RUM:s vårstämma Uppsala 16-17 april 2016 www.rum.se

RUM:s vårstämma Uppsala 16-17 april 2016 www.rum.se

Innehållsförteckning Dagordning... 4 Föredragningslista... 5 Motion 1: Angående arvodering av förbundsordförande... 6 Förbundsstyrelsens yttrande... 7 Motion 2: Gällande införande av inspector... 11 Förbundsstyrelsens yttrande... 13 Motion 3: Gällande ändring av stadgar... 17 Förbundsstyrelsens yttrande... 18 Ny revisionsordning... 21 Särskild status för Gotlandsdistriktet... 27 En strategi för RUM... 30 Valberedningens förslag... 34 Sida 2 av 36

Välkommen till Uppsala Årets vårstämma äger rum på Scandic Hotel Uplandia i Uppsala. Det är en kort promenad mellan Uppsala centralstation och Scandic. Uppsala är en av Sveriges äldsta städer. Den kallades Östra Aros fram till 1200-talet då namnet Uppsala tog över. Idag är Uppsala en av Sveriges fyra storstäder och är världskänd bland annat för sina universitet, sin magnifika domkyrka och arvet efter Carl von Linné. Det ursprungliga Uppsala ligger egentligen 5 km norr om den nuvarande staden. Här var Svearikets maktcentrum och en viktig kultplats. 1164 etablerades Uppsala som ärkesäte när svea och götaländerna fick sin första ärkebiskop. 1286 grundades det nya Uppsala vid hamnplatsen Östra Aros. Hamnplatsen hade växt i betydelse eftersom landhöjningen gjort det svår att ta sig fram till det som nu fick bli Gamla Uppsala. 1435 invigdes den nya domkyrkan Nordens största och 1477 grundades Uppsala universitet Nordens äldsta. Karaktäristiskt för Uppsala är de raka gatorna. På 1600-talet revs många kvarter till förmån för en stad i rutnät. Stora torget anlades. Torget är speciellt på grund av de slutna hörnen. I dag bor det över 200 000 personer i kommunen varav ca 140 000 i tätorten. Bland kända personer från Uppsala finner vi: Alva Myrdal (statsråd och fredspristagare), Anders Celsius (vetenskapsmannen bakom temperaturskalan), Bror Hjort (konstnär), Carl von Linné (botaniker), Dag Hammarskjöld (FN:s generalsekreterare), Ebba Busch Thor (partiledare), Gustaf Fröding (poet), Gösta Knutsson (författare av Pelle Svanslös), Ingmar Bergman (film- och teaterregissör), Magdalena Andersson (finansminister). Sida 3 av 36

Dagordning Lördag 16 april 09:00 Stämmoskolan (frivilligt) 12:00 Lunch 13:00 Kulturminister Alice Bah Kuhnke 14:00 RUM-stämma: Föredragningslistan 1-9 15:30 Fika 16:00 Diskussionsforum: En strategi för RUM 17:00 Fruktpaus 17:15 Diskussionsforum - Arvode för förbundsordföranden - Stadgefrågor (Motioner från V. Eriksson samt förbundsstyrelsens skrivelser) 19:30 Fritid/Ombyte till middag 20:00 Middag Söndag 17 april 09:00 RUM-stämma: Föredragningslistan 10-15 11:00 Fika 11:15 RUM-stämma: Föredragningslistan 16-20 13:00 Lunch Sida 4 av 36

Föredragningslista Inledande ärenden 1. RUM-stämmans öppnande 2. Fastställande av röstlängd 3. Fråga om kallelse till RUM-stämman skett på rätt sätt 4. Fastställande av föredragningslistan 5. Val av stämmans funktionärer a. Ordförande b. Sekreterare c. Två justerare, tillika rösträknare Redovisning av föregående verksamhetsår 6. Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse och årsredovisning 7. Revisorernas berättelse 8. Fastställande av resultat- och balansräkning, samt disposition av årets resultat 9. Beslut om ansvarsfrihet Motioner, skrivelser och propositioner 10. Motion från Axel Save m.fl., Arvode för förbundsordföranden 11. Motion från Vincent Eriksson, Införande av inspektor 12. Motion från Vincent Eriksson, Stadgeändringar 13. Förbundsstyrelsens skrivelse, Ny revisionsordning 14. Förbundsstyrelsens skrivelse, Särskild status för Gotlandsdistriktet 15. Förbundsstyrelsens proposition, En strategi för RUM Valärenden 16. Val av förbundsordförande 17. Val av tre ordinarie ledamöter 18. Val av tre suppleanter 19. Val av revisorer Avslutande ärenden 20. RUM-stämmans avslutande Sida 5 av 36

Motion angående arvodering av förbundsordförande I flertalet ungdomsorganisationer finns en uppdelning mellan anställda, arvoderade och helt ideellt engagerade som skapat arbetsro och fokus på effektivitet inom kansliet och i styrelsen, vilket i sin tur stärkt hela organisationen. Exempel är Ung Media, Sverok och Vi Unga. Motiven för arvodering är flera. Ett är arbetsbelastningen. Att vara ordförande i en stor organisation som RUM tar mycket tid i anspråk. Det kan vara svårt att kombinera posten som ordföranden med ett annat arbete även om en stor del av arbetet i förbundet sker på kvällar och helger. Det är därför rimligt att rollen som ordförande är arvoderad. Ett annat är möjligheten till aktivt påverkansarbete. Det är naturligt att det är de förtroendevalda som representerar förbundet. Möten med politiker, beslutsfattare och samarbetspartners sker ofta på dagtid vilket gör det svårt att ha ett annat arbete. Slutligen är en arvoderad ordförande en person som kan fungera som brygga mellan anställda och ideella. Valberedningen kan utifrån genomförda intervjuer konstatera att arbetsbelastningen i framförallt förbundsstyrelsens arbetsutskott är mycket hög. Vi bedömer också att förbundets påverkansarbete skulle kunna utvecklas och att samarbetet mellan styrelse och kansli fördjupas. Genom att införa arvodering ser vi goda möjligheter för ett styrelsearbete med hög kvalitet även i framtiden. En uttalad arvoderingsgrad kan bland annat tydliggöra den förväntade arbetsbelastningen på förbundets ledare och därmed minska riskerna för både utbrändhet och underarbete. Vi anser att en arvodering kan göra det lättare att rekrytera engagerade och drivna kandidater till ordförandeposten i framtiden. Långsiktigt ska arvoderingsmodellen bakas in i framtida budgetar. För att lösgöra de pengar som en arvodering kräver 2016, föreslår vi att nödvändiga ekonomiska medel tas från förbundets egna kapital. Det rör sig om totalt ungefär 135 000 kr av de drygt 3 miljoner kronor som förbundet i dagsläget har till förfogande i eget kapital. Med ovanstående bakgrund yrkar vi......att förbundsordföranden ska vara arvoderad med sammanlagt 12.000 kronor per månad exklusive sociala avgifter etc. vilket motsvarar ett uppdrag på halvtid (50%)....att kostnaden för arvodering 2016 tas från förbundets egna kapital....att styrelsen får i uppdrag att arbeta in arvodering i kommande budgetförslag. Göteborg 28/12 2015 Axel Save My Härstedt Erik Johansson Valberedningen Valberedningen Valberedningen

