# 2 1 februari 2013 Pris 40 kr Festmässa i Kölnerdomen Efter 13 år: Nya Cecilia klar Reflexion över framtidsmöte Predikningar under Trons år katolskt magasin
# 2 katolskt magasin 1 februari 2013 Årg 88. ISSN 1402-3385 Adress: Box 2038, 750 02 Uppsala (Besöksadress: S:t Olofsgatan 32 E) Tel: 018 13 61 40 E-post: redaktionen@katolsktmagasin.se Hemsida: www.katolsktmagasin.se Utges som tidning för Stockholms katolska stift av Stiftelsen Katolsk Kyrkotidning. styrelseordförande ansvarig utgivare Kjell Blückert redaktion Margareta Murray-Nyman (chefredaktör) margareta.murray-nyman@katolsktmagasin.se tel. 018 13 61 40 eller 070 321 06 35 Birgit Ahlberg-Hyse biahyse@bredband.net tel. 021 12 73 20 eller 0708 659 333 Utrikesansvarig Kaj Engelhart kajcaritas@hotmail.com tel. 070 771 12 95 Layout, hemsida, annonser Mattias Lindström mattias.lindstrom@katolsktmagasin.se tel. 018 13 61 41 eller 0733 500 168 Prenumeration, ekonomi Sofia Wahlstedt sofia.wahlstedt@katolsktmagasin.se tel. 018 13 61 42 Prenumerationspris: Sverige 340 kr Europa 450 kr, utom Europa 500 kr Pg 36 99 30-3, Bg 417-4926 Tryck: Wikströms tryckeri AB, Uppsala Nr 3 2013 utkommer 1 /3 2013. Manusstopp 8/2 2013. För icke beställt material ansvaras ej. omslagsbild: kardinal joachim meisner firar mässa i kölnerdomen. se reportage på sidan 7. foto: birgit ahlberg-hyse Ur innehållet Nya Cecilia på Kyndelsmässodagen sidan 4 Km i Köln: Alltid trötta. Alltid lyckliga. sidan 5 Storslagen Epifania i Kölnerdomen sidan 7 Världsunikt firande av Heliga Agata sidan 9 Mariasanktuarium i Zakopane byggt av böner och tacksamhet sidan 12 Åter till Kristus Konungen sidan 14 Kerstin Elworth reflekterar över framtiden utifrån ett Bilda-seminarium sidan 16 Trons år: Pater Ingmar Svanteson OSB inleder en föreläsningsserie sidan 18 Kultur: Lästips inför fastan sidan 20 Gunnar Redelius tolkar bildgåtor sidan 22 Utställningen Juden Jesus invigd sidan 23 Bok-, film- och musikrecensioner sidan 24 Kyrktorget: Elisabeth Andersson minns hjältarna sidan 27 Nyårsmässa i Malmö sidan 28 Besök på Kirchenzeitung i Köln sidan 29 Minnesord över P Gordian Słabon OSSPE, René Kieffer, Anders Carlberg sidan 30 Korsord sidan 36
ledare sid. 3 Vi måste hitta glädjen I höstas publicerades tredje och sista delen i påven Benedikt XVI:s bokserie om Jesus. Påven kallar den Prolog, och den handlar om Jesu allra första tid, från ängelns bebådelse till Maria och fram till Jesu ungdomsår. I samband med sin kommentar till originalversionen av bebådelseberättelsen skriver Benedikt XVI så här: I ängelns hälsning lägger man märke till att Maria inte hälsas med den sedvanliga hebreiska hälsningen shalom Frid vare med dig utan med den grekiska hälsningen chaire som också kan översättas med Var hälsad, som man gör i kyrkans bön till Maria som sammanställts av orden ur bebådelseberättelsen (jämför Luk 1:28, 42). Men ändå är det rätt att på detta ställe uppfatta den egentliga betydelsen i ordet chaire: Gläd dig! Med detta rop från ängeln kan vi säga att Nya testamentet egentligen börjar. Ordet dyker upp på nytt i den heliga natten, när ängeln talar till herdarna: Jag förkunnar er en stor glädje (Luk 2:10). Det dyker upp igen hos Johannes i apostlarnas möte med den uppståndne: De gladde