STATSKONTORET ANVISNING 1(7) Finansiering Utlåning JÄMKNING VID INDRIVNINGEN AV LÅNGFRISTIGA GRUNDFÖRBÄTTRINGSLÅN AV UNDERSTÖDSTYP 1 Lagstiftning om lån med karaktären av ett bidrag Lagen om grundförbättring av bostäder (34/1979) Grundförbättringslån av understödstyp har beviljats under åren 1979-1993 på basis av 10 i lagen om grundförbättring av bostäder (nedan grundförbättringslagen). Grundför bättringslagen upphävdes genom aravalagen som trädde i kraft 1.1.1994. Aravalagens 47 innehåller motsvarande bestämmelse som 10 i grundförbättringslagen. Aravalagen (1189/1993), trädde i kraft 1.1.1994 I aravalagens 47 sägs: "Grundförbättringslån av understödstyp. Räntorna och amorte ringarna på ett långfristigt grundförbättringslån som har beviljats enligt lagen om grund förbättring av bostäder anses utan betalning ha erlagts enligt lånevillkoren, om lånet har beviljats eller överförts på en 65 år fylld person som befinner sig i en svag ekonomisk ställning eller gemensamt på honom och hans maka, som befinner sig i en svag ekonomisk ställning, för egen bostad, och anteckning om detta har gjorts i skuldeberevet. Den bostad för vilken lånet har beviljats skall när amorteringarna och räntorna förfaller användas som egen bostad av låntagaren. Om en låntagare uppfyller villkoren enligt 1 mom. först efter att ett långfristigt grundförbättringslån har beviljats eller överförts, kan på amorteringen och räntorna på lånet på ansökan av låntagaren tillämpas 1 mom." Aravaförordningen (1587/1993) Aravaförordningens 63 innehåller närmare bestämmelser om grundförbättringslån av understödstyp, bl.a. kommunens skyldighet att kontrollera att låntagaren bor i bostaden och om förfarandet för det fall att förutsättningarna för bidrag upphör i och med att bo staden inte längre används som bostad av personer som avses i aravalagen eller lånta garen avlider. Om låntagaren under lånetiden uppfyller villkoren för grundförbättringslån av understödstyp skall han enligt 63 1 mom. i aravaförordningen lämna in en ansökan till kom munen om att lånet ändras till grundförbättringslån av understödstyp. Kommunen skall underrätta Statskontoret om sitt beslut. Beslutet kan gälla endast amorteringar och rän tor som förfaller till betalning efter att ansökan lämnats in. Enligt 63 2 mom. i aravaförordningen skall kommunen minst en gång om året kontrollera att bostaden används som bostad för en eller flera personer enligt 47 1 mom. i aravala-gen. Har låntagaren avlidit eller används en bostad inte som bostad för en eller flera personer enligt 47 1 mom. i aravalagen förutsätter 63 3 mom. i aravaförordningen att
VALTIOKONTTORI OHJE 2(7) låntagaren eller den som har dödsboets egendom i sin besittning utan dröjsmål anmäler förändringen till kommunen. Aravaförordningens 63 4 mom. stadgar att kommunen efter att ha blivit underrättad om att bostadens användning ändrat skall bestämma att de amorteringar och räntor som förfallit till betalning efter förändringen omedelbart skall återbetalas, om inte lånet överförs på en sådan per-son som avses i 47 1 mom. i aravalagen. Samtidigt skall kommunen bestämma att sådana amorteringar och räntor på lånet som förfaller senare skall betalas enligt lånevillkoren. Kommunen skall underrätta Statskontoret om beslutet. 2 Ändring av lånet till lån av understödstyp under lånetiden Lån som beviljats med stöd av grundförbättringslagen kan således fortsättningsvis ändras till lån av understödstyp, förutsatt att låntagaren under lånetiden uppfyller villkoren för grundförbättringslån av understödstyp. Villkoren för att lånet skall ändras till ett lån med karaktären av ett bidrag ingår i 47 aravalagen (se nedan). Låntagaren skall vara en person som har fyllt 65 år och mindre bemedlad, lånet skall gälla en egen bostad och ifrågavarande bostad skall vara i låntagarens eget bruk som bostad. Långfristiga ombyggnadslån som beviljats med stöd av aravalagen kan inte ändras till grundförbättringslån av understödstyp. 