Förbundsstyrelsens yttrande över motion från Axel Save m.fl. om arvodering av förbundsordförande Förbundsstyrelsen lämnar följande yttrande till RUM-stämman. På förbundsstyrelsens vägnar Anna Edlund Johan Tjäder Sammanfattning Axel Save m.fl. har föreslagit att förbundsordföranden ska vara arvoderad med sammanlagd 12.000 kronor per månad exklusive sociala avgifter etc. vilket motsvarar ett uppdrag på halvtid (50 %) att kostnaden för arvodering 2016 tas från förbundets egna kapital att styrelsen får i uppdrag att arbeta in arvodering i kommande budgetförslag Förbundsstyrelsen föreslår att RUM-stämman i stället kan fatta ett inriktningsbeslut om ansvarspeng. Frågan om arvode till förbundsordföranden är värd att diskutera. Så gjordes redan vid höststämman i Göteborg 2015. Höststämman kom då fram till att det i så fall först skulle fattas ett inriktningsbeslut, eftersom det är en stor omställning både administrativt och ekonomiskt med många överväganden och frågeställningar som måste klargöras. Eftersom dessa frågor ännu saknar svar så är det nu inte rätt tillfälle att ta ställning till arvodesfrågan. Däremot är det förbundsstyrelsens uppfattning att vårstämman nu kan ta ställning till ett inriktningsbeslut om en Ansvarspeng. Ansvarspengen markerar förbundsordförandens särskilda ställning som ytterst ansvarig för organisationen. Sida 7 av 36

Förbundsstyrelsens förslag till stämmobeslut Stämman beslutar att anta förbundsstyrelsens förslag till inriktningsbeslut angående ansvarspeng att avslå motionen Förslag till inriktningsbeslut angående ansvarspeng RUM-stämman uttalar följande. I förslaget till budget för 2017 för som framläggs till höststämman 2016 ska förbundsstyrelsen inkludera kostnader enligt nedanstående. Ansvarspeng utgår till förbundsordföranden med ett helt prisbasbelopp enligt bestämmelserna i Socialförsäkringsbalken. Ansvarspengen som betalas ut 2017 skall avse arbetsåret 2016/17. I stället för faktisk kostnad för mat ersätts förbundsordföranden för mat och andra ökande levnadsomkostnader i samband med övernattning med ett traktamente i nivå med högsta gällande skattefria schablonbelopp. Sida 8 av 36

Arvode till förbundsordföranden värt att diskutera Förbundsstyrelsen anser att det finns många poänger med att diskutera ett arvode till förbundsordföranden. Denna typ av arvodesmodell diskuterades på höststämman 2015 och motionärerna lyfter många argument för att diskussionen ska fortsätta. Det finns dock ett antal stora frågor som förbundsstyrelsen menar är obesvarade i motionen. En arvoderad ordförande kommer att ställa andra krav både på hur styrelsens och arbetsutskottets arbete organiseras och fördelas. Det kan också behövas en omorganisation på kansliet för att bättre kunna svara upp mot de behov som en arvoderad ordförande kommer att ha. De för- och nackdelar med modellen som framkom under höststämman 2015 måste analyseras mer ingående. Frågor om längden på ordförandens mandatperiod och på hur valprocessen för förbundsordföranden ska se ut behöver ses över. Något som kan föranleda en stadgeändring. De förändringar som kan komma att behöva genomföras behöver också ta hänsyn till vad som kan komma att behövas till följd av den av förbundsstyrelsen framlagda strategin för RUM. Förbundsstyrelsen anser att dessa frågor behöver besvaras först innan stämman kan komma till beslut om ett konkret arvode till förbundsordföranden. För detta ändamål bör förbundsstyrelsen planera in möjligheter för valberedningen att fortsätta diskutera frågan med organisationen, bl.a. i samband med RUM-stämmor. Arvode är resultatpåverkande Motionärerna har föreslagit att kostnaden för arvodering under 2016 ska tas av eget kapital. Ett arvode måste bokföras som en kostnad under innevarande räkenskapsår. Det är sedan upp till den stämma som har att behandla bokslutet för räkenskapsåret som bestämmer hur resultatet ska disponeras. Motionärernas förslag kommer att kosta förbundet 126.000 kronor under innevarande budgetår om man räknar på åtta månaders arvode. Enligt förbundets stadgar är det höststämman som beslutar om förbundets budget. Detta förslag är resultatpåverkande och därför föreslår förbundsstyrelsen att vårstämman nu fattar beslut om ett inriktningsbeslut. Sida 9 av 36

En Ansvarspeng bör införas En dimension i den här frågan är det extra ansvar som alltid tillkommer förbundsordföranden och som inte kan delegeras bort. Förbundsordföranden är ytterst ansvarig för organisationen och det ställer krav på bl.a. ständig tillgänglighet och en beredskap för att sätta andra uppgifter åt sidan när förbundets verksamhet kräver det. För detta, menar förbundsstyrelsen, att det redan nu är rimligt att stämman beslutar om att inrätta en ansvarspeng som föreslås vara ett fast belopp som indexregleras. Det är alltså inte närmre knutet till någon viss arbetsmängd. Det konkreta förslaget är ett helt prisbasbelopp, vilket i år motsvarar 44.300 kronor. Vidare föreslås av skattemässiga skäl att förbundsordföranden ska kunna uppbära skattefritt traktamente i stället för rak kostnadsersättning vid resor som innefattar övernattning. I förslaget anges att ansvarspengen betalas ut efter avslutat arbetsår, vilket i så fall innebär att den betalas ut första gången under räkenskapsåret 2017. Om stämman antar förslaget i denna del innebär det alltså ett uppdrag till förbundsstyrelsen att ta hänsyn till detta i budgetförslaget för 2017. Kostnader för traktamenten under arbetsåret 2016/17 ryms inom beslutat anslag för Styrelsen. Ett inriktningsbeslut bör fattas först Frågan om process för att inrätta någon form av styrelsearvode har berörts i stämmans beslut hösten 2015. Stämman uttalade då att frågan om arvode först borde bli föremål för ett inriktningsbeslut på en vårstämma så att förbundsstyrelsen får förutsättningar att planera in en sådan förändring i budgeten. Att besluta om ett arvode som ska utgå redan under 2016 är inte förenligt med det uttalandet och förbundsstyrelsen har inte anledning att tro att detta skulle ha ändrats. Sida 10 av 36

