1. Ge medlemmarna en bättre framförhållning om vilken luftövervakning som är planerad.

PM 10 mätningar i Mariestad Foto: Håkan Magnusson Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2013-2017 1

Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i luftvårdsfrågor. I målsättningen ingår att vara naturlig kontaktyta mellan kommuner och företag. Deltagande i forskning och utveckling är en viktig del av förbundets verksamhet. Som viktiga delar i verksamheten ingår luftföroreningsmätningar, emissionskarteringar samt spridningsberäkningar. Målsättningen med denna kontrollstrategi är att optimera luftövervakningen ur ett regionalt perspektiv så att befintliga resurser används på bästa sätt. Det kunskapsunderlag som tas fram skall kunna användas i arbetet för att förbättra luftkvaliteten i regionen. Strategin ska beakta såväl företagsmedlemmarnas som kommunernas behov av luftövervakning på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Varje svensk kommun är skyldig, enligt Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:447), att redovisa luftkvaliteten i den egna kommunen. Luft i Väst har tagit på sig denna uppgift för samtliga medlemskommuner. På förbundets hemsida redovisas därför utförda mätningar samt spridningsberäkningar kommunvis (se www.luftivast.se). Genom att samverka erhålls en betydande reduktion av mätkostnader. Detta framförallt om mätningarna kombineras med spridningsberäkningar, vilket sker i Luft i Väst. I Luft i Väst ingår 39 kommuner (karta sist i dokumentet) och 35 företag. Kontrollprogrammet kommer att justeras om förutsättningarna ändras bland annat utifrån erhållna mätresultat. Syfte Varje samverkansområde som kontrollerar luftkvaliteten genom mätning eller modellberäkning ska ha en kontrollstrategi. Syftet med detta kontrollprogram är att: 1. Ge medlemmarna en bättre framförhållning om vilken luftövervakning som är planerad. 2. Följa upp miljökvalitetsnormer (MKN) och miljökvalitetsmål mer effektivt. Mätföreskrifter EU s luftkvalitetsdirektiv (2008/50/EG) ligger till grund för Luftkvalitetsförordning (2010:477) samt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (2010:8). Miljökvalitetsnormer (MKN) finns för svaveldioxid, partiklar (PM 10 och PM 2,5 ), koloxid, bensen, ozon, nickel, bly, arsenik, kadmium samt polycykliska aromatiska kolväten (med benso(a)pyren som indikator). Varje kommun ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls inom kommunen. Kontrollen 2

kan ske genom mätning, beräkning eller annan objektiv bedömning. Kommunerna har möjlighet att genomföra sin kontroll i samverkan. D ire ktiv fö r u tv ä rd e rin g strö s kla r µg/m 3 60 50 Ö vervakning m ed kontinuerliga m ätningar M K N U n d a n ta g - K o m m un m ed fä rre ä n 1 0 0 0 0 in v. räcker ob jek tiv sk attning fö r halter m ellan N U T o ch M K N. Ö vervakning m ed kontinuerliga m ätningar 40 30 20 Ö vervakning m ed kontinuerliga m ätningar M odeller och objektiv bedö m ning av luftkvalitetshalter ÖUT NUT - D å k o ntinuerlig a m ätningar k o m b ineras m ed m o d e llb e rä k n in g a r eller indik ativ a m ätningar k an antalet m ätp latser i ett sam v erk ansom råd e (k o m m un) m insk as m ed m ax 5 0 % v id halter öv er Ö U T. 10 0 2010 M Å LÅ R Tidigare kartläggningar (Finns detaljerat redovisade både ämnesvis och kommunvis, se www.luftivast.se) Kvävedioxid (NO 2 ). Mätningar i samtliga medlemskommuner gjordes under vintern 2002/03 i gaturum och i urban bakgrund med diffusionsprovtagare och under hela året 2010 upprepades samma mätningar. Resultaten av mätningarna visar att samtliga kommuner utom Borås låg 2010 under nedre utvärderingströskeln för årsmedelvärde (NUT) 26 µg/m 3. I Borås uppmättes 30 µg/m 3. Samtliga kommuner utom Borås, Uddevalla och Trollhättan låg även under miljömålet som är 20 µg/m 3 för årsmedelvärde. Kvävedioxid(NO 2 )mätning med passiv provtagare i Vargön, Vänersborg. 3