3 Indrivning av lånerater med karaktären av ett bidrag När lånets karaktär av ett bidrag upphör återgår lånet till att vara ett lån på normala villkor, låntagaren eller dödsboet skall således sköta samtliga betalningar på förfallodagen räknat från och med den tidpunkt då lånets karaktär av ett bidrag upphörde. Typiska situationer då lånets karaktär av ett bidrag upphör är att låntagaren flyttar bort från den belånade bostaden, t.ex. för permanent vård på institution eller att låntagaren avlider. Om förhållandena ändrar så att det inte finns några förutsättningar för att fortsätta skuldförhållandet för aravalånets vidkommande, skall kommunen enligt 12 i aravalagen säga upp lånet till omedelbar återbetalning. Som exempel kan nämnas en sådan situation, där bostaden byter ägare och den nya ägaren inte ansöker om att lånet skall överföras på honom eller henne eller där en överföring av lånet på den nya ägaren inte kan godkännas på grund av bl.a. beslutet om inkomstgränser. I fråga om grundförbättringslån av understödstyp har man i vissa fall blivit tvungen att driva in retroaktivt lånerater som förfallit långt tillbaka i tiden och som för låntagarens del redan har blivit preskriberade. Med beaktande av låntagarens situation som helhet sett har återkravet av raterna kunnat bli helt orimlig.
VALTIOKONTTORI OHJE 3(7) 4 Riksdagens justitieombudsmans beslut 24.6.2003 (dnr 1446/2001) Med anledning av ett klagomål som gällde återkrav av grundförbättringslån av understödstyp förutsatte riksdagens justitieombudsman i sitt beslut 24.6.2003 att miljöministeriet utreder om det är möjligt att ändra lån av understödstyp till bidrag eller alternativt att ändra aravalagen så att den tillåter en lindring i fråga om indrivningen av lånen i enstaka fall, då en indrivning skulle bli uppenbart oskäligt. På basis av utredningsarbetet överläts 23.4.2004 en proposition till riksdagen med förslag till ändring av aravalagen (RP 63/2004 rd). I propositionen föreslogs bl.a. att i aravalagens 47 intas ett nytt 3 mom. som möjliggör en jämkning av indrivningen av grundförbättringslån av understödstyp i enstaka fall. 5 Aravalagens 47 3 och 4 mom. som trädde i kraft. På basis av 47 3 mom. i arvalagen kan kommunen, utan hinder av vad som föreskrivs i 12, på ansökan av låntagaren eller en nära anhörig till denna avstå från att säga upp ett grundförbättringslån av understödstyp och avstå från att helt eller delvis driva in lånet jämte ränta, om bostaden trots överförd äganderätt fortfarande stadigvarande bebos av den person som beviljades lånet av understödstyp eller som lånet överfördes till, eller en nära anhörig till denna, och om en indrivning skulle vara uppenbart oskälig med beaktande av omständigheterna och syftet med stödet. Amorteringarna och räntorna på lånet anses då utan betalning ha erlagts enligt lånevillkoren på det sätt som föreskrivs i 1 mom. så länge jämkningsförutsättningarna föreligger. Enligt ikraftträdandebestämmelsen i aravalagens 47 4 mom. tillämpas lagen på lån av understödstyp till den del lånen ännu inte har drivits in hos låntagaren eller kommunen när la-gen trädde i kraft. Statskontoret kan ge anvisningar om tillämpningen av 3 mom. Aravalagens 47 3 och 4 mom. trädde i kraft den 1 juli 2004. 6 Anvisningar för tillämpningen av 47 3 mom. i aravalagen 6.1 Grunden för att stifta 47 3 mom. i aravalagen Ett nytt 3 mom. intogs i aravalagens 47 med anledning av sådana situationer, då äganderätten till ett objekt belånat med grundförbättringslån av understödstyp har ändrat. Låntagaren och ägaren till det belånade objektet är en åldring som sedan överlåter äganderätten till objek-tet som gåva eller genom köp, i allmänhet till en nära släkting. I sådana situationer när äganderätten ändrar har den gamla i regel förbehållit sig rätten att bo kvar under sin livstid och bor också fortsättningsvis på den belånade fastigheten. Riksdagens justitiemans ställningstagande gällde just dylika fall.