Förbundsstyrelsens yttrande över motion från Vincent Ericsson gällande införande av inspektor Förbundsstyrelsen lämnar följande yttrande. På förbundsstyrelsen vägnar Anna Edlund Johan Tjäder Sammanfattning Vincent Ericsson har i en motion yrkat på stadgeändringar med innebörden att en ny förtroendevald post, inspektor, inrättas och att den huvudsakliga uppgiften ska vara att avgöra meningsskiljaktigheter om stadgarnas tolkning. Förbundsstyrelsen föreslår att RUM-stämman avslår motionen. Det finns stor risk för att rollen som inspektor inte kommer att framstå som fristående gentemot styrelsen. Den föreslagna valproceduren är krånglig och stämmer inte överens med vad som gäller i andra val. Förbundsstyrelsens ledamöter är alltid skyldiga att handla för förbundets bästa. Det är mer rättssäkert att en majoritet av ledamöterna ska komma överens om en tolkning än om en enda person ska avgöra stadgetolkningsfrågor. Sida 13 av 36

Förbundsstyrelsens förslag till stämmobeslut Stämman beslutar att avslå motionen Bakgrund I förbundets stadgar kapitel 8 1 föreskrivs följande 1 Förbundets verksamhet bedrivs enligt dessa stadgar. Meningsskiljaktigheter beträffande tolkning av förbunds- och distriktsstadgar avgörs av förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen ska tillse att stadgarna finns tillgängliga för medlemmarna. Förbundsstyrelsen har allt sedan förbundets grundande varit ålagd att besluta om stadgetolkningsärenden. Allmänt om stadgetolkning Det finns ingen enhetlig praxis inom föreningslivet för hur frågor om stadgetolkning ska avgöras. Föreningens karaktär och verksamhet är vanligen avgörande för hur en sådan mekanism är beskaffad, om den ens är reglerad. I en förening finns vanligen två beslutande organ: stämman och styrelsen. Det vanligaste är att det är ett av dessa organ som avgör stadgetvister. Vilket beror vanligen på förutsättningen att komma till snabbt beslut. I föreningar där medlemmarna finns lätt sammankallningsbara kan dessa frågor utan större praktiska hinder föras upp på en stämma, eller stämmoliknande medlemsmöte. I andra fall är det vanligt att styrelsen gör tolkningen, eller i vart fall en preliminär tolkning som gäller till dess den bekräftas av en stämma. Vissa föreningar kan ha instanser vid sidan av dessa två beslutsorgan. Det är vanligt förekommande att föreningarna hör revisorerna i dessa frågor. Föreningar som ingår i större sammanhang kan ha en överklagandenämnd, eller annan tvistlösningsmekanism som man vänder sig till. Traditionen med Inspektor kommer från studentvärlden, där posten vanligen besätts av en företrädare för lärosätet. Sida 14 av 36

Den föreslagna företroendeposten Inspektor Motionären har föreslagit att det ska inrättas en ny förtroendepost, Inspektor, med ansvar för att avgöra stadgetolkningsfrågor. Inspektorn ska väljas av stämman, på förslag av antingen valberedningen eller skrivna nomineringar. Inspektorn ska kunna följa de beslutande organens arbete bl.a. genom att ha närvaro-, yttrande- och förslagsrätt i alla förbundets organ. Förbundsstyrelsen bedömer att det kommer att bli mycket svårt att uppfylla rollen som inspektor. Tanken är att Inspektorn ska tillhandahålla en från framför allt förbundsstyrelsen fristående hållning. Samtidigt ser förbundsstyrelsen det som nödvändigt att inspektorn följer följer förbundsstyrelsens arbete nära för att kunna uppfylla sin uppgift. I praktiken skulle en Inspektor, med de befogenheter som föreslås, verka som en ständig suppleant i styrelsen. Mot bakgrund av detta har förbundsstyrelsen svårt att se hur en trovärdig neutralitet ska kunna uppnås. Förslaget innehåller inte några bestämmelser för vad som inträffar vid en vakans på Inspektorsposten. Med den föreslagna valproceduren tar det minst ett halvår att tillsätta en ny inspektor. Detta är inte en acceptabel ordning eftersom stadgetolkningsfrågor måste kunna avgöras snabbt. Den föreslagna valordningen med dubbla valomgångar och skriftliga nomineringar från medlemmar är också främmande för RUM. RUM är ett riksförbund med nära 40.000 medlemmar och det är, menar förbundsstyrelsen, inte uppenbart varför just 25 namnunderskrifter ska vara kvalificerande. Det förefaller mer rimligt att i så fall uppställa krav på nomineringar från ett visst antal föreningar eller distrikt. Den normala valordningen i RUM är att nomineringar skickas till valberedningen. Den som är ombud på stämman har också under själva överläggningen möjlighet att lämna förslag i andra val. Som tidigare nämns är rollen som Inspektor vanligen förekommande i studentvärlden, där det har funnits ett intresse från det aktuella lärosätet att få viss insyn i studenternas fritidsliv. Det kan förmodas att poängen med att låta Inspektor vaka över stadgarna är att verksamheten ska genomföras på ett sätt som är i lärosätets intresse. RUM har ingen sådan moderorganisation att ta hänsyn till. Sida 15 av 36

