(7) Slutrapport för projektet Uddebos ekologiska samodling Datum: /-5... Journalnummer: Projekttid: 205020 till 2050. Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer som kan svara på frågor om projektet och som medger att deras kontaktuppgifter läggs ut i en projektdatabas) Emíl Andersen, Kalsebovägen 9, 5492 Uddebo, 070054224, e.holm.and@gmail.com Fatima Öhman, 0738270482, fatima.ohman@gmail.com Slutrapporten kommer att publiceras i en projektdatabas, så att den kan bli till nytta för andra aktörer som arbetar med utveckling av landsbygden. Du ska därför lämna slutrapporten i elektroniskt format.. Projektorganisation:
Här ska du beskriva: Vem som har jobbat i projektet Samarbete med andra organisationer Eventuell förankring i partnerskap 2 De som har jobbat i projektet är privatpersoner bosatta i Uddebo. Samodlingen har kontakter med Gula Huset, ett gemensamt föreningsprojekt i Uddebo, där framtidig försäljning till kaféverksamheten är en möjlighet. I Störbönans inköpsförening som i nulaget distribuerar ekologiska torrvaror kan även grönsaker från samodlingen komma att ingå i distributionen. Ett gäng LSS-arbetare byggde eldplats och sådana samarbeten känns väldigt sannolika och lättorganiserade i framtiden. 2. Sammanfattning: Beskriv kortfattat Bakgrunden till projektet Positiva effekter av projektet Övriga erfarenheter av projektet Bakgrunden till projektet var att organisera sig kollektivt kring målet att få tillgång till närproducerat ekologisk mat, göra produktionen rolig genom att göra det tillsammans och att kunna dela kunskap. Alla har införskaffat mycket ny praktisk kunskap, barn som vuxna. Det har blivit mycket fina möten både inom den fasta gruppen men även med de som kommer förbi och grupper som har valt att engagera sig tillfälligt i odlingen, t.ex. ett gäng som var på cykelsemester och ett gäng som var i Uddebo på Internationellt Arbetsläger. Fler från gruppen har börjat odla hemma också och inspirerat andra att göra samma. I och med samodlingen blir det lättare för folk i byn att få tillgång till kunskaper. Det att få jobba med kroppen i en naturlig miljö har haft många positiva hälsoeffekter. 3. Syfte och målgrupp: Skriv in det syfte som finns i din ursprungliga projektplan Förklara vilken målgrupp projektet vände sig till enligt projektplanen Beskriv hur projektet har uppfyllt syfte och vilken målgrupp för projektet blev. Projektet syftar till att ta vara på lokal kunskap om småskalig, ekologisk odling, bevara äldre odlingstekniker i kombination med ny kunskap. Då vi lever i en tid av utbredd monokultur inom jordbruk vill vi uppmuntra lokal, småskalig matproduktion som ett led i en lokal bygdeutveckling. Då det tidigare funnits odlingar på platsen för projektet återställs även en del av det gamla kulturlandskapet. Odlingen kommer att fungera som en samlingsplats för Uddebos befolkning där alla individer, oavsett ålder eller kulturell bakgrund har en chans att mötas och genom
samarbete utveckla både språkkunskaper samt utbyta interkulturella erfarenheter. 3 Projektet ville vända sig till alla. Gruppens sammansättning avspeglas dock i stort av de som startat den, mest svenskfödda vuxna i 30års-åldern, en del med småbarn. Vi anser att syftet har uppfyllts. Vi har kombinerat arbetet med traktor, hjulhacka, liar. Alltså gamla och nya tekniker som vi anser har olika fördelar och kan komplettera varan på ett mycket bra sätt. Vi har odlat en rad olika kultursorter av t.ex. potatis och förbättrat jorden med gröngödsel. Det har märkts tydligt på den stora mängden av insekter som hittar till åkern hur odlingen har bidraget till biologisk mångfald. Även mångfald för ögat. Vi har lyckats bidra till bevarande av kultursortsgröder, gamla motståndskraftiga sorter som är nödvändiga i ekologisk odling. Vid åkern har ställts upp bänkar och gjorts en eldplats, som används flitigt. Det kommer alltid människor förbi när vi är vid åkern och jobbar och det blir mycket spontana möten och prat om både odling och annat. 