Integration för tillväxt Kontigos uppdrag och delresultat Jonas Hugosson
Agenda Uppdraget Framväxten av det moderna Skåne Nulägesbeskrivning Diskussionsfrågor
Uppdraget
Uppdraget Tankemodell för Region Skånes strategiska arbete med integrationsfrågor med fokus på möjligheter och tillväxtpotential Tankemodellen baseras på: Teoretiska samband mellan invandring/integration och tillväxt: Humankapital, innovationsförmåga, regional attraktivitet, demokrati och socialt kapital Nya perspektiv: intervjuer med forskare, debattörer, lokala och regionala företrädare och intressanta fakta/statistik Exempel på praktiskt arbete
Framväxten av det moderna Skåne
Skånes utveckling 1950-2014 50-talet och 60 talet 70-talet och 80-talet 90-talet och framåt GLOBALISERINGEN Samhällsgeografi, bebyggelse och tillgänglighet Människor, arbetsmarknad och kunskap Migration och integration Näringsliv, innovationer och entreprenörer
Samhällsgeografi, bebyggelse och tillgänglighet Skåne på 1950-talet kännetecknas av det var två län och betydligt fler kommuner. Från 1950-talet fram till kommunreformerna på 1970-talet fanns i Skåne (Malmöhus och Kristianstad län). I Skåne fanns 9 städer, 9 köpingar och 56 landskommuner. Även om Malmö även 1950 var en stor stad (drygt 200 000 invånare) så kännetecknades många av de mindre orterna och kommunerna av att de var små arbetsmarknader i sig själv, i vissa fall liknande bruksorter. Under 1950-talet börjar det som är dagens Skåne bindas samman i och det var i Skåne som de första motorvägarna började att byggas på 1950- talet. Skånes förvandling mot dagens geografi fortsätter i ännu högre takt från 1970-talet och framåt, bl.a. beroende av näringslivets och arbetsmarknadens förändring. De två mest framträdande förändringarna sker på 1990-talet då tillskapandet av Region Skåne, vilket innebär att de två länen slås ihop 1997 och att landstingen gick ihop 1999. Vidare är pendlingsströmmar och arbetsmarknad förändrade så att regionen nu består av två FA-regioner. Det snabba förloppet innebär att den stora majoriteten av "pendlarbostäderna", arbetsplatserna och varuhusen utanför städerna är stora och moderna. Även om det föreligger stora skillnader mellan de östra och de västra delarna så är regionen i viss mån i dag i högre grad sammanhållen. Stora förändringar av många av städerna vad gäller bebyggelse och nybyggnation sker också i och med att stadskärnor byggs om. De miljonprogramsområden som 50 år senare ska utmålas som problemområden börjar byggas under slutet av 1960-talet utifrån en helt annan vision. Just Malmö har kännetecknats av perioder av stark inflyttning, men också under 1970-talet av utflyttning. Från 1990-talet har Malmö vidare kännetecknats av en stark förvandling av i synnerhet de centrala delarna, i takt med stadens förvandling från industristad till tjänstestad. Ytterligare förskjutning mot de fyra största städerna, där ca 50 procent av regionens invånare bor. En ytterligare förändring av samhällsgeografin är Öresundsbron. Befolkningsutvecklingen på den svenska sidan av Öresund har sedan många år varit högre än för Sverige som helhet.
Människor, arbetsmarknad och kunskap Skåne på 1950-talet kännetecknades av att vara en region vars arbetsmarknad starkt var präglad av den stora jordbruks- och livsmedelssektorn, samt av tillverkningsindustrin. Alla relativt väl spridda i Skåne. Arbetsmarknaden börjar radikalt att förändrats. Den strukturomvandling som på allvar påbörjats under 1960-talet inom jordbruket slår igenom slutgiltigt under 1970-talets första hälft. Också inom andra viktiga sektorer förändras arbetsmarknaden, till exempel inom tillverkningsindustrin. Regionens drygt 1,2 miljoner invånare är idag mycket ojämnt fördelade, vilket också avspeglar arbetsmarknaden. Längs kusten, mellan Ängelholm och Trelleborg och någon mil inåt land, bor cirka 900 000 av invånarna. Något hårdraget kan man säga, i linje med den utveckling som kan ses generellt, nämligen att universitetsorter i högre grad tenderar att bli tillväxtorter, att Malmö/Lunds position stärkts. Sedan 1990-talet har det skett en förvandling av arbetsmarknaden. Inom den tillverkande industrin arbetar i dag ca 20 procent. Andelen av Skånes befolkning i arbetsför ålder som har högskoleutbildning har ökat starkt sedan 1990 talet. Idag har ca 37,4 procent högskoleutbildning. Fortfarande förekommer regionala skillnader (utbildningsnivån är till exempel lägre i regionens nordöstra och sydöstra delar). Vid 1950-talets början bedrevs i princip endast högre utbildning vid fyra lärosäten i Sverige: Uppsala, Lund, Stockholms högskola och Göteborgs högskola. Vid Lunds universitet studerade knappt 3.000 personer 1950 (28 procent kvinnor) av ca 16 000 totalt i hela Sverige. I dag studerar ca 28.000 individer vid Lund.Det högre utbildningsväsendet har sedan 1950-talet förändrats bl.a. för att näringslivet redan under 1950-talets mitt började efterfråga akademiskt utbildad arbetskraft (för en statistisk kartläggning rörande detta att hitta den svenska begåvningsreserven svarade för övrigt två Lundaforskare). Först 1977 tillkom Kristianstad Högskola och 1998 bildades Malmö Högskola en viktig kunskapsnod, bl.a. genom sin inriktning som en del av Malmös industriella förändring. För att ytterligare sprida den högre utbildningen i regionen så finns flera lokala filialer etc., bl.a. Campus Helsingborg som är kopplat till Lunds universitet.
