Exploatering av jordbruksmark vid bebyggelse- och vägutbyggnad 1996/98-2005

Exploatering av jordbruksmark vid bebyggelse- och vägutbyggnad 1996/98-2005 Rapport 2006:31 Foto: Mats Pettersson

Exploatering av jordbruksmark vid bebyggelse- och vägutbyggnad 1996/98-2005 Miljöenheten 2006-12-12 Referens Agneta Börjesson

Förord Jordbruksmarken är i vissa områden utsatt för ett hårt exploateringstryck. För att kunna avgöra om åtgärder behöver sättas in och i så fall var behövs bra bakgrundsdata. Statistiska centralbyrån har därför fått i uppdrag av Jordbruksverket att visa på hur stor andel av jordbruksmarken som försvinner till byggande och vägar under perioden 1996/98 till och med 2005. Information om omfattningen av exploateringen av jordbruksmark har tagits fram per kommun. Rapporten har sammanställts av Hans Ansén och Eric arles på Statistiska centralbyrån. Statistiska centralbyrån står för innehållet i rapporten. Uppdraget har finansierats genom miljömålsuppföljningen och är ett underlag till den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap.

Exploatering av jordbruksmark vid bebyggelseoch vägutbyggnad 1996/98-2005 2006-12-12

2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 4 3 Jordbruksmark och bebyggelseutveckling... 6 3.1 Byggnadsregister 6 3.2 Blockkartan 1998 samkörd med LMV:s byggnadsregister 6 3.3 Bearbetning av byggnadsregistret 6 3.4 Buffertbildning 8 3.5 Buffertträff på Blockkartan 1998 8 3.6 Arealåtgång vid bebyggelseutveckling 9 3.7 Jämförelse med SB:s tätortsstudier 12 3.8 Fördelningen på olika typer av byggnader 12 3.9 Beräknat byggande på jordbruksmark 10-årsperioden 1996-2005 12 3.10 Jordbruksmark inom tätorter 2005 13 3.11 Jordbruksmark i tätorternas närområde 13 3.12 Svenska Marktäckedata (SMD) och exploatering av jordbruksmark 15 4 Jordbruksmark och vägutbyggnad... 16 4.1 Vägdatabasen 16 4.2 Arealer vid vägutbyggnad 16 5 Registeruppgifter... 19 5.1 Arealer enligt Blockkartorna 1998 och 2005 19 5.2 Arealer enligt fastighetstaxeringarna 1998 och 2005 19 5.3 Arealer enligt lantbruksräkningarna (LBR) 1999 och 2005 20 Källförteckning... 22 Bilagor... 23

3 1 Inledning SB överlämnade i april 2004 till Jordbruksverket rapporten "Förstudie angående användningen av nedlagd jordbruksmark". Med utgångspunkt från denna rapport och Jordbruksverkets rapport "Datakällor och metoder för studier av nedlagd jordbruksmark. Rapport 2004:18"gav Jordbruksverket i januari 2006 SB i uppdrag att genomföra en undersökning gällande exploatering av jordbruksmark. Uppdraget avsåg att beräkna: 1. Arealer i blockdatabasen som exploaterats för bebyggelse och uppskattad fördelning på kommun, med information om typ av bebyggelse och år. 2. Arealer i blockdatabasen som exploaterats vid vägutbyggnad, fördelad på typ av väg och kommun. 3. Arealer i blockdatabasen som påverkats av tätortsmark 1995, 2000 och eventuellt 2005 fördelad på kommun. 4. Förändrad areal i blockdatabasen då tidig årgång jämförs med senaste årgången, fördelat på kommun. 5. Areal jordbruksmark enligt allmänna fastighetstaxeringen 2006 och förändring i arealen jordbruksmark mellan 1996 och 2006 per kommun. Utredningen har i stort genomförts enligt dess punkter. Arbetet har utförts på Enheten för regional planering och naturresurser vid SB av Hans Ansén. I arbetets inledningsskede deltog Erik arles vid samma enhet.

4 2 Sammanfattning Arealen exploaterad jordbruksmark vid bebyggelse- och vägutbyggnad under perioden 1998 2005 har beräknats till 3 150 ha, varav 2 490 ha nybyggnation och 660 ha för vägutbyggnader. Den arealer som här redovisas för bebyggelseutveckling avser endast den areal som bebyggelsen direkt kan beräknas ta i anspråk. Följdförändringar i form av utbyggnad av gatunätet, tillkomst av parker osv. ingår inte i beräkningarna. Den minskning av jordbruksmark som har skett under studerad period förklaras endast till en mindre del av bebyggelse- och vägutbyggnad. Förlängs perioden till att omfatta 10- årsperioden 1996 2005 kan motsvarande exploaterad jordbruksareal beräknas till 3 430 ha, varav 2 700 ha för bebyggelse och 730 ha för vägutbyggnad. Arealen exploaterad jordbruksmark har ökat under den studerade perioden och är år 2005 mer än tre gånger så stor som år 1996, samtidigt som nyproduktionen av bostäder och lägenheter i det närmaste också har tredubblats. a 75 procent av den jordbruksmark som bebyggts har använts till småhusbyggande. Exploateringen av jordbruksmark vid vägutbyggnad är mera ojämt fördelad över perioden. Det stora motorvägsbyggandet kring Malmö är klart dominerande. Tabell 1 Jordbruksmark som exploaterats vid bebyggelse- och vägutbyggnad 1998-2005 sam förändringar i jordbruksmark enligt blockkartorna 1998 2005, fastighetstaxeringarna 1998-2005 och lantbruksräkningarna 1999 2005, länsvis. Hektar Jordbruksareal exploaterad vid Kod Län Bebyggelseutveckling 1998-2005 Vägutbyggnad 1998-2005 Förändring i jordbruksarealen enligt Blockkartorna 1998 och 2005 Fastighetstax. 1998 och 2005 Lantbruksräkn.1999 och 2005 01 Stockholm 94 15 6 216 514-2 903 03 Uppsala 114 18 9 590-3 176-495 04 Södermanland 61 66 3 894 41-1 162 05 Östergötland 138 9 7 281-316 -5 866 06 Jönköping 139 1 1 562-1 166-3 082 07 Kronoberg 54 4 3 620-1 232-454 08 Kalmar 78 40 19 242 2 539-5 856 09 Gotland 29-15 062 1 116 4 261 10 Blekinge 22 1 3 876-80 -944 12 Skåne 675 323 8 951-4 212-4 577 13 Halland 201 5 2 565-1 034-1 488 14 Va Götaland 355 27 13 545 14-12 486 17 Värmland 49 14 6 295 290-1 867 18 Örebro 78 33 3 882 728 471 19 Västmanland 54 49 2 607 87 1 078 20 Dalarna 67 4 12 906-696 927 21 Gävleborg 66 3 3 773-1 180-2 828 22 Västernorrland 43 1 1 071-1 228-5 548 23 Jämtland 52 5 4 067 409-2 259 24 Västerbotten 63 31 1 821-2 188-3 452 25 Norrbotten 55 9 2 430-364 -4 355 00 Riket 2 490 660 134 259-11 134-52 886 Av den exploaterade jordbruksmarken är vid bebyggelseutvecklingen 69 procent åkermark, 3 procent betesmark och resten övrigt eller okänt ägoslag. Vid vägutbyggnaden är 85 procent åkermark, mindre än en halv procent betesmark och resten övrigt eller okänt.

5 Drygt 1 500 ha av de 2 700 ha som bebyggts ligger i eller i anslutning till tätorter och är alltså ett resultat av tätortsförtätning eller tätortsexpansion. Som absolut högst var denna siffra under 1970-talet med det s.k. miljonprogrammet, då ca 16 000 ha jordbruksmark togs i anspråk av dessa anledningar. Tätorterna uppgick i slutet av 2005 till 1 940 stycken. 1 808 av dessa har jordbruksmark inom 50 m från tätortsgränsen. Arealen på denna mark motsvarar 28 procent av totala landarealen inom denna 50-meterszon. Går vi ut till 300 m har 1 850 tätorter jordbruksmark inom detta avstånd. Andelen är här 32 procent av landarealen. Förändringar enligt olika register har dålig överensstämmelse. En kraftig ökning av betesmark enligt blockkartorna ger ökad areal jordbruksmark totalt åren 1998 2005. Fastighetstaxeringsregistret och Lantbruksregistret ger båda minskad totalareal jordbruksmark, dock med kraftig skillnad både totalt för riket och på regional nivå. Kvalitén i uppgifterna är beroende av innehållet i Blockkartan 1998, vilken använts som underlag för beräkningen av exploaterad areal. Kartan omfattar 170-230 000 ha mera åkermark än fastighetstaxeringen och lantbruksräkningen för samma år. Å andra sidan är summan av arealerna betesmark samt övrigt och okänt 300 000 ha lägre än arealen betesmark enligt fastighetstaxeringen. Blockkartan 2005 har en väsentligt högre tillförlitlighet, och en framtida uppföljning utifrån detta underlag skulle höja tillförlitligheten i beräkningarna.

