däck, glödlampor och elavfall i enlighet med förordningarna om producentansvar. 6

1.7 Avfallsstrategi På grund av att vår konsumtion ökar, ökar även våra avfallsmängder. För en hållbar utveckling måste vi sträva efter att minska avfallsmängderna. Därför är det viktigt att ha en strategi för att nå en hållbar avfallshantering. Detsamma gäller för att minska avfallets farlighet. Bergslagens kommunalteknik har en avfallsstrategi som överensstämmer med EU:s avfallshierarki. Det är en prioritering av olika behandlingsformer för avfall. Den säger att i första hand ska man förhindra att avfall uppstår. I andra hand ska avfallet återanvändas, i tredje hand återvinnas och i fjärde hand energiutnyttjas. Som sista åtgärd kan avfallet deponeras. EU:s avfallshierarki Minimering av avfallsmängder Återanvändning av produkter Materialåtervinning Energiåtervinning Deponering Även Miljöbalken går på samma linje som avfallshierarkin. I 1 kap 1, 5:e punkten står det att Miljöbalken skall tillämpas så att återanvändning, återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. 7

2. Nulägesbeskrivning 2.1 Bergslagens Kommunalteknik Bergslagens Kommunalteknik (hädanefter kallat BKT) är ett kommunalförbund för Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora kommuner. Kommunalförbundet arbetar inom områdena avfall, gata park idrott, lokalvård samt vatten och avlopp. Den gemensamma verksamheten startade 2003, innan dess svarade varje kommun för dessa verksamheter. Bergslagens Kommunalteknik har det övergripande ansvaret för avfallshanteringen i medlemskommunerna. Avfallsavdelningen ansvarar för insamling, transport, återvinning, bortskaffande och planering av avfall. Avdelningen driver också sju återvinningscentraler i området. I de fyra kommunerna finns ca 26.000 hushåll och verksamheter som har avfallshämtning. Insamlingen av avfall och en återvinningscentral sköts av entreprenörer upphandlade av BKT. Avdelningen består av en avdelningschef, en avfallsinformatör (50%), en avfallstekniker, en arbetsledare för avfallsanläggningar och återvinningscentraler (50%) samt bemanningen på avfallsanläggningar och återvinningscentraler. På avfallsanläggningarna (Gyltbo, Skäret och Södra Måle) finns en driftansvarig och renhållningspersonal. På de mindre återvinningscentralerna i Lindesbergs kommun arbetar timanställd personal. 2.2 BKT:s medlemskommuner Hälllefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora är fyra bergslagskommuner belägna i den norra delen av Örebro län. I regionen bor sammanlagt 46.338 personer. Kännetecknande för kommunerna är stor andel befolkning på mindre orter och på landsbygd. Antalet hushåll är ca 20.600. Av dessa bor ca 73% i villa, och 27% i flerbostadshus (källa posten.se) Kommun Invånarantal Hällefors 7 475 Lindesberg 23 104 Ljusnarsberg 5 188 Nora 10 447 Summa 46 214 Antal invånare 2007-12-31 Källa:SCB Framtidsprognosen för befolkningsantalet i kommunerna skiftar något. I såväl Ljusnarsbergs och i Hällefors kommuner minskar befolkningen med ca 50 personer/år. I prognoserna för framtiden räknar man med att den minskningen fortsätter. I Lindesbergs kommun har befolkningen minskat sedan 90-talet men minskningen verkar ha börjat plana ut. Kommunens förhoppning är att invånarantalet ska hållas på en stabil nivå utan minskningar. I Nora kommun räknar man däremot med att invånarantalet ska öka. Enligt prognosen ska invånarantalet öka med 250 personer mellan 2007 och 2016. 8

