Förord Våren 2013 gjorde Sifo, på uppdrag av Folkbildningsförbundet, två undersökningar om attityder till folkbildning och studieförbund. Undersökningarna visar att 97 procent av politiker med ansvar för folkbildningsfrågor, är mycket eller ganska positiva till folkbildning. Samtidigt tycker 88 procent av allmänheten att studieförbunden är viktiga för samhället och 6 av 10 tillfrågade anger att de deltagit i aktiviteter hos något studieförbund. Folkbildningsförbundet är intresseorganisation för de tio studieförbunden. Under 2013 publicerar vi ett antal rapporter som belyser läget i olika regioner i Sverige. Vi började med Skåne, fortsatte med Västernorrland och nu har turen kommit till Södermanland. Hur ser det ut med utbildning och arbetsmarknad? Hur mår demokratin och kulturen? Och förstås; vilket stöd får studieförbunden från de södermanländska kommunerna? Många kommuner har haft det tufft ekonomiskt under en följd av år. Kommunernas generella bidrag till studieförbunden har nästa halverats de senaste tjugo åren. Det oroar oss. Vi tror att studieförbunden behövs för att möta människors lust till skapande och lärande, för att öka förståelse och toleransens i samhället och för att fler idéer ska gro. Vi hoppas att rapportserien ska kunna vara ett underlag för diskussioner mellan studieförbund på lokal/regional nivå och kommuner/regioner. Vi hoppas att sådana diskussioner ska leda fram till att fler kommuner ser vad studieförbunden kan bidra med. Folkbildningen har redan idag en relativt stark ställning i Södermanland, men diskussionen behöver fortsätta så att fler i kommunerna ser vad studieförbunden kan bidra med. Att Vingåker höjer sitt låga bidrag och att Eskilstuna som toppar listan även nationellt över bidrag till studieförbunden får fler goda argument för sitt beslut. Om studieförbundens verksamhet Studieförbunden med 374 medlems- och samverkansorganisationer verkar i hela Sverige, i alla landets kommuner. Studiecirkeln, där människor söker kunskap tillsammans utifrån ett specifikt intresse och lusten att lära är grunden för studieförbunden. Tillsammans genomför studieförbunden årligen cirka 276 000 studiecirklar, med över 663 000 unika deltagare. Andra folkbildningsaktiviteter, i friare och flexiblare former än studiecirkeln, samlar varje år mer än 380 000 deltagare och ett stort antal kulturprogram lockar varje år 18 miljoner besökare. 3
Folkmängd: 274 723 Antal kommuner: 9 Största kommun: Eskilstuna (98 765 invånare) Minsta kommun: Vingåker (8 775 invånare) Om Södermanland Södermanland är en gammal kulturbyggd belägen söder om Mälaren. Länets nio kommuner innefattar såväl den gamla stifts- och residensstaden Nyköping som grundades redan 1250 som stål- och smidesstaden Eskilstuna, vilken genom ett riksdagsbeslut 1771 etablerades som Sveriges första fristad där småföretagare tilläts etablera sig och bedriva sin verksamhet fria från skråtvång och tullavgifter. Historiskt har Södermanland spelat en viktig roll i Sveriges logistikutveckling, inte minst genom anläggningen av Oxelösund som utskeppningshamn för Bergslagens bruksindustrier. Södermanland har en positiv befolkningsutveckling då 6 av 9 kommuner ökade sitt invånarantal. En stor del av befolkningstillväxten utgörs av invandring, främst i kommunerna Flen, Eskilstuna och Katrineholm. Södermanland och arbetsmarknaden Arbetsmarknadsstrukturen i Södermanland skiljer sig från riksgenomsnittet genom att industrinäringar utgör en större del av arbetsmarknaden. I den regionala utvecklingsstrategin för Södermanland beskrivs regionen som ett genomfartslän med tanke på de omfattande godsflöden som sker via vägar och järnvägar och till/från hamnen i Oxelösund. I jämförelse med riket har Södermanland en högre andel öppet arbetslösa. Om man även räknar in arbetslösa som ingår i någon typ av arbetsmarknadsprogram kvarstår skillnaden gentemot riket. Bland de öppet arbetslösa är männen fler såväl i riket som i Södermanland. Andel arbetsställen per näringsgren Areella näringar Industrinäringar Tjänstenäringar Södermanland 17 17 66 Riket 21 13 66 4