4. Genomförandeplan och tidsplan: Beskriv vad som utförts i projektet, vilka aktiviteter du har genomfört och när under projekttiden de har ägt rum (gäller hela projekttiden) Jämför dem med din ursprungliga projektplan, de förväntade resultaten med de verkliga resultaten (målen). Utgå från projektansökan, och kommentera eventuella avvikelser. Februari och mars gick åt med planeringsmöten och köpa in utsäde bondbönor, lök, pumpa, squash, potatis, gröngödsel, blommor, morötter, rödbetor. Och vi försådde purjolök. Vi byggde även en redskapsbod. I april började vi bereda jorden och sprida gödsel. I maj satte vi potatis, försådde pumpa och squash och sådde bondbönor, morötter och rödbetor på friland. I juni, juli, augusti rensade vi och kupade potatis samt åt massa med squash. I slutet på augusti skördade vi lök och hängde på tork. Och vi skördade bönor, hängde det kommande årets utsäde på tork och förvällde mängder som vi fördelade mellan oss. September gick åt med att skörda och och sortera potatis samt vrida blast av löken. I oktober höstplöjde vi. Vi har genomfört fler expertisinriktade aktiviteter. Lärt oss om lieslåtter, mjölksyrning och traktormek. Vi gick inte ut officiellt till allmänheten men det har varit många som självmant har deltagit. 5. Spridning av projektets resultat: Här ska du beskriva: Metoden för att sprida resultatet av projektet Hur resultatet kan vara av nytta för andra aktörer Bilder och berättelser läggs upp på Gula Husets hemsida, vi har omtalats i en artikel Landets Fria och det är en artiklar på gång i tidningarna Folket och Landet. Många som kom på Uddebo Fermenteringsfestival var nyfikna på odlingen. Det blir mer och mer populärt med gemensamma odlingar runt i Sverige och vi tror att alla erfarenheter kan vara väldigt nyttiga för varan. Hur vi lyckas med att organisera oss kollektivt och hur vi gör detta utan att räkna timmar men istället baserat på solidaritet.
Även hur vi rent praktisk för allt att gå ihop med våra visioner. 4 6. Projektets finansiering Redovisa kortfattat projektets totala kostnader och hur de har finansierats. Har det förekommit avvikelser mellan uppkomna kostnader och budgeterade beslutade kostnader, om varför vilka är skälen till avvikelserna. Vi har avlönat folk som har haft småkurser för oss, köpt in utsäde, köpt in material till redskapsbod, köpt gödsel och utkörning, avlönat en bonde för plöjning, köpt halm till täckodling. I stort sett har vi hållit budgeten. Det blev inga utgifter på utannonsering men utsäde och avlöning för plöjning blev högre än beräkning. Även diesel till traktorkörning och inköp av redskap landade på högre kostnad. 7. Slutsats och rekommendationer Sammanfatta de slutsatser som du kan dra från projektet Lämna rekommendationer som andra projekt kan ta hänsyn till i upplägg och genomförande av sina projekt. Många människor tycker om att uppleva en enkla kopplingar mellan handling och resultat. Jag sår ett frö, sedan plockar jag och äter upp det som kom. Det händer något med människan när hon upplever närhet till sitt eget liv. Många har sett odlingen som ett frirum. Ett ställe att träffas och umgås, samtala om stora och små saker och samtidigt göra ett meningsfullt arbete. Vi satsade på att hålla odlingen enkel. Få grödor som är lättodlade. Vi ville lyckas med de målen vi satte och det gjorde vi, så det är en positiv erfarenhet. 8. Projektets mål Ange projektets ursprungliga indikatorer/mål och hur dessa har uppfyllts (indikatorerna angav du i din ansökan) Kommentera eventuella svårigheter/hinder under projektets gång som gjort att målen bara delvis uppfyllts Fyll i nästa sida! Skapa möjligheter för den lokala befolkningen att kunna försörja sig själv med hälsosam, ekologisk mat Bevara kulturarvsgrödor Öka biologisk mångfald Försköning av den lokala miljön Utveckla kompetensen hos byinvånarna Främja samarbete och kollektiva lösningar för individuella behov Skapa en positiv gemenskap och sammanhållning som medför en känsla av ansvar för byns utveckling