I Borås gjordes mätningar under 2012 som dygnsmedelvärden i gaturum för att få haltförhållanden mellan gaturum och ovan tak. Årsmedelvärdet var 25,5 µg/m 3 i gaturum och 21,0 µg/m 3 ovan tak, vilket är en oväntat liten skillnad. Bägge mätserierna överskred övre utvärderingströskeln. Förhållandet mellan NO 2 och NOx I Borås och Vänersborg utfördes mätningar av NO och NOx med diffusionsprovtagare under oktober, november och december 2008. Mätningarna skedde i gaturum, urban bakgrund och på landsbygd. Syftet med mätningarna var att få en bild av förhållandet mellan halten NO 2 och NOx. Då de flesta emissionsdata anges som NOx behöver man kunna räkna om dessa data till NO 2 i samband med spridningsberäkningar. Resultaten av mätningarna visade för Borås: andelen NO 2 av NOx varierar mellan 0.3 i gaturum och 0.6 på landsbygd. För Vänersborg: andelen NO 2 av NOx var 0.4 i gaturum och 0.5 i urban bakgrund och på landsbygd. Detta är inte oväntat eftersom oxidationen av NO till NO 2 med omgivningsluftens ozon inte är omedelbar och därmed ökar andelen NO 2 på större avstånd från utsläppskällan samt i miljöer där ozonhalten är högre (landsbygd). Spridningsberäkningar av NOx med hjälp av ALARM-systemet utfördes för hela Västra Götalands län 2006/07 genom att använda de beräknade emissionerna som framtagits av IVL och Enger KM-konsult AB. Resultaten från beräkningarna har sparats för varje enskild timme. Dessa resultat har sedan använts för att beräkna medelvärden av kväveoxider för att erhålla bakgrundsvärden på NOx. Dessa beräkningar jämfördes med mätningar på landsbygden (bakgrundsmätningar). Från dessa jämförelser erhölls att bakgrundskoncentrationen (intransport samt area källor, fartygs källor och Vägverkets vägar) var ca 3 µg/m 3 för NOx. Medelvärde av NOx (µg/m 3 ) beräknat för areakällor, sjötrafik och Trafikverkets linjekällor i Västra Götaland för perioden nov 2006 apr 2007. Beräkningar för varje mätplats (urban bakgrund och gaturum) utfördes därefter med hjälp av 4

ALARM-systemet genom att använda alla lokala källor som fanns i emissionsdatabasen i de aktuella områdena. Mätningar och modell visade god överensstämmelse på de flesta platser där emissions-databasen var uppdaterad. Svaveldioxid (SO 2 ) Diffusionsmätningar utfördes 2008 (april-december) av SO 2 i Lysekil, Tanum, Munkedal, Uddevalla, Mark, Falköping samt Bengtsfors. Resultaten visade att halterna av SO 2 är relativt låga, mellan 0.3 µg/m 3 (Falköping) och 1.1 µg/m 3 (Govik, Lysekil) jämfört med MKN som årsmedelvärde, 20 µg/m 3, och miljömålet, 5 µg/m 3. Borås mäter SO 2 kontinuerligt över tak sedan 1988. Dessa mätningar visar på mycket låga värden. Partiklar Luft i Västs partikelmätningar startade vintern 2002/03. De mätningar som gjordes under första årtiondet visar på återkommande överskridande av dåvarande övre utvärderingströskeln för dygnsmedelvärde. Den nedre utvärderingströskeln klarades inte ens i bakgrundsmätningar vid observatoriet utanför Mariestad. Däremot klarades MKN 40 µg/m 3 för år och 50 µg/m 3 för dygn. Nya utvärderingströsklar för PM 10 infördes i och med att nya mätföreskrifter antogs 2010 (se nedanstående tabell). Med de nya normerna är det lättare att klara utvärderingströsklarna. Nya utvärderingströsklar för PM 10 Tidigare Ny förordning Dygn ÖUT 30 µg/m 3 mer än 7 ggr/år ÖUT 35 µg/m 3 mer än 35 ggr/år NUT 20 µg/m 3 mer än 7 ggr/år NUT 25 µg/m 3 mer än 35 ggr/år År ÖUT 14 µg/m 3 ÖUT 28 µg/m 3 NUT 10 µg/m 3 NUT 20 µg/m 3 Under 2010 har PM 10 mätts dygnsvis i Alingsås och i Skövde. I Alingsås gjordes mätningarna vid en bostadsfastighet invid E20. Dessa mätningar (februari december 2010) visade att årsmedelvärdet låg strax under NUT medan 51 dygn överskred NUT för dygnsmedelvärde jämfört med tillåtna 35. I Skövde klarades utvärderingströsklarna. I Mariestad mättes PM 2,5 samt PM 10 med intermittent provtagning under hela 2010 vid Observatoriet (landsbygd) samt i urban bakgrund i centrala Mariestad. Mätningarna visade att årsmedelvärdet av PM 10 låg runt 12 µg/m 3 i såväl urban bakgrund som landsbygdsluft och därmed klarades NUT. Årsmedelvärdet av PM 2.5 var 10 µg/m 3 i urban bakgrund och 8 µg/m 3 i regional bakgrund (landsbygd). Borås stad mätte PM 10 i egen regi vid Knalleland. Dessa mätningar visade att årsmedelvärdet var 11.5 µg/m 3. Vid tre tillfällen överskreds dygnsvärdet 50 µg/m 3. Under 2011 mättes PM 10 dygnvis i gaturum i Herrljunga och Skara. Månadsvis partikelprovtagning av PM 10 och PM 2.5 utfördes i bakgrundsluft i Bengtsfors och Mariestad. 5