VALTIOKONTTORI OHJE 4(7) I fall som de ovan beskrivna uppfylls det ursprungliga syftet med grundförbättringslån av understödstyp, trots att äganderätten till det aravabelånade objektet ändrat, dvs. att stöda en mindre bemedlad åldrings boende. Nedan presenteras som exempel ett par fall, där 47 3 mom. i aravalagen kan tilllämpas. Fallen beskrivs helt allmänt. 1. Låntagaren har för några år sedan överlåtit äganderätten till en fastighet belånad med grundförbättringslån av understödstyp på sitt barn. Köpebrevet innehåller ett förbehåll från låntagarens sida om livstids rätt att bo kvar och den gamla bor fortsättningvis i en bostad på fastigheten. Jämkningsmomentet kan tillämpas på situationen, eftersom låntagaren fortsättningsvis bor i bostaden. När beslutet fattas bör kommunen ta ställning till hur köpesumman fördelas. I fall att man från köpesumman enligt bestämmelserna om förmånsrätt kan ta ut full prestation för aravalånet kan en jämkning inte komma på fråga. En utförligare utredning följer vid punkt 6.4. Om jämkningsmomentet tillämpas på fallet kvarstår den ursprungliga låntagaren som låntagare. Det är skäl att ytterligare informera fastighetens nuvarande ägare särskilt om att fastigheten belastas av en separat panträtt som säkerhet för betalningen av aravalånet, även om ett omnämnande om detta redan bör ingå i köpebrevet. 2. Låntagaren har avlidit i början av 1990-talet. Änkan har överlåtit äganderätten till fastigheten som gåva till makens syskonbarn i slutet av 1990-talet. Gåvobrevet upptar ett förbehåll för änkan att få bo kvar på fastigheten så länge hon lever och hon bor fortfarande i en bostad på fastigheten. Jämkningsmomentet kan tillämpas på situationen, eftersom änkan fortfarande bor i bostaden. Om jämkningsmomentet tillämpas bör lånet överföras på änkan ifall detta inte redan har gjorts. Det är skäl att ytterligare informera fastighetens nuvarande ägare särskilt om att fastigheten belastas av en separat panträtt som säkerhet för betalningen av aravalånet, även om ett omnämnande om detta redan bör ingå i gåvobrevet. 6.2 Förfarandet då låntagaren har avlidit eller blir permanent intagen för vård på institution Aravalagens 47 3 mom. är i regel inte avsett att tillämpas på sådana situationer, då låntagaren avlider. I sådana fall tillämpas normala bestämmelser för dödsboets skulder (Ärvdabalken 40/1965, speciellt 21 kap. Om död persons och dödsbos gäld). När låntagaren (arvlåtaren) avlider ansvarar arvlåtarens dödsbo för den avlidnes ansvarsförbindelser. Arvlåtarens ansvarsförbindelser inklusive lån skall betalas från dödsboets tillgångar. Ifall dödsboet är överskuldsatt skall dödsboet enligt gällande lagstiftning antingen sökas i konkurs eller överlämnas att förvaltas av en boutredningsman för att delägarna i dödsboet inte skall bli personligt ansvariga för dödsboets skulder.
