636 PROMEMORIA OM FÖRHANDLINGARNA KRING HYPOTEKSO.. Detta afser, att i ali händelse ställa Hypoteksföreningen säker, emedan den lånar, d. v. s. gör sitt bästa dertiil, både för nödens af hjelpande och för myntreformen. annuiteter för lånet. 3:o På Hypoteksföreningens be 10 gäran om Statens garanti, att H<a)ns M<aje>stät> må hänskjuta ärendet till Ständerna. Garantin medför ingen risk, se dan sedelmynt och kurs äro fasta. Kan Iikväi i iikhet med statslån anses tillhöra Landtdag, såsom konseqvens af sjelffieskattnings rätten. 20 Hypoteksföreningen skall, fuli komligt säker på att erhålla Stän dernas garanti, genast börja un derhandla om lånet och varafär dig att afsluta det den 15 Septem ber1 Såsnart H<a>ns M<ajestä)ts beslut biir kändt, skola Hypoteksför eningens obiigationer pä inhemskt 30 lån stigafrån 90 Yo till pari. föreningen kan då erhålla mera iän inom landet och behöfver mindre från utiandet; hvilket är godt och nyttigt. 169 RELATION ANGÅENDE ETT AF STATSVER KET UPPTAGET KREDITIV PÄ HANS KEJSERLIGA 40 MAJE$TATS BEFALLNING AFGIFVEN TILL LAN DETS HOGLOFLIGA STANDER HUB, JVS handskrflssamiing Då i landets nordliga delar svåra nattfroster inträffade i Juli månad sistlidna år, åtföljda af fiera mindre förderfliga ända till den 10 Augusti, ingingo från guvernörerna i de norra länen berättelser om frosternas härjning och årsvextens beskaffenhet, som för dessa trakter af landet läto motse ett nytt missvextår. Dessa hotande utsigter underhålls af den fortfarande kaila och 50 regniga väderleken, under hvilken säden på fältet så långsamt fram skred mot sin mognad, att man måste befara, att desamma knappt nog i landets sydligaste delar skulle hinna undkomma de vid siutet af Augusti regeibundet inträdande nattfrosterna. 1 följd af den hårda missvexten 1862 hade statsverket nödgats deis till utiäningar ät den besutna alimogen dels till und1sättningsarbeten för
Wasa Kuopio Wasa 221 96 398 RELATION ANGÅENDE ETT AF STATSYERKET UPPTAGET KREDITW... 637 den lösa befoikningen utgifva extraordinara anslag till ett vid den anförda tidpunkten sammanlagdt belopp af ungefär 4 miljoner mark. Dess tillgängar voro härigenom uttömda. Men äfven de trafikanter, som 1862 ombesörjt spanmålsimporten, hade sett sig tvungna att till allmogen utkreditera så betydliga qvantiteter af säd, att af dem icke någon ny import med deras egna medel kunde väntas. Och i hvarje fall måste de möjliga tillgängarna i landets mynt omsättas till utländsk valuta. Finlands Banks tillgångar åter äro alltför ringa, för att kunna tjena till en sådan omsättning, så betydlig som den vid en allmännare missvext erfordras. Det återstod derföre ingen annan utväg, än att 10 statsverket, likasom vid missvexterna ären 1856 och 1862, genom ett utländskt lån skulle förskaffa landet de för hungersnödens afvärjande nödiga tillgångarne. Under sädane förhällande begärde IlSenaten underdänigst den 11 :te Augusti hos Hans Kejserliga Majestät tillstånd att få i Ryssland eller i utlandet genom Finlands Bank uppnegotiera ett kreditiv af högst 8 miljoner Mark på 2 1/2 års återbetalningstid. Denna längre termin, nödvändig redan med afseende pä svärigheten att anskaffa valutor för återbetalningen, påkallades ocksä af vissheten, att alimogen i de förut nödlidande länen icke skulle förmå köpa brödföda och utsäde, och att 20 derföre trafikanterna icke skulle kunna förmä att Ilens med förskotter af statsmedelll importera spanmål, om den icke bereddes möjlighet till utkreditering af densamma pä längre tid., Af fondens tillgängar har blifvit användt: 1:0 Såsom förskott åt spanmålsimportörer mot ränta ä 6% på olika terminer ända till 2 år 5 mänader, till Uleåborgs län 386 000 500 000 703 500 30 2:o Till omsättning af 1862 erhållna förskotten till spanmålsimport till Uleåborgs län 144 000 100 542 000 S(umm>a mk 1 245 600 Medgifvandet af denna omsättning har motiverats deraf, att en del impotörer sågo sig tvungna, att till förskottens återbetalande hos ailmogen utsöka sina fordringar för utkrediterad spanmål, af hvilka utsökningar följden skulle varit, att de skuldsattes egendom blifvit under den rädande penningbristen för en ringa penning pä exekutiv auktion försäld. 