Näringslivsstrukturen ser lika ut i området. Den största näringsgrenen är tillverkning och utvinning. På andra plats kommer vård och omsorg, och på en delad tredjeplats finns handel och kommunikation samt utbildning. I Hällefors är stål- och verkstadsindustrin stor, med Ovako Steel som kommunens största företag. I Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora dominerar traditionell tillverkningsindustri. Arvin Meritor AB är det största företaget i Lindesberg och Orica Mining Services i Nora. De största företagen i Ljusnarsbergs kommun är Ahlstrom Ställdalen AB samt Kopparbergs Bryggeri AB. 2.3 Närke-Bergslagens Återvinning Sedan 2006 ingår BKT i en samverkansgrupp för avfallshantering tillsammans med andra kommuner i Örebro län. Gruppen heter Närke-Bergslagens Återvinning (NBÅ) och övriga kommuner som deltar är Askersund, Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg och Örebro. Man samverkar genom avtal och går samman om resurser inom följande områden: Samarbets- och utvecklingsfrågor Deponering av hushållsavfall Information Samråd och förhandling med producenter av förpackningar mm Driftansvar för hushållens farliga avfall Syftet med samverkan är att stärka kommunernas förhandlingsstyrka mot annan part, ge förbättrad marknadskraft, ge stordriftsfördelar, säkra regional deponiresurs, förbättra kundinformationen och få en effektivare och mer konkurrenskraftig verksamhet. Till exempel levererar kommunerna deponerbart hushållsavfall till Atleverket i Örebro och man har tagit fram en gemensam informationsfolder. 9

3. Insamlingsmetoder I Lindesbergs och Nora kommun har utsortering av matavfall införts. Avfallsabonnenterna har möjlighet att välja mellan tre olika abonnemang; hemkompostering, hämtning av komposterbart avfall eller blandat avfall. Taxan är miljöstyrande. Det innebär att hemkompostering som är det mest miljövänliga alternativet är billigast, medan blandat avfall är dyrast eftersom det innebär högst belastning på miljön. De abonnenter som väljer abonnemanget hämtning av komposterbart avfall har två kärl för avfallet. Ett brunt kärl för matavfall och ett grönt kärl för brännbart avfall. Matavfallet sorteras i kompostpåsar av papper som ingår i abonnemanget. I Lindesbergs kommun infördes systemet 2004-2005 medan det i Nora kommun infördes under 2007. I Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner finns ingen kommunal hämtning av matavfall. Där slängs brännbart avfall och matavfall i samma kärl. Abonnenterna kan välja att ta hand om matavfallet på egen hand genom hemkompostering. Abonnemang Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Blandat avfall 63 % 25 % 77 % 31 % Hemkompost 37 % 22 % 23 % 20 % Hämtning av kompost * 53 % * 49 % Summa 100 % 100 % 100 % 100 % Fördelning avfallsabonnemang per hushåll januari 2008 * Abonnemanget finns inte att välja 3.1 Utsortering av matavfall Sammanlagt sorterar knappt 60% av BKT:s kunder ut sitt matavfall, antingen för egen kompostering eller i brunt avfallskärl, se fördelning nedan. 59% Hushåll som sorterar ut matavfall Hela regionen 41% Blandat avfall Sorterar ut matavfall I Lindesberg och Nora är det betydligt större andel som sorterar ut matavfall, eftersom de även kan få matavfallet hämtat för central behandling. Ett av Sveriges miljökvalitetsmål säger att 35% av allt matavfall ska återvinnas genom biologisk behandling. Nedan redovisas fördelningen mellan valda avfallsabonnemang i BKT:s medlemskommuner. Vi förutsätter att de hushåll som åtagit sig att sortera ut matavfall 10

genom hemkompostering eller hämtning av komposterbart avfall, sorterar ut allt sitt matavfall. Se fördelning i tabellerna nedan. Fördelning av abonnemang i januari 2008 Hällefors Ljusnarsberg 37% 23% 63% 77% Lindesberg Nora 25% 31% 53% 49% 22% 20% Blandat avfall Hemkompost Hämtkompost Det innebär att man i tre av fyra kommuner inom BKT når det nationella miljökvalitetsmålet att 35% av allt matavfall ska återvinnas. I Lindesberg sorterar 75% av alla hushåll ut matavfall, vilket innebär att 75% av matavfallet återvinns. Motsvarande siffra i Nora är 69% medan Hällefors når 37% och Ljusnarsberg 23%. 11

