PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL



Relevanta dokument
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 67/2008 rd. Rådets direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung,

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 58/2010 rd. I denna proposition föreslås att varumärkeslagens

t. Nuläge och föreslagna ändringar RP 98/2000 rd

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 192/2013 rd. 93/109/EG som gäller rösträtt och valbarhet. där de inte är medborgare. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 januari 2014.

RP 28/2010 rd. Universitetslagens 75 har samma innehåll som motsvarande särskilda bestämmelser som gäller Helsingfors universitetets rättigheter

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Inrikesminister Ville Itälä

RP 177/2007 rd. fronttillägg när det gäller skyldighet att anmäla förändringar som kan inverka på förmånen.

RP 32/2009 rd. Lagen avses träda i kraft sommaren 2009.

RP 203/2009 rd. I propositionen föreslås det att 98 i lagen om statens pensioner ändras så att för militärpensioner

EUROPAPARLAMENTET ***I EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT. Konsoliderat lagstiftningsdokument. 11 februari 2004 EP-PE_TC1-COD(2002)0061

från sparande i form av räntebetalningar)

Minister Johannes Koskinen

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice

I Finland består säkerhetsupplagen av olja av statens säkerhetsupplag av olja, som ägs av Försörjningsberedskapscentralen,

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

DOMSTOLENS DOM (fjärde avdelningen) den 14 juli 2005 *

RP 363/2014 rd. I propositionen föreslås det att mervärdesskattelagen

Europeiska unionens officiella tidning L 367/23

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03)

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 28/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utövning av veterinäryrket

RP 141/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om skydd för växters sundhet

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 7/2005 rd

RP 89/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 28 i lagen om försäkringsförmedling

Svensk författningssamling

RP 79/2008 rd. ansvariga för betalning av farledsavgiften.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 210/2010 rd. Lagen avses träda i kraft samtidigt med de ändringar som för närvarande görs i postlagstiftningen

RP 92/1999 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 64 vägtrafiklagen

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

RP 17/2011 rd. som föreskrivits vara verkställbara i rådets förordning om gemenskapens växtförädlarrätt

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 172/2007 rd. att skydda sig mot sådana ränte- och valutarisker som är förenade med ränteutjämningsverksamheten.

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 lagen om skattelättnader för gravt handikappade företagare

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Minister Leena Luhtanen

U 43/2011 rd. Trafikminister Merja Kyllönen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Kommunikationsminister Leena Luhtanen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET. enligt artikel andra stycket i EG-fördraget

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT Givet 1 (17) Liggarnr 2809 Diarienr 2333/1/03

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

RÅDETS DIREKTIV 2001/115/EG

RP 191/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 d i lagen om beskattningsförfarande

PARLAMENTET OCH RÅDET FÖRLIKNINGSKOMMITTÉ. Överenskommelse om tredje järnvägspaketet

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Lag om ändring och temporär ändring av yrkeshögskolelagen. 3 Yrkeshögskolornas självstyrelse och medlemmar

RP 87/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om en lokal avdelning av den enhetliga patentdomstolen i Finland

Anmälan mot Konungariket Sverige

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

Omsorgsminister Osmo Soininvaara

RP 225/2006 rd. till nämnda rättsakter och bemyndiganden att föreskriva om nationella undantag. Lagarna avses träda i kraft den 11 april 2007.

RP 87/2008 rd. av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

Lagen avses träda i kraft den 1 juni 2017.

Statens räddningsverks föreskrifter om erkännande av behörighetsgivande utländsk utbildning m.m.

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 27 maj 2013 (28.5) (OR. en) 10126/13 DENLEG 52 AGRI 339

RP 148/2000 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag tilllag om ändring av gruvlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 51/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om alterneringsledighet

RP 23/2010 rd. I denna proposition föreslås att den nya lagen om bostadsaktiebolag ändras så att aktielägenheter

RP 211/2006 rd. i det sjätte mervärdesskattedirektivet. I domen fastställs således att samma bestämmelser

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

RP 82/2011 rd. som trädde i kraft vid ingången av maj Lagen avses träda i kraft vid ingången av 2012.