sig när de såg Herren (Joh 20:20). I Jesu avskedstal hos Johannes finner vi en glädjens teologi som liksom visar upp djupet i detta ord. Jag skall se er igen, och då skall ni glädjas, och ingen skall ta er glädje ifrån er (Joh 16:22). Glädjen visar sig i dessa texter vara den Helige Andes egentliga gåva, Frälsarens sanna skänk. Med ängelns hälsningsord (chaire, Gläd dig ) anslås det ackord som genljuder tiderna igenom, tvärs genom kyrkans historia, och som likaså genljuder i namnet på hela den kristna förkunnelsen: Evangelium, det glada budskapet. Nya testamentet börjar med glädje. Den kristna förkunnelsen likaså. Men vart har glädjen tagit vägen idag, i det kristna Europa, i den kristna kyrkan? Vi tyngs av en dyster oro för framtiden, där den ekonomiska utvecklingen hemma och ute pekar nedåt. Pengar, arbete, välfärd, pensioner, skola, äldreomsorg är inte längre skenbart oantastligt trygga garantier för lycka och glädje. Kyrkan i stort sett alla kyrkor noterar sjunkande medlemstal och inkomster, brist på präster och ordensfolk och vikande inflytande på etik och politik. Lägg därtill ökande förföljelser mot kristna 100 miljoner är drabbade världen över i dag. Om vi skulle lyfta blicken från gruset, se mot horisonten och leta efter ljus? Påven pekar på en strimma av ljus långt där borta: något har skett i historien som inte kan dränkas av människors girighet och fanatism, dödsskräck och förakt för centrala värden, något som angår oss, mitt i vår trötthet och dysterhet. Glädje. Av någon anledning sammanfaller de dystra prognosernas år 2013 med Trons år. Den bästa förnyelsen av tron skulle vara en förnyelse av glädjen. Kaj Engelhart Att fira eller inte fira? Epifania Vi. Ordet är förrädiskt. Vilka är det som inkluderas och exkluderas? Veckan efter Trettondedag jul inleddes en serie om nya världsbilder på IDAG-sidan i Svenska Dagbladet: Några av oss har firat jul här i den kristna världen. Kopterna i Egypten gjorde det först i lördags, till synes mer religiöst än vi; här gick vi möjligen i en kyrka och hade kvar en krubba i pyntet. Men det var längesedan vi ägnade trettonhelgen åt de tre vise männen. Km:s redaktion firade Epifania i Köln. Byggandet av Kölnerdomen inleddes 1248 och då i syfte att hysa relikerna efter de tre vise männen, reliker som år 1164 överförts från Milano till Köln av den tysk-romerske kejsaren Fredrik Barbarossa. Hur ser det ut i dag? På trettondagen gick vi, drygt 5 000 personer, i procession fram till relikskrinet. Vi sjöng julsånger om Gottes Stern, stjärnan som från katedralen strålar ut över stad och vatten. Vi tände ljus. Vi var berörda. Utanför domen stod en grupp pojkar och flickor, utklädda till kungar, och samlade in pengar till barn i Tanzania. Över portar i närheten satt banderoller med texten 20*C+M+B+13. Alltså de tre vise männens initialer. Eller kanske ännu hellre uttytt som Christus Mansionem Benedicat, Må Kristus välsigna detta hem. (Banderollerna används i församlingar i Sverige också.) Så vilka syftar IDAG-sidans vi på? Multikulturalitet brukar annars uppfattas som ett honnörsord. Vänder sig Svenska Dagbladet bara till svenskfödda agnostiker i sina texter? Åtminstone katolikerna kommer att fortsätta fira Epifania, i Sverige såväl som i Köln.