Förbundsstyrelsen bör kvarstå som stadgetolkare Förbundsstyrelsen, och särskilt förbundsordföranden, har i stadgarna idag ett utpekat ansvar för att förbundets verksamhet bedrivs enligt stadgarna. Detta innebär att förbundsstyrelsen alltid måste pröva om de beslut som fattas är förenliga med stadgarna och det innebär en ständig tolkning av stadgarna. Förbundsstyrelsen har också till uppgift att yttra sig över förslag till stadgar och ta ställning till bl.a. blivande medlemsföreningars och distriktens stadgar. Det får också noteras att motionären själv föreslår att förbundsstyrelsen ska ha kvar kompetens att avgöra stadgetolkningsfrågor i distrikten. Förbundsstyrelsens beslut är kollektiva. Det betyder att det inte är en enda person som står för stadgetolkningen, utan det måste finnas majoritet i förbundsstyrelsen för en viss linje. Förbundsstyrelsen är ansvarig inför RUM-stämman för sina beslut och har en vårdplikt gentemot förbundet. Det betyder att förbundsstyrelsen är skyldig enligt lag att i varje läge agera för förbundets bästa. Det inbegriper även stadgetolkningsfrågor, och förbundsstyrelsen är således skyldig att tolka stadgarna på det för förbundet bästa sättet. Förbundsstyrelsens beslut granskas av förbundets revisorer. Den granskningen innefattar att pröva om förbundsstyrelsen brutit mot förbundet stadgar eller åtsidosatt några andra bestämmelser, eller i övrigt misskött förbundets förvaltning. Förbundsstyrelsen kan ställas till ansvar om den åtsidosatt sina förpliktelser i dessa avseenden. Vad kan den göra som misstycker om förbundsstyrelsens stadgetolkning? Det är RUM-stämman som beslutar om ändring av stadgarna. Därför, menar förbundsstyrelsen, är det naturliga om den som misstycker om förbundsstyrelsens stadgetolkning att motionerar om en ändring av stadgarna i den aktuella sakfrågan. Det ska sägas att ingen av de stadgetolkningar som förbundsstyrelsen haft att göra genom åren har lett till krav på stadgeändring på ett sätt som motsagt förbundsstyrelsens tolkning. Motionären hänvisar också till att en Inspektor ska vara någon som stämman har förtroende för. Men det får också anses rimligt att stämman har förtroende för den förbundsstyrelse man väljer, och att, om så vore fallet, väljer en annan styrelse om detta förtroende skulle saknas. Det förefaller som en mindre ingripande åtgärd att se till att ha en förbundsstyrelse man kan ha förtroende för, snarare än att inrätta en ny institution, med de problem som beskrivits ovan. Motionen bör avslås Vid en samlad bedömning finner styrelsen att vår ordning idag fungerar bra och det inte är visat att förslaget kommer att innebära en väsentlig förbättring. Motionen bör därför avslås. Sida 16 av 36

Förbundsstyrelsens yttrande över motion från Vincent Eriksson gällande ändring av stadgar Förbundsstyrelsen lämnar följande yttrande till RUM-stämman. På förbundsstyrelsens vägnar Anna Edlund Johan Tjäder Sammanfattning Vincent Eriksson har i en motion föreslagit att ändringar i stadgarna endast får göras med den föreslagna lydelse som anslagits tillsammans med kallelsen. Förbundsstyrelsen föreslår att stämman avslår motionen. Det finns redan en demokratiskt legitim process för stadgeändringar i RUM. Ingen stadgeändring kan genomdrivas utan att organisationen får tillfälle att tycka till om det. Det är också en tillgänglighetsfråga att man inte ska behöva vara expert på stadgeformuleringar för att kunna lämna förslag om stadgeändringar. Sida 18 av 36

Förbundsstyrelsens förslag till stämmobeslut Stämman beslutar att avslå motionen Bakgrund Förbundets stadgar kapitel 8 3-4 föreskriver följande 3 Stadgarna ändras genom två likalydande beslut av RUM-stämman, först på en ordinarie eller extra RUM-stämma och därefter tidigast på närmast följande vårstämma. 4 RUM-stämman får inte anta ett förslag om stadgeändring som är oförenligt med annat vilande förslag, utan att samtidigt förkasta det först antagna förslaget. Vidare föreskriver stadgarna kapitel 5 4 e. Ordinarie distriktsstämma ska hållas varje år senast den 15 mars och skall annonseras två månader i förväg RUM:s stadgeprocess är demokratiskt legitim Stadgeändringar i RUM sker alltid i två läsningar, varav den andra läsningen sker på vårstämman vilken inträffar efter att distrikten valt nya ombud. Den stämma som först har att pröva ett förslag till stadgeändring är fri att göra de redigeringar i texten den finner nödvändig. Stämman väljer själv sina arbetsformer och avgör därför på vilket sätt redigeringar i texten går till. Det får anses vara svensk föreningspraxis att den som vill göra ändringar till ett lagt förslag får göra s.k. ändrings- och tilläggsyrkanden som sedan prövas i särskild ordning. Stämmoförhandlingar kan ibland upplevas som kaotiska, men det är i så fall en allmän mötesordningsfråga som inte är särskilt knuten till stadgeändringar. Det är dessutom gott om tid mellan en höst- och vårstämma, vilket ger organisationen möjlighet att pröva den justerade texten i god ordning. Sida 19 av 36

Stadgeprocess som tillgänglighetsfråga Stadgarna föreskriver att stadgarna ska ändras genom två likalydande beslut. Det betyder att stämman vid den andra läsningen är förhindrad att göra ändringar i texten. Skulle stämman ändå önska det, så måste man enligt bestämmelsen i kap 8 4 först förkasta det först antagna förslaget därefter kan processen börja om med en ny första läsning. Denna ordning tjänar RUM väl eftersom den värnar om alla medlemmars rätt att föreslå stadgeändringar, utan att de själva behöver inneha den kompetens som behövs för att föreslå en konkret text. Tvärtom kan det vara mer fördelaktigt och mer effektivt för organisationen att de valda ombuden på stämman kan justera och kompromissa kring ett förslag så att största möjliga enighet rörande stadgeändringar kan uppnås. Det framförhandlande resultatet ställs sedan inför hela organisationen för prövning, varpå medlemmarna har möjlighet att diskutera med sina ombud inför den slutliga prövningen. Motionen bör avslås Vid en samlad bedömning finner förbundsstyrelsen att det genom regeln om dubbla läsningar finns gott om tid för organisationen att i lugn och ro pröva förslag till ändring av stadgarna. Det är inte visat att de föreslagna ändringar leder till någon väsentlig förbättring samtidigt som det kan leda till att vissa medlemmar exkluderas genom tuffare formkrav på stadgeändringsförslag. Motionen bör därför avslås. Sida 20 av 36