Migration och integration 1950-60-talen kännetecknas av arbetskraftsinvandring, liknande den i andra delar av Sverige. Under 1970- och 80-talet förändras invandringen. Arbetskraftsinvandringen upphörde i stort och Sverige slutade att rekrytera utländsk arbetskraft. Under 1970-talet och första hälften av 1980-talet dominerades inflyttningen till Skåne av anhöriga till personer som redan bosatt sig i regionen (eller någon annanstans i Sverige). Denna familjeinvandring var alltså närmast en konsekvens av den tidigare arbetskraftsinvandringen. Initialt var de som flyttade in till exempelvis Rosengård befolkning från landsbygden samt från stadsdelar i Malmö med låg bostadsstandard. På 1970-talet är andelen utrikesfödda i Rosengård ca 20 procent. Under 1990-talet förändras invandringen, bl.a. kom människor från forna Jugoslavien att i stor utsträckning bosätta sig i Malmö. Regionen är segregerad. I exempelvis Rosengård uppgår andelen utrikes födda till mer än 80 procent idag. Området får ett stigmatiserat varumärke i mainstreammedia, med hög arbetslöshet, sociala problem etc. En ytterligare dimension av integrationen i Skåne handlar om att ett antal kommuner motsätter sig flyktingmottagning. Sverige fick för ett par år sedan fick nya regler kring arbetskraftsinvandring som öppnar gränserna för den som vill komma till Sverige för att arbeta. Av de 2.500 som kommit utanför EU är mer än en fjärdedel av dem som kommit hit för att arbeta är högutbildade. Det handlar om personer som arbetar som dataspecialister inom IT och telekom, eller som ingenjörer eller arkitekter på skånska företag. Om 1950-talet var arbetskraftsinvandringsperioden 1.0 så kanske detta är ett exempel på 2.0 hur Skåne så att säga blir en del av den internationella kampen om att locka hit kompetent talang.
Näringsliv, entreprenörskap och innovation Skånes näringsliv på 1950-talet kännetecknas av dubbelhet. Å ena sidan så är det högkonjunktur inom vissa branscher. Å andra sidan påbörjas strukturomvandlingen av livsmedelsindustrin. Från 1950-talet inleddes en nedgång av antalet fabriker, särskilt tydligt blev det på den landsbygd där industrin representerades av ett enda mejeri, tegelbruk etc. När företaget fusionerades och driften upphörde saknade många småorter helt industri. Exempelvis stängdes den sista gruvan 1981 (i Bjuvs kommun). Från 1970- fram till och med 1990-talet genomgår det skånska näringslivet flera kriser. Den kanske mest framträdande rör varvsindustrin. Några exempel: på 1950-0ch 60-talet hade var varvsverksamheten i Malmö en av de största i världen. Under 1980-talet försvann den civila fartygsproduktionen från Kockums. 1980-talet kom också Landskrona att drabbas mycket hårt av minskade arbetstillfällen inom sektorn (var en av de största nedläggningarna av ett enskilt arbetsställe under efterkrigstiden). Fram till 1980-talet kännetecknades näringslivet fortfarande av en relativt låg andel av kunskapsintensiv industri. Även om detta långsamt börjar förändrats. En sådan indikator är tillskapandet av en av Sveriges första teknikparker eller Science Parks (Ideon i Lund). Tjänstesektorn har ökat med ca 10 procent sedan 1980-talet och tillverkningsindustrin minskat med lika mycket. Näringslivet förändras under denna period i bemärkelsen att ett antal nya kunskapsintensiva branscher förstärks såsom life Science och IKT, i synnerhet i Malmö och Lund. Samtidigt är tillverkningsindustrin fortfarande stor och flera av de företag som funnits med sedan 1950-talet finns fortfarande kvar, om än under annat namn eller under annat ägande. Livsmedelsindustrin fortfarande mycket viktig. Ett annat exempel är turismen som är under tidsperioden växer som en viktig del av regionens näringsliv. Regionen har kännetecknas av ett antal olika starka företag och entreprenörer. Herbert Felix som byggde upp livsmedelsföretaget på 1950-talet. Ruben Rausing som grundade Tetra Pak i Lund 1951. Forskningsanläggningarna MAX IV och ESS med fokus på materialforskning är en av framtidens möjliga katalysatorer av innovation, globalt. När det gäller innovationer rankar OECD Malmö på en stark fjärdeplats som innovativ miljö i global konkurrens.