sid. 4 aktuellt Nya Cecilia färdig efter 13 års arbete På kyndelsmässodagen, den 3 februari, kan stiftets församlingar ta den nya gudstjänstboken Cecilia i bruk. Därmed avslutas 13 års arbete för Katolska Liturgiska Nämnden, KLN. Ulf Samuelsson, stiftets musikkonsulent, är ledamot av både KLN och den grupp som har haft det musikaliska och praktiska ansvaret för Cecilia. Han berättar att man kommer att känna igen många av de hymner som har ingått i den gamla upplagan. Men det finns en hel del nyskrivet material och även psalmer och sånger som har hämtats utanför den katolska sfären. Vi har försökt få med det bästa ur olika traditioner och genrer och med olika svårighetsgrad. Några exempel är enkla sånger från Taizé och Lourdes, en innerlig Lina Sandellpsalm, engelska katedralsånger och latinska stamsånger med översättningar. I KLN:s uppdrag har också ingått att arbeta fram ett nytt missale, det vill säga en mässbok med liturgiska texter, delvis i nya översättningar. Och det är den delen av projektet som har fördröjt nya Cecilia, eftersom denna skulle innehålla delar ur missalet. Arbetet med nya översättningar inleddes år 2000 och i början av 2005 överlämnades de till Gudstjänstkongregationen i Rom. Då var bedömningen att församlingarna skulle få en ny Cecilia till första advent samma år. Men kongregationen ifrågasatte avsnitt i de svenska texterna eftersom en ny instruktion för liturgiska översättningar krävde att dessa skulle ligga närmare latinet än de gjort i den tidigare versionen, från 1987. I intervjuer i Km uttryckte både KLN:s dåvarande ordförande, msgr Lars Cavallin, och dess nuvarande, Nästan färdig! Tryckning och distribution av nya Cecilia har skett med minsta möjliga tidsmarginal. När denna bild togs för två veckor sedan hade KLN endast ett färdigt exemplar utan pärmar! Längst upp till vänster står Hans Hellström, förläggare på Veritas förlag. De övriga tillhör KLN: Ulf Samuelsson, Elisabeth von Waldstein och Erik Kennet Pålsson samt (sittande) Anders Piltz OP, Anders Ekenberg, syster Anna OSB och Maria Green. En ledamot, Conny Årlind, saknas på bilden. Anders Piltz OP, besvikelse över att diskussionerna om översättningarna drog ut på tiden. Först på sensommaren 2010 kom ett godkännande från Rom. Då bedömde KLN att nya Cecilia skulle kunna tas i bruk första advent 2012. Men det omfattande granskningsoch korrekturarbetet, och därtill tiden för tryckning, medförde att tidpunkten blev framflyttad till Kyndelsmäss 2013. Förseningen har ändå medfört fördelar, särskilt för psalmboksdelen, tycker Ulf Samuelsson. Vi har kunnat granska urvalet grundligare och hunnit skriva fler melodier till psaltarpsalmerna. Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse Fotnot: Kyriale är en samling med melodier till vissa av mässans sångpartier. Nya Cecilia innehåller drygt 500 hymner, ett kyriale på nära 100 nummer, en psaltardel med drygt 400 omkväden samt mässans böner och hänvisningar till texter för kyrkoårets alla sön- och helgdagar. Ungefär 170 psalmer har behållits från den första, ekumeniska, delen i vår tidigare psalmbok. Från andra delen finns omkring 170 kvar och till detta kommer cirka 190 nyinsatta psalmer, nyskrivna eller hämtade från andra sång- och psalmböcker. Förutom gudstjänstboken och missalet har nya koralböcker tryckts. Sammanlagt rör det sig om ett material på 3 000 sidor. Cecilia har tryckts i 18 000 exemplar. Samtliga böcker ges ut på Veritas förlag. Arbetet med de nya gudstjänstböckerna har gjorts av KLN på uppdrag av biskop Anders Arborelius. Det officiella överlämnandet till stiftet sker i domkyrkan på söndag kl 18:30 där biskopen, Anders Piltz och drygt 100 körsångare från domkyrkan och S:ta Eugenia medverkar.
utrikes reportage sid. 5 Alltid trötta. Alltid lyckliga. Km i Köln Välkommen till Ansgarwerk Köln! Sa verkets ledare, Prälat Günter Assenmacher, som mycket väl visste vad Katolskt magasin är för något. Vi unnar Km:s läsare att ta del av något av vad vi Birgit Ahlberg- Hyse och Margareta Murray-Nyman fick vara med om under tre innehållsrika dygn. Km har, precis som många andra organisationer, församlingar och kommuniteter i stiftet, tagit emot ekonomiskt stöd från Ansgarwerk alltsedan verket upprättades (inte helt klart när detta skedde men i vilket fall efter 1927). Inom redaktionen har vi länge sagt att det vore fint att få uppleva verket inifrån. När Prälat Assenmacher väl förstått via brev- och mejlkontakter vad vi önskade, gick det undan. Endast det bästa var gott nog och det slutade med en invit till firande av Epifania i Köln. Därmed vidtog tre intensiva dygn med informativ start i Prälat Assenmachers tjänstebostad ett stenkast från Kölnerdomen. Skulle vi hinna avbörda oss vår packning innan kardinal Meisner tog emot för utlovad intervju? Visst, tack vare att Rosemarie Nürnberg medhjälpare inom Ansgarwerk bland mycket annat visade vägen, kunde vi snart installera oss hos karmelitsystrarna på centralt belägna Siebenburgenstrasse. Världsarv. Kölnerdomen eller officiellt Hohe Domkirche St. Peter und Maria byggdes mellan 1248 och 1880. De två tornen är båda 157 meter höga vilket gjorde att domen blev världens högsta byggnad innan Washingtonmonumentet stod klart. En spiraltrappa på 509 trappsteg i södra tornet leder till utsiktsplattformen 98 meter ovan mark. Katedralen är listad på Unescos världsarvslista. Forts.
