Sveriges vatten ochavloppsavgifter

Sveriges vatten ochavloppsavgifter En jämförelse mellan 2004-2005 Björn Nordlund, Förbundsutredare Villaägarnas Riksförbund

1. BAKGRUND 3 2. TYPKUND 3 3. OLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KOMMUNERNA 4 4. De högsta och lägsta brukningsavgifterna 4 5. Avgiftsundersökningen 5 6. Kommuner med störst prisökningar mellan 2004 och 2005 6 6.1 Varför har vissa kommunerna höjt så mycket 6 7. Sveriges förbrukningsavgifter fördelat på län 7 Stockholms och Uppsala läns förbrukningsavgifter 7 Södermanlands och Östergötlands läns förbrukningsavgifter 8 Jönköpings och Kronobergs läns förbrukningsavgifter 9 Kalmar, Gotlands och Blekinge läns förbrukningsavgifter 9 Skånes läns förbrukningsavgifter 10 Hallands läns förbrukningsavgifter 11 Västra Götalands läns förbrukningsavgifter 12 Värmlands läns förbrukningsavgifter 13 Örebro läns förbrukningsavgifter 14 Västmanlands och Dalarnas läns förbrukningsavgifter 14 Gävleborgs och Västernorrlands läns förbrukningsavgifter 15 Jämtlands och Västerbottens läns förbrukningsavgifter 16 Norrbottens läns förbrukningsavgifter 17 Norrbottens läns förbrukningsavgifter 17 2

1. Bakgrund I Sverige bedrivs vatten och avloppsverksamhet i s.k. naturliga monopol. Det innebär att huvudmannen själv kan bestämma vilken taxa som ska gälla. För att förhindra att monopolställningen missbrukas styrs va-verksamheten av en särskild lagstiftning, va-lagen (lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar). Enligt va-lagen får avgiften inte vara högre än kostnaden för att driva vatten och avloppsverksamhet. Det är dock tillåtet att ta ut en högre avgift för att täcka kostnaderna för kommande investeringar. Huvudmannen är i de flesta fall en kommun. Det förekommer dock andraorganisations former. Under senare år har det blivit vanligare att kommuner överlämnar driften av vaverksamheten till privata bolag. Alla som ansluter sig till den kommunala va-försörjningen måste betala en anläggningsavgift. Storleken på avgiften bestäms av varje kommun. Det finns flera olika sätt att beräkna avgiften. Den vanligaste metoden är att en fast avgift tas ut och att avgiftens storlek är beroende av vilket avstånd till förbindelsepunkten för vatten, avlopp och dagvatten villan har. Avgiften baseras också vanligtvis på tomtyta och/eller byggnadens yta. För den löpande förbrukningen utgår en s.k. förbrukningsavgift. Den består normalt av en fast årlig avgift och en rörlig del. Den fasta avgiften baseras vanligtvis på följande komponenter: en fast grundavgift, tomtyta, bostadsyta och mätarstorlek. Vilka av dessa komponenter kommunerna väljer att inkludera i sin fasta avgift kan variera. Den rörliga delen i brukningsavgiften bestäms utifrån hur många kubikmeter vatten som förbrukas per år. Det förekommer också att kommunerna enbart har en fast brukningsavgift. Så är ofta fallet för mindre kommuner med god tillgång på vatten. Den rörliga avgiften brukar vara hög och den fasta låg. 2. Typkund I denna undersökning har vi kartlagt brukningsavgifterna. För att kunna göra en jämförelse har vi utgått från branschföreningen Svenskt Vattens typhus. Det är en fiktiv villa som är ansluten till vatten, spillvattenavlopp och dagvatten. Villan har 5 rum och kök med WC, tvättstuga, ett extra toalettrum samt garage, 150 m 2 våningsyta inkl garage 15 m 2, 800 m 2 tomtyta, en mätarstorlek på Qn=2,5 m 3 /h och en vattenförbrukning på 150 m 3 /år. 3

3. Olika förutsättningar i kommunerna Förutsättningarna för att bedriva va-verksamhet varierar mellan kommunerna. Det finns olika geografiska, va-infrastrukturella och ekonomiska faktorer som påverkar prissättningen. Kommuner som har kuperad terräng med mycket berg i dagen och lerjordar är tvungna att lägga ner betydligt mer resurser för att ansluta sina invånare till ett ledningsnät jämfört med kommuner som har mer gynnsamma geografiska förhållanden. Befolkningstäthet och kommunstorlek är andra viktiga faktorer. Kommuner med en befolkning som är koncentrerad till ett fåtal orter har lägre underhålls- och investeringskostnader på grund av att vattenledningsnätet inte behöver byggas ut så mycket. Kommuner som däremot har en utspridd befolkning i ett stort antal tätorter kräver tyngre investeringar, vilket leder till högre avgifter. En besvärlig och irrationell va-infrastruktur med många verksamhetsområden kräver också i regel mycket underhåll och i längden stora investeringar. Många kommuner har också en feldimensionerad va-infrastruktur som är överbelastad på grund av hög befolkningstillväxt. Dessa kommuner får på kort sikt lägga ner stora resurser på underhåll. På längre sikt leder dessa strukturella fel till stora framtida investeringar för att både möta myndigheters krav och kommuninvånares behov. Detta påverkar självklart också va-avgiften. Många kommuner har även valt att subventionera sina va-avgifter genom kommunalskatten. Ca 35 av Sveriges kommuner gör det 1. En annan viktig faktor som påverkar va-avgiften är kommunernas olika ekonomiska redovisningsmetoder. 4. De högsta och lägsta brukningsavgifterna Villa med en vattenförbrukning på 150m 3 /år Taxeutfall inkl moms Tabell 1. Kommuner med de högsta förbrukningsavgifterna 2005 Kommun 2004 Kr/år 2005 Kr/år 2004 jfr 2005 % Tanum 7 770 7860 1 % Högsby 6 776 7374 9 % Kramfors 7 240 7240 0 % Örnsköldsvik 6 892 7017 2 % Hylte 5 926 6676 13 % Strömsund 5 687 6625 16 % Munkedal 6588 6588 0 % Rättvik 6 425 6581 2 % Svenljunga 6 395 6565 3 % Värmdö 6 563 6563 0 % 1 Vatten och avlopp forskningsrapport nr 22 mars 2003 Anders Lingsten, sidan 1. 4

