Studieplan för utbildning på forskarnivå i kriminologi senast reviderad 12-05-02 1. Mål för utbildningen Utbildningen på forskarnivå i kriminologi syftar till att ge den studerande fördjupade kunskaper i ämnets teori, metod, aktuell forskning inom området samt andra färdigheter som är nödvändiga för att göra den studerande till en kritisk och självständig forskare med förmåga att utföra vetenskapligt arbete. Inom utbildningen på forskarnivå i kriminologi finns dels licentiatexamen, dels doktorsexamen. För doktorsexamen i kriminologi ska doktoranden visa brett kunnande inom kriminologi och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet, visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer. visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande, visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. För licentiatexamen i kriminologi skall licentianden visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta, samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
2. Behörighet och förkunskapskrav 2.1. Grundläggande behörighet (enligt HF 39 ) Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, 2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller, 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Fakultetsnämnden får för enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. Övergångsregler beträffande grundläggande behörighet. Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015. 2.2. Särskild behörighet Särskild behörighet för tillträde till utbildningen på forskarnivå i kriminologi har den som 1. fullgjort fordringarna om minst 60 högskolepoäng i kriminologi på avancerad nivå eller för utbildningen på forskarnivå i kriminologi relevant ämne, och där i båda fallen minst 15 av högskolepoängen skall utgöras av uppsats eller motsvarande, eller 2. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Kunskaper i svenska och/eller engelska är nödvändiga för att kunna tillgodogöra sig utbildningen i kriminologi på forskarnivå. 3. Antagning Lediga platser inom utbildningen på forskarnivå i kriminologi utlyses vid två tillfällen per år. Sista ansökningsdag är 30 april respektive 30 november. Information om detta skall finnas på institutionens hemsida. Grunden för urval bland behöriga sökande till utbildningen är graden av förmåga att tillgodogöra sig utbildningen på forskarnivå. Följande handlingar ska bifogas vid ansökan om utbildningen i kriminologi på forskarnivå: 1. Ansökningsblankett: Studentservice, Ansökan om antagning till forskarutbildning, beteckning SU 9012. Blankett finns på institutionens hemsida 2. Vidimerade betygskopior för eftergymnasial utbildning (LADOK-utdrag) 3. Intyg på arbetslivserfarenhet 4. Eventuella rapporter eller andra relevanta arbeten 5. PM över tänkt avhandlingsarbete eller projektbeskrivning 6. Finansieringsplan
Ansökningarna diarieförs och överlämnas därefter till studierektorn för utbildningen på forskarnivå som förbereder ärendet inför möte med forskarkollegiet. Forskarkollegiet, eller därur delegerad grupp, bedömer samtliga sökandens handlingar. Därefter förelägger forskarkollegiet institutionens styrelse ett förslag till vem/vilka som skall antas, samt vid behov upprättar en rangordning. Institutionsstyrelsen fattar sedan beslut i frågan. Vid antagningen kan även intervjuer komma att tillämpas. 4. Urval Urvalskriterier vid bedömning av de sökande utgörs av följande: För att antas krävs vidare en finansieringsplan samt att den sökande kan erbjudas handledningsresurser. Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får inte vid urval ge sökanden företräde framför andra sökande. Antagning till utbildningen på forskarnivå avgörs av institutionsstyrelsen efter förslag från forskarkollegiet. 5. Utbildningens innehåll och uppläggning 5.1. Utbildningens uppläggning Inom utbildningen i kriminologi på forskarnivå finns dels licentiatexamen, dels doktorsexamen. Licentiatexamen omfattar totalt 120 högskolepoäng, varav 45 högskolepoäng ska utgöras av kurser inom utbildningen på forskarnivå och 75 högskolepoäng av ett vetenskapligt arbete. Doktorsexamen omfattar totalt 240 högskolepoäng, varav 90 högskolepoäng ska utgöras av kurser inom utbildningen och 150 högskolepoäng utgörs av en doktorsavhandling. Av högskolepoängen i doktorsexamen ska 15 högskolepoäng inhämtas i kurser avseende teori och 15 högskolepoäng i metod. Minst 15 högskolepoäng och högst 45 högskolepoäng ska avse litteraturkurs som fastställs av ämnesföreträdare (professor). Motsvarande högskolepoäng i licentiatexamen är 7,5 högskolepoäng i teori och 7,5 högskolepoäng i metod. Minst 7,5 högskolepoäng och högst 22,5 högskolepoäng ska avse litteraturkurs. Som litteraturkurs kan även räknas annat arbete, t.ex. rapporter och artiklar som inte ingår i avhandlingen. Val av kurser sker i samråd med handledare. I utbildningen ingår även en obligatorisk seminariekurs (7,5 hp), som innebär att minst åtta reflektionspapper (1-2 sidor) författas; kursen examineras av handledaren. I utbildningen på forskarnivå ingår deltagande i de seminarier som ges vid institutionen. Doktoranden förväntas delta aktivt och i så hög utsträckning som möjligt. Seminarierna innebär också obligatoriska kontrollpunkter. Inom ett år ska doktoranden presentera ett utkast (PM) på ett seminarium. Utkastet ska innehålla en beskrivning av avhandlingens metod, material och teori. Runt sex månader före planerad disputation ska doktoranden hålla ett slutseminarium. Forskarkollegiet fattar därefter beslut om att tillstyrka/avstyrka disputation. 5.2. Handledning För varje doktorand som antas ska utses minst två handledare, varav minst en ska ha genomgått handledarutbildning eller av fakultetsnämnden bedömts ha motsvarande kompetens. Handledarna beslutar själva om arbets- och ansvarsfördelningen. Handledare ska utses vid studiernas början.