sid. 6 utrikes reportage Systrarna erbjöd all tänkbar hjälp: Sind Sie müde? Är ni trötta? Ja i ärlighetens namn var vi trötta men lyckliga. Genauso wie im Kloster. Immer müde, immer glücklich. Precis som i ett kloster alltså. Alltid trötta. Alltid lyckliga. Så var det då dags för möte med kardinalen men till vad som sas under den därtill avsatta timmen återkommer vi i ett kommande nummer. Ville vi delta i vesper och mässa tillsammans med Jerusalemsgemenskapen? Rosemarie Nürnberg som förresten planerar en bok om Heliga Birgitta, Birgitta är alldeles för lite känd i Tyskland trots att hon är Europas skyddshelgon tog oss med till Gross Sankt Martin, den kanske vackraste av Kölns många romanska kyrkor. Trettiotalet bröder och systrar, och kanske 200 gudstjänstdeltagare därutöver, firade en liturgi i skärningspunkten mellan den västliga och den östliga kyrkan. Fraternitetens medlemmar brukar säga att det är en del av deras kallelse att evangelisera genom skönheten. Gudstjänsterna gav en stark upplevelse av innebörden i detta. Central plats i Kölnerdomen. De heliga tre konungarnas reliker finns i ett skrin vid högaltaret där trettondagens mässfirande avslutas. De tre ljusen i förgrunden bär konungarnas respektive initialer: Caspar, Melchior och Balthazar. Köln är känt för sina museer men vi insåg snart att programmet var fulltecknat dessa förutan. Prälat Assenmacher hade, som en av de tolv domkapitularerna, nycklar till annars oåtkomliga utrymmen i Kölnerdomen, högst upp under valven och längst ner i underjorden. En stor del av lördagen gick åt till guidning av die Schwedischen Damen och vi kände oss privilegierade. Om söndagens gudstjänster berättas här intill och på ledarsidan. (Vilken ORGANISATION! Men så flöt också allt lekande lätt, det fanns plats för både leenden och improvisationer.) och mellan de två pontifikalmässorna hann vi med ett besök hos från Uppsala utvandrade och till Köln inflyttade jesuitpatern Franz Holin Dagarna i Köln avslutades med besök hos kollegerna på Kirchenzeitung (mera om det på sidan 29), vandring med vår värd längs Rhen (där en och annan blomma redan tittade fram) och utvärdering. Våra väskor var inte precis lättare när vi återvände till Sverige. Praktverk om Kölnerdomen, diverse andra böcker, tidningar av olika slag, cd-skivor och kylskåpsmagneter garanterade att vi från Km:s redaktion också framgent kommer att ha Köln och Ansgarwerk i våra hjärtan. Text: Margareta Murray-Nyman Foto: Birgit Ahlberg-Hyse Här inleder vi en serie artiklar under den samlande rubriken Km i Köln. Km i Köln Kommande nummer kommer att innehålla mera om Ansgarwerk Köln, ett Heliga rum från Kölnerdomen, porträtt på kardinal Joachim Meisner porträtt på pater Franz Holin S.J. Ansgarwerk Köln är ett av fyra Ansgarwerk i Tyskland. De övriga ligger i Osnabrück, München och Münster. Verkens ansvariga möts varje år, går igenom de ansökningar om stöd som inkommit och kommer överens om vad respektive verk ska svara för.