Styrelsens skrivelse Ny revisionsordning RUM-stämman har den 18 oktober 2015 såsom vilande antagit följande förslag till stadgeändring. Det ankommer nu på vårstämman att slutligen pröva förslaget. På förbundsstyrelsens vägnar Anna Edlund Johan Tjäder Sammanfattning I förslaget föreslås att RUM-stämman endast ska välja auktoriserade eller godkända revisorer. I förslaget föreslås också bestämmelser om medrevisor och jäv för revisorer. Sida 21 av 36

1. Förslag till RUM-stämmobeslut RUM-stämman beslutar ändra stadgarna enligt förbundsstyrelsens förslag. 2. Förslag till stadgeändring RUM-stämman beslutar att kapitel 3 8 ska ha följande lydelse att kapitel 7 1 ska ha följande lydelse att det i kapitel 7 införs nya 3-4 med följande lydelse Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Kapitel 3 RUM-stämma 8 Förbundsordföranden ska kalla till extra RUM-stämma om 1. förbundsstyrelsen begär det, 2. minst halva antalet distrikt begär det, eller 3. revisorerna enhälligt begär det. 8 Förbundsordföranden ska kalla till extra RUM-stämma om 1. förbundsstyrelsen begär det, 2. minst halva antalet distrikt begär det, eller 3. revisorn begär det. Kapitel 7 Revision 1 Förbundets räkenskaper och förvaltning ska granskas av två av RUMstämman valda revisorer. En av dessa revisorer ska vara auktoriserad eller godkänd revisor. För varje revisor ska en suppleant väljas. I stället för auktoriserad eller godkänd revisor och suppleant, kan ett registrerat revisionsbolag utses. 1 RUM-stämman väljer en revisor som ska granska förbundets räkenskaper och förvaltning. Revisorn ska vara auktoriserad eller godkänd. För revisorn ska en suppleant väljas. I stället för auktoriserad eller godkänd revisor och suppleant, kan ett registrerat revisionsbolag utses. Sida 22 av 36

3 Ett eller flera distrikt som tillsammans representerar minst en tiondel av förbundets medlemmar kan genom motion begära att en medrevisor ska utses. Om minst en tredjedel av ombuden bifaller en sådan motion så skall en sådan utses. En medrevisor deltar då i revisionen tillsammans med ordinarie revisor. Distriket ska i sin motion föreslå en auktoriserad eller godkänd revisor. Har distrikten föreslagit olika revisorer ska RUM-stämman ajourneras så att de ombud som bifallit motionen kan samlas och välja en av de föreslagna revisorerna. Valet av medrevisor ska antecknas i RUM-stämmans protokoll. Medrevisorn tjänstgör för tiden fram till nästa vårstämma. 4 Den som enligt tillämplig lag är jävig eller obehörig att vara revisor, kan inte vara revisor. Beslutet träder ikraft den 1 maj 2016 Uppdrag som revisor för den som inte är auktoriserad eller godkänd upphör den 1 maj 2016. Sida 23 av 36

3. En ny revisionsordning En levande organisation är i ständigt behov av en översyn av former och rutiner. Den nuvarande ordningen med revisorer har med några enklare anpassningar till Revisionslagen bestått sedan RUM grundades. En meningsfull revisionsordning syftar till att upprätthålla både allmänhetens och medlemmarnas förtroende för förbundet. Revisionen och den därpå följande revisionsberättelsen är en del av RUM:s kommunikation. Hur man granskar och hur resultaten kommuniceras bör därför också analyseras på samma sätt som all övrig kommunikation i RUM. Den nu förslagna revisionsordningen syftar till att åstadkomma tre saker - En professionell granskning som ska ge en kvalitetsstämpel på RUM:s årsredovisning, både för externa och interna mottagare - En möjlighet för en minoritet i organisationen att utse en medrevisor - Att tydliggöra jävssituationer i fråga om revisorer 4. Den professionella granskningen Den professionella granskningen redovisas i förbundets årsredovisning i form av en revisionsberättelse. RUM avslutar numera räkenskapsåren med en årsredovisning, även om förbundet formellt enligt Årsredovisningslagen inte är skyldigt att göra det. Förbundsstyrelsen bedömer dock att det ligger en styrka i att upprätta en årsredovisning eftersom innehållet i en årsredovisning är standardiserat och därför lätt att känna igen för den som är van att läsa årsredovisningar. Det är också ett krav enligt statsbidragsreglerna att RUM ska kunna lämna in en ekonomisk redovisning som är granskad av en auktoriserad eller godkänd revisor om det statsbidrag som erhålls är större än fem prisbasbelopp. Det är därför en styrka och en nödvändighet att årsredovisningen granskas av en auktoriserad eller godkänd revisor. Förbundets ekonomi har på senare år växt och blivit mer komplex. Bland annat äger RUM numer ett aktiebolag som säljer tjänster till externa parter. Den löpande granskningen engagerar årligen flera medarbetare på den valda revisionsbyrån. Nya internationella revisionsstandarder, EU-regler och den löpande utvecklingen av god revisionssed gör det svårt för den som inte är yrkesverksam att hänga med. Förbundsstyrelsen anser att det är rimligt att den som väljs till revisor har reella möjligheter att, antingen själv eller med hjälp av medarbetare, sätta sig in i redovisningen. Det är därför av mindre betydelse att utse en lekmannarevisor, som vid sidan av sitt jobb eller utbildning ska göra ett jobb som motsvarar revisionsbyråns. Mer än en professionell revisor ska dock Sida 24 av 36