Mariestad och Tidaholm mätte även PM 10 och PM 2.5 i urban bakgrund i egen regi. Borås Stad har i egen regi under många år mätt PM 10 i gaturum. Årsmedelvärden av PM 10 i Skara, 16 µg/m 3, och Herrljunga, 14 µg/m 3, låg långt under MKN. Dock överskreds den nedre utvärderingströskeln för dygnsmedelvärden i Skara under 46 dygn jämfört med tillåtna 35 dygn. Under 2012 mättes PM 10 dygnvis i gaturum i Mariestad. Månadsvis partikelprovtagning av PM 10 och PM 2.5 utfördes i gaturum i Strömstad, Tidaholm och i både urban bakgrund och bakgrundsluft på landsbygd i Mariestad. I Mariestad gaturum låg årsmedelvärdet för PM 10 på 11 µg/m 3 och inga utvärderingströsklar överskreds. Strömstad var halten av 19 µg/m 3 vilket är nära NUT. Årsmedelvärdet för PM 2.5 var 6,9 µg/m 3 i Strömstad. I urban bakgrund i Mariestad var årsmedelvärdena 9,9 för PM 10 och 5,4 för PM 2.5 PM 10 mätningar vid observatoriet i Mariestad Foto: Håkan Magnusson Spridningsberäkningar av PM 10 med hjälp av ALARM-systemet har utförts för hela Västra Götalands län 2006/07. Vind- och turbulensfälten från ALARM har använts i kombination med mätningar av vind- och temperaturprofiler i området. Resultatet av beräkningarna jämfört med utförda mätningar visade inte samma goda överensstämmelse som för NO 2, vilket beror på att emissionsdata för partiklar är osäkra, inte minst den andelen som härrör från resuspension (uppvirvling). Bland annat torde emissionsdata för vedeldning vara för höga med tanke på den omställning av värmeförsörjningen som nu sker värmepumpar, pelletseldning etc. 6