6 3 Jordbruksmark och bebyggelseutveckling 3.1 Byggnadsregister Lantmäteriet (LMV) för ett byggnadsregister, vilket innehåller ca 3,1 milj. byggnader. Lantbrukets ekonomibyggnader samt mindre byggnader, friggebodar, strandbodar och liknande ingår inte i registret. Genom sambearbetning av flera filer ingående i registret erhålls information om bl.a. fastighetsbeteckning, byggnadstyp t ex fritidshus, industribyggnad osv, byggår, ost- och nordkoordinat samt fastighetens areal. Detta är uppgifter som använts i denna undersökning. Tyvärr är denna information inte fullständig. Den i detta sammanhang viktiga informationen om byggår saknas för 22 procent av byggnaderna, byggnadstyp saknas för 5 procent. Också fastighetstaxeringsregistret ger möjlighet att få fram byggnadsuppgifter. Fördelen med detta register är att uppgifterna om byggnadsår är mera komplett än i LMV:s byggnadsregister. Nackdelen är att det i fastighetstaxeringsregistret inte finns koordinater på varje byggnad, utan endast en koordinat per fastighet. Matchningsmöjlighet mellan dessa två register för att komplettera informationen föreligger i begränsad omfattning. Uppgifter från fastighetstaxeringarna har delvis använts i denna undersökning. 3.2 Blockkartan 1998 samkörd med LMV:s byggnadsregister En matchning mellan blockkartan1998 och samtliga byggnader i LMV:s byggnadsregister från 1 jan. 2006 ger en träff på 37 287 byggnader, dvs de ligger på mark ingående i blockkartan. Av dessa har 12 629 st. byggår äldre än 1998, fördelade över hela 1900-talet, och för ett par hundra byggnader, ännu äldre. Stickprovsvis studie av dessa visar att blockkartan innefattar mark som under lång tid varit bebyggd. Se karta 1, där byggnader från Lantmäteriets byggnadsregister lagts på Blockkartan 1998. Byggnaderna har byggår spritt över hela 1900-talet. Blockkartan 2005 visar här en bild som bättre överensstämmer med fastighetskartan. 3.3 Bearbetning av byggnadsregistret För att ur byggnadsregistret 2006 erhålla byggnader uppförda under perioden fr.o.m. 1998 t.o.m. 2005 krävdes viss bearbetning, bl.a. eftersom 22 procent av byggnaderna i registret saknar angivet byggår. Dessa byggnadsposter utan byggår samkördes med poster från fastighetstaxeringarna där endast en byggnad finns per fastighet, och byggåret för denna byggnad överfördes till byggnadsregistret. Samkörning för överföring av byggår mellan fastigheter med flera byggnader är inte möjlig eftersom matchningsbegrepp för enskilda byggnader saknas i registren. Resterande poster utan byggår samkördes i stället med Lantmäteriets byggnadsregister från 1 jan..2000, det äldsta byggnadsregister som SB disponerar. Icke matchande byggnader antogs därefter vara tillkomna år 2000 och senare. En jämförelse mellan byggnadsregistrets årsfiler pekar dock på en ojämn ajourhållning av registret, vilket tyvärr inte möjliggör en tillförlitlig årsfördelning över perioden av dessa byggnader. En för undersökningen användbar fil kunde därmed skapas innehållande byggnader med känt byggår 1998 och senare, samt byggnader med troligt byggår 2000 och senare.

7 Karta 1 Utsnitt ur blockkartan 1998 med byggnader enligt Lantmäteriets byggnadsregister inlagda samt utsnitt ur fastighetskartan från omkr 2000 över samma område

8 3.4 Buffertbildning Inte endast de byggnader som "träffar" blockkartan tar jordbruksmark i anspråk, utan också byggnader som ligger i nära anslutning till jordbruksmark kan, genom den omkringliggande tomtmarkens utbredning, ta jordbruksmark i anspråk. Någon form av arealutbredning kring byggnaden måste därför användas i ett tidigt stadium för att söka ut den nybyggnation som påverkar jordbruksmark enligt blockkartan. I byggnadsregistren finns uppgifter på fastigheternas arealer. Många fastigheter är mycket stora, och hela fastighetsarealerna kan inte utan vidare anses vara den jordbruksareal som exploateras om en byggnad på fastigheten byggs på jordbruksmark. Arealen för stora fastigheter tilldelades därför en maximal storlek på 3 000 m 2 för småhus och byggnader med okänd typkod, och på 5 000 m 2 för övriga fastigheter, t.ex. med industrier eller skolor. SB saknar digitala gränser på fastigheter. De arealer som erhållits enligt ovan har därför använts för att konstruera en cirkel med fastighets/tomtarealen, som i vissa fall kan vara tilldelad maxareal, runt aktuell byggnad. Justering har skett för cirklars överlappning. Vidare har cirklarna/buffertarna justerats bl.a. så att mark innesluten av flera byggnadscirklar ingår i den gemensamma bufferten. Se karta 2. Karta 2 "Tomtcirklar" konstruerade kring nyproducerade byggnader och slutligt använd buffert B B B B B B B B B B B B B B B B B B B B B B B B B B 3.5 Buffertträff på Blockkartan 1998 En samkörning mellan de enskilda ursprungliga byggnadscirklarna och Blockkartan 1998 ger en träff på drygt 23 000 enskilda byggnadscirklar, dvs. nya byggnader vars fastighet/tomt berör mark i blockkartan. Av dessa är själva byggnaden placerad på blockmark i 14 740 fall, och alltså de som kan tänkas tog mest jordbruksmark i anspråk vid uppförandet. En viss undertäckning finns genom att åren 1998 och 1999 inte ingår bland byggnader med inte angivet byggår. En uppräkning av dessa till att omfatta hela perioden ger att totalt ca 15 000 byggnader under studerad period byggts på mark som ingår i blockkartan1998. Därtill kommer ca 9 100 byggnader som byggts så att tillhörande tomtmark troligen tar jordbruksmark i anspråk. Totalt byggdes under denna period enligt fastighetstaxeringarna ca 100 000 byggnader, varav 60 000 småhus för permanentboende och 15 000 fritidshus.

9 3.6 Arealåtgång vid bebyggelseutveckling De enligt ovan konstruerade buffertarna samkördes med Blockkartan 1998. Med den uppräkning som tidigare nämnts bör göras för åren 1998 och 1999 fås, att 2 490 ha jordbruksmark togs i anspråk vid byggnadsproduktion 1998 2005. Återigen bör påpekas att ekonomibyggnader inom lantbruket inte ingår i registret, och arealåtgången då sådan byggnad uppförts på jordbruksmark inte ingår i framräknad areal. Fördelningen länsvis och över perioden återfinns i tabell 2. Den i särklass största arealen har tagits i anspråk i Skåne, med 27 procent av vad som tagits totalt i riket. En fördelning kommunvis finns i tabell B 1 i bilagan. Mot bakgrund av källornas tillförlitlighet och använd beräkningsmetod inses att de enskilda kommunuppgifterna måste betraktas som relativt osäkra. Av arealen som tagits i anspråk är 1 725 ha angiven som åkermark, 65 ha som betesmark och 700 ha som övrigt och okänt ägoslag. Den procentuella fördelningen på ägoslag framgår av tabell 3. Enligt tabell 2 är åtgången på jordbruksmark år 2005 mindre än hälften av åtgången år 2004. SB:s statistik över nybyggnationen av småhus i landet som helhet under dessa år visar inte på liknande skillnad. Se diagram 1. Mera troligt är att byggåret 2005 med viss eftersläpning senare påförs byggnaderna tillkomna under detta det sista året i registret. Byggnader tillkomna detta år återfinns alltså bland de med okänt byggår i större utsträckning än byggnader tillkomna andra år under perioden. Fram t.o.m. 2004 följer dock åtgången av jordbruksmark, med en viss ökning, ganska väl nyproduktionen av småhus enligt diagram 1. Tabell 2 Exploaterad jordbruksmark vid nybyggnadsproduktion 1998 2005 samt andel bebyggd jordbruksmark av totalt bebyggd areal under perioden, länsvis. Hektar Ln Namn 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 1) Okänt Totalt % av tot bebyggt 01 Stockholm 5 6 6 12 14 11 8 1 31 94 3 03 Uppsala 3 4 6 7 8 20 15 2 50 114 11 04 Södermanland 2 2 6 5 11 8 8 3 16 61 12 05 Östergötland 5 7 12 9 13 15 18 4 55 138 18 06 Jönköping 5 4 7 11 13 17 18 6 58 139 21 07 Kronoberg 2 2 3 3 8 8 5 4 20 54 13 08 Kalmar 2 3 5 4 5 5 6 2 47 78 11 09 Gotland 1 1 2 2 3 2 8 2 8 29 12 10 Blekinge 1 1 2 3 2 2 5 0 7 22 8 12 Skåne 21 33 58 69 73 92 106 54 170 675 32 13 Halland 9 12 15 27 32 19 26 12 47 201 24 14 Va Götaland 18 22 26 34 35 38 44 28 110 355 12 17 Värmland 2 3 5 5 5 4 3 4 19 49 7 18 Örebro 4 4 5 9 5 9 12 1 29 78 13 19 Västmanland 2 4 4 6 4 6 4 2 23 54 13 20 Dalarna 3 1 3 4 3 6 6 3 38 67 5 21 Gävleborg 1 2 2 1 1 2 2 0 55 66 6 22 Västernorrland 1 1 1 2 2 2 2 1 30 43 6 23 Jämtland 2 2 1 2 3 2 5 0 35 52 7 24 Västerbotten 3 3 3 5 3 5 5 4 32 63 6 25 Norrbotten 2 2 4 3 3 3 2 1 35 55 5 00 Riket 94 119 178 221 245 273 310 133 918 2 490 11 1) Antalet byggnader med byggåret 2005 angivet är ofullständigt i byggnadsregistret. Totalsiffran exploaterad jordbruksmark för riket detta år är troligen kring 300 ha.