Medelinkomsten i Södermanland är 231 700 kr/år vilket är lägre än genomsnittet i Sverige, 243 000 kr/år. Den genomsnittliga skattesatsen för Södermanland är 32,13 % vilket är högre än riksgenomsnittets 31,73. Södermanland har även en märkbart högre andel av hushållen som har ekonomiskt bistånd från det offentliga, 5,2 % jämfört med 4,4 % i riket. Andelen utrikesfödda i Södermanland ligger på jämförbar nivå med riket, 15 %. Arbetslösheten är högre i gruppen utrikesfödda, i synnerhet för dem som nyligen anlänt till Sverige. Södermanland Riket Andel arbetslösa 8,4 % 6,5 % Andel öppet arbetslösa Andel med ekonomiskt bistånd Högst andel med ekonomiskt bistånd Lägst andel med ekonomiskt bistånd 4,2 % 3,5 % 5,2 % 4,4 % 10,4 % (Eskilstuna) 1,9 % (Trosa) 11,9 % (Sorsele) 0,6 % (Vellinge) 5
Södermanland och demokratin Statens syften med stödet för folkbildningen: Att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Valdeltagandet i Södermanland är strax över riksgenomsnittet i riksdagsvalet. Däremot föreligger en markant skillnad i deltagande i kommunvalet där Södermanland ligger klart under riksgenomsnittet. Socialdemokraterna har under lång tid varit det dominerande partiet i regionens kommuner, med undantag av Strängnäs, Trosa och Gnesta som haft borgerligt styre under långa perioder. Forskning har visat att långvarig dominans av ett politiskt parti kan påverka valdeltagandet i negativ riktning. Andelen av befolkningen som är medlem i ett politiskt parti har sjunkit drastiskt under de senaste decennierna. Omkring 5 % av medborgarna i Sverige anger att de är medlemmar i ett politiskt parti, jämfört med 15 % i mitten av 1980-talet. Denna utveckling avspeglas sannolikt även i Södermanland. Förtroendet för demokratin påverkas av faktorer som utbildningsnivå, situation på arbetsmarknaden och grad av engagemang i föreningslivet. De som är högutbildade, äldre och etablerade på arbetsmarknaden har över lag större förtroende för demokratin än nyanlända invandrare eller arbetslösa och lågutbildade unga. Att Södermanland påverkats av strukturella omställningar på arbetsmarknaden kan påverka medborgarnas förtroende för politiken. Valdeltagande 2010 Södermanland Riket Kommunval 81,7 % 88,4 % Riksdagsval 84,7 % 84,63 % Högst kommunval Lägst kommunval Högst riksdagsval 85,4 % (Trosa) 79,2 % (Eskilstuna) 87,9 % (Trosa) Lägst riksdagsval 83,3 % (Eskilstuna) 90,5 % (Lomma) 61,0 % (Haparanda) 91,3 % (Lomma) 71,0 % (Haparanda) 6
Södermanland och utbildningen Statens syften med stödet för folkbildningen: Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället. Södermanland har generellt sett en svag utbildningstradition. Sannolikt beror detta till viss del på att länet historiskt sett har präglats av jordbruk och tillverkningsindustri, näringar som traditionellt inte ställt krav på högt utbildad arbetskraft. Andelen högutbildade är i Södermanland lägre än i många andra län, och en relativt låg andel av befolkningen väljer att läsa en eftergymnasial utbildning. Den generella utbildningsnivån ökar förvisso över tid, dock i lägre takt i Södermanland än i angränsande län. Som på övriga områden varierar