VALTIOKONTTORI OHJE 5(7) o Riksdagen behandlar som bäst regeringens proposition 14/2004 rd med förslag till ändring av bestämmelserna om skuldansvar i ärvdabalken samt till vissa lagar som har samband med dem. Regeringens proposition utgår ifrån att delägarnas personliga ansvar för dödsboets skulder generellt sett skall slopas. Delägarnas ansvar för den avlidnes skulder skall i regel begränsas till den egendom som hör till kvarlåtenskapen. Riksdagen godkände propositionen med mindre ändringar 21.6.2004. Lagändringarna har ännu inte blivit fastställda. I samband med dödsfall finns det i allmänhet inte något behov att jämka indrivningen av lånet eller för att låta lånet löpa vidare med karaktären av ett bidrag. Lånet betalas tillbaka från dödsboets tillgångar eller så överlåts dödsboet till förvaltning av myndigheterna. I praktiken har det emellertid uppstått sådana situationer, där den låntagare som erhållit grundförbättringslånet av understödstyp avlider och en arvtagare eller annan nära anhörig fortsättningsvis bor kvar i den belånade bostaden. I det fall att arvtagaren är enda delägare i dödsboet har det i princip varit möjligt att överföra lånet på honom eller henne som lån på normala villkor, förutsatt att villkoren för överföring enligt beslutet om inkomstgränser uppfylls. Om arvtagaren dessutom har uppfyllt villkoren för lån med karaktären av ett bidrag, bl.a. är en person som fyllt 65 år, har lånet kunnat överföras på arvtagaren som grundförbättringslån av understödstyp. Om det finns flera delägare i dödsboet kräver en överföring av lånet utöver de nämnda villkoren att dödsboet först delas och äganderätten till det belånade objektet ges den, som bor i bostaden. Annan nära anhörigs ställning i dödsboet får sin lösning utifrån de arvsrättsliga bestämmelserna. Genom att inta ett nytt 3 mom. i aravalagens 47 ville man utsträcka dess tillämpningsområde till att omfatta även sådana situationer, där en arvtagare som bott i samma hushåll som låntagaren fortsättningsvis bor kvar i den belånade bostaden. I dessa situationer blir en jämkning nu möjlig, förutsatt att övriga villkor för jämkning uppfylls. Nedan presenteras ett par allmänt tagna exempel, på vilka jämkningsmomentet kan tillämpas. 1. Fastigheten har då lånet beviljades stått i dödsboets namn. Låntagaren har avlidit för ett par år sedan och den belånade bostaden ägs nu av det oskiftade dödsboet. Dödsboet har två delägare, varav den ena fortsättningsvis bor i bostaden på fastigheten. Den sistnämnda uppfyller villkoren för att lånet skall kunna överföras på delägaren som grundförbättringslån av understödstyp. Jämkningsmomentet kan tillämpas i denna situation, eftersom arvtagaren tidigare har bott i bostaden och fortsättningsvis bor kvar. Arvtagaren har fyllt 65 år och är mindre bemedlad. Lånet kan efter jämkningen fortlöpa som lån av understödstyp, trots att bostaden ägs av ett oskiftat dödsbo. Låntagare blir den arvtagare som bor i bostaden. 2. Låntagarna har avlidit för ett par år sedan. På fastigheten bor fortsättningsvis låntagarnas barn, som är arbetslös. Jämkningsmomentet kan tillämpas i denna situation, eftersom arvtagaren tidigare har bott i bostaden och fortsättningsvis bor kvar. Vid en bedömning av behovet av jämkning bör särskild uppmärksamhet ägnas förhållandena såväl för den som bor i bostaden på fastigheten som för eventuella andra delägare i dödsboet.