40 Utlåningen har skett sålunda, att Guvernörerna i länen rekommen derat länesökandena, men Bankdirektionen pröfvat säkerheten och utgifvit lånen Isamt har sig dess bevakande och indrifning uppdraget; hvarvid dem, som erhållit förskott till ny spanmålsimport ålegat, att genom tullkammarattest styrka, att importen verkställts inom segla tionens slut, mot åliggande att i vidrigt fall genast återbetala förskottet; äfversom Guvernörerna bort göra sig förvissade derom, att både de trafikanter, som erhållit förskott till ny spanmålsimport, äro villiga att ät allmogen utkreditera varan, ilutan att likväl försäljning för kontant kunnat dem förbjudasjl och de, som fått omsätta tidigare förskott, att 50 lemna densamma respit med utkräfvandet af sina fordringar. Och bör härvid upplysas, att med afseende på befolkningens förut stora skuld sättning vederbörande trafikanter endast med svårighet kunnat öfver talas att inlåta sig på ny spanmålsimport. Af återstående tillgång i fonden har, sedan Hans Kejserliga Majestät
638 RELATION ANGÅENDE ETT AF STATSVERKET UPPTAGET KREDITIVO.. genom särskiidt Nådigt beslut medgifvit ett sådant användande af densamma: 3:o Blifvit ät ailmoge i Uleåborgs Iän beviljadt såsom iän mot menigheternas solidariska ansvarighet och 3 procent ränta samt åter betalningsskyldighet inom fem år med 1/5 del årligen 60 000 Mark vid hviika iän likväl Ilbåde fördeiningen af desamma ochll pröfningen af säkerheten blifvit öfverlemnad ät guvernören i iänet, hvarjemte Guvernören, emedan den länesökande ailmogen afsett att med de anhäiina penningarne kunna köpa mjöl för biiiigare pris från Kuopio 10 och Jyväskyiä, älagts, att bevilja länen endast pä sädana orter, ät hviikas aiimoge, spanmälsimportörerna med afseende å dess tidigare skuldsättning anse sig icke kunna bevilja någon ytterligare kredit.1 Likväl har icke hela det anförda beloppet biifvit utbetaldt direkt af Undsättningsfondens medel. Hvad som spm ätgätt till förskott för ny spanmälsimport har väl hållits importörerna tilihanda i Ryskt eller utländskt mynt. Men dä säväl för omsättning af äldre förskott, som för utgifvandet af lån till alimogen, sädant icke är erforderligt, sä har såväl detta belopp, som den ännu disponibla tillgången i Undsättningsfon den, utgörande 585 300 Mark, blifvit omsatt till Ryska räntebärande 20 statspapper s. k. Metaliiques å 4 ¾, af hvilka fonden nu innehar 296 820 rub<ei> & kop<ek> silfver elier 1187 280 Mark 18penni>. 1 stäliet hafva ifrågavarande till omsättning och utlåning använda penningen kunnat till vidare förskjutas ur Amortissementsfonden, i hviiken lediga medel finnas för att möta inlösen af statsverkets obiigationer i 3 1/5 procent, hvilka ehuru icke till iniösen uppsagda, Iikväi indragas, allteftersom de till Banken och Läneränterierna infiyta. Genom denna operation har icke ailenast Rysk valuta besparats för kreditivlånets återbetalande, utan äfven ränta och omkostnad för detsamma kan efterhand tänkas genom den dubbla ränteberäkningen ä 30 ifrågavarande i statsobligationer inneliggande belopp. Ocl bör det till ytteriigare uppiysning i detta hänseende erinras, att där provision för kreditivet ä 2 1/2 procent samt komission ä 1/2 procent är vid iänets iyftande i förskott afdragna, endast den enkia räntan ä densamma återstär att betaia, samt att Amortissementsfondens ifrägavarande iediga medel varit i Bankens jlhypoteksfondll för en iägre ränta än 4 % deponerade. 