10 Karta 3 Områden där minst 2 ha jordbruksmark enligt Blockkartan 1998 exploaterats 1996 2005 vid samlad bebyggelseutveckling

11 Tabell 3 Exploaterad jordbruksmark vid nybyggnadsproduktion 1998 2005 fördelad på ägoslag, länsvis. Procent Län Namn Övrigt och okänt ägoslag Totalt 01 Stockholm 55 5 40 100 03 Uppsala 72 7 21 100 04 Södermanland 65 5 31 100 05 Östergötland 66 6 28 100 06 Jönköping 76 2 22 100 07 Kronoberg 73 2 25 100 08 Kalmar 70 7 23 100 09 Gotland 68 9 23 100 10 Blekinge 57 6 37 100 12 Skåne 77 1 22 100 13 Halland 74 2 24 100 14 Va Götaland 59 2 39 100 17 Värmland 65 4 31 100 18 Örebro 65 2 33 100 19 Västmanland 77 4 19 100 20 Dalarna 65 2 33 100 21 Gävleborg 64 2 33 100 22 Västernorrland 65 1 33 100 23 Jämtland 64 4 32 100 24 Västerbotten 60 0 40 100 25 Norrbotten 58 4 38 100 00 Riket 69 3 28 100 En trolig utveckling under 2005, skattad utifrån statistik över färdigställda småhus, har lagts in i diagrammet. Åtgången av jordbruksmark i slutet av perioden är ca tre gånger så stor som i början av perioden. Enligt använd beräkningsmetod bebyggdes totalt en areal på närmare 22 000 ha under perioden. Detta medför att bebyggelse på jordbruksmark utgjorde 11 procent av den totalt bebyggda arealen. Se tabell 2. De högsta värdena finns i jordbrukslänen Skåne och Halland. Lägst är värdet i Stockholms län. Kommunuppgifter finns i bilaga. Skånekommuner belägger de 14 första platserna i listan med kommuner som andelsmässigt sett byggt mest på jordbruksmark. Minst andel har gått åt i typiska storstadskommuner i Stockholmsområdet. Diagram 1 Exploaterad jordbruksmark vid byggnadsproduktion 1998 2005 vid känt byggår, samt total produktion av småhus för permanentboende under samma period, riket. Index 1998=100

12 3.7 Jämförelse med SB:s tätortsstudier SB har sedan 1970 följt utvecklingen i ett stickprov av tätorter representerande den totala tätortsytan i Sverige. Mellan 1995 och 2000 åtgick vid tätortsförändringar, dvs. expansion och förtätning, enligt denna undersökning, ca 500 ha jordbruksmark för nybyggnation. Totalt i landet var nyproduktionen av småhus 2000 2005 dubbelt så hög som under perioden 1995 2000. Av de 2 475 ha som beräknas ha exploaterats 1998 2005 har 1 056 ha tagits i anspråk i samband med tätortsförändringarna 2000 2005. Detta ger en relativt god samstämmighet med SB:s tätortsstudier. I tabell 4 redovisas åtgången på jordbruksmark vid tätortsförändringar 1970 2005 enligt SB:s tätortsstudier, och här erhållet resultat för 2000 2005. Jämförelse görs med totala antalet uppförda byggnader inom tätorter under samma period. Antalet är delvis skattat. 1970-talets kraftiga expansion och exploatering av jordbruksmark följdes på 1980-talet och början av 1990-talet av tätortsförtätning inom äldre bebyggelse med liten exploatering av jordbruksmark. Den mycket låga bebyggelsetillväxten och tätortsexpansionen under senare delen av 1990-talet medförde låg exploatering av jordbruksmark, men ökad tätortstillväxt i början av 2000-talet medförde ökad exploatering av jordbruksmark. Tabell 4 Byggande på jordbruksmark vid tätortsexpansion 1970 2005, riket. Hektar Period 1970 80 1980 90 1990 95 1995 00 2000 05 Jordbruksmark, ha 16 300 2 900 2 400 500 1 056 Totalt uppförda byggnader inom tätorter, ca st 400 000 200 000 65 000 32 000 44 000 Tätortsexpansion, ha 85 000 23 000 11 000 2 000 6 000 3.8 Fördelningen på olika typer av byggnader a 75 procent av arealen jordbruksmark som exploaterats 1998 2005 för husbyggnation har använts till byggande av småhus. "Övrigt och okänt" är nästan uteslutande beroende på den uppräkning som tidigare nämnts skett för åren 1998 och 1999. Tabell 5. Tabell 5 Exploatering av jordbruksmark vid byggnadsproduktion 1998 2005 fördelad på typ av bebyggelse, riket. Hektar Typ av byggnad Småhus Hyreshus/ Flerbost.hus Industri Servicebyggnad Övrig och okänd Totalt Areal, ha 1 720 130 155 115 370 2 490 3.9 Beräknat byggande på jordbruksmark 10-årsperioden 1996-2005 Utifrån nybyggnadsproduktionen 1996 och 1997 samt SB:s tätortsstudie gällande förändringar 1995 2000 kan uppskattas att drygt 200 ha jordbruksmark under dessa år togs i anspråk vid bebyggelse. Under 10-årsperioden 1996 2005 skulle därmed 2 700 ha jordbruksmark ha åtgått vid byggnadsproduktion, varav 1 550 ha vid tätortsförtätning och tätortsexpansion. Följdförändringar, som t.ex. att åkermark tagits i anspråk för parker och grönytor i anslutning till bebyggelsen, eller att marken tagits ur produktion på grund av försämrad arrondering, ingår inte i dessa siffror. SB:s tätortsstudier visar, att vid utbyggnad av tätorter åtgår ca 10 procent av den totalt utbyggda ytan till det lokala gatu- och vägnätet. Om liknande gäller utanför tätortsbebyggelse skulle detta medföra att ytterligare ca 270 ha jordbruksmark togs i anspråk för byggande av lokala gator och vägar under 10-årsperioden.

13 SB:s tidigare studier visar att upp emot 20 000 ha jordbruksmark togs i anspråk för bebyggelse under 1970-talet. Byggandet under denna period var omfattande, och under 10-årsperioden 1996 2005 byggdes endast ca 15 procent så många småhus som under 1970-talet. Byggandet idag består också i större utsträckning av förtätning av äldre bebyggelse än av expansion utåt över tätortsgränsen. Mot bakgrund av detta kan det erhållna resultatet 2 700 ha exploaterad jordbruksmark 1996 2005 förefalla rimlig. 3.10 Jordbruksmark inom tätorter 2005 Med tätort avses i korthet en bebyggelsesamling där det bor minst 200 personer, och där avståndet mellan husen inte överstiger 200 m. Av 2005 års blockkarta ligger 30 070 ha inom 2005 års tätortsgränser. Se tabell 6. Detta motsvarar sex procent av tätortsytan. SB:s tätortsstudier avseende år 2000 gav samma procentsiffra. 1 090 ha av jordbruksmarken ligger i expansionszonen mellan 2005 och 2000 års tätortsgränser, och har alltså fallit inom den senaste tätortsgränsen. Samtidigt har 1 050 ha jordbruksmark i detta område tagits till bebyggelse. Därutöver har jordbruksmark tagits till gatuutbyggnad, grönytor, parkeringsplatser osv. 520 ha av den exploaterade jordbruksmarken ligger i den expansionszon som tätorterna vuxit ut över. Tabell 6 Jordbruksmark inom tätort 2005 samt byggande 2000 2005 på jordbruksmark inom 2005 års tätortsgräns Län Namn Tätortsareal 2005 Därav jordbruksmark Av detta inom expansionszon 2000 2005 Bebyggd jbrmark 2000 2005 Därav inom expansions -zonen 01 Stockholm 70 552 1 211 34 31 15 03 Uppsala 14 764 1 000 34 30 16 04 Södermanland 15 006 852 23 26 13 05 Östergötland 21 831 1 349 37 49 25 06 Jönköping 21 917 798 41 50 30 07 Kronoberg 12 623 468 13 14 7 08 Kalmar 18 128 1 013 10 10 3 09 Gotland 3 182 276 1 1 0 10 Blekinge 11 260 643 7 5 1 12 Skåne 58 179 4 092 495 471 264 13 Halland 19 392 1 514 130 101 44 14 Va Götaland 80 118 3 219 80 150 71 17 Värmland 19 951 836 3 7 1 18 Örebro 20 191 1 603 69 33 15 19 Västmanland 17 120 1 127 25 24 11 20 Dalarna 30 651 3 427 33 20 2 21 Gävleborg 22 853 2 116 14 10 1 22 Västernorrland 20 089 1 066 5 3 0 23 Jämtland 9 637 983 9 5 1 24 Västerbotten 16 988 856 10 9 1 25 Norrbotten 24 171 1 620 17 7 0 00 Riket 528 623 30 070 1 090 1 050 520 3.11 Jordbruksmark i tätorternas närområde I slutet av år 2005 fanns det 1 940 tätorter, med en sammanlagd landareal på 528 623 ha. Av dessa tätorter har 1 808 st tillsammans 28 727 ha jordbruksmark inom 50 m