Doktoranden har rätt till handledning under sammanlagt den tid som kan anses behövas för den föreskrivna utbildningen om 240 högskolepoäng för doktorsexamen och 120 högskolepoäng för licentiatexamen. Doktoranden ska ges studie- och yrkesvägledning under utbildningstiden. Ansvaret för detta vilar på handledare samt studierektor för utbildning på forskarnivå. 5.3 Individuell studieplan Vid studiernas början upprättar handledare och doktorand tillsammans en individuell studieplan som sträcker sig över hela studietiden. (För mall se fakultetens webbplats: www.samfak.su.se.) Studieplanen ska innehålla en tidsplan för utbildningen på forskarnivå, en beskrivning av de åtaganden som doktoranden och institutionen har under utbildningstiden samt vad som i övrigt behövs för att utbildningen ska kunna bedrivas på ett effektivt satt. Till studieplanen fogas en finansieringsplan som anger hur studierna år för år ska finansieras fram till examen. Studieplanen fastställs av forskarkollegiet efter samråd med doktoranden och hans/hennes handledare. Den individuella studieplanen skall följas upp och revideras en gång per termin. Vid uppfö1jningen ska doktorand och handledare informera kollegiet för forskning och forskarutbildning om gjorda revideringar samt hur utbildningen fortskrider. Doktoranden förutsätts hålla fortlöpande kontakt med sin handledare under studiernas gång, och vice versa. Doktoranden har rätt att en gång årligen av handledaren erhålla en skriftlig bedömning av sina prestationer. Beslut om handledare kan ändras på begäran av handledare eller doktorande eller av andra skäl. 6. Kurser och tillgodoräknande Kurserna omfattar 45 högskolepoäng av licentiatexamen och 90 högskolepoäng av doktorsexamen. Av högskolepoängen i doktorsexamen ska minst 15 högskolepoäng inhämtas i kurser avseende teori, 15 högskolepoäng avseende metod samt 7,5 högskolepoäng avseende seminariedeltagande. Minst 15 högskolepoäng och högst 45 högskolepoäng ska avse litteraturkurs som fastställs av professor. Motsvarande högskolepoäng i licentiatexamen är 7,5 i teori och 7,5 i metod samt ska minst 7,5 högskolepoäng och högst 22,5 högskolepoäng avse litteraturkurs. Val av kurs sker i samråd med handledare. Betyg på kurser som ingår i utbildningen bestäms av kursgivande lärare om denna enligt fakultetsnämndens anvisningar är behörig att förrätta examination inom utbildningen på forskarnivå. I övriga fall av professor. I samband med varje kurs anordnas individuella prov. Dessa kan vara såväl muntliga som skriftliga. Som betyg på kurserna används något av uttrycken godkänd eller underkänd. Den som tidigare fullgjort kurser på avancerad nivå kan tillgodoräkna sig dessa inom utbildningen på forskarnivå under förutsättning att kurserna inte utgör en del av den doktorandens behörighet. Doktoranden är inititiavtagande. Institutionens forskarkollegium avgör om tillgodräknande av kurser kan ske efter en individuell prövning. Tillgodoräknade kurser ska vara av relevans för doktorandens forskarutbildning. Doktoranden kan tillgodoräkna sig upp till 60 hp. Hälften av de tillgodoräknade poängen dras från finansieringen. Det betyder att den finansierade tiden i utbildningen på forskarnivå kan kortas med upp till sex månader, motsvarande 30 hp. 7. Avhandling och disputation 7.1. Avhandling Avhandlingen kan antingen utgöras av en monografi eller av en sammanläggning av artiklar och/eller rapporter. 7.2. Disputation Doktorsavhandling ska muntligen försvaras vid offentlig disputation och åsätts något av betygen godkänd eller underkänd. Betygsnämnden består av tre ledamöter. Vid betygssättningen tas hänsyn såväl till innehållet i avhandlingen som till försvaret av denna. Avhandlingen skall finnas tillgänglig minst tre veckor innan disputation. Bestämmelser angående betygsnämnd m.m. finns i
