Viskär Fastighet Den 2001-11-07 är fråga väckt om byggnadsminnesförklaring enligt 3 kap 1 lagen om kulturminnen (1988;950) för Viskärs fyr (Arkö Nedre) och fyrvaktarboställe med lotsutkik, Arkö 1:5, Jonsbergs socken, Vikbolandet, Norrköpings kommun. Bakgrund och syfte På uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötland har Östergötlands länsmuseum gjort en utredning om byggnadsminnesförklaring kan vara aktuell för Viskärs fyr mfl på Arkö 1:5 i Jonsbergs socken, Vikbolandet, Norrköpings kommun. Utredningsarbetet har inneburit dokumentation i fält med foton och beskrivning av aktuell bebyggelse. I arbetet har också ingått arkivstudier, förslag till beslut och skyddsföreskrifter. Utredningsarbetet har genomförts av byggnadsantikvarie Marie Hagsten under hösten 2008. Miljöbeskrivning Viskär hänger samman med Arkö med en smal landtunga och tillhör fastigheten Arkö 1:5. I nordvästra delen, ut på en klippa, ligger fyren och fyrvaktarbostaden. På östra sidan på öns högsta punkt ligger lotsutkiken med sin framträda höga smala byggnad. På södra sidan finns den skyddande hamnen med brygga och vågbrytare. Här finns en förrådsbyggnad för segel. I sydväst finns fyrvaktarbostaden med uthus. På senare år har en tomt styckats av på sydvästra delen och bebyggts med en större sommarstuga. Ön är klippig och bevuxen med ekar och andra lövträd med inslag av tall, en och nypon. Upptrampade stigar löper mellan de tre bostadshusen. Mellan klipporna finns fuktiga områden som är bevuxna med vass. Från hamnen till lotsutkiken finns en stenlagd gångstig. Vid fyren finns ett röjt område med en stengärdesgård mot norr som har varit en odling.
Historik På Häradekonomiska kartan från 1866 77 finns en lotsplats markerad vid hamnen bakom förrådsbyggnaden. Ingen annan bebyggelse fanns tidigare på Viskär. För att få en säkrare insegling förbi Arkö föreslog Norrköpings Lotskapten i Lotsfördelningen att två överensfyrar borde sättas upp. Kunglig Maj:t godkände ritningen för en fyr och fyrbostad 1894 efter samtycke från Lotsstyrelsen. På Viskär uppfördes ett åttakantigt torn i nitad järnplåt med en spegelapparat. Bredvid byggdes också ett bostadshus av trä med källare. Även ett uthus, vedbod, dass och brygga samt en båtslip byggdes och man grävde också en brunn. Fyrtoret är ritat av A. T. Gellerstedt och uppfördes redan1872 på Västergarns Utholme utanför Visby. År 1890 flyttades den till Storkläppen ca en mil nordost om Västervik där den fungerade som fyr bara ett par år. Samma år innan personalen hade flyttat in i det nya bostadshuset bredvid fyren drabbades Storkläppen av en svår storm. Bostadshuset flyttades flera meter och dasset blåste bort. Kvar stod dock fyrtornet som därefter användes som sjömärke till 1894 då det flyttades till Viskär och blev fyr igen. Bostadshuset är byggt för fyrmästaren och ritad av Albert Lundberg 1894. Han var extra fyringenjör och hade tidigare arbetade för Väg och Vatten byggnadsstyrelsen och Stockholms hamnstyrelse.han har ritat flera fyr och fyrvaktarbostäder åt Lotsverket. Fyrbostaden är sammanbyggd med fyren med en tillbyggd gång för att vaktpersonalen skulle kunna gå direkt från vaktrummet in i fyrtornet. Invändigt finns en bostad för fyrmästaren om två rum och kök samt ett rum för tvätt och bakning. Och på övervåningen fanns vaktrummet. Teckning som visar förödelsen efter stormen vid Storkläppen där endast fyrtornet står oberört. På öns västra del finns fyrvaktarbostaden med bostadshus uppförd 1902 på Viskär men som även det är återanvänt och hitflyttat från den närbelägna fyrplatsen Alen. Ursprungligen byggdes den som fyrbostad 1867 på Bokö i Gryt socken och 1892 flyttades den till Alen.Till vaktbostaden hör också uthus och dass vilka är dobbade i berget. Fyrbostaden och vaktbostaden är båda byggda av kraftigt spontad plank och båda samma fasade locklistpanel och rundade hörnstaven med svarvad knopp. Troligen har Albert Lundberg även ritat fyrvaktarbostaden.