4. Avfallsbehandling 4.1 Brännbart avfall Det brännbara avfall som samlas in i Hällefors, Lindesberg och Nora kommuner transporteras till Karlskoga Energi & Miljös avfallsförbränningsanläggning i Karlskoga. Där förbränns avfallet och blir till fjärrvärme och ånga. Brännbart avfall från Ljusnarsbergs kommun transporteras till Borlänge Energis avfallsförbränning i Borlänge, där det genomgår samma behandling. 4.2 Biologisk behandling Matavfall från Lindesberg och Nora kommuner körs först till Södra Måle avfallsanläggning i Lindesbergs kommun. Avfallet lastas om och transporteras till Atleverket i Örebro. Där tippas det i en mottagningshall och blandas med flisat trädgårdsavfall, träflis och halm. Materialet läggs i kompostboxar där det får ligga i sju veckor. Under den tiden syresätts materialet med hjälp av fläktar som blåser in luft. Efter tiden i boxarna läggs kompostmaterialet i limpor under bar himmel för att mogna i ca tre månader. Den färdiga komposten blandas med sand eller torv och säljs sedan som jordförbättringsmedel. Kompostjorden går att köpa på återvinningscentralerna i Lindesberg och Nora. 4.3 Deponi Till och med 31 december 2008 deponerades avfall från medlemskommunerna på deponin på Södra Måle. Då stängdes deponin för mer material, förutom konstruktionsmaterial som används vid sluttäckningen. BKT har därefter tecknat avtal inom Närke-Bergslagens Återvinning om att hushållsavfall för deponi kommer att deponeras på Atleverkets deponi i Örebro. 4.4 Farligt avfall Kommuninvånarna kan lämna in farligt avfall på återvinningscentralerna. BKT svarar för insamling och mellanlagring av farligt avfall. Det hämtas sedan av Stena Recycling som klassificerar avfallet och för det vidare till företag som specialiserat sig på olika typer av farligt avfall. En stor del går till SAKAB i Kumla. De tar även emot farligt avfall från verksamheter. Det som inte kan återvinnas oskadliggörs. I Hällefors och Nora kommuner startade under 2007 en ny service, där BKT hämtar farligt avfall hemma hos abonnenterna. Kunden ringer och beställer hämtning. Servicen är kostnadsfri och riktar sig i första hand till personer som inte har möjlighet att ta sig till återvinningscentralen på egen hand. 4.5 Förpackningar och tidningar Förpackningar och tidningar omfattas av producentansvaret och det är Förpacknings- och tidningsinsamlingen som står för återvinningen. Det finns återvinningsstationer utplacerade på ett flertal ställen i medlemskommunerna där privatpersoner kan lämna förpackningar och tidningar till återvinning. BKT driver även några små återvinningsstationer i egen regi. 12