1 öfrigt kommer Amortissementsfondens ifrågavarande förskott att i händeise af behof af statsmedel ersättas, äfvensom den åt ailmogen i Uleåborgs iän pä 5 år beviljade iän ur Undsättningsfonden kunna att, 40 när kreditivet är till återbetaining förfailet, till det belopp, hvarmed desamma dä ännu utstå, att pä annan statsfond öfverföras7 Hans Majestät täcktes äfven pä dessa anförda skäi iemna sitt Nädiga bifail till Senatens ifrägavarande hemstälian, hvarom Senaten under rättades genom Ministerstatssekreterarens skrifveise af den 17/29 Au gusti. Redan derförinnan hade dock preiiminära underhandiingar om iånet öppnats samtidigt i Hamburg och i S:t Petersburg. Men lyckligtvis hade efterhand ingående närmare underrätteiser utredt, att den i föijd af sagde froster inträffade skadan var hvarken sä 50 vidt utbredd eiler sä total, som densamma i första förskräckeisen visat sig. LäneguVernörerne kunde i föijd häraf betydligt nedsätta beräkning en af den spanmåisbrist, som ansågs komma att i föijd af densamma uppstå. Underhandiingen hade derföre öppnats endast om ett lån af 4 miijoner Mark. Samtidigt inträffade den 14 och 15 Augusti det omsiag till en
P 69[ ixai as (5 uytunssf,.tvpunzi SAf unh) iazq sivis apuaj. uv vti.tapi!ps /fl «uauoijv/ai VXi/das[a3/ uap ll ztilqii,isuv i i.to(ddn itvuqtatig tuos.iofflitaup,i sja.ilitvq ai tv asaigfiupf it bo /jo g/ A/ =.0.02 r- %- =.0.0.0/ - 0.0 = 2- %4 g O.0= )-_.0.0 4 j C4 = / 0-y. y.sd /, :t - : ;Q // w Y- y1/,). 0/ 00 0 0 0.0,0.0 -.0.....%,.0.0. - 0, h 00A 0/ 4 -- 4 z,e K - /-. 6E9 =.00.0/ ---,..,; i 4/ ld.0 0, /.Y r i.c.o)?/ 72J
640 RELATION ANGÄENDE ETT Af STATSVERKET UPPTAGET KREDITIV varmare väderlek, hvilket utöfver att mensklig beräkning förlängdes icke blott hela denna månad igenom, så att inga ilera nattfroster under densamma inträffade, utan äfven fortfor den följande månaden. Sålun da inträdde det ovanliga förhållande, att rågen skördades mogen och oskadad mångenstädes i landet vid medlet och kornet och hafran allmänt mot siutet af September. Under det, förhoppningen om denna lyckliga utgång dag för dag tillvexte, kunde beloppet af det i fråga varande lånet efterhand nedsättas,1 så att detsamma d<en) 4. September afslöts med 500 000 10 rubel sitfver eller 2 miljoner Mark. Länet lemnades af baron Alexander von Stieglitz i S:t Petersburg, som erbjöd de billigaste vilkor, ehuru visserligen äfven dessa för vårt Iands förhållanden äro nog dyra. Det bör dock nämnas, att desamma i förhållande till dåvarande räntefot i S:t Petersburg voro välvilligt betingade, och ställa sig nära 1 procent billigare, än bäda anbud i Hamburg och ett annat sådant i S:t Petersburg. Vilkoren äro: Ä lånet erlägges ränta å 6 procent halfårligen i förskott; 20 Provision 2 1/2 procent, som afdragas vid lånets lyftande; Länet får lyftas i mindre poster under September November måna der, Aterbetalning sker efter 2 1/2 år, men får äfven verkställas tidigare i poster efter behag, då uppsägning bör ske 2 månader före nästans förfallodag. Då til ofvanstående lägges 1/2 procent åt komissionär på stället för negotiationen samt ränta å 6 ¾ afräknas på förskottsbetalningarna, kommer lånet att stå till 7,56 procent. Detsamma indrogs i särskilda poster under nämnda månader med 30 1870 900 Mark. Beloppet blef,en1igt Senatens af Hans Kejserliga Majestät Nådigst godkända hemställan,ii såsom en särskild fond under namn af Und sättningsfonden ställd under Finlands Banks förvaltning. 170 BERÄTTEJSE OM DE ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FOR REGLERANDET AF MYNT 40 VASENDET 1 FINLAND. HUB, JVS handskr,flssarnling Dessa H:s M:ts Nådiga föreskrifter hafva endast så tilivida kunnat sättas i verkställighet, att sistnämnda sedlar på 1 och 3 Mark blifvit till afhjelpande af bristen på skiljemynt satta i omlopp, och utestodo af desamma i cirkulation d<en> 31 Aug<usti> 1863 en summa af 3 630 980 Mark. hvaremot det Nådiga förordnandet angående silfver och kop parmyntet icke kunnat verkställas, förrän Banken kommer i tilwälie att obetingadt inlösa sitt sedelmynt al pari mot metallisk valuta7 50 Till följd häraf har Finlands Bank från nyssnämnda dag börjat utgifva sagda sedelmynt, hvaremot de äldre depositionssediarne, efter hand som de till Bankens kassor eller Landtränterierna ingått, blifvit ur rörelsen indragna. Till den 31 Augusti hade af dessa Marksedlar å högre vatör utgifvits ett sammanlagdt belopp af 16 640 000 Mark och de på rubel stälda depositionssedlar i Banken innehåller till ett värde af