På södra delen av ön finns en skyddad lotshamn med en förrådsbyggnad. Och i nordöst finns en lotsutkik med en bostad. Lotsen tillhörde det närbelägna Arkö lotsstation som har funnits sedan medeltiden. Enligt Häradskartan från 1866 77 fanns en lotsplats på Viskär och som lär ha bestått av en enkel stuga för övernattning. Lotsutkiken är en mindre byggnad med ett högt smalt torn för lotsens bevakning av farleden. Både Arkö yttre (Gråa Utterklabben)och Arkö inre (Viskär) i Arköleden ersattes 1932 av två nya sjätteordningens AGA-överensfyrar. Samma år som fyren togs ur bruk köptes den av Viktor Ohlsson på Arkö 1:5. Fastigheten ärvdes av sonen Axel Ohlsson och sedan av hans hustru Astrid Ohlsson. Fyr och fyrbostaden samt lotsutkik har varit uthyrd till sommarbostad. Italienaren Amadeus Bianchini som besöker Vikbolandet och dess skärgård 1917ger en beskrivning av Viskärs fyr och lotsutkik: Viskärs spegelfyr med roterande spegel med en omloppstid på fem sekunder. Han berättar vidare att spegeln drogs av ett urverk och att fyrvaktare Ramstedt tjänstgjort på Viskär sedan 1902. Bianchini beskriver lotsarnas svåra arbetssituation där de spejar från lotsutkiken färdiga att gå ut och hjälpa behövande som signalerar med flaggor efter lotsning. Bianchini beklagar lotsarna som ej har fått någon fotogen tilldelad och var tvungna att gå ut i öppna segelbåtar med livet som insats. Teknisk data Optiken bestod av en fast parabolisk spegel och persiennapparat med urverk som drogs med ett tungt lod. 1896 byttes linsapparaturen ut. Fyrbelysningen bestod av en tvåvekig fotogenlampa med oföränderlig bränsleyta. Utrustningen användes tills fyren släcktes våren 1932.
Fyrar Förr fick man färdas på dagen och ligga still på natten om det inte var månljust eller om man inte ville riskera att gå på grund. Den första Svenska fyren är Landsorts fyr som byggdes 1669. Falserbo fyr uppfördes redan1202 dock på danskt territorium. För att leda sjöfarten rätt hade man dessförinnan öppna eldar, glödande kol i torn eller i en korg på en stång. Man kan dela in fyrarna i tre grupper. 1.Kustfyrar var större fyrar som används för allmän sjöfart. 2.Ledfyrar till ledning för färd till hamn eller utmed farled. 3.Hamnfyrar för insegling till hamn. De sista stenkolseldade fyrarna ersattes på 1850-talet med spegelfyrar. Spegellinserna var en fransk konstruktion. Först drevs de av rovolja som hade nackdelen att den stelnade vid minusgrader. Som drivkälla till den roterande apparaten användes även klockurverk som drevs av en tyngd (lod) Från och med 1870-80-talet användes fotogenlampor i linsapparaterna. I Sverige kom linser av första till sjätte ordningen att användas. Första ordningen var ljusstarkast och sjätte ordningen användes vid ledfyrar som Viskär. På grund av brandfaran sattes särskilda fotogen bodar för förvaring av fotogenen upp på behörigt avstånd från övrig bebyggelse. Carl-Gustav von Otter (1827 1900) som var lotsdirektör uppfann persiennen 1865. Persiennen kunde vridas så att en blinkningseffekt uppstod och den drogs med ett lod som löpte i en lina. Efter ca 4 timmar fick man dra upp repet och genom lodets tyngd drevs persiennen. Uppfinningen slog igenom i England och Tyskland först. Det dröjde till 1878 innan persiennapparaten användes i Sverige. Under industrialismen ökade sjöfarten. Från och med 1850 talet började segelfartygen konkurreras ut av ångfartygen. 