Återvinningsstationerna töms med jämna mellanrum och innehållet transporteras till olika företag som återvinner olika materialslag. Glas tas till exempel omhand av Svensk Glasåtervinning i Närke. Plastkretsen återvinner plastförpackningar, MetallKretsen förpackningar av metall och Returkartong tar hand om pappersförpackningar. 4.6 Elektronikavfall Elektronikavfall kan antingen lämnas på en återvinningscentral, eller en sorteringsvagn för elavfall som BKT ställt upp på utvalda ställen i medlemskommunerna. El-Kretsen heter det företag som tar hand om elavfall. De hämtar elavfallet på återvinningscentralerna och transporterar det till förbehandling och återvinning hos företag som specialiserat sig på olika elektriska och elektroniska produkter. 4.7 Park- och trädgårdsavfall Ris som lämnas på BKT:s återvinningscentraler eller andra insamlingsställen fraktas till Korsnäs Frövi, ett massa- och kartongbruk som producerar vätske- och förpackningskartong. Park- och trädgårdsavfallet flisas och förbränns i en träbränslepanna där det omvandlas till energi. Energin används i tillverkningsprocessen och överskottet används på fjärrvärmenätet. 4.8 Slam Tvåkammarbrunnar, trekammarbrunnar och slutna tankar ska tömmas minst en gång per år. Brunnarna töms av en slamsugningsbil som sedan transporterar slammet till ett kommunalt avloppsreningsverk för behandling. Restprodukten, rötslam, används bland annat som konstruktionsmaterial vid sluttäckning av avfallsdeponier. En liten del av rötslammet används vid jordtillverkning. En målsättning är att kunna leverera till åkermark. 4.9 Latrin I likhet med de flesta kommuner i landet inför BKT en striktare hantering av latrinavfall från och med 2009. En orsak till att latrinhanteringen måste förändras är att hämtningen är oacceptabel ur arbetsmiljösynpunkt samt att behandling genom deponering ej är tillåten. Från och med januari 2009 upphör den ordinarie hämtningen av latrinkärl i BKT:s medlemskommuner. Latrinet ska i möjligaste mån tas om hand på egen fastighet. Detta kan ske antingen genom någon typ av mulltoalett eller genom att latrinet komposteras i speciell kompost. Ingen kontinuerlig hämtning av latrin genom abonnemang kommer att ske. Latrin är ett hushållsavfall och kommunen är därför skyldig att erbjuda någon form av hämtning även framgent om någon kund så önskar. Sådan enstaka hämtning av latrinkärl kommer att ske via budning till BKT. Latrinavfallet kommer att transporteras till Södra Måle där det ska behandlas genom att latrinet separeras från burken och tas omhand som slam. Latrinburken skickas till förbränning. 2007 tog BKT emot 6 ton latrin från Hällefors kommun, 12,1 ton från Lindesbergs, 1,1 ton från Ljusnarsberg och 8,6 ton från Nora. 13

5. Avfallsanläggningar BKT driver tre större avfallsanläggningar med återvinningscentral samt fyra små återvinningscentraler inom medlemskommunerna. Hällefors och Ljusnarsberg har en avfallsanläggning vardera medan det i Nora finns en återvinningscentral. I Lindesbergs kommun finns det en avfallsanläggning och tre små återvinningscentraler. Anläggningarna är placerade så att det stora flertalet av invånarna i regionen har tillgång till en återvinningscentral inom två mil. Se karta nedan för återvinningscentralernas placering och täckningsområde. 14