14 från gränsen. Detta motsvarar 28 procent av landarealen inom denna zon. Se tabellerna 7 och 8 samt diagram 2. Av de tätorter som hade jordbruksmark inom 50 m från gränsen utgjorde denna mindre än fem procent av landarealen i 162 st. Inom 300 m från gränsen har 1 850 tätorter tillsammans 177 334 ha jordbruksmark, vilket motsvarar 32 procent av totala landytan inom avståndet. I riket som helhet är 8 procent av landarealen jordbruksmark. Diagram 2 Andel jordbruksmark av landarealen inom 50 m från tätortsgräns, länsvis. Procent Procent 60 50 Jordbruksmark 40 30 20 10 0 01 03 04 05 06 07 08 09 10 12 13 14 17 18 19 20 21 22 23 24 25 00 Länskod Tabell 7 Jordbruksmark enligt Blockkartan 2005 inom olika avstånd från 2005 års tätortsgränser, länsvis. Hektar Län Namn 50 m 100 m 200 m 300 m 01 Stockholm 844 1 892 3 942 5 957 03 Uppsala 866 1 912 4 086 6 250 04 Södermanland 954 2 081 4 326 6 579 05 Östergötland 1 502 3 223 6 683 10 192 06 Jönköping 829 1 729 3 443 5 141 07 Kronoberg 414 846 1 631 2 357 08 Kalmar 1 303 2 781 5 561 8 271 09 Gotland 325 673 1 371 2 064 10 Blekinge 727 1 515 2 971 4 315 12 Skåne 6 164 12 943 26 271 39 642 13 Halland 1 747 3 683 7 451 11 118 14 Va Götaland 3 822 8 102 16 406 24 636 17 Värmland 658 1 398 2 836 4 179 18 Örebro 1 062 2 222 4 473 6 695 19 Västmanland 974 2 084 4 306 6 455 20 Dalarnas 2 134 4 160 7 355 9 925 21 Gävleborg 1 613 3 282 6 148 8 618 22 Västernorrland 781 1 581 2 909 4 113 23 Jämtland 586 1 152 2 078 2 891 24 Västerbotten 575 1 201 2 384 3 502 25 Norrbotten 847 1 685 3 147 4 435 00 Riket 28 727 60 145 119 777 177 334 Antal tätorter som berörs 1 808 1 825 1 845 1 850

15 Tabell 8 Jordbruksmarkens andel av totala landarealen inom olika avstånd från 2005 års tätortsgränser, länsvis. Procent Län Namn 50 m 100 m 200 m 300 m Genomsnitt jordbruksmark i länet 01 Stockholm 12 14 16 17 17 03 Uppsala 30 34 37 38 26 04 Södermanland 31 34 36 37 26 05 Östergötland 36 39 42 43 25 06 Jönköping 19 20 21 21 15 07 Kronoberg 15 16 15 15 11 08 Kalmar 31 34 35 35 19 09 Gotland 44 46 48 49 33 10 Blekinge 26 28 29 29 18 12 Skåne 51 55 57 59 50 13 Halland 39 42 44 45 26 14 Va Götaland 24 27 28 29 25 17 Värmland 17 18 19 19 8 18 Örebro 29 31 32 32 15 19 Västmanland 36 39 41 41 22 20 Dalarnas 29 29 27 25 3 21 Gävleborg 31 33 32 31 5 22 Västernorrland 19 19 18 18 3 23 Jämtland 25 25 23 22 1 24 Västerbotten 18 19 19 19 2 25 Norrbotten 19 19 19 18 1 00 Riket 28 30 31 32 8 3.12 Svenska Marktäckedata (SMD) och exploatering av jordbruksmark Svenska Marktäckedata (SMD) är en databas som tillhandahålls av Lantmäteriet. Databasen, som upprättades 2001 2003, ger information om markanvändning, markslag och vegetation. SMD är framtagen genom tolkning och klassning av satellitdata i kombination med Lantmäteriets övriga produkter, samt data från myndigheter. Databasen redovisar totalt ett 60-tal klasser. Minsta karteringsenhet är 1 5 ha, och i några fall 25 ha, beroende på klass. En samkörning mellan och enligt SMD och byggnadsregistret 2006 ger en träff på hela 277 000 byggnader. Kontroll visar att de flesta av dessa i verkligheten inte ligger på före detta jordbruksmark. SMD visar en allt för grov bild av marktäcket för att enskilda byggnader skall kunna påverka klassningen. Dessutom kan med hjälp av flygfoto konstateras att i många fall är ganska stora ytor, som i SMD klassats som åkermark, i själva verket något annat markslag. SMD är därför inte användbar för att söka ut byggnader uppförda på jordbruksmark och beräkna exploatering av jordbruksmark för byggnation. Inte heller utsökning av exploatering genom vägutbyggnad är möjlig eftersom SMD endast visar vägar med stor bredd.

16 4 Jordbruksmark och vägutbyggnad 4.1 Vägdatabasen Vägverkets vägdatabas innehåller uppgifter om samtliga vägar och gator farbara med bil. Den totala längden är 567 000 km, och vägbanans totala yta är 332 000 ha. Därtill kommer arealer för vägrenar, diken, rastplatser osv. Vägnätet indelas i Europa- och riksvägar med nummer under 100, primära länsvägar med nummer 100 499, sekundära länsvägar med nummer 500 2999, och tertiära med nummer 3000 9999. Databasen består av ett stor antal separata filer med uppgifter om vägnummer, maxhastighet, bärighet, vägbanans bredd, osv. En information om vilket år vägen färdigställdes, eller det år då omfattande ombyggnad var klar, finns angivet. Ombyggnaden kan ha bestått i att vägen breddats, mitträcken byggts eller dyl. Med utgångspunkt i denna information, och information om när övriga s.k. företeelsetyper trädde i kraft, har en fil med vägar färdigställda 1996 och senare skapats som underlag för denna studie. 4.2 Arealer vid vägutbyggnad Vägar enligt den ovan nämnda filen samkördes med Blockkartan 1998, och vägar som därvid träffade jordbruksmark selekterades ut. Kring dessa lades buffertar med en bredd motsvarande i databasen angiven vägbredd plus sex meter på vardera sidan för vägrenar och diken. Samtliga på så sätt framtagna vägytor med troligt färdigställandeår 1996 och senare, kontrollerades mot Lantmäteriets vägkarta i digital form från 1990-talet. I några fall har kontroll mot flygfoton gjorts. I många fall visade det sig att vägen inte tillkommit under perioden, och därmed inte skulle ingå i undersökningen. De slutligt erhållna arealerna jordbruksmark som exploaterats redovisas i tabell 9. Observera att angivet år är det år då vägen va färdigbyggd. Exploateringen av jordbruksmarken kan ha påbörjats flera år tidigare. Kommunala uppgifter redovisas i tabell B 2, bilagan. Enskilda kommunuppgifter kan ha ganska stor osäkerhet. Tabell 9 Exploaterad jordbruksmark vid vägutbyggnad färdigställandeåren 1996 2005, länsvis. Hektar Ln Namn 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Tot 01 Stockholm - - 5 1-6 0 0 2-15 03 Uppsala 4 - - 5 - - - - 5 7 22 04 Södermanland 4-31 13-11 4 1 5 0 70 05 Östergötland 14 3 3 2 2 - - 2 - - 26 06 Jönköping - 4-1 - - - - - 0 5 07 Kronoberg - - 2 - - - - - 2-4 08 Kalmar - 2 - - 38 - - - - 1 42 09 Gotland - - - - - - - - - - - 10 Blekinge 10 - - 1 - - - - - - 11 12 Skåne - 8 5 21 227 11 6 13 32 4 333 13 Halland 1 1 3 - - - - - 2-7 14 Va Götaland - - - 3 22 - - 1 - - 27 17 Värmland 1 - - 12 - - - 0 - - 14 18 Örebro 4 6 0-26 - 1 2-4 43 19 Västmanland 0 1 2-45 - - 0 1 0 50 20 Dalarna - - - 2 - - - - - 2 4 21 Gävleborg 0 7-1 0-0 - - 1 10 22 Västernorrland - - - - - - - - - 1 1 23 Jämtland - - - - - - - 1-3 5 24 Västerbotten - - - - - - - 4 23 4 31 25 Norrbotten - - - - 1 - - 5-3 9 00 Riket 39 32 51 64 361 28 13 36 73 31 730

17 Karta 4 Jordbruksmark enligt Blockkartan 1998 som påverkats av vägutbyggnad 1996 2005

18 Av den exploaterade arealen jordbruksarealen är 85 procent åkermark, mindre än 0,5 procent betesmark och 15 procent övrigt och okänt ägoslag. Den procentuella fördelningen framgår av tabell 10. Tabell 10 Exploaterad jordbruksmark vid vägutbyggnad 1996 2005 fördelad på ägoslag, länsvis. Procent Län Namn Övrigt och Totalt okänt ägoslag 01 Stockholm 90 2 7 100 03 Uppsala 100 - - 100 04 Södermanland 75-25 100 05 Östergötland 100 - - 100 06 Jönköping 2 20 78 100 07 Kronoberg 100 - - 100 08 Kalmar 97-3 100 09 Gotland - - - - 10 Blekinge 100 - - 100 12 Skåne 95-5 100 13 Halland 28-72 100 14 Va Götaland 87-13 100 17 Värmland 98-2 100 18 Örebro 38-62 100 19 Västmanland 100-0 100 20 Dalarna 33-67 100 21 Gävleborg 27-73 100 22 Västernorrland 100 - - 100 23 Jämtland 100 - - 100 24 Västerbotten 39-61 100 25 Norrbotten 47-53 100 00 Riket 85 0 15 100