VALTIOKONTTORI OHJE 6(7) Ett ovillkorligt krav vid jämkning i situationer som gäller ett dödsbo är alltid att bostaden kommer att användas som stadigvarande bostad för en delägare i boet eller någon annan nära anhörig. Boendet skall grunda på ett permanent arrangemang. Sålunda utgör inte det att en (eller flera) av boets delägare eller någon annan nära anhörig tillfälligt, medan utredningen av dödsboet pågår, bor på en fastighet som delägarna avser att sälja, förutsättning för en jämkning. Om låntagaren flyttar från bostaden på fastigheten för att permanent vårdas på en institution kan lånet jämkas som lån av understödstyp på samma grunder som vid ett dödsfall. I så fall skall en nära anhörig som tidigare bott i samma hushåll med låntagaren fortsättningsvis använda bostaden på fastigheten som sin varaktiga bostad. Förhållandena skall som helhet betraktat vara sådana att förutsättningar finns för en jämkning. 6.3 Skuldförhållandets giltighetstid Ett villkor för att 47 3 mom. i aravalagen skall kunna tillämpas är enligt ikraftträdelsebestämmelsen att lånet ännu inte har drivits in hos låntagaren eller kommunen när lagen trädde i kraft. Om skuldförhållandet mellan såväl kommunen som låntagaren som mellan kommunen och staten har upphört kan 47 3 mom. inte längre tillämpas retroaktivt på lånet. 6.4 Omständigheter som skall beaktas vid bedömningen Jämlikt bemötande Kommunen skall vid en bedömning av huruvida jämkningsmomentet kan tillämpas i vis sa fall sörja för att låntagarna får ett jämlikt bemötande, målsättningen skall vara att fall av liknande karaktär avgörs på samma sätt. Låntagarens / sökandens omständigheter Kommunen skall också bedöma låntagarens / sökandens förhållanden som helhet be traktat. Låntagarens / sökandens ekonomiska situation är avgörande. En bedömning av den ekonomiska situationen skall huvudsakligen basera på statsrådets förordning om grunderna för bedömning av social ändamålsenlighet och ekonomiskt behov i fråga om vissa tidigare beviljade ägarbostadslån (1193/2001). I det fall att förordningens villkor för inkomstgränserna inte uppfylls för låntagarens / sökandens vidkommande eller en nära anhörig till honom, kan man utgå ifrån att det inte föreligger något behov av jämkning. Bedömningen av den ekonomiska situationen påverkas eventuellt också av det eurobelopp som skall indrivas. Ifall det belopp som skall indrivas är stort och låntagarens eller sökandens ekonomiska situation är svag, kan det belopp som skall indrivas mins kas.
VALTIOKONTTORI OHJE 7(7) Jämkningens giltighetstid Kommunen skall i sitt beslut ge klart besked om att beslutet är i kraft endast så länge som de förutsättningar för jämkning som legat till grund för beslutet gäller. Om förhållan dena som legat till grund för jämkningen ändrar upphör lånets karaktär av ett bidrag den dag förändringen skedde och låntagaren eller den nära anhöriga måste förnya ansökan om jämkning utifrån de nya förhållandena. Kommunen skall under den tid jämkningen gäller på basis av 63 2 mom. i aravaförordningen minst en gång om året kontrollera att bostaden används som bostad på det sätt som förutsätts i beslutet om jämkning. Fördelning av köpesumman Om äganderätten till ett aravabelånat objekt har överlåtits genom köp, skall den återstående delen av aravalånet betalas in till kommunen, som betalar den vidare till staten. Köpesumman skall delas enligt bestämmelserna om förmånsrätt på fordringsägare, som har en fastställd panträtt i det aravabelånade objektet som säkerhet för betalning en av skulden. Om man genom detta förfarande kan ta ut av köpesumman en presta tion som täcker aravalånet fullt ut föreligger det inte några förutsättningar för jämkning. 7 Kommunens anmälningar till Statskontoret På basis av de beslut som kommunen fattat skall kommunen anmäla följande uppgifter till Statskontoret: 1. Låntagare, personbeteckning 2. Lånets nummer 3. Kort motivering till jämkningen 4. Om låntagaren byter, uppgifter om den nya låntagaren, namn och personbeteckning. 8 Kontaktinformation Frågorna som gäller lån med karaktären av ett bidrag: Tfn 0295 50 2520 E-post: Luottopalvelu@statskontoret.fi