PAH PAH-analyser har utförts på PM 10 -filter från tidigare års mätningar som använts för provtagning av landsbygdsluft i Mariestad, i urban bakgrundsmiljö i Borås, Färgelanda, Mariestad och Trollhättan samt från provtagning i gaturum från Borås, Mariestad och Trollhättan. Syftet med analyserna var att belysa hur halterna av benso(a)pyren ligger till jämfört med miljökvalitetsnormen och miljömålet samt hur halterna av PAH varierar mellan olika miljöer. Analysresultaten visade att halterna av benso(a)pyren låg långt under såväl miljökvalitetsnormen för 2012 som generationsmålet för 2020 i samtliga kommuner förutom i Borås och Färgelanda där halten var högre än generationsmålet för årsmedelvärde (0.1 ng/m 3 ). Noteras bör dock att det endast i Trollhättan var mätningar under ett helt kalenderår (2008). Halterna skiljde sig inte nämnvärt åt mellan urban bakgrund och gaturum. Halterna var lägst på landsbygd med högst värden under vintermånaderna. Bly och kadmium Vid mätningarna 2002/03 uppvisades de högsta PM 10 - halterna i ett gaturum i Mariestad. Eftersom det antagits att den dominerande källan till de uppmätta halterna är den samma i samtliga kommuner, dvs. trafiken, valdes att utföra en analys med avseende på bly (Pb) och kadmium (Cd) för de tre månaderna med högst medelhalt, februari, mars och april. Halterna av Pb var mycket låga (0.001-0.003 µg/m 3 ), d.v.s. betydligt lägre än miljökvalitetsnormen för bly (0.5 µg/m 3 som årsmedelvärde). Vare sig den övre eller nedre utvärderingströskeln överskreds och därmed föreligger troligen inget mätkrav för Pb. Halten av Cd i Mariestad var ca 0.1 ng/m 3 som tremånadersmedelvärde, vilket är betydligt lägre än MKN för Cd, 5 ng/m 3. Därmed föreligger med största sannolikhet inte heller något mätkrav för Cd i Mariestad. Borås har låtit analysera sina PM 10 -filter från 2008 (februari-juni) i gaturum med avseende på Pb, Cd, nickel (Ni) och arsenik (As). Halterna av metaller för denna period underskred klart MKN. VOC: bensen Mätningar av VOC utfördes i samtliga medlemskommuner varannan vecka under perioden november 2003 september 2004. Periodmedelvärdet för bensen varierade mellan 3 µg/m 3 (Borås) och 0,6 µg/m 3 (Lysekil, Lahälla). Årsmedelvärdet för miljökvalitetsnormen (MKN), 5 µg/m 3 och övre utvärderingströskeln (ÖUT), 3.5 µg/m 3, klarades. Däremot överskred de flesta kommuner miljömålet, 1 µg/m 3. Mariestad genomförde i egen regi mätningar av bensen i 12 punkter under vecka 6 2004. Halterna varierade från 1.1 till 2.7 µg/m 3. 7

I Skövde, Strömstad och Uddevalla mättes under 2009 VOC (flyktiga organiska ämnen) som helårsmätningar i gaturum (mättes totalt 20 veckor, varannan vecka under januari-mars, oktober-december samt en vecka resterande månader). Mätningarna visade att halterna av bensen i de tre tätorterna låg långt under MKN, 5 µg/m 3, men i nivå med miljömålet för 2020, 1 µg/m 3. Uddevalla uppvisade de högsta halterna med ett årsmedelvärde på 1.5 µg/m 3 och såväl Skövde som Strömstad hade ett årsmedelvärde på strax under 1 µg/m 3. Borås mäter bensen kontinuerligt med ett DOAS-instrument över tak sedan halvårsskiftet 2007. De uppmätta halterna har varit under halva 2007 2.6 µg/m 3, 2008 2.6 µg/m 3, 2009 2.3 µg/m 3, 2010 1.5 µg/m 3 samt 2011 3.3µg/m 3. Lavkarteringar Borås utför lavkarteringar var 10:e år i och runt centralorten. Den senaste utfördes 2008 och tyder på betydande försämringar sedan 1998. Havssalt Under mätningar av PM 10 vintern 2003/04 i Västra Götalands län valde man att mäta vid bakgrundsstationen på Råö med avsikt att spegla bland annat långdistanstranporten av partiklar i länet. Halterna av PM 10 vid Råö visade sig vara höga. Resultaten visade bland annat att vinterhalvårsmedelvärdet vid Råö var högre än i urban bakgrund i Mariestad. För att utröna hur stor havssaltsandelen kan vara av PM 10 -halten vid Råö-stationen, som ligger alldeles nära havet, utfördes en analys med avseende på innehållet av havssalt på PM 10 -filter från Råö. Analys av PM 10 -filter utfördes därmed med avseende på katjoner (Na+, Mg++ och Ca++). Dessutom utfördes analys på motsvarande PM 10 -filter för några tätorter i Västsverige, Mariestad (urban bakgrund och gaturum) samt urban bakgrund i Borås. Analysresultaten visade att andelen havssalt vid enstaka tillfällen kan uppgå till 27 % av den totala partikelhalten i Borås samt 35% i Mariestad. På Råö kan salthalten vara upp till 44 % av den totala partikelhalten. Detta är vanligen när det råder sydliga och sydvästliga vindar och relativt höga vindhastigheter 8 m/s och däröver. Partikelhalten kan således påverkas av havssalt långt in i landet vid ogynnsamma väderförhållanden. 8