utrikes reportage sid. 7 Km i Köln Trettondag i Kölnerdomen atmosfär, särskilt när han efter mässan tar en mikrofon och anropar olika grupper i folkhavet. De kommer från öst och väst i ärkestiftet och jublar vartefter han nämner deras hemorter. På kvällen tillägnas de heliga tre konungarna ännu en mässa som slutar i en procession, med kardinalen i spetsen, upp till relikskrinet vid högaltaret. Och vi blir välsignade här, tusentals människor. Långt efter det att kardinalen, biskoparna, domkapitularerna och de övriga prästerna har försvunnit ut i sakristian rör sig kyrkfolket sakta framför altaret i enskilda böner och ljuständning. Uppsluppet vid mässans slut. Kardinal Joachim Meisner vänder sig till folkhavet i Kölnerdomen med glada tillrop, efter att ha bjudit upp en grupp barn som medverkar med kungakronor, Betlehemsstjärnor och dikter. Nere i kyrkan står kören kvar. Adeste Fideles. Vi känner sången som Dagen är kommen. Den har fått olika verser under seklernas lopp men ursprunget skrev den engelske franciskanen John of Reading i början av 1300-talet. Vi stämmer in i 700 år av tillbedjan. Epifania, trettondagen, firas stort i hela den katolska världen. Men en speciell festglans får högtiden i Kölnerdomen där det gyllene skrinet vid högaltaret omsluter de heliga tre konungarnas reliker. Kölnerdomen kallar med malmklang. Den äldsta av de tolv klockorna heter Trekungaklockan, ett passande namn. Den installerades 1437 när de tre konungarnas reliker redan hade funnits i kyrkan i nära 200 år. Gripna av denna långa obrutna katolska historia deltar vi i mässor som vi visserligen i liturgi känner igen från våra hemförsamlingar men som i storlek, skönhet och ceremoniell ståt överträffar allt i en katolsk glesbygd. Inför högmässan har de 5 000 sittplatserna varit upptagna i flera timmar, men de rödrockade kyrkvärdarna släpper in folk till dess att sidoskeppens ståplatser är fyllda. Körsången under de gotiska valven är magnifik. Ingångsprocessionen ringlar lång. Huvudcelebrant är kardinal Joachim Meisner, ärkebiskop av Köln. Som medcelebranter har han sju biskopar, tolv domkapitularer och ytterligare 40 präster. Kardinal Meisner har fyllt 79 år men hans röst är stark när han predikar om de heliga konungarna som föredömen för oss i sin trohet mot Jesusbarnet. Hans auktoritet går inte att ta miste på. Samtidigt sprider han en familjär Fullpackat. Kölnerdomen har 5 000 sittplatser och de intas flera timmar före högmässan på trettondagen. Men det finns gott om plats för dem som orkar stå. Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse
sid. 8 utrikes utrikesnotiser Katolskt nej till dödsstraff i Indien De katolska lekmannaorganisationerna i Indien avvisar dödsstraff och även kemisk kastration av våldtäktsmän. Dödsstraff och kastration är inte förenliga med den kristna ståndpunkten, säger Catholic Secular Forum med säte i Bombay. Regeringen avser att låta lagen bli en reaktion på fallet med den 23-åriga studentskan som i mitten av december våldtogs i Delhi av fem unga män och som senare dog av följderna av våldtäkten. I sitt memorandum till den indiska regeringen kräver kristna organisationer att sexuell upplysning införs som obligatoriskt ämne i de statliga skolorna. För att bekämpa våldtäkterna måste elevernas mentalitet förändras och betoningen ligga på likaberättigande för kvinnor och män. (Vatikanradion/fides) Nationellt kyrkoråd planeras i Egypten De olika kristna kyrkorna i Egypten planerar att grunda ett nationellt kyrkoråd. Det uppger presstjänsten Fides. Detta har blivit möjligt tack vare den ekumeniska andan hos den nye koptiske påven Tawadros II, säger den koptisk-katolske hjälpbiskopen i Alexandria, Boutros Fahim Awad Hanna. Betydelsen av ett nära samarbete i ett sådant råd har ökat mot bakgrund av den arabiska våren. Initiativet skall bidra till att ge de egyptiska kristna större genomslagskraft i politiken och samhällslivet, hoppas initiativtagarna. (Vatikanradion/fides) Påvens förre butler får sjukhusjobb Påvens förre butler, Paolo Gabriele, som släpptes från fängelset strax före jul efter avtjänat straff för att ha läckt känsliga påvliga dokument till media, har fått arbete på en filial till Vatikanens sjukhus Bambino Gesu. Den nyöppnade avdelningen, nära Basilica Sao Paulo fuore le mura, är inriktad på öppenvård för barn och kommer inom kort att också omfatta ett forskningscentrum kring barnsjukdomar. Gabriele får även hjälp med bostad, eftersom hans hustru och tre barn varit tvungna att flytta från sin nuvarande lägenhet i