inte behövas, eftersom en professionell revisor har både rätt och skyldighet att engagera så många medhjälpare som behövs. 5. Medrevisor I ekonomiska föreningar finns en möjlighet för en minoritet av medlemmarna att begära att Bolagsverket utser en medrevisor. Bestämmelsen är ett skydd för minoriteten av medlemmarna som kanske inte har någon egen representation i vare sig styrelsen eller bland revisorerna. Även om det torde vara mycket ovanligt att det ska behövas i RUM, så anser förbundsstyrelsen att det ska vara möjligt att utse en sådan även här. Det stärker också RUM:s trovärdighet att en sådan säkerhetsventil finns, även om den aldrig kommer till användning. En ideell organisation kan naturligtvis inte räkna med att Bolagsverket hjälper till. Därför måste valet av medrevisor ske internt. Förbundsstyrelsen anser att det är rimligt att de ombud som biträder ett sådant förslag också ska vara de som väljer medrevisor bland de föreslagna om inte de som lämnat förslaget enats om en. Endast en medrevisor ska kunna utses. I en ekonomisk förening kan fråga om att utse medrevisor väckas av en tiondel av föreningens medlemmar. Förbundsstyrelsen anser att det för RUM:s förhållanden är mest lämpligt att låta distrikten svara för detta. Distrikten är de som står närmast förbundets verksamhet och har bäst möjlighet att bedöma om en medrevisor behövs. I en ekonomisk förening ska man dessutom uppnå minst en tredjedels bifall för ett sådant förslag, och förbundsstyrelsen anser det lämpligt att ha samma gräns här. Fråga om medrevisor föreslås kunna väckas genom motion. De vanliga reglerna för motioner är därmed tillämpliga även i dessa fall. Sida 25 av 36

7. Jäv För revisionens förtroende är det förstås viktigt att den som är satt att granska är oberoende från förbundsstyrelsen och förbundets ledning. RUM:s valberedningar har givetvis i alla tider tagit hänsyn till jävsaspekterna, men för att ändå göra detta tydligt föreslår förbundsstyrelsen att stadgarna ska hänvisa till Revisionslagens (1999:1079) obehörighetsoch jävsbestämmelser. 10 Den som är underårig, i konkurs eller har fått näringsförbud eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 föräldrabalken kan inte vara revisor. 17 Den får inte vara revisor som 1. är ägare till eller delägare i företaget eller annat företag i samma koncern, 2. ingår i företagsledningen för företaget eller dess dotterföretag eller biträder vid företagets bokföring eller medelsförvaltning eller företagets kontroll däröver, 3. är anställd hos eller på annat sätt har en underordnad eller beroende ställning till företaget eller någon som avses under 1 eller 2, 4. är verksam i samma rörelse som den som yrkesmässigt biträder företaget vid grundbokföringen eller medelsförvaltningen eller företagets kontroll däröver, 5. är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till en person som avses under 1 eller 2 eller är besvågrad med en sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller 6. står i låneskuld till företaget eller ett annat företag i samma koncern eller har en förpliktelse som ett sådant företag har ställt säkerhet för. I fråga om företag som på grund av sin storlek ska ha minst en auktoriserad revisor gäller, i stället för bestämmelsen i första stycket 4, att den inte får vara revisor som är verksam i samma rörelse som den som yrkesmässigt biträder företaget vid bokföringen eller medelsförvaltningen eller företagets kontroll däröver. Den som enligt första eller andra stycket inte är behörig att vara revisor i ett moderföretag får inte vara revisor i dess dotterföretag. Sida 26 av 36

Styrelsens skrivelse Särskild status för Gotlandsdistriktet RUM-stämman har den 18 oktober 2015 såsom vilande antagit följande förslag till stadgeändring. Det ankommer nu på vårstämman att ta slutlig ställning till förslaget. På förbundsstyrelsens vägnar Anna Edlund Johan Tjäder Sammanfattning I förslaget föreslås att Gotlandsdistriktet, genom en stadgeändring, på vissa villkor ska kunna företrädas av en enda medlemsförening. Sida 27 av 36

1. Förslag till RUM-stämmobeslut RUM-stämman beslutar ändra stadgarna enligt förbundsstyrelsens förslag. 2. Förslag till stadgeändring RUM-stämman beslutar att kapitel 5 införs en ny 5 med följande lydelse 5 Förbundsstyrelsen får avtala med en medlemsförening att ansvara för distriktsverksamheten i ett distrikt som endast omfattar Gotlands län. Har förbundsstyrelsen avtalat med en medlemsförening att ansvara för distriktsverksamheten, ska den föreningens styrelse anses företräda hela distriktet, med de rättigheter och skyldigheter som följer av dessa stadgar. Vad som föreskrivs i 4 i detta kapitel gäller inte en medlemsförening. 3. Gotlands särskilda status Gotlands län har en särställning i Svensk förvaltning i det att det består av endast en kommunal organisation, Region Gotland, som sköter uppgifter som normalt hanteras av kommuner och landsting var för sig. Även om RUM stundtals har haft många föreningar på Gotland så kan man inte förvänta sig att samhället är intresserat av att i samma kommun stödja två organisationsnivåer för en och samma riksorganisation. Förbundsstyrelsen har därför bedömt det bäst att föreslå en särlösning för Gotlandsdistriktet. 4. Inget länsförbund på Gotland I övriga landet är RUM organiserat i länsförbund, kallade distrikt, där medlemsföreningarna är medlemmar i en länsorganisation som täcker ett helt län eller i vart fall regionala områden. För Gotlands län är det inte aktuellt med en sådan lösning. Man kan i stället utgå från att en enda stor medlemsförening på Gotland kan lösa den uppgiften lika bra. Andra ungdomsorganisationer har bara länsvisa medlemsföreningar, men RUM:s verksamhet och statens bidragsregler gör det mindre lyckat. I stället skulle den normala distriktsverksamheten kunna skötas av en enda allmän RUMförening som blir öppen för alla som vill vara medlemmar i RUM. Denna förening skulle då få en särställning bland medlemsföreningar som regleras avtalsmässigt. Medlemsföreningen ska förstås uppfylla vad som gäller för medlemsföreningar i RUM. Ett avtal med en sådan medlemsförening bör ytterligare tillgodose följande a. Medlemsföreningen ska vara regionalt organ för RUM och ska utöver egen verksamhet bistå förbundsstyrelsen i förverkligandet av RUM-stämmans beslut b. Medlemsföreningen ska vara öppen för alla boende på Gotland Sida 28 av 36

c. Medlemsföreningen ska hålla en årlig föreningsstämma där medlemmarna kan utöva inflytande över föreningen d. Förbundsstyrelsens ledamöter ska ha rätt att delta på föreningsstämman med yttrande- och förslagsrätt e. Förbundsstyrelsen ska ha rätt att begära en extra föreningsstämma f. RUM ska vara fritt att anta nya medlemsföreningar med säte i Gotlands län g. Revision ska utföras av en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag h. Avtalet ska vara uppsägbart men kan löpa tills vidare 5. Ytterligare föreningar på Gotland När det gäller statligt bidrag till ungdomsorganisationer finns inga hinder för att ha fler föreningar med säte i Gotlands län. Varje medlemsförening betyder extra statsbidrag för RUM. Därför ska RUM vara fritt att anta nya medlemsföreningar. Däremot kommer övriga medlemsföreningar som sådana inte att kunna utöva inflytande över distriktsverksamheten såsom sker i övriga landet, eftersom den nivån kommer att saknas. Genom villkoret att alla som bor på Gotland ska kunna bli medlemmar, kommer däremot övriga medlemsföreningars medlemmar att kunna utöva ett direkt inflytande på distriktets verksamhet. Sida 29 av 36