5.1 Södra Måle avfallsanläggning På avfallsanläggningen i Södra Måle, som ligger i Lindesbergs kommun, sker följande verksamheter: Konstruktion inför sluttäckning av deponi Omlastning och mellanlagring av hushållsavfall Sortering och mellanlagring av återvinningsbart avfall vid återvinningscentral Sortering och mellanlagring av farligt avfall vid miljöstation Mellanlagring av kylar och frysar Mellanlagring av träflis På Södra Måle finns en deponi som är delad i två etapper. Den första etappen togs i drift 1980, den andra påbörjades 1996. Deponin stängdes formellt 2008-12-31 och arbetet med sluttäckning kommer troligen att pågå till 2014. På deponin har främst hushållsavfall, byggoch rivningsavfall, industriavfall, avloppsslam och schaktmassor deponerats Till Södra Måle kommer kompostavfall från hushållen i Lindesberg och Nora. Efter omlastning transporteras kompostavfallet till Örebro kommuns komposteringsanläggning på Atleverkets avfallsanläggning. Övrigt hushållsavfall transporteras, efter omlastning i större transportcontainers, till Karlskoga Energi & Miljö:s förbränningsanläggning i Karlskoga. På avfallsanläggningen finns även en återvinningscentral där privatpersoner och småföretag kan lämna sitt sorterade grovavfall. Man tar emot till exempel elavfall, farligt avfall, ris, trädgårdsavfall, trä, skrot, brännbart avfall och deponiavfall. 5.2 Skärets avfallsanläggning Skärets avfallsanläggning, i Ljusnarsbergs kommun, togs i drift 1977 då deponin på anläggningen togs i bruk. På avfallsanläggningen sker följande verksamheter: Omlastning och mellanlagring av hushållsavfall Sortering och mellanlagring av återvinningsbart avfall vid återvinningscentral Sortering och mellanlagring av farligt avfall vid miljöstation Mellanlagring av kylar och frysar Mellanlagring av träflis Mellanlagring av avfall som ska användas till sluttäckning av deponin Deponeringsverksamheten på Skäret upphörde vid årsskiftet 2005/06. På deponin har främst hushållsavfall, bygg- och rivningsavfall, industriavfall, avloppsslam och schaktmassor deponerats. Fram till och med 2005 har ca 162 000 ton avfall deponerats. Hushållsavfall transporteras efter omlastning i större transportcontainer till Borlänge Energis förbränningsanläggning i Borlänge. Brännbart grovavfall från hushåll transporteras till samma anläggning. 15

På avfallsanläggningen finns även en återvinningscentral där privatpersoner och småföretag kan lämna sitt sorterade grovavfall. Man tar emot till exempel elavfall, farligt avfall, ris, trädgårdsavfall, trä, skrot, brännbart avfall och deponiavfall. 5.3 Gyltbo avfallsanläggning Avfallsanläggningen i Gyltbo, Hällefors kommun har varit i drift sedan 1981. Verksamhet som sker på Gyltbo är följande: Omlastning och mellanlagring av hushållsavfall Sortering och mellanlagring av återvinningsbart avfall vid återvinningscentral Sortering och mellanlagring av farligt avfall vid miljöstation Mellanlagring av kylar och frysar Mellanlagring av träflis På området finns en deponi som avslutades 2001. Deponin är sluttäckt. Gyltbo har en återvinningscentral där privatpersoner och småföretag kan lämna sitt sorterade grovavfall. Man tar emot till exempel elavfall, farligt avfall, ris, trädgårdsavfall, trä, skrot, brännbart avfall och deponiavfall. Hushållsavfallet lastas om till containrar och transporteras till Karlskoga för förbränning. 5.4 Ängarna återvinningscentral Återvinningscentralen i Nora drivs på entreprenad. Där kan privatpersoner lämna sitt sorterade grovavfall, till exempel elavfall, farligt avfall, ris, trädgårdsavfall, trä, skrot, deponiavfall och brännbart avfall. Småföretagare får lov att lämna ris, viss elektronik, kylar och frysar, skrot och förpackningsavfall. På återvinningscentralen bedrivs följande verksamheter: Sortering och mellanlagring av återvinningsbart avfall vid återvinningscentral Sortering och mellanlagring av farligt avfall vid miljöstation Mellanlagring av kylar och frysar Mellanlagring av träflis 5.5 Mindre återvinningscentraler I Lindesbergs kommun finns tre mindre återvinningscentraler. Dessa centraler är öppna en kväll i veckan. Återvinningscentralerna finns i centrala Lindesberg, i Storå och Fellingsbro. På dessa centraler kan privatpersoner lämna sorterat grovavfall, elektronikavfall, trädgårdsavfall samt farligt avfall. 5.6 Återvinningsstationer I BKT:s medlemskommuner finns det sammanlagt 47 återvinningsstationer för återvinning av förpackningar och tidningar (se bilaga 1). Återvinningsstationerna är uppdelade enligt följande: Hällefors 23 st, Lindesberg 14 stycken, Ljusnarsberg 11 st och Nora 9 st. Se bilaga 1 för en förteckning över återvinningsstationerna i BKT:s region. 16