Vatikanen. Den 22 december besökte påven sin tidigare medhjälpare i fängelset för att ge honom sin förlåtelse. Vatikanens talesman fader Federico Lombardi sade att påvens besök var "en faderlig gest mot en person som påven delade en daglig familjär förtrogenhet med i många år. (Catholic News Agency) Ordinariaten växer men långsamt Larry Gipson var åren 1982 1994 domprost vid katedralen i Birmingham i USA och därefter föreståndare för den största episkopalkyrkan i USA, den i Houston. Efter pensioneringen år 2008 lämnade Gipson episkopalkyrkan. Han är nu en av de 69 kandidater som det nordamerikanska ordinariatet förbereder för prästvigning. Under år 2012 prästvigdes 27 före detta anglikaner i Nordamerika. I det engelska ordinariatet finns nu drygt 80 präster. Ytterligare två prästvigningar förbereds inom det australiensiska ordinariatet. Sammanlagt har de tre ordinariaten nu 4 000 medlemmar, bland dem åtta före detta biskopar. Det kan vara roande att veta att den tidigare presidenten Georg H.W. Bush och dennes hustru Barbara hörde till Gipsons församlingsmedlemmar i Houston. (Catholic News Agency) Påven twittrar på latin Det var förstås väntat: Efter att ha fått mer än 2,5 miljoner följare på det sociala nätverket Twitter inom loppet av en månad, har nu påven också öppnat ett twitterkonto på latin. Sedan tidigare hade Benedikt XVI åtta Twitter-konton, för att kunna kommunicera på engelska, tyska, franska, polska, italienska, spanska, portugisiska samt arabiska. För den som vill följa påvens inlägg på latin är kontonamnet @Pontifex_ln. Gott om seminarister i Norden Vid Nordiska biskopskonferensens möte i september, konstaterades att Katolska kyrkan i Norden växer och att också kallelserna till prästämbetet och ordenslivet är fler än för något decennium sedan. Vid biskopssynoden i Rom en månad senare lyfte påven Benedikt XVI särskilt fram Norge som ett land för förnyelse: Där vi inte kunnat vänta detta, ser vi nu hur Herren Jesus är närvarande fullt ut. I hela Norden finns i dag omkring 282 000 registrerade katoliker. 31 kandidater förbereder sig för prästvigning. I förhållande till antalet invånare är detta fler än på många andra håll i Europa. I exempelvis Wiens ärkestift finns 30 seminarister på 1,3 miljoner katoliker. I Sverige finns nio seminarister som hoppas bli sekularpräster. Åtta förbereder sig för prästvigning inom någon av de olika ordnarna. Antalet registrerade katoliker är 103500. Norge har nio seminarister, antalet registrerade katoliker uppgår till 115 600. Danmark har två seminarister på 40 400 katoliker. I Finland finns två seminarister på 11 900 katoliker och Island har en seminarist på 10 500 katoliker. Till detta ska läggas 18 kandidater i Danmark, och 15 i Finland, som utbildas för prästvigning inom neokatekumenatet. Hur många systrar som ser fram emot ordensliv är inte helt klart men tydligt är att de kontemplativa kallelserna är fler än de apostoliska. (Fredrik Heiding S.J. i The Tablet)
utrikes reportage sid. 9 Årets höjdpunkt. Heliga Agatas reliker är medelpunkten i en av de största helgonfesterna i världen Sant Agatas fest i staden Catania på Sicilien. Nu kommer Sant Agata! Viva Sant Agata viiiiva, viiiiva! Den unge mannen klappar i händerna och ropar högt när processionen till Heliga Agatas minne på italienska blir det Sant Agata närmar sig. Ett par meter längre bort står tre äldre kvinnor som är klädda i svart från topp till tå, de gör korstecknet, de gråter. Alldeles intill kvinnorna lyfter en pappa upp sin dotter på axlarna. Hon ropar högt: Titta, titta, nu kommer Sant Agata! Men bara de som står allra närmast hör vad hon säger för nu är Heliga Agata i antågande, helgonet man väntat så länge på. På Siciliens östra kust ligger Catania och i dess historiska centrum rör sig ett hav av människor. Kvinnor och män av alla åldrar strävar febrilt efter att komma närmare, röra vid helgonet eller åtminstone få en glimt av stadens skyddspatron. Varje år blir myndigheterna lika häpna över att alla blir så berörda. Helgonfesten utgör en berusande mix av religion, folklore, traditioner, historia. Fråga vilken som helst Cataniabo, ung eller gammal, om vad firandet av Sant Agata betyder för honom eller henne. Sannolikt blir svaret detsamma: Tutto! På svenska: Allt! Agata föddes år 230 i en förmögen och inflytelserik familj. 21 år gammal spelade hon redan en framträdande roll, hon undervisade barnen inför dopets och konfirmationens sakrament. Det var vid denna tid som den romerske prokonsuln Quintianus kom till Catania för att Forts.