KOMMISSIONENS DELEGERADE DIREKTIV.../ /EU. av den

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Lag. om ändring av mervärdesskattelagen

RP 329/2010 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET ENV 383 CODEC 955

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 38/2016 rd. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

Förslag till ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2008:2) om modersmjölksersättning och tillskottsnäring

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Dagordningspunkt 3 (lagstiftningsöverläggningar) Rubrik: Förslag till direktiv om en europeisk skyddsorder Riktlinjedebatt

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Transkript:

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 10 lagen om genomförande av en generell ordning för erkännande av examina inom Europeiska gemenskapen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om genomförande av en generell ordning för erkännande av examina inom Europeiska gemenskapen ändras så att det inte för erhållande av behörighet eller rätt att utöva yrke kan krävas att sökanden genomgår lämplighetsprov eller anpassningstid, om sökandens arbets- eller yrkeserfarenhet eller utbildning täcker skillnaden mellan sökandens yrkesförberedande utbildning och de finländska kraven på utbildning eller mellan uppgifterna i det yrke som sökanden utövar och de finländska yrkesuppgifterna. Det föreslås också i lagen en bestämmelse om förfarandet vid beslut om behörigheten för en arkitekt- eller byggnadsarkitekttjänst eller -uppgift, när sökanden inte har sådan examen som automatiskt medför behörighet. Orsaken till de föreslagna ändringarna beror är den att Europeiska gemenskapens lagstiftning om erkännande av examina har ändrats. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att den har antagits och blivit stadfäst.

2 MOTIVERING 1. Nuläge och föreslagna ändringar 1.1. Nuläge I lagen om genomförande av en generell ordning för erkännande av examina inom Europeiska gemenskapen (1597/1992), nedan lagen om erkännande, bestäms om den behörighet för en tjänst eller uppgift och den rätt att utöva ett yrke i Finland som följer av sådana examensbevis, utbildningsbevis och andra dokument som påvisar formell behörighet som avses i Europeiska gemenskapens bestämmelser om en generell ordning för erkännande av examina, nedan gemenskapens bestämmelser om erkännande. Med gemenskapens bestämmelser om erkännande avses rådets direktiv om en ordning för erkännande av examina dvs. rådets direktiv 89/48/EEG om en generell ordning för erkännande av examensbevis över behörighetsgivande högre utbildning som omfattar minst tre års studier och rådets direktiv 92/51/EEG om en andra generell ordning för erkännande av behörighetsgivande högre utbildning, en ordning som kompletterar den som föreskrivs i direktiv 89/48/EEG samt kommissionens, i fråga om det senare, kompletterande direktiv 94/38/EG, 95/43/EG, 97/38/EG och 2000/5/EG. I 5 och 6 lagen om erkännande föreskrivs om när det är möjligt att ställa tilläggskrav för att sökanden skall erhålla berörighet eller rätt att utöva ett yrke. Enligt 5 kan det krävas att sökanden har arbets- eller yrkeserfarenhet i branschen, om sökandens utbildning är minst ett år kortare än den utbildning och praktik som krävs i Finland. Enligt 6 1 mom. kan det krävas att sökanden skall genomgå lämplighetsprov eller anpassningstid, om sökandens utbildning väsentligt avviker från den utbildning som krävs i Finland eller då arbetsuppgifterna i tjänsten, uppgiften eller yrket i Finland väsentligt avviker från uppgifterna i det yrke som sökanden utövar eller har utbildning för. Enligt 6 4 mom. kan anpassningstid eller lämplighetsprov dock inte krävas, om det av sökanden krävs sådan yrkeserfarenhet som nämns i 5. I rådets direktiv 85/384/EEG om det ömsesidiga erkännandet av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis på arkitekturområdet, däribland åtgärder för att underlätta ett effektivt utnyttjande av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster, nedan arkitektdirektivet, bestäms om erkännande av examina inom arkitekturområdet. Enligt direktivet skall de examina inom arkitekturområdet som uppfyller de i arkitekturdirektivet angivna kraven erkännas. En förteckning över de examina som skall erkännas publiceras regelbundet i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. I 10 lagen om erkännande bestäms att de examina som avses i gemenskapens lagstiftning medför behörighet, om arkitekt- eller byggnadsarkitekt är behörighetsvillkor för en tjänst eller uppgift i Finland. 1.2. Föreslagna ändringar Gemenskapens bestämmelser om erkännande och arkitektdirektivet ändrades 2001 genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/19/EG om ändring av rådets direktiv 89/48/EEG och 92/51/EEG om den generella ordningen för erkännande av yrkeskvalifikationer och av rådets direktiv 77/452/EEG, 77/453/EEG, 78/686/EEG, 78/687/EEG, 78/1026/EEG, 78/1027/EEG, 80/154/EEG, 80/155/EEG, 85/384/EEG, 85/432/EEG, 85/433/EEG och 93/16/EEG om yrkena sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandläkare, veterinär, barnmorska, arkitekt, farmaceut och läkare. I gemenskapens bestämmelser om erkännande infördes genom direktiv