1880 inleddes en utbyggnad av fyrbelysta farleder runt landets kuster. Ledfyrar placerades nu allt längre in i skärgården och ambitionen var att bygga fyrarna så tätt att ljusen syntes från den ena fyren till den andra. Den stora expansionen av bemannade fyrar var mellan 1850 1920. Kombinationen med fyr och fyrbostad blir nu vanlig. När man började använda fyr apparater med kontinuerlig förbränning såsom gasdrivna AGAfyrar försvann behovet av fyrvaktarbostad. Fyrar och bostäder Under 1860-talet började fyrar av järn tillverkas. Fördelarna var att de kunde uppföras snabbt och att de kunde flyttas samt att de blev billigare att bygga på oländiga platser. De byggdes som ett öppet pelartorn med centralt placerat trappspindel som bär fyraltanen med fyrapparaten och lanternin. Konstruktionen stadgades upp av en fackverkskonstruktion. En enklare typ var rund eller flersidig med spindeltrappa och klädd med nitad järnplåt såsom fyren på Viskär. Det var Nils Gustav von Heidenstam som utvecklade de järnkonstruerade fyrarna i Sverige. Bostäderna byggdes ursprungligen av timmer men i och med sågverksindustrins utveckling såg Lotsverket möjlighet att tillverka prefabricerade byggsatser som byggdes upp och märktes för att sedan plockas ner och fraktas till fyrplatsen för uppbyggnad. Det var stående spontade plank som var klädda med förhydringspapp och locklistpanel.
Man använde sig av typritningar och byggnaderna fick en särskild utformning utan hänsyn till var i landet de uppfördes. En särskild profil på locklisten sågades fram och de rikt profilerade taklisterna och den runda hörnstaven med svarvade knoppar blir vanlig i slutet av 1800-talet. Ursprungligen var taken täckta med takstickor som lades i blöt i en järnvitriollösning för att stoppa längre. Fyrbostaden på Viskär är ritad av Albert Lundberg 1894. Personal Det var fyrmästare, fyrvaktare och fyrbiträde som alla var sysselsatta med fyrens skötsel. Det var speglar, linser och glasrutor som skulle rengöras. Vekarna skulle putsas och en annan återkommande arbetsuppgift var att fylla på fotogen och dra upp lodet till utväxlingsverket med jämna mellanrum. Vidare var det underhållsarbeten av alla byggnaderna som hörde till fyren. Eftersom fyren skulle passas när det var mörkt arbetade man i skift. Eftersom fyrplatserna oftast var karga platser att bo på var det viktigt att samarbeta och visa tolerans mot sina kollegor med familjer. Det gick oftast inte att ha några betesdjur. För att få färska grönsaker fick man forsla jord till fyrplatsen och skydda odlingarna från den hårda vinden med en mur. Lotsar Det har funnits lotsar sedan medeltiden. Den förste lots som omnämns i Östergötland är Olof i Kättilö. I jordeböckerna omtalas att styremansfrihet (skattefrihet) för sina tjänster. 1642 fastställs styremans taxan. Enligt 1674 års Lotsordning var det endast flottans styremannakår som fick lotsa och vissa skärgårdslotsar med fullmakt. På Arkö har det funnits lotsar sedan 1500-talet.. Lotsarna var också jordbrukare och fiskare och fick själva anställa folk för att klara arbetsuppgifter. Lotsen skulle sätta ut sjömärken och underhålla dessa vilket var mycket arbete. På 1800-talet ökade antalet lotsningar och i samband med att det närbelägna lotshemmanet Gränsö norr om Arkö drogs in 1878 kom det att bli heltidsanställda lotsar. På Häradskartan från 1866 77 finns en markering av en Lotsplats. Enligt mästerlotsen Carl Axel Färnstrand var det en enkel övernattningsstuga för lotsarna. Lotsutkiken utgjordes före 1894 av en tall som stod på vaktberget på Arkö. Genomförda åtgärder År 2004 beviljades fastighetsägaren 90.000:- i bidrag från Länsstyrelsen till fyrbostaden. Då lades taket om, fasadens locklistpanel kompletterades och fönstren målades och kittades samt att skorstenarna fick ny plåt och vindskivor byttes. År 2006 beviljades fastighetsägaren 590.000:- i bidrag från Länsstyrelsen för reparation, blästring och målning av fyren.
