Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och



Relevanta dokument
3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Ekologi Så fungerar naturen

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Naturorienterande ämnen

Astronomi, kraft och rörelse

Förmågor och Kunskapskrav

Lokal pedagogisk plan

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

Lokal pedagogisk plan

Krafter märkbara men osynliga

Lokal pedagogisk plan

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen

Atomer och det periodiska systemet

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Elektricitet och magnetism besläktade fenomen

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Livets myller Ordning i myllret

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Ljus snabbare finns inte

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

Grundläggande kemi VT av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Ljud njutning eller plåga

LPP Energi och elektricitet År 7

Arv och utveckling Arvet

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan

Förslag den 25 september Fysik

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

Elektricitet, magnetism och energi - 9E - vt17, v5-12

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kunskapskrav SVENSKA År 9

PRÖVNING I NATURKUNSKAP

Statens skolverks författningssamling

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Fysiken i naturen och samhället

Varför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Läsår Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Bilbygget i 8A och 8C, VT17

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET MODERNA SPRÅK

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.

BRA VIBRATIONER. Namn: Klass: Ett ämnesövergripande område i Bi,Fy,Tk 8a,8b och 8e ht.2012.

Läsa. Betyg E Betyg C Betyg A

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Kursplanen i ämnet fysik

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp,

Inför provet mekanik 9A

Teknik Arabyskolan. PEDAGOGISK PLANERING LGR-11. Trafik.

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Svenska som andraspråk

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Pedagogisk planering

Transkript:

Lokal pedagogisk planering HT 12 Ämnesområde: Materia, värme och mekanik Ansvariga lärare: Jenny Ljung och Mohsen Afghani Ur det centrala innehållet i fysik: Fysiken i naturen och samhället Väderfenomen och deras orsaker. Hur begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen. Aktuella samhällsfrågor som rör fysik. Fysiken och vardagslivet Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet. Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor. Fysiken och världsbilden Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor. Aktuella forskningsområden inom fysik, Higgins partikel. De nas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet. Fysikens metoder och arbetssätt Systematiska. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Sambandet mellan och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. Dokumentation av med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik. Arbetssätt: Teorigenomgångar, teoretiska övningar, laborationer. Redovisningsform: Lektionsarbete, muntliga och skriftliga redovisningar, skriftliga rapporter, läxförhör och prov. Du kommer att bedömas utifrån hur du kan: använda kunskaper i fysik för att kunna diskutera och ta ställning i olika frågor. genomföra systematiska. använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband i naturen och samhället.

Tidsplan: v. 35-46 Vad ska vi arbeta med? Förmågor vi tränar: Vecka 35 Längd och massa Vecka 36 Materia Vecka 37 Densitet, Lab. 40 i fysikboken Vecka 38 Värme, Värmeutvidgning och olika termometrar samt värmeenergi 54 i fysikboken Vecka 39 Vecka 40 Vecka 41 Vecka 42 Vecka 43 Vecka 45 Läxförhör1 Värmetransport och vattnets faser Läxförhör2 Lab. Kraft Lab. Kraft Läxförhör3 Tryck Tryck Prov (provet har flyttats till v.46. Läs s. 48-61& svara på frågorna på s. 54 & 60) 60 i fysikboken 121 i fysikboken 128 i fysikboken 128 i fysikboken jenny.ljung@live.uppplandsvasby.se mohsen.afghani@live.upplandsvasby.se Kunskapskrav i slutet av årskurs 9 Förmågor E C A Grundläggande kunskaper om sammanhang Eleven har grundläggande kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven har goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Resonera kring företeelser föra enkla och till viss del resonemang där föra utvecklade och relativt väl föra och väl resonemang där

företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på enkelt identifierbara samband. resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på förhållandevis komplexa samband. företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på komplexa samband. Använda Eleven använder på ett i huvudsak fungerande sätt för att beskriva och ge exempel på partiklar och strålning. Eleven använder på ett relativt väl fungerande sätt för att förklara och visa på samband kring partiklar och strålning. Eleven använder på ett väl fungerande sätt för att förklara och generalisera kring partiklar och strålning. Resonera kring människa och teknik Dessutom för eleven enkla och till viss del hur människa och teknik påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Dessutom för eleven och väl hur människa och teknik påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar ochbegränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Naturvetenskapliga upptäckter ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Samtala och diskutera samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då värderingar och formulerar ställningstaganden med motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Fråga och argumentera I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Söka information söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för och väl resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Använda information använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god

anpassning till syfte och målgrupp. med relativt god anpassning till syfte och målgrupp. anpassning till syfte och målgrupp. Genomföra genomföra utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. genomföra utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. genomföra utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Använda utrustning I na använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. I na använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. I na använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Jämföra resultat jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till och teorier. jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till och teorier. jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då slutsatser med god koppling till och teorier. Resonera kring resultat Eleven för enkla resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur na kan förbättras. Eleven för utvecklade resultatens rimlighet och ger förslag på hur na kan förbättras. Eleven för resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur na kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.

Dokumentera Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av na med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av Undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven dokumentationer av Undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.