Bevara gammal kunskap om odlings, bevarings och förädlingsmetoder 5 Arbeta aktivt för en hållbar framtid Skapa ett ökat samspel mellan människa, natur och kultur Vi tycker vi i stort sett uppnådde alla mål. Vi lyckades odla mycket mat alla fick 25 kg lök, 5 kg bönor, 5 pumpor och obegränsat tillgång till potatis. Alla var kultursortsgrödor eller ekologiska frön. Vackra blommor och gröngödsel som är växter man odlar för att tillföra jorden näringen odlades. Lockade till sig bin och spred doftar. Vi hade möten under projektets gång där alla hade möjlighet att uppdatera sig, komma med förslag och önskar etc. Vi ville nå ut och bjuda in allmänheten vilket vi inte lyckades med, det på grund av tidsbrist. Eftersom många på naturligt vis får nyss om aktiviteter här i Uddebo prioriterade vi bort det helt enkelt. 9. Bilagor Bifoga och beskriv material som har tagits fram i projektet, annonser, tidningsartiklar, affischer, broschyrer, utredningar, rapporter, CD eller annat informationsmaterial. http://www.landetsfria.se/artikel/5578 http://uddebo.se/hem/?page_id=45 0. Beskriv det mervärde projektet har åstadkommit i bygden! Samodlingen har bidragit till att människor träffas, att byn lever upp, framtidsvisioner, att realisera drömmar nu och här. Finns det något mer som projektet vill informera LAG/kontoret om? /-5 Ort och datum.. Projektledarens underskrift Emíl Andersen. Namnförtydligande
6 LAG:s slutkommentar:............... Rapporten godkännes.. Ort och datum. Underskrift LAG Mål Indikator Utfall kommentar Det har skapats nya företag på landsbygden och fler arbetstillfällen. Antal nya eller bibehållna jobb Antal nya företag Den individuella försörjningsmöjligheten för små och mindre företag har ökats genom diversifiering i näringslivet. Ökad inflyttning till Sjuhärad är en effekt av projekten som genomförs inom Leader Ökat samspel mellan miljö- natur - kulturmänniskan. Antal nya företagsnätverk Antal företag som diversifierat sin verksamhet Antal projekt som syftar till en positiv befolkningsutveckling Antal projekt som arbetar med lokal byutveckling Antal projekt som bevarar o/e utvecklar det lokala natur- och kulturarvet Antal projekt som syftar till att främja ekologiskt o/e närproducerade produkter Inga företag men medlemmer i organisation
Befintlig basservice ska hållas på samma nivå eller utvecklas ytterliggare. Vid avsaknad av basservice i vissa områden ska dessa ha åtgärdats genom etablering av nya basserviceinrättningar. Nätverk har skapats för gemensamma satsningar, ökad livskvalitet och nya mötesplatser. Kompetensutvecklingstil lfällen har genomförts inom många av planens verksamhetsområden. Lokala projekt har växlats upp genom samarbete med andra geografiska områden. Sjuhärad har stärkt sin position som turistmål Boende i Sjuhärads landsbygd skall ha möjlighet att vara med i utvecklingen av sin bygd Antal projekt som syftar till att öka den lokala basservicen Antal nya kommunöverskridande nätverk som tillskapats Antal nya mötesplatser och kulturaktiviteter Antal personer som deltar i kompetensutvecklingstillfällen som anordnas av icke ordinarie utbildningssamordnare (utöver värdskapsutbildningar) Antal projekt som samarbetar med andra Leaderområden 20 Antal nya besöksmål Antal nya övernattningstillfällen, tillgängliga minst 30 nätter per år Antal deltagare i värdskapsutbildning Antal deltagare i projekt 20 Därav ungdomar under 25 år 8 Därav kvinnor 8 Därav invandrare 2 7 Några frågor om hur du upplevt tiden i projektet! Hur har kontakten fungerat med LAG-kontoret? Bra. Hur har kontakten fungerat med Länsstyrelsen?
Har Leader-metoden varit ett bra arbetsredskap? Något som du/ni vill rekommendera till andra? 8 Ja det var bra Hur har du/ni upplevt redovisningen av projektet, allt från rekvisition till slutrapport? Bra Har du/ni något nytt projekt på gång? Vi kommer fortsätta odlingen Det finns mycket idéer men inget som är spikat För att kunna få en uppfattning om vilket mervärde ert projekt fått för landsbygden kommer vi att kontakta dig/er om ett halvår. Vi hoppas på din/er medverkan för att höra om vad som hände sen.