Byggnadsbeskrivning 1. Fyrbostaden Uppförd 1894 på en hög huggen granitsockel som är fogad med cement. Under delar av byggnaden finns en cementerad källare med ingång från öster. Byggnaden är dubbad i berget. Byggnaden är uppförd med grovt plank som är stående och spontat. Mot väster finns en utbyggd ingång med en hög huggen granittrappa som är fogad med cement och som är försedd med svartmålade järnräcken. Sadeltaket är belagt med rött 2-kupigt lertegel. Mot väster finns en taklucka klädd i röd plåt. I nock sitter två skorstenar av gulbränt Höganäs tegel med profilerat krön. Fasaderna är klädda med faluröd locklistpanel med vitmålade fönster- och dörr omfattningar. Hörnen har en rundad vertikal dekor med en svarvad avslutning. Fönstren är vitmålade med två lufter och spröjsade med sex rutor. I krönet sitter två skorstenar som är murade med gulbränt tegel och har profilerade krön. Den utbyggda entrén är också klädd med locklistpanel och har två dörrar där den södra används när nordanvinden gör det omöjligt att öppna den västra dörren. Vid den södra dörren finns en avsats som är försedd med järnräcken. Båda dörrarna är målade med kromoxidgrön linoljefärg och har jalusi panel i trä. Källardörren är panelad och målad i en rödbrun kulör. Mot norr. Ingång mot väster och söder.
Källardörr. Mot söder. Källare. Spontad plank från stommen. Invändigt Förstuga, bakstuga och östra rummet samt vaktrummet och trappan till övervåningen är klädda med en bred pärlspontpanel som är målad med linoljefärg, äggoljetempera i ljusa kulörer i grått, vitt och gult. Det ursprungliga köket har gjorts om till bostadsrum med en modern täljstenskamin. Vägen mellan bakstugan och östra rummet är borttagen liksom den kakelugn som fanns i bakstugan. Mellan norra och östra rummet finns dubbla mellanväggar vars utrymme kan utnyttjas som garderober från två håll Ett av rummen lär ha använts för bostad för fyrbiträdet. Bakugnen finns kvar och fungerar och den användes även för lotsvaktarfamiljen. Två av de ursprungliga kakelugnarna finns kvar på bottenvåningen. Vaktrummet på övervåningen är helt intakt med pärlspontpanel och kakelugn. Samtliga foder och lister samt fönster finns bevarade i bostaden.
Ritning från 1894 som visar rumsplanen på bottenvåningen.
Ritning från 1894 som visar vaktrummet och förbindelsen till fyren. Bakugn. Dörr till övervån. Kakelugn i sö rummet.
Garderob och förbindelse mellan rummen. Kakelugn i nö rummet. Trappa till övervåningen Takfönster i trappan. Kakelugn i vaktrummet. Dörr till fyren från vaktrummet. Lås på samma dörr. 2. Fyren Uppförd1894 på ett kraftigt stenfundament med huggna stenar. Ovanpå detta finns en lägre släthuggen grund. Fyren är åttakantig och byggd i nitad järnplåt som är målad med vit linoljefärg. Utmed fasaderna finns små kvadratiska glasade fönsteröppningar som är målade med linoljefärg bruten med grön umbra.