3 2001/19/EG en bestämmelse enligt vilken värdmedlemsstaten, om den ämnar kräva att den sökande slutför anpassningstid eller genomgår ett lämplighetsprov, först skall kontrollera om de kunskaper den sökande har tillägnat sig genom sin yrkeserfarenhet är sådana att de helt eller delvis täcker den väsentliga skillnaden mellan sökandens utbildning eller yrkesuppgifter och värdmedlemsstatens krav. Denna skyldighet föreslås bli intagen i 6 4 mom. lagen om erkännande. Enligt momentet skall anpassningstid eller lämplighetsprov inte kunna krävas på grund av innehållsmässiga skillnader i utbildning eller arbetsuppgifter, om sökandens arbets- eller yrkeserfarenhet eller den tilläggsutbildning som sökanden erhållit täcker skillnaden. I arkitektdirektivet infördes genom direktiv 2001/19/EG en bestämmelse enligt vilken medlemsstaterna skall granska sådana utbildnings-, examens- och andra formella behörighetsbevis som den sökande erhållit utanför Europeiska unionen, när de har erkänts i en medlemsstat, samt sådan utbildning eller yrkeserfarenhet som den sökande skaffat i en medlemsstat. Medlemsstatens beslut skall meddelas inom tre månader räknat från den dag då den sökande inkom med en fullständig ansökan. På grund av den nämnda bestämmelsen föreslås en ändring av 10 lagen om erkännande. De examina som enligt arkitektdirektivet skall erkännas utan tilläggskrav medför enligt förslaget alltjämt behörighet för en tjänst eller uppgift där det krävs arkitekt- eller byggnadsarkitektexamen. Dessutom bestäms enligt förslaget att beslut om den behörighet som en annan arkitektexamen som omfattas av gemenskapens lagstiftning medför skall fattas av utbildningsstyrelsen i enlighet med lagen om erkännande. Bestämmelsen skall tillämpas när arkitektexamen har avlagts utanför Europeiska unionen och en medlemsstat har erkänt examen. Bestämmelsen skall också tillämpas på en sådan arkitektexamen som avlagts i en medlemsstat och på vilken gemenskapens arkitektdirektiv inte tillämpas. För att en sökande skall erhålla behörighet kan det vid behov ställas sådana tilläggskrav som anges i 5 eller 6 lagen om erkännande. Sökandens arbets- och yrkeserfarenhet och tilläggsutbildning skall beaktas enligt 6 4 mom. 2. Propositionens verkningar Propositionen har inga ekonomiska eller andra betydelsefulla verkningar. 3. Beredningen av propositionen Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid undervisningsministeriet. I beredningen har finansministeriet och utbildningsstyrelsen hörts. 4. Ikraftträdande Lagen föreslås träda i kraft så snart som möjligt efter det att den har antagits och blivit stadfäst. Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs Riksdagen följande lagförslag:

4 Lagförslagen Lag om ändring av 6 och 10 lagen om genomförande av en generell ordning för erkännande av examina inom Europeiska gemenskapen I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen den 30 december 1992 om genomförande av en generell ordning för erkännande av examina inom Europeiska gemenskapen (1597/1992) 6 4 mom. och 10, sådana de lyder, 6 4 mom. i lag 579/1994 och 10 i lag 1023/2000, som följer: 6 Tilläggskrav med hänsyn till utbildningens och uppgifternas innehåll Anpassningstid eller lämplighetsprov kan inte krävas, om sökandens arbets- eller yrkeserfarenhet eller någon annan utbildning som sökanden har än den utbildning som framgår av ett examensbevis eller av ett dokument som fastställts såsom likvärdigt därmed täcker den skillnad som avses i 1 mom. eller om det av sökanden krävs sådan arbets- eller yrkeserfarenhet som anges i 5. 10 Arkitektexamina Om arkitekt- eller byggnadsarkitektexamen är behörighetsvillkor för en tjänst eller uppgift, medför de examina som enligt gemenskapens lagstiftning om erkännande av arkitektexamina skall erkännas utan tilläggskrav denna behörighet. Beslut om den behörighet som någon annan arkitektexamen som omfattas av gemenskapens lagstiftning medför fattas av utbildningsstyrelsen. För att den sökande skall få behörighet kan de tilläggskrav som avses i 5 eller 6 ställas. Beslut med anledning av en ansökan skall meddelas inom tre månader räknat från den dag då ansökan jämte kompletterande utredning tillställdes utbildningsstyrelsen. Denna lag träder i kraft den 200. Helsingfors den 13 september 2002 Republikens President TARJA HALONEN Undervisningsminister Maija Rask

5 Bilaga Parallelltexter Lag om ändring av 6 och 10 lagen om genomförande av en generell ordning för erkännande av examina inom Europeiska gemenskapen I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen den 30 december 1992 om genomförande av en generell ordning för erkännande av examina inom Europeiska gemenskapen (1597/1992) 6 4 mom. och 10, sådana de lyder, 6 4 mom. i lag 579/1994 och 10 i lag 1023/2000, som följer: Gällande lydelse Föreslagen lydelse 6 Tilläggskrav med hänsyn till utbildningens och uppgifternas innehåll Anpassningstid eller lämplighetsprov kan inte krävas, om det av sökanden krävs sådan yrkeserfarenhet som nämns i 5. Anpassningstid eller lämplighetsprov kan inte krävas, om sökandens arbets- eller yrkeserfarenhet eller någon annan utbildning som sökanden har än den utbildning som framgår av ett examensbevis eller av ett dokument som fastställts såsom likvärdigt därmed täcker den skillnad som avses i 1 mom. eller om det av sökanden krävs sådan arbets- eller yrkeserfarenhet som anges i 5. 10 Arkitektexamina Om arkitekt- eller byggnadsarkitektexamen är behörighetsvillkor för en tjänst eller uppgift i Finland, medför de examina som avses i gemenskapens lagstiftning om erkännande av arkitektexamina denna behörighet. 10 Arkitektexamina Om arkitekt- eller byggnadsarkitektexamen är behörighetsvillkor för en tjänst eller uppgift, medför de examina som enligt gemenskapens lagstiftning om erkännande av arkitektexamina skall erkännas utan tilläggskrav denna behörighet. Beslut om den behörighet som någon annan arkitektexamen som omfattas av gemenskapens lagstiftning medför fattas av utbildningsstyrelsen. För att den sökande skall få behörighet kan de tilläggskrav som avses i 5 eller 6 ställas. Beslut med

avses i 5 eller 6 ställas. Beslut med anledning av en ansökan skall meddelas inom tre månader räknat från den dag då ansökan jämte kompletterande utredning tillställdes utbildningsstyrelsen. Denna lag träder i kraft den 200.