Ozon Under 2005/06 mättes halten av ozon som månadsmedelvärde med diffusionsprovtagare på 5 bakgrundsstationer (Mariestad, Tidaholm, Färgelanda, Alingsås och Råö) samt i urban bakgrund i Mariestad. Borås mätte O 3 i egen regi i urban bakgrund (ovan tak) med DOAS-instrument. Mätningarna utfördes under samma tidsperiod som övriga mätningar detta år, dvs under vinterhalvåret (november 2005 - april 2006). De miljökvalitetsnormer och miljömål som gäller för ozon är baserade på sommarhalvårsmedelvärden eftersom det är under sommaren som halterna generellt är högst. Halterna i en tätort är vanligen lägre än på landsbygd, vilket är en följd av ozon delvis förbrukas i den kemiska reaktionen av NO till NO 2 nära utsläppskällan. Mycket riktigt uppvisade Borås bland de lägsta ozonhalterna och Tidaholms bakgrundsstation de högsta. Från 2010 är MKN för 120 µg/m 3 mätt som glidande 8-timmarsmedelvärde. Skyldigheten att kontrollera ozonhalten ligger sedan 2010 på Naturvårdsverket. Analys av fortsatt övervakningsbehov Inversion i Borås 2007 Enligt MKN kan övervakning av luftkvaliteten organiseras genom samverkansområde, dvs ett flertal kommuner, t.ex inom ett län, kan samarbeta avseende mätningar och alla behöver därmed inte mäta på egen hand. Medlemskommunerna i Luft i Väst är ett exempel på ett samverkansområde. I Luftguiden (Naturvårdsverkets handbok 2011:1) är det definierat vilka krav på övervakning som ställs i ett samverkansområde, bland annat beroende på hur många invånare det innefattar. För Luft i Väst, med ca 800 000 invånare, innebär det att man för partiklar behöver minst 2 stycken kontinuerliga mätstationer, en för PM 10 och en för PM 2.5, om man i samverkansområdet överskrider den nedre utvärderingströskeln (NUT). Om övre utvärderingströskeln (ÖUT) överskrids i någon kommun så ska kontinuerliga mätningar ske på minst 4 provtagningsplatser. Om spridningsberäkningar utförs kan upp till 50 % i mätrabatt 9

erhållas. För kvävedioxid gäller en kontinuerlig mätstation om NUT överskrids och tre kontinuerliga mätstationer om ÖUT överskrids. Även här erhålls mätrabatt om spridningsberäkningar sker. Nedan sammanfattas och diskuteras pågående och förslag på kommande mätningar enligt mätstrategin och utifrån erhållna resultat. Kvävedioxid (NO 2 ) De mätningar som gjorts av NO 2 -halter i länet på månadsbasis med hjälp av diffusionsprovtagare 2010 visar att samtliga medlemskommuner utom Borås låg under nedre utvärderingströskeln som årsmedelvärden. Borås stads DOAS-mätningar ovan tak visade på förhöjda halter 2010. Jämförande mätningar i Borås under 2012 visar att halterna i gaturum endast är något högre än ovan tak. Årsmedelvärdet var 25,5 µg/m 3 i gaturum och 21,0 µg/m 3 ovan tak. Bägge mätserierna överskred övre utvärderingströskeln. Under 2014 kommer kvävedioxid att mätas med passiva provtagare i samtliga medlemskommuner. Dessa mätningar får utvisa om fortsatta mätningar ska ske i Borås gaturum eller i någon annan kommun. Partiklar (PM 10 och PM 2.5 ) Tidigare mätningar av PM 10 visade höga halter i gaturum i Mariestad. Kontinuerliga dygnsmätningar under 2012 i gaturum samt urban bakgrund i Mariestad visade däremot halter under utvärderingströsklarna. Under 2013 pågår motsvarande mätningar i Lidköping. Mätningar av PM 2.5 och PM 10 i gaturum i Strömstad som månadsmedelvärden 2012 visar på halter av PM 10 som ligger nära nedre utvärderingströskeln. Mätningar under 2014 i Strömstad går inte att utföra pga av ombyggnadsarbete. Troligen kommer mätningarna att återupptas 2015. Istället planeras kontinuerliga dygnsmätningar under 2014 av PM 10 i Uddevalla. Mätningar av PM 2.5 och PM 10 i gaturum planeras för Skövde som månadsmedelvärden 2014. I Mariestad, på landsbygden, har vi sedan 2005 mätt partiklar så gott som årligen. Det är värdefullt att ha en bakgrundsstation som ligger till grund för bedömningen när vi skiftar mätplatser i övrigt mellan medlemskommunerna. Förslag till långsiktig metodik för Luft i Väst Kontrollprogrammet byggs årligen på med ett år för att behålla ett femårsperspektiv. För att se om programmet i övrigt behöver uppdateras görs en årlig översyn. Det är viktigt att notera att strategin i övrigt kan behöva justeras om förutsättningarna ändras. En reviderad strategi redovisas i samband med årlig budgetprocess då verksamhetsplanen tas fram. Behov av mätningar och beräkningar för åren 2013 2017 1. Mätningar av partiklar i gaturum med flyttbar mätstation. Utvärdering och eventuella kompletteringar av partikelmätningarna i urban bakgrund och gaturum. 2. Mätningar av partiklar vid fast bakgrundsstation, observatoriet Mariestad. 3. Kvävedioxid basövervakning var tredje år med hjälp av diffusionsmätningar och eventuellt dygnsmätningar i gaturum med jämna mellanrum. 10