Lanterninen har ett topptak av skivfalsad kopparplåt som kröns av en kula med vindflöjel också den tillverkade av koppar. Ingången till fyren är via en utbyggnad mot väster som kröns av ett litet sadeltak täckt av plåt. Dörren är en vitmålad trädörr med fyllningar. Fyren är sammanbyggd med bostaden via en plåtklädd länk med dörr från sovrummet på övervåningen. Invändigt går en spiraltrappa från ingången i markplan till fyrens utkik. I trappen finns ett uppskuret hål för det lod som drog linsapparaten. Lanterninen har glasade rutor med järnbågar. Altanen har ett golv av plåt och järnräcke med knopp. Trappan är målad gråblå och har ett rundat räcke som avslutas med en knopp. Väggarna är målade i en gulbeige kulör. Från bostaden finns såväl innerdörr som ytterdörr in till fyren. Dörren i sovrummet är en gråmålad dörr med en glasad ruta. Dörren in till fyren är målad i rödbrun originalkulör och försedd med ett litet fönster. Ritning från 1894 som visar fyren och fyrbostaden i genomskärning. Fyren med förbindelse till bostadshuset. Nitade järnplåtar. Fönsteröppning.
Fundament till fyren. Fyraltanen med räcke. Dörr till fyren. Mot väster. Reglerbar gjutjärnsventil. Spiraltrappa. Hål för lodet.
Fyraltanen med räcke. Utsikt från fyrtornet. Knopp till räcke inne i fyren. Innerdörr mellan fyren och fyrbostaden. 3. Vedbod/förråd Uppförd 1894 i stolpkonstruktion. Byggnaden står på granitplintar. Taket är ett pulpettak som är täckt med svart tjärpapp. Moderna skurlister i plåt. Fasaderna har faluröd locklistpanel med en profilerad list. Panelen har en sågtandsavslutning. Dörren är en svartmålad bräddörr men som ursprungligen varit slamfärgsmålad. Över dörren sitter ett mindre kvadratiskt fönster som är spröjsat och vitmålat. 4. Uthus/snickarbod Uppförd 1894 i en stolpkonstruktion på granitplintar. Taket är ett pulpettak som ät täckt med rött tvåkupigt lertegel. Skurlister av trä. Fasaderna är klädda med alkydmålad röd profilerad locklistpanel med sågtandsavslutning. På södra gaveln finns ett liggande tättspröjsat vitmålat fönster. På östra sidan finns ett stående rektangulärt vitmålat spröjsat fönster med sex rutor. Dörren är en svartmålad bräddörr försedd med bandgångjärn och som har varit slamfärgsmålad. Trappa med huggen granit, fogad med cement. 5. Dass Uppförd i regelkonstruktion. Taket är ett pulpettak som är klätt med tjärpapp. Moderna skurlister i plåt. Fasaderna har faluröd locklistpanel.
En kromoxidgrön målad bräddörr med bandgångjärn. Vedbod/förråd. Mot öster. Uthus/snickarbod. Mot väster. Dass, mot norr. Uthus/snickarbod, mot sydost. Modern pumphus. Stensatt vattenkälla som är pågjutet.
6. Fyrvaktarbostaden Byggnaden är uppförd 1902 men är flyttat från Alen där den byggdes som fyrhus 1892 och ursprungligen uppfördes den på Bokö 1867. Bostadshuset står på en terrasserad utfyllnad med synliga naturstenar. Uthuset och dasset står direkt på klipporna. På terrassen växer syrenbuskar, björnbärsbuskar och snöbär. Alldeles norr om bostadshuset växer en stor ek med en trädkoja i. Nedanför terrassen finns en öppen gräsyta, på tomten finns också två äppleträd. Bostadshuset står på en hög huggengranitgrund med cementfogar. Under delar av huset finns en källare. Ingång sker via en dörr som ligger i markplan på byggnadens södra gavel. Byggnaden har förmodligen samma stomme som fyrbostaden med stående spontade plank. Ingången är utbyggd och har en stenlagd trappa i granit. Några stenar verkar vara nya. Taket är ett sadeltak belagt med rött tvåkupigt lertegel. I krönet sitter en skorsten murad med gulbränt Höganäs tegel och försedd med ett profilerat krön. Fasaderna har locklistpanel där delar av panelen är samma som fyrbostaden. En del panel är utbytt och saknar profil. Hörnen har vitmålade rundade dekorationer med svarvad knopp som avslutning. Även omfattningar är vitmålade. På bottenvåningen finns två vitmålade tvåluftsfönster och två kvadratiska spröjsade fönster på övervåningen. Dörren år en pardörr med fyllningar och är svartmålad. Terrasserad tomt. Entre bostadshus.