Högskoleförordningen samt i anvisningar utfärdade av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet. 7.3. Licentiatseminarium Den vetenskapliga uppsatsen ska vid ett seminarium, som äger rum under terminstid, granskas av en opponent med lägst doktorskompetens eller motsvarande som har goda kunskaper om för uppsatsen väsentliga ämnesområden och metoder. Uppsatsen ska finnas tillgänglig på institutionen och universitetsbiblioteket minst två veckor innan seminariet äger rum. Betyg på den vetenskapliga uppsatsen bestäms av professor eller eventuellt av en betygsnämnd bestående av tre lärare, varav minst en ämnesföreträdare; övriga ledamöter ska ha lägst doktorsexamen eller motsvarande. Uppsatsen kan åsättas något av betygen godkänd eller underkänd. Uppsatsens betyg ska anmälas till fakultetsnämnden. I övrigt gäller i tillämpliga delar samma bestämmelser för licentiatexamen som för utbildningen på forskarnivå i stort. 8. Examen En doktorsexamen omfattar totalt 240 hp varav 90 hp skall utgöras av kurser inom utbildningen på forskarnivå och 150 högskolepoäng utgörs av en doktorsavhandling. Licentiatexamen omfattar totalt 120 hp varav 45 hp skall utgöras av kurser inom utbildningen på forskarnivå och 75 högskolepoäng av ett vetenskapligt arbete. 9. Behållande av resurser och av studieplats 9.1. Att mista rätten till handledning och andra resurser (gäller doktorander antagna fr.o.m. höstterminen 1998) Om en doktorand väsentligen åsidosätter sina åtaganden enligt den individuella studieplanen kan hon/han mista rätten till handledning och andra resurser. Eventuell avvikelse skall utan dröjsmål bli föremål för ingående samtal mellan handledare och doktorand. Om avvikelsen är väsentlig och fortsätter under loppet av påföljande termin, skall den omgående anmälas för prefekten i form av en skriftlig redogörelse. Prefekten skall ge doktoranden möjlighet att skriftligen yttra sig över handledarens redogörelse samt skall därefter fatta beslut om huruvida förslag om indragning av resurser skall inges till fakultetsnämnden. Till förslag om indragning av resurser, vilket skall vara motiverat, skall fogas handledarens skrivelse samt doktorandens yttrande över denna. Ansökan om att återfå rätten till handledning och övriga resurser skall inges till prefekten som har att med eget yttrande överlämna ärendet till fakultetsnämnden för avgörande. Resurserna får inte dras in för tid då doktoranden är anställd som doktorand eller får utbildningsbidrag för doktorander. 9.2. Behållande av studieplats Doktoranden har rätt att behålla tilldelad studieplats under förutsättning att hon/han fortlöpande bedriver aktiva studier i enlighet med den individuella studieplanen. Om studierna försenas till följd av föräldraledighet, sjukdom, militärtjänstgöring eller förtroendeuppdrag inom studerandeorganisation, förlängs treterminsperioden i motsvarande mån. Avlagda kurspoäng utöver vad som krävs för doktorsexamen skall inte vara meriterande för behållande av studieplats. Om doktorandenns prestationer understiger vad som anges i föregående stycke, kan institutionen besluta att aktiva studier inte längre bedrivs och att utbildningsplatsen har förverkats. Den som förlorat utbildningsplats i utbildningen på forskarnivå på grund av otillräcklig studieaktivitet kan ansöka om återantagning, men konkurrerar då på lika villkor med nysökande. Beslut om berövande av utbildningsplats kan upphävas av fakultetsnämnden.