4. VOC basövervakning var tredje år med hjälp av diffussionsmätningar. 5. Svaveldioxid basövervakning med diffusionsprovtagare var femte till tionde år. 6. Filter från mätningar av PM 10 analyseras med avseende på PAH, bly, arsenik, kadmium och nickel. 7. Effektmätningar. 8. Uppgradering av förbundets emissionsdatabas. 9. För att erhålla helhetsbilder utförs spridningsberäkningar med ALARM-modellen som sammanfaller med respektive mätperiod. 10. Med hjälp av ALARM-modellen tas bakgrundshalter fram. 11. Med hjälp av mätdata och spridningsberäkningar visas förhållandena i de olika tätorterna. Kvalitetssäkring I Luft i Västs beställningar hos IVL av mätningar och utvärderingar ingår att IVL utför nödvändig kvalitetssäkring. När det gäller spridningsberäkningar ansvara förbundets konsult Enger KM-konsult AB för kvalitetssäkringen. Finansiering Planerad mät- och beräkningsverksamhet skall rymmas inom årlig budget, d v s en ekonomi i balans. Verksamheten anpassas och fastställs i anslutning till innevarande års verksamhetsplanering och budgetprocess. Redovisning Resultaten skall varje år redovisas i en särskild rapport i likhet med de rapporter som hittills har presenterats av IVL samt på förbundets hemsida. Pågående mätningar under 2013 Mätning av partiklar i kommuner belägna nära de stora trafiklederna i samverkansområdet och där det inte finns tidigare mätdata i gaturum, i Lidköping, Skene och Karlsborg. Partiklar i bakgrund, observatoriet Mariestad. VOC i belastade kommuner: Borås, Uddevalla, Åmål och Mariestad. 11

Mariestad landsbygd Mätningar av PM 2,5 och PM 10 intermittent vid Observatoriet, Mariestad Koordinater x: 6503644 y: 1380558 Lidköping gaturum Mätningar av PM 10 dygnsvis i gaturum i Lidköpings centrum 12

Skene, gaturum Mätningar av PM 2,5 och PM 10 intermittent vid Erikshjälpen i Skene Karlsborg, gaturum 13

Borås, gaturum Mätningar av PM 2,5 och PM 10 intermittent i Karlsborg Mätningar av VOC vid Stadshuset i Borås Koordinater:6403156 1329568 Uddevalla, gaturum Mätningar av VOC vid lasarettet i Uddevalla, Fjällvägen 26 Koordinater:6476917 1273300 14

Åmål, gaturum Mariestad, gaturum Mätningar av VOC vid Kungsgatan 8 i Åmål Koordinater:6552085 1322077 Mätningar av VOC vid torget i Mariestad. Koordinater:65511463 1385190 15