Ventil i grunden. Hörnsten och rundad profil med svarvad knopp. Uthus/vedbod mot söder. Stormhake för att haspla fast dörrarna. 7. Uthus/vedbod Byggnaden har en regel konstruktion och står på huggna stenplintar som cementerade mot berget. Taket är ett pulpettak som är klätt med rött tvåkupigt lertegel. Fasaderna är klädda med faluröd locklistpanel med vita hörn och omfattningar. Ett stående rektangulärt vitmålat fönster med spröjs, fyra rutor. Ett kvadratiskt fönster med spröjs, fyra rutor. Två nytillverkade dörrar med liggande brädor som är svartmålade. På varje sida om dörrarna finns smidda järn för att haka upp dörrarna vid kraftig vind. 8. Dass Byggnaden är uppförd i en regel konstruktion och står på naturstensgrund som är dubbad i berget.taket är ett pulpettak med trp plåt. Fasaderna är klädda med faluröd locklistpanel.
Dass mot sydost. Dasset är dobbat i berget. Hamnen på södra sidan av ön En stensatt kajkant med sprängsten och natursten som hålls på plats av ett trästaket. Kajen är plankad. I vinkel ligger en gjuten ny kaj med stenkistor och som delvis är inklädd med tryckimpregnerat virke. På kajen står ett bord och en soffa tillverkat av omålat trävirke. 9. Uthus vid hamnen Byggnaden har använts för förvaring av segel. Huset är uppfört i en regel konstruktion och står på gjutna cement plintar. Uthuset har ett pulpettak som är täckt med svart tjärpapp. Fasaderna är klädda med faluröd panel på förvandring med vitmålade hörn och omfattningar. Vitmålade fönster med spröjsade rutor. På varje gavel finns en ingång. På norra sidan har dörren stående panel och på den södra gaveln en liggande panel, båda dörrarna är målade i en kromoxidgrön kulör. Södra dörren har ett hamrat trycke från 1900-talets början. Från uthuset vid hamnen leder en stensatt stig och på vissa ställen är det cementplattor till Lotsutkiken. Stensatt brygga som är plankad. Gjuten kaj.
Förråd för segel. Mot söder. Mot väster. 10. Lotsutkik Lotsutkiken består av tre byggnadskroppar. Den äldsta höga utkiken är uppförd 1894 samtidigt som fyren. Byggnaden har senare blivit tillbyggd i norr och slutligen finns en större tillbyggnad mot öster som tillkom på 1950-talet. Grunden består av en sprängsten och gjuten grund i 50-talsdelen. Utkiken har oregelbundet tak med fall åt tre håll som är täckt med svart tjärpapp. Murstocken ligger delvis utanpå byggnaden och skorstenen är inklädd med röd slät plåt. Tillbyggnadens sadeltak är täckt med grön tjärpapp. Fasaderna är klädda med faluröd locklistpanel med vita hörn och omfattningar. Fönstren i lotsutkiken är vitmålade tvåluftsfönster som är höga rektangulära och har spröjsade rutor med sex respektive fyra rutor. I den yngre tillbyggnaden finns det vitmålade tvåluftsfönster och fönsterluckor av träboard som är målade kromoxidgrön kulör. Dörren är klädd med stående panel och har ett trycke av koppar. I tillbyggnaden har dörren jalusipanel och ett trycke av hamrad plåt. Båda dörrarna är målade i en kromoxidgrön kulör. På östra sidan finns en moderna balkongdörr som är vitmålad. Runt tillbyggnaden löper ett nytt trädäck som är tillverkat av tryckimpregnerat virke. På tillbyggnaden sitter en vindflöjel med årtalet 1856. Invändigt finns runda kakelugnar på varje våningsplan och pärlspontpanel i tak och på väggar. Lotsutkik mot öster. Mot nordväst.