Nulägesbeskrivning
Närhet till huvudstäder i Europa Vilken stad har närmast till flest huvudstäder i Europa? Malmö (29) vs Stockholm (8).
Andel utrikesfödda i olika regioner Skåne avviker från trenderna genom en relativ snabb ökning av andelen utrikesfödda från början av 90-talet och framåt. 25% 20% 15% Andel utrikes födda i respektive region Största invandrargrupperna 2012: Stor-Malmö: Irak, Danmark, Jugoslavien Stor-Stockholm: Finland, Irak, Polen 10% 5% 0% Stockholms län Västra Götalands län Skåne län Riket
Integration på arbetsmarknaden Utrikesfödda och inrikesfödda fördelar sig relativt lika mellan olika branscher på arbetsmarknaden 0,3 0,25 0,2 Index of dissimilarity Ett lågt värde indikerar en bättre integrerad arbetsmarknad men det säger väldigt lite om matchningen på arbetsmarknaden 0,15 0,1 0,05 0 Stockholms län Norrbottens län Västernorrlands län Gävleborgs län Västerbottens län Gotlands län Jönköpings län Hallands län Uppsala län Blekinge län Kronobergs län Kalmar län Jämtlands län Värmlands län Dalarnas län Östergötlands län Örebro län Skåne län Västra Götalands län Södermanlands län Västmanlands län
Koppling förvärvsgrad befolkningsandelar 100 Förvärvsgrad för personer födda i Norden exkl. Sverige (20-64 år) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0 10 20 30 40 50 60 Promille av befolkningen födda i Norden exkl. Sverige
Andel utlandsfödda i privat offentlig sektor 25% Andel utlandsfödda i offentlig sektor 20% 15% 10% 5% 0% 0% 5% 10% 15% 20% 25% Andel utlandsfödda i privat sektor
100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Export och import Andel av exportföretag som exporterar till respektive region 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Skåne Riket Andel av importföretag som importerar till respektive region Närheten till EU avspeglas i handelsmönstret Outnyttjad handelspotential till emerging markets? Skåne Riket
Exportvärde per person från respektive ursprungsland i Skåne 14 12 Norge Tyskland Exportvärde (miljarder SEK) 10 8 6 4 Nordamerika Kina Finland Polen Danmark - 2 Thailand Syrien Chile Turkiet Iran Bosnien- Hercegovina - 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 Antal personer med respektive ursprungsland Irak
Logiintäkter per invånare Besöksnäringen Skåne sticker inte ut vare sig positivt eller negativt ur ett besöksnäringsperspektiv 6 000 kr 5 000 kr 4 000 kr 3 000 kr 2 000 kr 1 000 kr 0 kr Jämtland Gotland Dalarna Stockholm Norrbotten Riket Västra Götaland Kalmar Värmland Västerbotten Halland Västernorrland Skåne Blekinge Kronoberg Östergötland Jönköping Uppsala Gävleborg Södermalnad Örebro Västmanland Andel av rikets totala antal utländska gästnätter Andel utländska gästnätter inom respektive län 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Stockholm Västra Götaland Skåne Värmland Norrbotten Dalarna Jämtland Kalmar Jönköping Västerbotten Kronoberg Halland Östergötland Blekinge Örebro Uppsala Södermanland Västernorrland Gotland Västmanland Gävleborg 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Kronoberg Värmland Norrbotten Stockholm Västra Götaland Jönköping Blekinge Riket Jämtland Skåne Västerbotten Kalmar Östergötland Örebro Västmanland Södermanland Uppsala Dalarna Västernorrland Halland Gotland Gävleborg Källa: TVV Turism i Sverige
Utländska gästnätter Länder med flest gästnätter i Skåne 2012 1 Tyskland 2 Danmark 3 Norge 4 Nederländerna 5 Storbritannien och Nordirland 6 USA 7 Polen 8 Finland 9 Schweiz 10 Ryssland 11 Frankrike 12 Italien 13 Indien 14 Japan 15 Övriga Asien 16 Spanien 17 Rumänien 18 Kina 19 Belgien Ranking störst procentuell förändring i gästnätter 2008-2012 1 Rumänien 2 Indien 3 Uppgift saknas 4 Slovenien 5 Malta 6 Brasilien 7 Estland 8 Litauen 9 Bulgarien 10 Övriga Asien 11 Kina 12 Luxemburg 13 Grekland 14 Världen exkl. Europa 15 Tjeckien
Diskussionsfrågor
Diskussionsfrågor Regionens roll Regelverk och lagstiftning nationella frågor, det praktiska arbetet sker vanligtvis på lokala mandat. Hur får vi ihop detta? Frågorna är större än en enskild kommun. Skåne: Europas mest innovativa region Vi har hört ett antal exempel under dagen på hur man kan arbeta effektivt med mångfald och integration. Finns det andra tankar om hur vi kan tillvarata potentialen? Reflektera gärna utifrån dagens föredrag och era egna erfarenheter.