sid. 10 utrikes reportage Hedersuppdrag. Höjdpunkten på festivalens första dag är när olika yrkesgrupper i staden bär enorma och rikt utsmyckade vagnar (cannelore) i procession till S:ta Agatas ära. Och överallt påminns om vem som är festligheternas centralgestalt. genomföra Kejsar Decius edikt där det krävdes att de kristna avsade sig sin tro. Prokonsuln förälskade sig i Agata. När han insåg att den hängivna unga kvinnan inte ämnade förneka sin tro beordrade han att hon skulle kastas i Catania fängelse. Hon dömdes till spöstraff, hennes ena bröst (möjligen båda) slets bort med tänger. Agata dog i fängelsecellen den 5 februari 251. Detta brutala vittnesbörd om hårt prövad tro utgör bakgrunden till Italiens största helgonfest vad antalet deltagare beträffar. I hela världen lär bara Stilla veckan i Sevilla och firandet av Corpus Domini i Peru dra till sig fler människor. Firandet av Sant Agata tros ha inletts omkring år 1126. År 2008 fick festligheterna kring Sant Agata en utmärkelse från UNESCO för sin kulturella betydelse för mänskligheten. Festligheterna sträcker sig över tre dagar och påbörjas den 3 februari. Stadens invånare är lika engagerade som alla tillresande. Centrum i staden är som vanligt kraftigt upplyst. Belysningen ändras för varje år men effekten är alltid densamma: förtrollande! Första dagen är gatorna packade inför cannalore-processionen cannalore är omsorgsfullt iordningställda vagnar som dekorerats med religiösa symboler. Dessa vagnar kan väga upp till 900 kilo, men de saknar hjul. Ibland fyra, ibland tolv, män lyfter upp de sammanlagt elva vagnarna på sina skuldror för att föra dem runt staden. För de olika cannelore svarar olika yrkesgrupper: snickare, slaktare, trädgårdsmästare etcetera. Att bära på vagnarna är en plåga för både rygg och axlar, ja egentligen för hela kroppen. Men det här är en prestigefylld
utrikes reportage sid. 11 Final. Den 18 ton tunga vagnen med S:ta Agata förs genom stadens gränder på festivalens avslutande dag. Stadens nuvarande ärkebiskop, Salvatore Gristina (till vänster), och hans företrädare, Luigi Bommarito (till höger) gläder sig tillsammans med folket. uppgift, det är som det ska att svetten rinner. Belöningen låter inte vänta på sig: applåder och åter applåder. Firandets andra dag är det mera känslosamt. 4 februari firas Messa dell Aurora, morgonmässan, i Catanias katedral. Fromma medborgare klädda i vita skjortor har packat ihop sig i katedralen. Den som inte slår läger utanför kyrkan över natten kommer knappast in. De som lyckas får vara med om något storslaget. Sant Agata vilar i en rikt utsmyckad glaskista på toppen av en fercolo, en vagn som väger 18 ton. Hängivna deltagare viftar med vita näsdukar, jublar och sjunger: Viva Sant Agata, Viva Sant Agata... vi älskar dig! Utanför kyrkan trängs ett oändligt antal människor i väntan på att Agata ska komma ut och processionen runt Catania ta sin början. Minuterna innan hon blir synlig är magiska. Hela området vibrerar av spänning, fromhet, tro. Ett helt år har man väntat, nu tar känslorna över. På kvällen exploderar fyrverkerierna. En halv miljon en miljon? människor fyller gatorna i Catania och ser upp mot ett unikt skådespel. Men än är det inte över. Tredje dagen slutar festligheterna med årets löparevenemang. De av stadens ynglingar som hedras med att transportera den enorma vagnen med Agata, banar sig väg genom de trånga gränderna i utkanten av Catania. De är genomsvettiga innan skådespelet tar slut och de lyckats ta sig uppför den sista branta sträckan och når Salita di San Giuliano. Halvvägs mot målet kan de som är med, om de har tur, höra sången från de benediktinnunnor som har sitt kloster intill vägen. Systrarnas melodiska musik blir till en svanesång för Agata. Snart försvinner hennes vagn ur sikte. Det gör också de glittrande stjärnorna från de avslutande fyrverkerierna som lyst upp kvällen vid Piazza Borgo. Text: Jesper Storgaard Jensen Översättning: Margareta Murray-Nyman, Sofia Wahlstedt Foto: Fabrizio Villa