utbildningsnivån mellan de olika kommunerna i regionen. Totalt sett är det en klart mindre andel av södermanlänningarna som har eftergymnasial utbildning än genomsnittet i riket. Detta gäller även om man räknar in andelen med forskarutbildning. Andelen av befolkningen i Södermanland som inleder högskolestudier är också mindre än riksgenomsnittet. I Eskilstuna ligger idag ett av Mälardalens högskolas campus. Även i Nyköping har Mälardalens högskola verksamhet genom att sjuksköterskeutbildning förlagts där. Två tredjedelar av alla högre examina från högskola tas ut av kvinnor. Kvinnornas dominans gentemot männen förstärks för kvinnor med invandrarbakgrund, som i mycket högre grad än männen avslutar högre utbildning. Grundskoleelevernas genomsnittliga meritvärde ligger även under riksgenomsnittet i Södermanland. Andelen behöriga till gymnasiet ligger också några procentenheter under riksgenomsnitt. UTBILDNINGSNIVÅ Andel av befolkningen % Södermanland Riket Folk-/grundskola 16,0 14 Gymnasium högst 2 år 29,9 25,5 Gymnasium 3 år 21,1 20 Eftergymnasial utb <3 år 13,9 14,5 Eftergymnasial utb >3 år 17,5 23 Forskarutbildning 0,5 1 Övrigt/uppgift saknas 1,2 4 7
Södermanland och kulturen Statens syften med stödet för folkbildningen: Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. I Södermanland tillämpas kultursamverkansmodellen inom den regionala kulturpolitiken. Genom kultursamverkansmodellen har Landstingets anslag till regional kulturverksamhet kompletteras med de statliga bidragen från Statens Kulturråd. Landstinget har i dialog med regionförbundet och kommunerna ett övergripande ansvar för fördelning av de statliga kulturmedlen till regionen. En grund för Kultursamverkansmodellen är den kulturplan som 2011 arbetades fram i samverkan med kommunerna, länets kulturliv och det civila samhället. Studieförbunden var delaktiga i framtagandet av kulturplanen och deras betydelse för kulturlivet, inte minst den lokala amatörkulturen, betonas tydligt i kulturplanen. De regionala institutionerna Sörmlands museum och Scenkonst Sörmland ligger under landstinget och arbetar med såväl producera som förmedla kulturarrangemang i länet. Det finns också en tradition av deltagarkultur med koppling till bl.a. studieförbund och andra delar av föreningslivet. Ett antal lokalradiostationer och lokala dagstidningar ger en god lokal mediabevakning i regionen. 8
De flesta av de tio studieförbunden bedriver verksamhet i Södermanland. Studieförbunden är också representerade med lokalkontor i alla kommunerna i regionen. Flest lokalkontor har studieförbunden i de Eskilstuna och Katrineholm. Andelen av befolkningen som deltar i studiecirklar är lite drygt 19 % vilket är i enlighet med nivån i riket. Alla länets kommuner ger i varierande grad generellt bidrag till studieförbunden. Det genomsnittliga generella bidraget från kommunerna till studieförbunden är över riksnivån, 58,62 kr per invånare, jämfört med 35 kr/inv. Eskilstuna är den kommun i Sverige som ger högst generellt bidrag till studieförbunden med 108,10 kr/inv. Detta påverkar också genomsnittsvärdet för Södermanland i positiv riktning. Om Eskilstuna exkluderas från listan över kommuner i Sörmland blir det regionala genomsnittsvärdet istället 30,85 kr vilket då skulle innebära att regionen är ett av de län som ger minst bidrag i landet. Landstinget Södermanland ger 10 miljoner kronor i generella bidrag till folkbildninggen, vilket motsvarar 36 kronor per invånare. Därutöver ges även 1 150 000 i bidrag till länsbildningsförbundet. Både det generella bidraget och bidraget till länsbildningsförbundet ökade 2012 jämfört med föregående år. Kommun - högst till lägst Eskilstuna 108,10 Katrineholm 47,39 Flen 42,64 Trosa 34,19 Nyköping 31,70 Gnesta 20,69 Strängnäs 18,81 Oxelösund 17,78 Vingåker 15,87 SÖDERMANLAND genomsnitt 58,62 SÖDERMANLAND genomsnitt exkl. Eskilstuna Generellt bidrag till studieförbunden (kr/invånare) 30,85 SVERIGE genomsnitt 35,0 9