Hamrat trycke. Kopplat fönster med munblåst glas. Jalusipanel i dörren. 11. Uthus Byggnaden är uppförd i regel konstruktion och står på gjutna cementplintar. Sadeltaket är klätt med svart tjärpapp. Fasaderna är klädda med faluröd locklistpanel. Ett liggande spröjsat fönster och två moderna enlufts fönster som alla är vitmålade. Vindflöjel med årtalet 1959. 12. Jordkällare Det kan vara en äldre jordkällare som är moderniserad. Delvis byggd av natursten och cement. Taket är belagt med en platonmatta och sadeltak med trapetsplåt. Brunmålad dörr. 13. Dass Byggnaden står på gjutna cementplattor och har en regel konstruktion. Pulpettak täckt med trapetsplåt och skurlist och vindskivor är av trä och vitmålade. Fasaderna är klädda med faluröda stående brädor. Dörren har stående brädor som är målade med i en kromoxidgrön kulör. Över dörren finns ett litet rektangulärt fönster som är vitmålat.
Uthus. Jordkällare. Dass. Vedpanna i Lotsutkik. Kakelugn i Lotsutkik. Kakelugn på övervåningen till Lotsutkik. Vindflöjel med året 1856. Källor Bergman, Ulf: Från bondelots till yrkesman. Bianchini, Amadeus: Vikbolandet. Stockholm1919. Hillberg, Esbjörn: Fyrbesökshandboken.Norrköping 1999. Thunman,Dan: Sveriges Fyrplatser, en bebyggelsehistorisk dokumentation av f.d. bemannade fyrplatser anlagda under lotsverkets tid. Norrköping 2000. Muntliga uppgifter från mästerlotsen Carl Axel Färnstrand Norrköping och Inga Britt Gustafsson, Norrköping.
Kulturhistoriskt värde och motiv för byggnadsminnesförklaring Byggnadshistoriskt värde- Fyren är byggd av järnplåt som nitades samman gjorde att den kunde flyttas och sättas upp igen. Detta ansågs som en innovation då det gick fortare att bygga en fyr samt att man kunde ta ner och sätta upp den igen. Viskärs fyr har stått på två platser tidigare. Fyrbostaden och fyrvaktarbostaden kanske även lotsutkiken är byggda i en särskild stående spontad plankkonstruktion som var tät men också flexibel så till vida att den var lätt att plocka ner och flytta. Fyrvaktarbostaden har tidigare stått på Alen. Fyrbostädernas gedigna grundläggning med stora välhuggna granitblock gjorde att byggnaderna inte kunder rubbas vid hårda stormar. Även uthus och dass är dubbade i berget så att de står stadigt. Fyrboststaden hade en extra dörr mot söder så att man skulle kunna komma ut även när nordanvinden låg på. Båda fyrbostäderna har en profilerad panel och i hörnen en rundad hörnstav med svarvad knopp och rikt profilerad takfot samt med Höganäs tegel i skorstenen vilket särskiljer denna bebyggelse från övriga byggnader i skärgården. Lotsutkikens höga torn gjorde det möjligt att få bra utblick över sjön. Genom Lotsverkets noggranna dokumentation arkivering kan man följa hur Fyren och fyrvaktarbostaden har flyttats flera gånger innan de byggdes upp på Viskär vilket visar på en återanvändning som var vanlig inom Lotsverket. Socialhistoriskt värde Byggnaderna och rumsplanerna berättar om arbetsförhållanden och sociala skillnader. Fyrbostaden var både bostad och arbetsplats. Här bodde fyrmästaren och i ett av rummen var för fyrbiträdet när man hade en sådan. På övervåningen fanns fyrvakt rummet där den som var i tjänst vistades och varifrån man kunde gå ut till fyren. Fyrvaktarbostaden utgjorde ett mindre bostadshus. I alla husen finns den ursprungliga planlösningen med kakelugnar och pärlspont panel i tak och på väggar. Pedagogiskt värde