sid. 12 tema: Polen I den andra artikeln om Mariasanktuarier i trakterna kring Krakow i södra Polen framträder en helgedom som är tillägnad Vår fru av Fatima och som är ett rörande uttryck för kärleken till påven Johannes Paulus II. En byggnad av böner och tacksamhet Den 13 maj 1981 blev påven Johannes Paulus II utsatt för ett mordförsök på Petersplatsen i Rom. I tacksamhet för att han överlevde byggdes i Krzeptówki i Zakopane ett sanktuarium som han själv kunde välsigna. Attentatet skedde samma datum och vid samma tidpunkt på dagen som Jungfru Maria för första gången, 1917, hade visat sig för tre barn i Fatima i Portugal. Barnen hade uppmanats att offra allting till Gud som gottgörelse för människors synder och att be en novena till den obefläckade jungfrun för att uppnå fred i världen. Jungfrun kom tillbaka samma dag i varje månad under det året och allt flera hörde talas om uppenbarelserna. Den 13 oktober, som skulle bli den dag då hon visade sig för sista gången, lär 60 000 personer ha varit där och upplevt ett underligt himlafenomen som senare omtalades som att solen dansar på himlen. Efter denna händelse har Fatima blivit en stor pilgrimsort och en staty av Fatimamadonnan står nu i många kyrkor i världen. 1961 kom hon till Den obefläckade jungfruns kapell i Krzeptówki i Zakopane, som en gåva av biskopen i Fatima till kapellets tioårsjubileum. Statyn välsignades av biskopen i Kraków, Karol Wojtyla, sedermera påven Johannes Paulus II. Därmed fanns ett nära samband mellan honom, Fatimamadonnan och de fromma i Zakopane. Tacksamhetens byggnad. Vår Fru av Fatima sanktuarium ligger på en höjd i Krzeptówki i utkanten av Zakopane. En Mariamedalj är inmurad under varje sten i grunden. Där finns även en rosenkrans som Johannes Paulus II har skänkt. På bilden ser vi en av områdets två påvestatyer. När informationen om mordförsöket gick ut över världen pågick en rosenkransbön i kapellet i Zakopane. Redan samma kväll, när påven hade kommit till sjukhus och utgången var oviss, bestämde de bedjande att de skulle komma till kapellet varje dag och be Apel Jasnogorski till Maria i Czestochowa, en traditionell polsk bön i nöd, så länge påven var kvar på sjukhuset.
tema: Polen sid. 13 Rik interiör. Snidade ornamenteringar fyller kyrkorummets alla ytor. Kyrkan är byggd 1990 men i en stil som ger intryck av en högre ålder. Det gäller även fönstret med sin infattning såsom i kyrkor från betydligt äldre tider. Unik bild. Fönstret visar upphovet till Vår Fru av Fatima sanktuarium: mordförsöket på påven Johannes Paulus II på Petersplatsen 1981. Samtidigt beslutades att om Gud lät påven leva skulle ett Mariasanktuarium byggas som ett tacksamhetsbevis. Påven överlevde och därmed påbörjades planeringen av Vår Fru av Fatima sanktuarium som skulle ersätta Den obefläckade jungfruns kapell. Det stod färdigt 1990 och sju år senare kom påven för att välsigna det. I predikan tackade han för alla böner och för troheten mot löftet att bygga ett sanktuarium. Vår Fru av Fatima ligger på en höjd i Krzeptówki, i utkanten av Zakopane, och är byggt i en sluten tältliknande form på en bastant stengrund. Byggnadens interiör är imponerande, helt i trä och dominerad av ett jättelikt kor där Fatimamadonnan står högt i korbågen. Väggar, pelare, balustrader och korbänkar är rikligt ornamenterade. Flera små altare pryder långsidorna. Ett fönster, vackert i både färg och komposition, skildrar det ögonblick då påven Johannes Paulus II tas om hand efter mordförsöket. Nederdelen av fönstret skyms av en plansch med ett fotografi från 1997 då påven konsekrerade kyrkan och en text som återger hans ord vid tillfället. För de fromma i Zakopane har planschen säkert en stor betydelse men besökare som häpnar över kyrkorummet bör få se fönstret oförvanskat, som en kraftfull och originell påminnelse om upphovet till helgedomen. Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse Fotnot Området omkring sanktuariet beräknas vara färdigt 2017, till 100-årsminnet av Mariauppenbarelserna i Fatima. Det ska omfatta bland annat ett museum med reliker av Salige Johannes Paulus II och samlingslokaler för trosfördjupning. Bild med valspråk. Ingången till området kring sanktuariet kröns av en medaljong med Fatimamadonnan och påven Johannes Paulus II:s valspråk, Totus tuus, helt och hållet din, vilket syftar på hans oreserverade tillit till Jungfru Maria. Årtalen 2009-2017 betyder att man ber en novena över nio år med olika intentioner för varje år, fram till 100-årsminnet av Mariauppenbarelserna i Fatima.