Kommun i bokstavsordning Eskilstuna 108,10 Flen 42,64 Gnesta 20,69 Katrineholm 47,39 Nyköping 31,70 Oxelösund 17,78 Strängnäs 18,81 Trosa 34,19 Vingåker 15,87 SÖDERMANLAND genomsnitt 58,62 SÖDERMANLAND genomsnitt exkl. Eskilstuna Generellt bidrag till studieförbunden (kr/invånare) 30,85 SVERIGE genomsnitt 35,0 Reflektioner Trots att Södermanland är en region med positiv befolkningsutveckling brottas regionen med strukturella problem och en högre arbetslöshet än riket. En viktig förklaring till detta är strukturförändringarna på arbetsmarknaden. Tillverkningsindustrin har sedan andra hälften av 1900-talet haft ett minskande behov av arbetskraft och industrisektorn som helhet har krympt på bekostnad av tjänstesektorn. Samtidigt som Sörmland har positiv befolkningstillväxt påverkas regionen även av den globala utvecklingstrenden som innebär att unga människor söker sig från landsbygden till städerna för att arbeta och utbilda sig. Befolkningstillväxten i Södermanland kan i huvudsak förklaras genom invandring samt att personer med arbeten i storstadsregionerna väljer att bosätta sig i Sörmland. Det finns stora skillnader mellan kommunerna i länet. De kommuner som ligger nära Stockholm kan i viss mån sägas vara pendlingskommuner. I regioner som genomgått strukturomvandlingar är goda möjligheter till såväl formell som icke formell utbildning avgörande för att hantera omställningen på arbetsmarknaden. Utbildningsorganisationer ger människor möjligheter att omskola sig, vidareutbilda sig och öka sin kompetens. På dessa områden gör studieförbunden redan idag många viktiga insatser. Sannolikt kommer Södermanlands behov av samverkan med civilsamhället inte att minska framöver, snarare tvärtom. I den regionala utvecklingsstrategin för Södermanland nämns också folkbildningen som en viktig del i det livslånga lärandet, och kompetensutvecklingen i regionen, i synnerhet för människor som befinner sig långt från arbetsmarknaden. 10
Kommunernas generella bidrag till studieförbunden har som nämndes i förordet, minskat drastiskt de senaste 20 åren. Ser man till Sverige som helhet har det genomsnittliga generella bidraget från kommunerna minskat från 77 kr per invånare 1992 till 34 kr per invånare 2013, dvs. mer än en halvering på 20 år. Som visats i statistiken ovan ger kommunerna i Södermanland generella bidrag till studieförbunden över genomsnittet för riket om man räknar med Eskilstuna. Om man däremot inte tar med Eskilstuna, som år efter år är den kommun som toppar listan över bidrag till studieförbunden, ligger däremot länet bland de län som ger lägst bidra i genomsnitt. Men att enbart utgå från kommunernas generella bidrag ger naturligtvis inte någon fullödig bild av hur kommunerna samarbetar med studieförbunden. Flera av studieförbunden bedriver verksamheter i kommunerna som finansieras på andra sätt än genom generella bidrag. Riktat stöd, entreprenader och projektbidrag har under de senaste decennierna ökat på ett nationellt plan. Sannolikt gäller detta även för Södermanland. Diskussionen om hur relationen mellan kommuner och studieförbund påverkas av de förändrade finansiella förutsättningarna måste föras, såväl inom kommuner som i studieförbund. Förhoppningsvis kan denna rapport ge inspiration till sådana diskussioner. 11