19 5 Registeruppgifter 5.1 Arealer enligt Blockkartorna 1998 och 2005 Kontinuerlig uppdatering av blockdatabasen tillsammans med omvandling av åkermark till annan typ av markanvändning har medfört att Blockkartan 2005 innehåller 236 670 ha åker mindre än Blockkartan1998. Se tabell 11. Denna kraftiga skillnad i åkerarealen för riket som helhet återspeglas inte i register som t.ex. fastighetstaxeringsregistret och lantbruksregistret. Se tabellerna 12 och 13. Att Blockkartan1998 omfattade arealer som helt uppenbart inte var åkermark 1998 visas ett exempel på i karta 1, samt jämförelse med uppgifter från lantbruksräkningarna och fastighetstaxeringarna. Inte heller den kraftiga ökningen av betesmarken mellan 1998 och 2005 har stöd av registeruppgifterna. Arealen betesmark år 2005 är dock betydligt lägre än enligt lantbruksräkningen och fastighetstaxeringen detta år. Arealerna enligt blockkartorna redovisas kommunvis i tabell B 3, bilagan. Tabell 11 Arealer enligt Blockkartan 1998 och Blockkartan 2005 fördelade på ägoslag och län. Hektar Ln Namn Blockkartan 1998 Blockkartan 2005 Skillnad 2005 1998 Övrigt o. okänt Övrigt o. okänt Övrigt o.okänt 01 Stockholm 91 314 3 862 12 929 86 814 16 853 10 653-4 499 12 991-2 276 03 Uppsala 159 241 5 606 10 341 153 004 23 070 8 704-6 237 17 464-1 637 04 Södermanland 136 161 5 533 13 738 130 130 21 015 8 181-6 031 15 482-5 557 05 Östergötland 236 359 14 648 18 238 207 823 54 215 14 489-28 536 39 566-3 749 06 Jönköping 129 709 4 553 12 548 92 350 47 330 8 692-37 359 42 777-3 856 07 Kronoberg 66 855 2 979 10 434 50 988 25 971 6 928-15 866 22 991-3 505 08 Kalmar 180 891 15 605 16 462 129 029 88 584 14 587-51 862 72 978-1 874 09 Gotland 97 801 11 166 8 588 88 915 32 521 11 181-8 886 21 355 2 593 10 Blekinge 42 908 3 529 4 703 33 400 16 945 4 671-9 508 13 416-32 12 Skåne 498 004 14 895 32 599 466 073 69 412 18 964-31 931 54 517-13 635 13 Halland 129 671 4 996 10 086 117 006 21 986 8 327-12 666 16 990-1 759 14 Va Götaland 519 564 15 758 46 787 482 637 80 924 32 092-36 927 65 166-14 694 17 Värmland 110 206 1 815 15 303 114 491 10 366 8 762 4 285 8 551-6 541 18 Örebro 109 337 2 567 12 994 109 024 11 293 8 462-313 8 727-4 532 19 Västmanland 128 736 3 560 7 553 125 412 10 349 6 696-3 324 6 789-858 20 Dalarna 63 828 1 814 7 798 64 524 14 759 7 062 696 12 945-735 21 Gävleborg 71 312 1 028 9 198 70 996 6 751 7 564-316 5 723-1 634 22 Västernorrland 51 513 1 194 11 026 53 792 3 772 7 241 2 279 2 578-3 786 23 Jämtland 42 511 865 8 951 44 217 6 371 5 805 1 706 5 506-3 145 24 Västerbotten 70 382 556 20 121 76 182 3 027 13 672 5 800 2 471-6 450 25 Norrbotten 36 649 960 11 874 39 473 2 819 9 621 2 824 1 859-2 253 00 Riket 2 972 953 117 489 302 271 2 736 283 568 334 222 354-236 670 450 845-79 916 5.2 Arealer enligt fastighetstaxeringarna 1998 och 2005 Allmän fastighetstaxering av lantbruksfastigheter, dvs taxering av samtliga sådana fastigheter, skedde 1998 och 2005. Åkerarealen minskade mellan dessa år med 18 800 ha, medan betesmarksarealen ökade 7 700 ha. Se tabell 12. Drygt 3 000 ha av denna ökning finns i en kommun, nämligen Mörbylånga. Arealerna avser mark på fastigheter taxerade som lantbruksfastigheter. Kommunala uppgifter redovisas i tabell B 4, bilagan.

20 En jämförelse med fastighetstaxeringen 1996 ger en minskning i åkerarealen 1996 2005 på totalt 32 000 ha, alltså en ytterligare minskning på 13 000 ha under åren 1996 och 1997. Tabell 12 Fastighetstaxeringarna 1998 och 2005 fördelat på ägoslag och län. Hektar Län Namn Fastighetstaxeringen Fastighetstaxeringen. Skillnad 2005 1998 1998 2005 01 Stockholm 86 205 23 498 86 222 23 995 17 497 03 Uppsala 150 968 27 570 149 507 25 855-1 461-1 715 04 Södermanland 128 730 25 337 129 016 25 092 286-245 05 Östergötland 208 125 58 586 207 310 59 085-815 499 06 Jönköpings 98 903 60 588 97 478 60 847-1 425 259 07 Kronoberg 56 736 39 006 55 542 38 968-1 194-38 08 Kalmar 127 017 84 588 126 312 87 832-705 3 244 09 Gotland 83 256 16 208 83 774 16 806 518 598 10 Blekinge 34 856 17 183 34 531 17 428-325 245 12 Skåne 455 735 83 203 450 953 83 773-4 782 570 13 Halland 116 920 23 847 115 706 24 027-1 214 180 14 Va Götaland 490 339 106 604 489 370 107 587-969 983 17 Värmland 123 364 23 562 123 048 24 168-316 606 18 Örebro 111 077 15 135 110 345 16 595-732 1 460 19 Västmanland 125 044 13 636 124 268 14 499-776 863 20 Dalarna 69 752 19 974 69 064 19 966-688 -8 21 Gävleborg 76 795 14 178 75 907 13 886-888 -292 22 Västernorrland 67 275 19 698 66 270 19 475-1 005-223 23 Jämtland 52 392 18 654 52 062 19 393-330 739 24 Västerbotten 94 112 15 527 92 575 14 876-1 537-651 25 Norrbotten 49 258 12 306 48 792 12 408-466 102 00 Riket 2 806 859 718 888 2 788 052 726 561-18 807 7 673 5.3 Arealer enligt lantbruksräkningarna (LBR) 1999 och 2005 Uppgifter via totalundersökning samlades inte in till Lantbruksregistret för år 1998, varför uppgifter från totalundersökningen 1999 använts i denna undersökning. Också 2005 års uppgifter bygger på en totalundersökning. I denna ingår samtliga företag med mer än 2 ha åkermark. Mellan 1999 och 2005 minskade åkerarealen med 44 100 ha och betesmarksarealen med närmare 8 800 hektar. Se tabell 13. Redovisning kommunvis återfinns i bilagan, tabell B 5. Minskningen i åkerareal fram till 2004 var dock hela 81 000 ha, men de ändrade stödreglerna medförde en ökad areal åker mellan 2004 och 2005 med ca 37 000 ha.

21 Tabell 13 Lantbruksräkningarna 1999 och 2005 fördelat på ägoslag och län. Hektar Län Namn Lantbruksräkningen1999 Lantbruksräkningen2005 Skillnad 2005 1999 01 Stockholm 89 071 13 628 86 191 13 605-2 880-23 03 Uppsala 152 293 18 172 151 229 18 741-1 064 569 04 Södermanland 130 869 17 886 128 877 18 716-1 992 830 05 Östergötland 209 586 48 998 206 637 46 081-2 949-2 917 06 Jönköping 94 766 42 847 91 535 42 996-3 231 149 07 Kronoberg 53 966 21 016 50 863 23 665-3 103 2 649 08 Kalmar 128 854 57 969 126 256 54 711-2 598-3 258 09 Gotland 86 496 15 390 86 730 19 417 234 4 027 10 Blekinge 34 669 11 156 32 514 12 367-2 155 1 211 12 Skåne 464 663 56 426 459 260 57 252-5 403 826 13 Halland 118 395 15 792 115 196 17 503-3 199 1 711 14 Va Götaland 488 115 68 686 479 213 65 102-8 902-3 584 17 Värmland 112 790 8 872 112 445 7 350-345 -1 522 18 Örebro 108 472 8 836 107 930 9 849-542 1 013 19 Västmanland 124 190 9 254 125 275 9 247 1 085-7 20 Dalarnas 61 948 6 368 63 241 6 002 1 293-366 21 Gävleborg 72 918 5 329 70 503 4 916-2 415-413 22 Västernorrland 55 073 6 429 53 166 2 788-1 907-3 641 23 Jämtland 44 650 6 335 43 809 4 917-841 -1 418 24 Västerbotten 74 485 4 146 73 571 1 608-914 -2 538 25 Norrbotten 40 671 3 626 38 403 1 539-2 268-2 087 00 Riket 2 746 940 447 161 2 702 842 438 373-44 098-8 788

22 Källförteckning Blockkartorna 1998 och 2005 Lantmäteriets byggnadsregister 2000 och 2006 Fastighetstaxeringarna 1996, 1998 och 2005 Lantbruksräkningarna 1999, 2004 och 2005 SB:s studier över markanvändningen i tätorter och förändringar i markanvändningen SB:s statistik över småhusbyggande SB:s tätortsavgränsningar 2000 och 2005 Lantmäteriets digitala vägkartor Flygfoton

23 Bilagor Tabell B 1 Exploaterad jordbruksmark enl Blockkartan 1998 vid bebyggelseutveckling 1998 2005 samt andel bebyggd jordbruksmark av totalt bebyggd area under perioden, kommunvis. Hektar Tabell B 2 Exploaterad jordbruksmark vid vägutbyggnad 1996 2005, kommunvis. Hektar Tabell B 3 Arealer enligt Blockkartan1998 och Blockkartan2005 kommunvis. Hektar Tabell B 4 Fastighetstaxeringsregistret 1998 och 2005 fördelat på ägoslag och kommuner. Hektar Tabell B 5 Lantbruksregistret 1999 och 2005 fördelat på ägoslag och kommuner. Hektar