Mätningar som utförs utöver de som bekostas av Luft i Väst Följande mätningar, vilka bekostas av respektive kommun, utförs 2013: PM 10 mäts dygnsvis som helårsmätning i gaturum i Borås. PM 10 och PM 2,5 mäts intermittent i urban bakgrund i Mariestad. PM 10 mäts intermittent i urban bakgrund i Tidaholm. Borås stad mäter även ämnena kvävedioxid, svaveldioxid, ozon, bensen, p-xylen samt toluen som bakgrund ovan tak med ett DOAS-instrument. Utvärderingen av dessa mätningar utförs av IVL finansierat av Luft i Väst. Mätningar och beräkningar 2013-17 2013 2014 2015 2016 2017 En mätstation för PM 10 i gaturum i Lidköping dygnsvis i ett år En mätstation för PM 2,5 och PM 10 intermittent i gaturum i Karlsborg och Kinna. En bakgrundsmätning intermittent av PM 10 och PM 2.5 i Mariestad. VOC i gaturum 20 veckor under året i Borås, Uddevalla, Mariestad och Åmål Uppgradering av emissionsdatabasen Spridningsberäk-nin gar Ordförklaringar En mätstation för PM 10 i gaturum i Uddevalla ett år En mätstation för PM 2,5 och PM 10 intermittent i Skövde En bakgrunds-mätnin g intermittent av PM 10 och PM 2.5 i Mariestad. NO 2 i gaturum med diffusions-provtag are i samtliga kommuner. Mäts varannan månad under 1 år Uppgradering av emissionsdata-bas en En mätstation för PM 10 eller PM 2,5 i gaturum i ett år. En mätstation För PM 2,5 och PM 10 Intermittent. En bakgrunds-mätning intermittent av PM 10 och PM 2.5 i Mariestad. NO 2 dygnsvis i gaturum. Ev analys av PAH och/eller metaller från någon tidigare station där PM 10 mätts En mätstation för PM 10 eller PM 2,5 i gaturum i ett år. En mätstation För PM 2,5 och PM 10 Intermittent. En bakgrunds-mätning intermittent av PM 10 och PM 2.5 i Mariestad. NO 2 dygnsvis i gaturum. VOC i gaturum 20 veckor under året i belastade kommuner En mätstation för PM 10 eller PM 2,5 i gaturum i ett år. En mätstation För PM 2,5 och PM 10 Intermittent. En bakgrunds-mätning intermittent av PM 10 och PM 2.5 i Mariestad. NO 2 i gaturum med diffusions-provtagar e i samtliga kommuner. Mäts varannan månad under 1 år Uppgradering av Uppgradering av Uppgradering av emissionsdata-basen emissions-databasen emissions-databasen Spridningsberäk-ni Spridningsberäk-nin Spridningsberäk-nin Spridningsberäk-nin ngar gar gar gar Effektundersökningar 16

Bakgrundsmätningar: Urban bakgrund: Gaturumsmätningar: MKN: ÖUT: NUT: Mätningar på landsbygden Medelvärdesbelastning av luftföroreningar i en tätort. Mätningar sker i exempelvis en park, på ett torg eller efter en gågata i centrum Gata i tätort som omges av byggnader på en eller båda sidorna av gatan. Mätningar ska ske på en höjd av max 4 meter över marken. Miljökvalitetsnorm Övre utvärderingströskeln. Nedre utvärderingströskeln. PM 2.5 : Inandningsbara partiklar som är 2.5 µm eller mindre. (1 µm (mikrometer) är lika med en tusendels millimeter) PM 10 : VOC: PAH ALARM IVL Inandningsbara partiklar som är 10 µm eller mindre. (Små partiklar mindre än 10 mikrometer (tusendels millimeter) följer med inandningsluften ner i lungorna. De har sitt ursprung bland annat i vägtrafikfordonens slitage på vägbanor, däck och bromsar. Även från förbränning i fordonen, värmecentraler och villapannor emitteras partiklar. Förbränningspartiklar är mindre än en mikrometer och alltså mindre än slitagepartiklar.) VOC är förkortning av engelskans volatile organic compounds vilket översatt betyder lättflyktiga organiska ämnen. Hit hör bl a bensen, toluen och xylen. Polycykliska aromatiska kolväten. PAH-föreningar är relativt stora molekyler som vid avkylning av oförbrända rökgaser kondenserar på ytan av partiklar. PAH förekommer därför i omgivningsluften till största delen partikelbundet. Advanced Local And Regional Modelling system är den terränganpassade spridningsmodellen som tagits fram för förbundets räkning (se mer på förbundets hemsida www.luftivast.se). IVL Svenska Miljöinstitutet är ett fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut som sedan 1966 arbetar med tillämpad forskning och uppdrag för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar tillväxt inom näringslivet och övriga samhället. 17

Luft i Västs samverkansområde Västra Götalands län med Luft i Västs medlemskommuner i gul färg 18