Förbundsstyrelsens proposition En strategi för RUM Förbundsstyrelsen överlämnade följande proposition till RUM-stämman På förbundsstyrelsens vägnar Anna Edlund Johan Tjäder Sammanfattning I förslaget föreslås att RUM-stämman antar en strategi för RUM för åren 2017-2019. Syftet med strategin är att prioritera åtgärder som för organisationen närmare förbundets vision. Antagandet av en strategi innebär att RUM-stämman bestämmer en inriktning för RUM:s verksamhet de kommande tre verksamhetsåren och att förbundsstyrelsen ska lämna fram förslag till verksamhetsplaner till höststämmorna 2016, 2017 och 2018 som är i linje med strategin. Samtidigt får förbundsstyrelsen i uppdrag att planera för en ny strategi som ska läggas fram till vårstämman 2019. Antagandet av en strategi innebär vidare att distrikt och medlemsföreningar ska arbeta med de utvalda frågorna i den egna verksamheten. Förbundsstyrelsen föreslår att RUM:s fokus under de tre närmaste åren ska vara medlemmar kommunikation politik Sida 30 av 36

1. Förslag till RUM-stämmobeslut RUM-stämman beslutar att anta förbundsstyrelsens förslag till strategi att uppdra åt förbundsstyrelsen att till vårstämman 2019 lämna förslag till strategi för åren 2020-2022 2. Förslag till strategi Strategi för Riksförbundet Unga Musikanter 2017-2019 Riksförbundet Unga Musikanter är en samhällskraft som skapar engagemang kring och möjliggör för unga att musicera utifrån sin egen vilja och skapandekraft. RUM är en organisation som ständigt kämpar för barns och ungas rätt att utvecklas genom sitt musicerande, för sin egen skull och för att därigenom kunna bli en del av samhällets kulturliv. RUM är en organisation som strävar framåt och vill utvecklas. RUM vill bli bättre på det som redan är bra och utvecklas inom helt nya områden. Med utgångspunkt från vår vision tjänar denna strategi som en brygga till de årliga verksamhetsplanerna. Vision Riksförbundet Unga Musikanter är Sveriges största musikorganisation för barn och unga, med en bred rikstäckande verksamhet som öppnar nya perspektiv för våra medlemmar, samt är en självklar dialogpartner och drivande i frågor som rör unga musikanter och kulturutövare. Medlemmar RUM är en organisation som vill nå alla unga som musicerar och utövar kultur. För att uppnå det ska det vara enkelt att kunna engagera sig i RUM. Därför ska RUM arbeta med att: Skapa tydlighet mellan distrikt, förbund och den professionella organisationen för att göra det tydligt för alla i organisationen vilken del av ansvaret som vilar på vilken aktör. Tydliggöra hur en blir medlem i RUM och visa på vilka sätt det finns att engagera sig i RUM. Alla medlemmar ska enkelt kunna ta reda på hur en kan engagera sig i RUM. RUM är en organisation som erbjuder mycket verksamhet och möjlighet till engagemang för sina medlemmar. För att fler ska kunna ta del av den verksamheten och vara aktivt engagerade i RUM behöver kännedomen om RUM:s verksamhet öka bland medlemmarna. Musik- och kulturskolelärare är en viktig grupp för RUM, både för rekrytering av nya medlemmar och spridning av information till befintliga medlemmar. Därför ska RUM arbeta med att: Sida 31 av 36

Skapa engagemangsvägar för långvariga medlemmar i RUM, så att en medlem alltid kan växa och utvecklas i sitt engagemang. Öka engagemanget kring RUM hos musik- och kulturskolelärare. RUM är och ska vara en mötesplats för och erbjuda nätverk för alla barn och ungas musicerande. Därför ska RUM arbeta med att: Bredda och fördjupa RUM:s utbildningsverksamhet. Detta är en mycket uppskattad verksamhet som alltid ska utvecklas och bli bättre samtidigt som den behöver nå fler medlemmar och engagerade. Bredda den potentiella medlemsbasen. Alla barn och unga ska, oavsett vilken musik som de spelar, ha en plats i och få ut något av ett medlemskap i RUM. Kommunikation RUM ska vara en organisation som arbetar strategiskt, medvetet och professionellt med kommunikation. Därför ska RUM arbeta med att: Utveckla RUM ba som främsta kommunikationsmedlet till medlemmar. Alla som läser RUM ba ska uppleva att läsandet ger dem något och gör att de får koll på vad som händer i organisationen. Alla i organisationen ska ha samma möjlighet att ta till sig information om vad som händer i organisationen. RUM ska vara en organisation som vågar vara nytänkande i sin kommunikation och som vågar testa nya saker. Därför ska RUM arbeta med att: Hitta fler och nya kommunikationsvägar. Hitta sätt att kommunicera som är tillgängliga för alla. Några aspekter som ska vara i fokus är tillgänglighet i relation till språk och till funktionsnedsättningar. RUM ska vara en organisation som har en god dialog med både medlemmar och distrikt. För att denna dialog ska fungera väl krävs plattformar för dialog och sådana behöver skapas. Därför ska RUM arbeta med att: Ha en genomgående kommunikation för att skapa dialog. Utveckla de fysiska mötesplatserna och plattformarna för dialog. Sida 32 av 36