1 Tabell B 1 Exploaterad jordbruksmark enl Blockkartan 1998 vid bebyggelseutveckling 1998-2005 samt andel bebyggd jordbruksmark av totalt bebyggd area under perioden, kommunvis. Hektar Kod Kommun 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 1) Okänt Totalt % av tot bebyggt 0114 Upplands-Väsby 0,6 0,5-0,5 0,0-0,0 0,5 0,0 2,2 3 0115 Vallentuna 0,4 0,7 0,2 0,7 0,5 0,6 0,3-0,9 4,2 5 0117 Österåker 0,0 0,0 2,5 2,0 4,9 2,7 0,1 0,5 0,8 13,6 5 0120 Värmdö 0,3 0,6 0,1 0,1 0,0 0,1 - - 0,8 2,0 1 0123 Järfälla - - - - - - - - 0,0 0,0 0 0125 Ekerö 0,2-0,5 1,1 0,1 0,3 0,0-0,6 2,8 5 0126 Huddinge - - - - - - - - 0,5 0,5 0 0127 Botkyrka 0,2 0,2 0,1-0,8 0,6 - - 0,3 2,2 1 0128 Salem - - - - - - - - 0,1 0,1 0 0136 Haninge 0,3-0,3 1,6 0,7 0,7 0,8-4,9 9,2 3 0138 Tyresö - - - - 0,1 0,1 - - 0,0 0,2 0 0139 Upplands-Bro 0,2-0,0 0,0 0,4 0,2 0,1-1,0 2,0 4 0140 Nykvarn 0,7 0,7 0,2 0,3 1,6 0,3 0,2-1,9 5,8 12 0160 Täby - - 0,1 - - - - 0,3 0,2 0,6 1 0163 Sollentuna - - - - - - 0,0 - - 0,0 0 0180 Stockholm - - - - - - - - 0,5 0,5 0 0181 Södertälje 0,9 2,1 0,2 0,9 0,8 1,7 3,4-6,4 16,3 6 0183 Sundbyberg - - - - - - 0,1-0,0 0,1 1 0186 Lidingö - - - - - - - - 0,6 0,6 1 0187 Vaxholm - - 0,4 0,2 - - - - 0,4 1,0 2 0188 Norrtälje 0,6 0,7 1,6 1,9 3,0 1,8 2,6-1,4 13,6 5 0191 Sigtuna 0,4 0,3 0,0 2,1 0,8 0,2 0,2-1,2 5,2 8 0192 Nynäshamn - 0,1 0,3 0,5 0,3 1,5 0,5-2,7 5,9 6 0305 Håbo 0,5 0,3 0,6 1,3 0,7 3,9 1,5-1,7 10,4 13 0319 Älvkarleby - - - - 0,3 0,5 0,3 0,2-1,3 4 0330 Knivsta 0,1 0,6 0,8 0,7 0,1 0,2 0,1-5,8 8,4 5 0360 Tierp 0,2 0,3-0,4 0,2 0,4 0,6 0,9 1,0 4,1 7 0380 Uppsala 0,8 1,4 2,7 3,7 5,6 9,3 6,6-17,2 47,2 14 0381 Enköping 0,4 0,6 1,4 1,0 0,8 2,2 3,8-12,5 22,7 14 0382 Östhammar 0,5 0,4 0,5 0,0 0,6 3,1 2,0 0,5 5,1 12,8 6 0428 Vingåker 0,2-0,6 0,5 0,0-0,1-0,6 1,9 10 0461 Gnesta 0,1-0,1 0,4 1,5 0,5 0,9 0,3 1,6 5,4 15 0480 Nyköping 0,5 1,0 0,2 1,2 1,5 1,8 0,5 1,7 2,2 10,7 11 0481 Oxelösund - - - - - - - - 0,1 0,1 0 0482 Flen 0,1 0,2 0,6 0,3 0,7 1,0 0,2 0,6 0,6 4,4 17 0483 Katrineholm 0,1 0,2 0,7-0,6 0,2 0,8 0,2 1,0 3,8 6 0484 Eskilstuna 0,2 0,0 1,6 1,1 1,9 2,7 2,3-5,1 14,9 11 0486 Strängnäs - 0,4 2,0 1,4 3,9 0,5 2,6-0,9 11,7 17 0488 Trosa 1,0 0,2 0,2 0,3 0,4 1,2 0,9-1,4 5,7 13 0509 Ödeshög 0,4 0,3 0,2 0,2-0,2-0,2 1,2 2,8 19 0512 Ydre 0,2 0,2 0,2 - - 0,6 - - 0,6 1,8 18 0513 Kinda 0,1-0,8 0,7 1,1 1,3 0,7 0,3 3,0 8,2 18 0560 Boxholm 0,2 0,1 0,2 0,3 0,2 0,1 0,3-0,6 2,0 10 0561 Åtvidaberg 0,4 0,0 0,0 0,3 0,4-0,7 0,1 0,9 2,7 12 0562 Finspång 0,1 0,1 0,3 0,1 0,6-0,0-1,5 2,8 8 0563 Valdemarsvik 0,0 0,2 1,6 0,2 0,1-0,3-3,6 6,1 11 0580 Linköping 1,8 2,5 3,4 3,9 6,1 8,6 6,3-14,8 47,6 24 0581 Norrköping 0,9 2,1 3,4 1,7 1,5 1,4 2,6 0,2 5,4 19,0 11 0582 Söderköping 0,6 1,1 1,1 0,2 0,6 1,3 3,0 1,4 1,1 10,3 22 0583 Motala 0,1 0,3 0,0 0,3 0,1 0,4 0,4-7,6 9,1 9 0584 Vadstena 0,2-0,1 0,3 1,2 0,5 0,5-1,5 4,3 24 0586 Mjölby 0,4 0,3 0,9 0,5 0,6 1,2 3,2 1,4 0,8 9,5 31 0604 Aneby 0,2 0,3 0,1 0,1 0,8 0,2 0,1 0,0 2,2 4,0 17 0617 Gnosjö 0,0 0,1 0,5 0,3 0,2 0,0 1,0-0,6 2,7 12 0642 Mullsjö - - 0,2 - - - 0,1 - - 0,3 4 0643 Habo 0,8 0,7 1,0 1,2 0,5 2,3 1,6 3,5 0,5 12,0 30 0662 Gislaved 0,7 0,5 1,8 2,0 0,8 1,9 1,4 0,6 3,4 13,0 24 0665 Vaggeryd 0,2 0,4-0,6 1,3 0,3 0,6 0,2 1,1 4,7 11 0680 Jönköping 2,3 1,2 2,0 4,0 5,9 8,9 9,1 0,5 26,7 60,7 24 0682 Nässjö 0,2 0,1-0,5 0,6 0,4 0,1 0,3 2,5 4,7 12 0683 Värnamo 0,2 0,6 1,2 1,2 1,8 2,2 2,1-5,0 14,3 20 0684 Sävsjö 0,6-0,2 0,1 0,5 0,1-0,5 1,4 3,5 19 0685 Vetlanda 0,1 0,2 0,1 0,7 0,0 0,5 0,8-3,3 5,7 14 0686 Eksjö - 0,4-0,1 0,1 0,1 0,5-0,6 1,8 7 0687 Tranås 0,1 0,1 - - 0,4 0,2-0,2 2,3 3,1 11 0760 Uppvidinge 0,0-0,2 0,3 - - 0,0-0,4 1,0 7