Av återvinningsstationerna i Hällefors driver BKT själv 16 st. Detta är små stationer med små avfallskärl för förpackningsavfallet. De ligger på mindre orter i kommunen där Förpackningsoch tidningsinsamlingen dragit in sina stationer. BKT bekostar dessa återvinningsstationer genom avfallstaxan. I Ljusnarsbergs kommun finns sex mindre återvinningsstationer som drivs av BKT och i Nora kommun finns en egen station. Dessa stationer töms av en av BKT anlitad entreprenör. Övriga återvinningsstationer drivs av Förpacknings- och tidningsinsamlingen. BKT arbetar med information om hur man sorterar förpackningar och tidningar. Denna information görs tillsammans med övrig avfalls- och sorteringsinformation. Till exempel ägnas en del av den informationsalmanackan som BKT delar ut till kommuninvånarna årligen åt sorteringsinformation. Genom information hoppas man öka mängden förpackningar och tidningar till återvinning, och samtidigt minska felsorteringsgraden i avfallskärlen. 5.7 Övriga avfallsanläggningar i regionen En förteckning över anläggningar för återvinning och/eller bortskaffande av avfall som finns och verkar i regionen finns i bilaga 2. 17

6. Insamlade mängder Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall samlas in direkt vid fastighet av BKT:s anlitade entreprenörer. Grovavfall och farligt avfall kan lämnas av kund på återvinningscentralerna. Det avfall som omfattas av producentansvar kan lämnas på återvinningsstationerna. Det är svårt att jämföra insamlade mängder från uppgifterna i kommunernas gamla avfallsplaner. Dels är planerna från olika år, dels har man inkluderat olika avfallsslag. Generellt för hela Sverige kan man säga att den totala mängden avfall ökar, även om vi återvinner mer. Vi blir bättre på att sortera men konsumerar allt mer. I tabellen nedan visas hur mycket hushållsavfall som samlades in i BKT:s fyra kommuner under 2007 beräknat per invånare. Avfallsmängder hushållsavfall, kg per invånare. 2007 års siffror Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Avfall till förbränning* 270 200 242 229 Deponi 34 27 55 33 Skrot 41 23 31 25 Farligt avfall 3 3 2 3 Producentansvarsmaterial** 77 66 78 85 Elavfall 29 20 17 19 Matavfall*** 43 58 29 34 * Mängder från kärl och återvinningscentraler ** Förpackningar, wellpapp och tidningar, uppgifter från FTI. *** Central behandling och hemkompostering 497 397 454 428 Även trädgårdsavfall brukar räknas in i hushållsavfallet. Då trädgårdsavfall inte vägs på BKT:s återvinningscentraler eller andra insamlingsställen går det inte att ange en siffra över hur mycket som samlas in. Matavfallsmängderna är beräknade dels på hur mycket matavfall som samlas in av BKT:s entreprenörer och som går till central behandling, dels på hur mycket som hemkomposteras. Fördelningen syns i nedanstående tabell. 18

Mängder matavfall till biologisk behandling, kg per invånare 2007 Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Matavfall Atleverket - 36-14* Matavfall hemkompost** 43 22 29 20 43 58 29 34 *Systemet infördes våren/sommaren 2007 **Mängder för hemkompostering beräknade på 180 kg matavfall/år för hushåll med hemkomposteringsabonnemang Av avfallsslagen som listas ovan materialåtervinns följande: Skrot Producentansvarsmaterial Elavfall Matavfall Fördelningen mellan hushållsavfall som materialåtervinns, energiåtervinns och som inte kan återvinnas alls syns i tabellen nedan. Fördelning avfallsbehandling 2007 9% 35% Materialåtervinning Energiåtervinning Återvinns ej 56% 19