Bebyggelsen på Viskär representerar en helgjuten miljö med alla komponenter såsom hamn, lotsutkik, byggnad för segelförvaring, fyr och fyrbostad, fyrvaktarbostad med dass, bodar och förråd, allt som ingick i livet på en fyrplats. Även invändigt finns kakelugnar kvar i alla bostäder och i fyrvaktarbostaden finns även rummet som användes som bakstuga för alla familjer. Odlingen med den skyddande muren berättar om de svåra livsvillkoren på ön. Teknikhistoriskt värde Utrustningen är borta i fyren men hålet i spiraltrappan berättar om lodet som drev urverk till linsapparaten. Fyrens nitade järnkonstruktion berättar om teknikinnovation som gjorde det enklare och billigare att bygga fyrar. Upplevelsevärde Lotsutkiken som ligger på Viskärs högsta punkt och Fyren med fyrbostaden som exponerar sig ut mot sjön ger med sin talande byggnadsform en upplevelse av skärgårdens karaktäristiska byggnader.
Sammanfattande värde Viskärs fyr med fyrbostad, fyrvaktarbostad samt lotsutkik med tillhörande uthus utgör en välbevarad helhet som kan ge en historisk bild av hur en fyr och lotsmiljö gestaltade sig i början av 1900-talet vad gäller byggnadsteknik, funktion och sociala förhållanden. Bebyggelsen har med sin autenticitet mycket att berätta om sin tid och om en expansiv period inom svensk sjöfarts historia. Viskär är genom sitt stora kulturhistoriska värde att betrakta som synnerligen märklig. Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen förklarar med stöd av 3 kap 1 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Viskär i Jonsbergs socken, Vikbolandet i Norrköpings kommun för byggnadsminne. I samband härmed meddelar Länsstyrelsen följande skyddsbestämmelser enligt 3 kap 2 nämnda lag. Förslag till avgränsning Hela Viskär utom den avstyckade sommarstugan.
Förslag till skyddsbestämmelser 1. Byggnaderna 1-13 får inte rivas eller flyttas. 2. Byggnaderna 1 - får inte byggas om eller till eller på annat sätt förändras. 3. Byggnaderna 1 4, 6-10 utvändiga fasadbeklädnad och fönster får inte bytas ut. 4. Ingrepp får inte göras i byggnaderna 1-4, 6-10 stomme. 5. Ingrepp i byggnad nr 1 2, 6,10 fasta inredning får inte ändras. Till fast inredning räknas dörrar, fönster, kakelugnar och bakugn, trappor, invändig panel samt glasrutor i fyren. 6. Byggnaderna 1 13 ska vårdas och underhållas så att dess kulturhistoriska värden inte minskar. Vård och underhållsåtgärder ska ske i samarbete med Länsstyrelsen. Åtgärder ska utföras med material och metoder som är anpassade till byggnadens egenart. 7. Det område som utgör skyddsområde och som avgränsas med strecklinje på kartan tillhör detta beslut och får inte bebyggas eller på annat sätt förändras. Området ska hållas i sådant skick att byggnadsminnets karaktär och utseende inte förvanskas. Om ändring av byggnadsminnet i strid mot meddelande skyddsföreskrifter kan anses påkallad av särskilda skäl, får Länsstyrelsen enligt 3 kap 14 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. meddela tillstånd därtill. Enligt 3 kap 21 nämnda lag tillämpas detta beslut även om det överklagas. Fastighetsunderhåll Byggnaderna ska ha ett ordinarie underhåll. Detta ska utföras med material och metoder som är anpassade till byggnadernas egenart. En vård och underhållsplan bör tas fram. Bevarande mål En målsättning bör vara att byggnadernas karaktär från 1900-talets början bevaras och synliggörs i byggnadernas yttre och inre.