2 Tabell B 1 Exploaterad jordbruksmark enl Blockkartan 1998 vid bebyggelseutveckling 1998-2005. Fortsättning Kod Kommun 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 1) Okänt Totalt % av tot bebyggt 0761 Lessebo - - 0,3 - - 0,3 - - 0,9 1,5 11 0763 Tingsryd 0,0-0,0 0,0-0,6 0,3-0,6 1,6 7 0764 Alvesta 0,1 0,5 0,6 0,3 0,8 0,1 1,1 0,3 0,8 4,6 15 0765 Älmhult - 0,1-0,2 0,0 0,7 0,4-0,9 2,3 8 0767 Markaryd 0,0 0,1-0,2 0,0 0,1 0,6 0,3 0,7 2,1 9 0780 Växjö 0,8 0,5 1,2 1,0 5,8 4,5 2,5 3,3 5,8 25,4 12 0781 Ljungby 0,6 0,9 0,4 0,9 0,9 1,6 0,4-6,7 12,5 16 0821 Högsby 0,2 0,1 0,2 0,1 - - - - 0,6 1,2 12 0834 Torsås - - - - 0,1-0,0-2,7 2,8 8 0840 Mörbylånga 0,3 0,2 0,4 0,8 1,5 1,9 0,8 1,5 2,8 10,1 15 0860 Hultsfred - - 0,2 - - - - - 3,2 3,4 8 0861 Mönsterås - 0,2 0,1 0,2 0,1-0,1-0,9 1,6 6 0862 Emmaboda 0,0-0,1-0,4-0,3 0,1 0,4 1,3 8 0880 Kalmar 0,8 1,2 1,4 0,4 0,5 1,1 2,6-3,3 11,3 12 0881 Nybro 0,1-0,0-0,1 0,1 0,1 0,0 1,6 2,0 6 0882 Oskarshamn 0,0 - - - - - 0,7-1,2 1,9 5 0883 Västervik 0,2 0,1 0,3 0,2 0,5 0,6 0,1 0,2 2,1 4,2 4 0884 Vimmerby 0,1 0,3 0,5 0,3-0,1 0,6-3,1 4,9 15 0885 Borgholm 0,7 0,7 1,7 1,6 1,6 0,9 1,0-19,0 27,1 14 0980 Gotland 1,1 1,3 1,6 1,7 2,7 2,0 8,2 2,4 7,1 28,1 12 1060 Olofström 0,1 - - - - - 0,1 0,1 0,4 0,6 4 1080 Karlskrona 0,1 0,2 0,4 0,6 1,1 0,2 1,0-2,0 5,5 5 1081 Ronneby 0,3 0,0 0,2 0,4 0,3 0,0 1,4-1,7 4,3 8 1082 Karlshamn 0,9 0,3 1,0 0,5 0,2 1,1 1,0 0,0 0,2 5,3 13 1083 Sölvesborg 0,1 0,2 0,2 1,2 0,0 0,3 1,2-1,9 5,1 10 1214 Svalöv 0,1 0,3 0,2 0,3 0,8 1,8 2,0 0,9 0,6 7,0 43 1230 Staffanstorp 1,5 4,9 3,2 1,9 1,5 2,7 2,1 1,8 1,0 20,5 51 1231 Burlöv - - 0,1-0,4-0,4-0,1 1,0 9 1233 Vellinge 0,2 1,0 2,6 1,2 2,1 1,3 0,7-1,0 10,2 10 1256 Östra Göinge - 0,7 0,0 0,4 0,1 0,6 0,3-0,5 2,7 18 1257 Örkelljunga 0,2 0,1 0,7-0,1 0,2 0,5 0,8 0,1 2,7 10 1260 Bjuv - 0,1 0,3 0,2 0,1 0,6 1,4 1,6 2,6 6,8 23 1261 Kävlinge 1,0 2,3 5,2 6,5 2,8 5,9 7,8 6,6 3,8 42,0 38 1262 Lomma 0,5 2,6 0,9 2,0 1,4 1,2 2,0-3,8 14,4 35 1263 Svedala 1,3 1,3 1,4 3,2 3,4 2,1 2,9 3,0 1,7 20,5 48 1264 Skurup - 0,2 0,5 1,8 0,7 2,7 1,2 0,3 1,5 9,0 43 1265 Sjöbo 0,3 0,3-0,9 0,7 1,3 2,3 2,4 2,3 10,5 24 1266 Hörby 0,0 0,1 0,6 0,0 0,4 0,9 2,3 0,8 0,9 5,9 20 1267 Höör - 0,2 0,3 0,1 0,1 0,4 0,3 1,1 0,7 3,1 10 1270 Tomelilla 0,2 0,1 1,2-0,3 0,6 0,6 0,6 1,3 4,8 26 1272 Bromölla - 0,9 0,1-0,5 0,7 0,6 0,5 0,6 3,9 15 1273 Osby - - - 0,3 0,5-0,2 0,0 1,0 2,1 8 1275 Perstorp 0,1-0,1-0,3 - - - 0,2 0,7 7 1276 Klippan 0,1 0,5 0,5 0,3 0,2 0,5 1,4 0,7 0,8 5,0 22 1277 Åstorp 0,0 0,0 1,0 0,8 1,4 2,3 1,6 0,8 1,9 9,9 42 1278 Båstad 0,6 0,4 0,5 0,9 0,9 1,1 1,8 0,0 2,2 8,5 20 1280 Malmö 1,0 1,4 4,1 5,0 3,5 9,4 11,1 0,5 25,9 61,9 29 1281 Lund 4,9 4,8 9,5 7,6 8,0 7,3 10,7 0,5 16,0 69,3 42 1282 Landskrona 1,3 0,7 1,7 2,2 1,6 5,9 5,5 1,6 1,2 21,6 38 1283 Helsingborg 4,0 5,2 7,5 12,4 9,7 10,1 8,6-27,7 85,1 49 1284 Höganäs - 0,3 1,4 1,3 1,7 2,3 2,8 5,9 5,5 21,2 27 1285 Eslöv 0,0 0,7 2,8 2,6 8,0 7,9 5,2 5,7 3,4 36,4 45 1286 Ystad - 0,1 2,2 7,0 4,5 4,5 4,3-3,7 26,2 43 1287 Trelleborg 0,7 1,0 1,5 2,6 5,9 6,6 8,4 0,1 12,1 38,9 49 1290 Kristianstad 0,2 0,1 1,9 1,9 4,0 3,1 2,2 6,4 6,8 26,6 16 1291 Simrishamn 0,2 0,2 1,1 2,2 1,5 2,6 2,8 1,3 6,3 18,3 32 1292 Ängelholm 1,4 2,7 4,2 2,3 5,9 4,0 9,3 6,2 4,4 40,4 39 1293 Hässleholm 0,4 0,2 0,9 1,0 0,4 0,8 2,6 3,2 2,1 11,7 9 1315 Hylte 0,4-0,3 1,0 0,4 0,9 0,5-1,0 4,4 24 1380 Halmstad 0,9 3,4 4,6 6,2 13,1 5,2 7,1 2,2 6,7 49,4 32 1381 Laholm 1,5 0,9 1,7 2,9 2,6 1,8 2,5 3,5 1,6 19,1 27 1382 Falkenberg 0,7 0,8 1,1 2,3 1,8 1,8 4,5 2,7 4,8 20,3 16 1383 Varberg 2,3 3,3 4,7 8,7 7,6 4,9 3,7 4,0 5,9 45,1 27 1384 Kungsbacka 3,5 4,0 3,1 5,6 6,6 4,5 8,2-19,8 55,2 18 1401 Härryda 0,5 0,7 1,1 0,6 1,3 1,3 2,6 0,4 0,6 9,0 7 1402 Partille - - 0,4 - - - 0,3-0,1 0,8 3 1415 Stenungsund 0,8 1,7 1,7 2,4 1,7 3,6 2,4-4,4 18,6 18

3 Tabell B 1 Exploaterad jordbruksmark enl Blockkartan 1998 vid bebyggelseutveckling 1998-2005. Fortsättning Kod Kommun 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 1) Okänt Totalt % av tot bebyggt 1419 Tjörn - 0,1-0,3 0,3 0,1 0,3-0,4 1,4 5 1421 Orust 0,4 0,1 0,6 1,0 0,6 0,7 0,8 0,1 2,7 6,8 8 1427 Sotenäs - - - 0,2 0,3 0,1 0,9-0,9 2,4 10 1430 Munkedal 0,0 0,1 0,3 0,4 - - - - 1,5 2,3 9 1435 Tanum 0,1 0,3 0,3 0,2 0,7 0,9 0,8-1,3 4,5 6 1438 Dals-Ed 0,3 - - 0,3-0,2 0,3 0,1 0,4 1,5 6 1439 Färgelanda 0,0 0,1-0,1-0,1 - - 0,9 1,3 8 1440 Ale 0,7 1,7 1,4 3,0 2,1 1,9 2,7-6,3 19,7 28 1441 Lerum 0,6 0,6 0,3 0,4 0,8 1,0 0,5-3,6 7,9 8 1442 Vårgårda 0,1 0,3 0,0 0,0 0,3 0,5 0,8 3,2 0,3 5,5 20 1443 Bollebygd 0,7 0,1 0,2 0,5 0,9 0,5 0,5 0,3 1,0 4,9 19 1444 Grästorp 0,1 0,3-0,1 0,1 0,0 0,1-0,2 0,9 20 1445 Essunga - - - - - 0,1 0,0-0,1 0,2 4 1446 Karlsborg 0,0-0,1-0,1 - - - 0,0 0,2 2 1447 Gullspång 0,1 - - - - 0,5 0,6 0,4 0,0 1,6 13 1452 Tranemo - - 0,3 0,3 0,5 0,1 0,2 0,1 0,5 2,1 11 1460 Bengtsfors 0,0 0,3 0,1 0,3 - - 0,1-0,7 1,4 6 1461 Mellerud 0,2 0,2 0,1 0,1 0,3 0,0 0,4 0,5 1,0 2,8 11 1462 Lilla Edet 0,1 0,1-0,1 0,3 0,0 0,3-0,2 1,1 6 1463 Mark 0,3 0,6 1,1 0,4 2,1 3,3 1,5 0,8 2,7 12,9 14 1465 Svenljunga 0,1 0,2 0,1 0,2-0,2 0,3-1,8 3,0 14 1466 Herrljunga 0,2 0,3-0,2 0,2 0,3 - - 1,0 2,2 19 1470 Vara 0,0 0,1-0,3 0,2 0,9 0,2 0,2 0,5 2,5 12 1471 Götene 0,1 0,2-0,1-0,1 0,3 0,2 1,6 2,5 12 1472 Tibro - - 0,1 0,1-0,3 0,2 0,3 0,1 1,1 11 1473 Töreboda - 0,1 - - - 0,0 0,1-0,6 0,8 8 1480 Göteborg 3,8 1,4 5,3 6,7 4,2 2,2 2,5 4,2 4,2 34,7 6 1481 Mölndal 1,0 2,5 0,7 0,3 2,7 2,4 5,8 2,4 1,5 19,2 16 1482 Kungälv 0,8 3,4 1,3 4,8 2,2 1,5 1,8 1,0 6,8 23,5 17 1484 Lysekil 0,2 0,2 0,2 0,1 0,4 0,2 0,3-0,9 2,5 5 1485 Uddevalla 0,2 0,1 0,9 1,0 0,3 0,7 2,8-0,8 6,8 10 1486 Strömstad 0,2 0,4 0,0 0,3 0,0 0,7 1,0 0,4 0,6 3,6 4 1487 Vänersborg - 0,0 0,1 0,4 0,2 0,0 0,3-3,1 4,2 11 1488 Trollhättan - 0,1 0,1 0,4 0,6 0,5 0,4 0,4 0,8 3,1 5 1489 Alingsås 0,2 0,5 0,1 1,0 1,7 3,0 2,8 3,2 3,1 15,7 19 1490 Borås 0,1 0,6 1,9 0,8 3,3 0,8 0,8-18,9 27,2 9 1491 Ulricehamn 1,2 0,5 0,4 0,3 0,2 0,4 0,5 0,3 1,0 4,9 17 1492 Åmål - 0,0 0,2 0,2 0,0 0,3 - - 0,2 1,0 4 1493 Mariestad 0,0 0,8 0,2 0,4 0,0 0,0 0,7 0,0 0,3 2,6 8 1494 Lidköping 0,9 1,6 3,5 2,9 3,8 5,4 5,3 5,3 3,2 31,9 28 1495 Skara 0,3-0,4 0,5 0,0 0,5-1,6 0,3 3,5 22 1496 Skövde 1,9 1,5 0,9 0,9 1,3 1,4 1,1 1,8 4,8 15,7 17 1497 Hjo - - 0,1 0,1 0,5 0,1 0,2 0,6 1,4 3,0 20 1498 Tidaholm 0,0 - - - - 0,1 - - 0,3 0,4 5 1499 Falköping 1,1 0,4 1,8 1,1 0,8 1,2 0,3 0,6 3,5 10,8 33 1715 Kil 0,2-0,5 0,8 0,0 - - 0,3 0,3 2,1 14 1730 Eda 0,1 0,1 0,3-0,3-0,0-1,4 2,2 4 1737 Torsby 0,0 0,2 0,1 0,3-0,4 0,3 0,5 3,2 4,9 9 1760 Storfors - 0,2 0,0 - - - - - 0,4 0,6 5 1761 Hammarö - - 0,1 - - 0,1 0,1-0,1 0,5 2 1762 Munkfors - - - - - - - - 0,7 0,7 3 1763 Forshaga - - - 0,4-0,4 0,1-0,1 1,1 6 1764 Grums 0,2 0,0 0,0 0,2 0,1 0,1 0,2-0,1 1,0 4 1765 Årjäng 0,4 0,6 0,9 0,6 0,6 0,2 1,3 0,9 1,6 7,0 13 1766 Sunne 0,0 0,3 0,7 0,8 1,3 0,3 0,9 2,2 1,5 8,1 17 1780 Karlstad 0,6-0,6 1,6 1,1 0,6 0,2-3,6 8,3 5 1781 Kristinehamn - 0,4 0,8 0,3 0,0 0,6 - - 0,9 2,9 8 1782 Filipstad - 0,0 - - 0,3 0,0 - - 0,2 0,5 2 1783 Hagfors - 0,3 0,2-0,2 0,0 0,2-0,9 1,8 5 1784 Arvika 0,3 0,5 1,0 0,2 0,3 0,5 0,0-1,1 4,0 8 1785 Säffle - 0,2 0,1-0,3 0,3 0,1-0,6 1,5 4 1814 Lekeberg - 0,3 0,3 0,6-0,2 0,8 0,4 2,1 4,8 14 1860 Laxå 0,1 - - - - - - - 0,1 0,2 2 1861 Hallsberg - 0,2 0,7 0,4 0,6 0,3 0,6-1,4 4,3 12 1862 Degerfors 0,3 - - - 0,1-0,3-0,6 1,2 7 1863 Hällefors - 0,2-0,3 - - - - 0,4 0,8 2 1864 Ljusnarsberg - - - - - - 0,3-0,6 0,9 6