Politik RUM vill påverka samhället så att barns och ungas musikutövande uppskattas och underlättas. Därför vill RUM vara en viktig kulturpolitisk organisation som av relevanta aktörer ses som en självklar dialogpartner i kulturfrågor. Därför ska RUM arbeta med att: Skapa sätt för att alla i organisationen kan förstå hur politiska processer ser ut och fungerar för att fler ska kunna arbeta med politisk påverkan. Ge medlemmar och distrikt kunskap och verktyg för att kunna utöva politiskt inflytande. RUM ska vara en organisation som kan påverka på alla viktiga nivåer inom kulturpolitiken; lokalt, regionalt och nationellt. Därför ska RUM arbeta med att: Synas i forum där det är möjligt att utöva politiskt inflytande. Knyta kontakter med viktiga aktörer kring barns och ungas kulturutövande. RUM ska utveckla sina kulturpolitiska ståndpunkter för att på ett mer effektfullt sätt kunna bedriva politisk påverkan. Därför ska RUM arbeta med att: Tydliggöra vad RUM har för kulturpolitiska åsikter och förklara varför RUM har dessa åsikter. RUM:s kulturpolitiska ståndpunkter är väl förankrade och skapar engagemang i hela organisationen. Sida 33 av 36

Valberedningens förslag Inför Vårstämman i Uppsala 16-17 april 2016 Förbundstyrelsen Enligt förbundets stadgar ska förbundsstyrelsen bestå av en ordförande, sex ordinarie ledamöter samt tre suppleanter som samtliga väljs på Vårstämman. Ordförande och ledamöter väljs för en mandatperiod på vardera två (2) år, på ett sådant vis att hälften av ledamöterna väljs växelvis vartannat år. Suppleanter väljs för en mandatperiod på ett (1) år. Inför årets Vårstämma går mandatperioden ut för ordförande Anna Edlund, ledamöterna Perry Göransson, Johan Tjäder och Adrian Munther samt suppleanterna Daniel Ingmarsson Wik, Siw Burman och Lena Andersson. Ledamöterna Emelie Falk, Martin Lindor och Sandra Persson har var för sig ett (1) års mandat kvar. Effekterna av förbundets stor förändringar de senaste åren märks nu mer och mer, något Valberedningen tagit i betänkande. En utgångspunkt i Valberedningens arbete har varit att styrelsen ska återspegla att vi är ett ungdomsförbund med fokus på en bra geografisk spridning i landet. För att säkerställa fortsatt utveckling har Valberedningen vägt in faktorer som kompetens, tidigare erfarenheter och intressen i sitt arbete för att ge förbundet ett förslag med så stor fortsatt stabilitet och mångfald som möjligt. Valberedningen har i årets arbete fått god kontakt med förbundet och tagit emot flera nomineringar vilket känns positivt. Dock kan det aldrig nog understrykas vikten av att fortsätta denna uppåtgående trend med fler nomineringar och kandidaturer till förbundsstyrelsen. Valberedningsarbetet är hela organisationens ansvar för att ge styrelsen en bra grund för att leda organisationen med gott resultat. Med ovanstående bakgrund lämnar förbundets valberedning 2015/2016 följande förslag till Vårstämman 2016: Valberednings förslag till förbundsordförande på en mandatperiod på två (2) år: Anna Edlund (omval) Valberednings förslag till ledamöter, tre stycken på en mandatperiod på två (2) år: Johan Tjäder (omval) Lena Andersson (nyval) Adrian Munther (omval) Valberedningens förslag till suppleanter, tre (3) stycken på en mandatperiod på vardera ett (1) år: Daniel Ingmarsson Wik (omval) Anton Prang (nyval) Siw Burman (omval) Suppleanterna står i föreslagen tillträdesordning Sida 34 av 36

Valberedningens förslag till förbundsstyrelse som helhet 2016/2017 Förbundsordförande: Anna Edlund (omval) Förbundsstyrelseledamöter: Johan Tjäder (omval) Lena Andersson (nyval) Adrian Munther (omval) Emelie Falck (1 år kvar) Sandra Persson (1 år kvar) Martin Lindor (1 år kvar) Suppleanter till förbundsstyrelsen: Daniel Ingmarsson-Wik (omval) Anton Prang (nyval) Siw Burman (omval) Revisorer Kapitel 7 1 i förbundets stadgar lyder: Förbundets räkenskaper och förvaltning ska granskas av två av RUM-stämman valda revisorer. En av dessa revisorer ska vara auktoriserad eller godkänd revisor. För varje revisor ska en suppleant väljas. I stället för auktoriserad eller godkänd revisor och suppleant, kan ett registrerat revisionsbolag utses. Valberedningen har funnit det befintliga revisonsbolagets arbete tillfredställande och ser därför inget behov av ändringar. Med ovanstående bakgrund lämnar förbundets valberedning följande förslag på registrerat revisionsbolag: Registerat revisionsbolag som agerar auktoriserad revisor med suppleant: Öhrlings PricewaterhouseCoopers (PwC) i Stockholm Göteborg den 7 mars 2016 Valberedningen 2015/2016 My Härstedt, sammankallande Axel Save Karin Bergdahl Erik Johansson Sandra Tegenmark Susanna Wärmegård Sida 35 av 36

Sida 1 av 1 Följande handlingar har undertecknats den 23 mars 2016 Häfte.pdf (4947019 byte) SHA-512: ae8c49f3d784e97da1d220564f479a2eba6cf 798eb903adb9b9f417d1d7bf7d913412a7f64c911c14a6 b18e10697610aa679dcda82368861c5ebd9a59f6b8184 Handlingarna är undertecknade av Anna Edlund anna@rum.se 95.199.14.28 Undertecknat med Touch 2016-03-23 09:56:33 (CET) Johan Tjäder tjader@rum.se 90.236.132.117 Undertecknat med Touch 2016-03-23 09:58:54 (CET) Undertecknandet intygas av Assently Häfte Verifiera äktheten och integriteten av detta kvitto genom att skanna QR-koden till vänster. Du kan också göra det genom att besöka https://app.assently.com/case/verify/ SHA-512: da718b09d1cfb8b0bddfb8cbc26d5f821dc9a7daf57dc8e3e10cefe7b74 1e05bf01737b8240256d16b4f093acb36fabf06249c47cf5ceb93b98726aac2a09e3b Om detta kvitto Dokumentet är undertecknat via Assently. En underskrift med e-legitimation utgör en avancerad elektronisk signatur enligt 2 i Signaturlagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer och är likställd med en fysisk underskrift. Flera lagar är anpassade med skrivningar som möjliggör användning, till exempel Konsumentkreditlagen och Aktiebolagslagen. Undantagna avtalsområden är Lagfarter och Testamenten. Trust Combinator AB, Sankt Eriksgatan 16, 112 39 Stockholm. Org Nr 556828-8442