4 Tabell B 1 Exploaterad jordbruksmark enl Blockkartan 1998 vid bebyggelseutveckling 1998-2005. Fortsättning Kod Kommun 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 1) Okänt Totalt % av tot bebyggt 1880 Örebro 3,3 1,8 1,9 5,7 3,0 5,2 7,2 0,8 11,6 40,5 14 1881 Kumla 0,4 0,5 0,7 1,7 0,9 1,0 2,2-3,2 10,6 34 1882 Askersund 0,2 0,2 0,0 0,3 0,1 0,6 0,1-1,3 2,9 7 1883 Karlskoga - 0,3 0,3 0,1 0,1 0,8 - - 0,3 1,8 6 1884 Nora - 0,1 0,4 0,1 - - 0,6-1,3 2,5 11 1885 Lindesberg - - 0,5 - - 0,2 0,0-2,0 2,8 10 1904 Skinnskatteberg 0,1 0,5-0,1-0,3 - - 0,6 1,5 11 1907 Surahammar 0,2 0,1 0,1 0,0 0,3 0,0 0,2 0,1 0,5 1,7 7 1917 Heby - - - - 0,2-0,2 0,4 1,9 2,7 6 1960 Kungsör 0,3 0,4 0,0-0,1-0,1-0,5 1,4 11 1961 Hallstahammar - 0,4 0,2 0,3-0,0 - - 0,1 1,0 9 1962 Norberg - - - - - - - - 0,4 0,4 17 1980 Västerås 0,7 2,0 3,5 4,3 2,3 3,3 2,9 1,0 11,6 31,7 15 1981 Sala 0,2 0,2 0,2 0,4 0,3 0,2 0,1-1,4 2,9 12 1982 Fagersta - - - 0,0 - - - - 0,1 0,1 1 1983 Köping 0,1 0,4-0,1 0,8 1,4 0,1 0,3 1,3 4,5 18 1984 Arboga - 0,0 0,2 0,3 0,5 0,5 0,3-1,4 3,3 10 2021 Vansbro 0,1 - - 0,1 0,3 - - - 0,3 0,8 2 2023 Malung - 0,0-0,2 0,1 - - - 1,5 1,7 2 2026 Gagnef 0,1 - - 0,3 0,3 0,7 0,4 0,5 1,7 3,9 10 2029 Leksand 0,2 0,2 0,9 0,7 1,0 1,7 0,9 0,3 5,7 11,7 8 2031 Rättvik 0,3 0,2 0,3 0,1 0,3 0,6 1,0-2,8 5,6 10 2034 Orsa - - 0,0 0,4 0,3-0,1-1,7 2,5 4 2039 Älvdalen 0,3 0,3 0,0 0,2 0,2 0,1 0,1-3,6 4,8 3 2061 Smedjebacken 0,1 0,1-0,1-0,3 0,0 0,0 0,9 1,5 4 2062 Mora 0,0 0,1 0,3 0,6 0,2 0,8 1,5 0,8 5,0 9,3 5 2080 Falun 0,9 0,2 0,4 0,1 0,0 0,3 0,4-4,8 7,1 5 2081 Borlänge 0,5 0,1 0,7 0,5 0,4 0,8 0,9 0,8 2,4 7,2 7 2082 Säter - - 0,2 0,5-0,1 0,1 0,7 0,8 2,4 7 2083 Hedemora - 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 - - 0,4 0,6 2 2084 Avesta 0,3-0,1 0,1 0,0 0,1 0,1 0,0 1,2 1,9 5 2085 Ludvika 0,1-0,1-0,2 - - - 1,3 1,7 3 2101 Ockelbo - 0,4-0,1 0,1-0,0-1,2 1,8 5 2104 Hofors - - 0,0 - - - - - 0,4 0,5 2 2121 Ovanåker 0,0 0,1 0,1-0,0 0,1 - - 2,8 3,1 7 2132 Nordanstig 0,1-0,2-0,2-0,2-1,8 2,5 4 2161 Ljusdal 0,2 0,0 0,3 0,1 0,0 0,1 0,2-5,8 6,7 8 2180 Gävle - 0,3 0,5 0,4 0,1 1,2 0,8-27,2 30,5 8 2181 Sandviken 0,2 0,0-0,1 0,1 0,0 0,3 0,1 1,4 2,2 4 2182 Söderhamn 0,0 0,3-0,1 0,2 0,1 0,3-1,8 2,8 2 2183 Bollnäs 0,3 0,2 0,5 0,4 0,3 0,4 0,3-5,6 7,8 8 2184 Hudiksvall 0,4 0,3 0,1 0,1 0,1-0,2-3,1 4,3 3 2260 Ånge 0,2 0,2 0,2 0,3 - - 0,0-1,1 2,0 5 2262 Timrå - 0,1 0,2 0,1 - - - 0,1 0,7 1,2 5 2280 Härnösand 0,2 - - - 0,1 0,1 0,0-1,4 1,9 4 2281 Sundsvall 0,1 0,7 0,4 1,1 1,0 0,8 1,3 0,5 4,4 10,3 6 2282 Kramfors - 0,0-0,1 0,1 0,1 0,1-2,2 2,7 5 2283 Sollefteå 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1-0,2 3,3 4,0 6 2284 Örnsköldsvik 0,1 0,3 0,5 0,4 0,5 1,1 0,9-13,6 17,4 6 2303 Ragunda - 0,4 - - 0,1 0,0 - - 2,1 2,6 7 2305 Bräcke 0,0-0,2-0,4 0,0 0,2-5,1 5,9 6 2309 Krokom 0,2 0,4 0,1 0,2 0,5 0,1 1,3 0,0 2,1 5,0 14 2313 Strömsund 0,2 0,1-0,2 0,0 0,4 0,5-3,7 5,1 6 2321 Åre 0,2 0,2 0,1 0,2 0,1 0,4 0,8-5,4 7,5 5 2326 Berg 0,3 0,4 0,1 0,5 0,2 0,0 0,2-5,4 7,1 7 2361 Härjedalen 0,3 0,1 0,1 0,1 0,0 0,2 0,1-3,0 3,8 3 2380 Östersund 0,3 0,8 0,7 1,0 1,4 1,1 2,1-5,0 12,3 14 2401 Nordmaling - - 0,1-0,1 - - - 0,5 0,8 1 2403 Bjurholm 0,1 - - 0,3-0,5 - - 0,5 1,3 13 2404 Vindeln 0,1 0,1 0,1 0,0 - - 0,5-0,8 1,7 6 2409 Robertsfors 0,2 - - - 0,3 0,2 - - 0,8 1,5 3 2417 Norsjö 0,0 0,1-0,2-0,1 0,2-2,1 2,7 10 2418 Malå - - - - 0,0 - - - 0,2 0,2 3 2421 Storuman 0,3-0,2-0,3 0,6 0,3 0,2 2,2 4,1 6 2422 Sorsele 0,2 0,0 0,0 - - 0,3-0,2 2,4 3,2 10 2425 Dorotea 0,0 0,2-0,3 0,0 - - - 1,6 2,2 7 2460 Vännäs - - 0,7 0,6 0,2 0,1 0,6 0,4 0,8 3,3 18