Tabell 2. Kommuner med de lägsta förbrukningsavgifterna 2005 Kommun 2004 Kr/år 2005 Kr/år 5. Avgiftsundersökningen 2004 jfr 2005 % Botkyrka 2 055 2055 0 % Tibro 2 137 2137 0 % Burlöv 2 181 2334 7 % Solna 2 382 2382 0 % Sigtuna 2 458 2458 0 % Järfälla 2 475 2475 0 % Östersund 2 480 2480 0 % Båstad 2 462 2588 5 % Jönköping 2 328 2633 13 % Gävle 2 544 2675 5 % Tanum är återigen dyrast i Sverige. I Tanum får ett villahushåll som är anslutet till kommunalt vatten och avlopp betala hela 7 860 kr per år. I Botkyrka behöver däremot ett villahushåll endast betala 2 055 kr per år. Det är alltså 5 805 kr billigare i Botkyrka än i Tanum. Den stora prisskillnaden beror till stor del på olika förutsättningar. Tanum ligger längs kusten och har mycket berg i dagen. Va-infrastrukturen är irrationell med många verksamhetsområden. Det finns också många vatten - och reningsverk. Ledningsnätet är gammalt vilket i sin tur leder till stora investeringar på både kort och lång sikt. Botkyrka däremot har en hög befolkningstäthet med många flerbostadshus och en koncentrerad va-infrastruktur. Botkyrka äger dessutom inga egna reningsverk och har endast ett vattenverk. Istället köper Botkyrka tjänster från Stockholms vattenverk, Norsborg vilket har varit ekonomiskt fördelaktigt. Botkyrkas låga avgift beror också på att kommunen vid sekelskiftet hade en för hög va-avgift, vilket innebar att kommunen fick ett överskott. Enligt va-lagen får en kommuns vatten - och avloppsverksamhet inte gå med vinst. Mot denna bakgrund inrättade därför Botkyrka en fond i syfte att betala tillbaka överskottet i form av lägre va-avgift. Varje år går Botkyrka 3-4 miljoner i underskott för att kompensera överskottet. Sammantaget bidrar detta till att Botkyrka har den lägsta va-avgiften i landet. Tibro är näst billigast i årets undersökning. I Tibro får ett villahushåll betala 2 137 kr per år i va-avgift. Det är oförändrat jämfört med föregående år. Tibro har dessutom de tre senaste åren varit näst billigast i landet. Att Tibro kan ha en låg avgift beror på att man inte har någon rörlig avgift utan enbart en fast avgift. Den fasta avgiften grundar sig på ett s.k. klassificeringssystem, vilket innebär att varje villahushåll tilldelas en s.k. poängtaxa beroende på hur många rum, toaletter etc som finns i respektive fastighet. Poängtaxan bestämmer sedan vilken va-avgift som ska utgå till abonnenterna 2. 2 I Tibro utgår man ifrån s.k. rumsenheter när man bestämmer poängtaxan. Varje rumsenhet fastställs i sin tur utifrån olika enheter. Har exempelvis villahushållet ett badkar innebär det 4 enheter, ett kök eller en kokvrå är ytterligare 2 enheter etc. 5

Högsby var den fjärde dyraste kommunen i förra årets undersökning. I år är man dock näst dyrast med en årsavgift på 7374 kr. Orsaken är en 9 % prisökning. Kramfors är den tredje dyraste kommunen i år med en avgift på 7 240 kr. Avgiften är oförändrad jämfört med föregående år. 6. Kommuner med störst prisökningar mellan 2004 och 2005 kr/år kr/år % Sunne 5 132 6 450 26 % Vingåker 3 627 4 547 25 % Kumla 2 993 3 741 25 % Kungälv 4 285 5 215 22 % Lidingö 2 933 3 518 20 % Bjurholm 4 958 5 945 20 % Ockelbo 4 104 4 893 19 % Nykvarn 5 489 6 528 19 % Upplands-Bro 3 158 3 688 17 % Strömsund 5 687 6 625 16 % 6.1 Varför har vissa kommunerna höjt så mycket I årets underökning står Sunne för den största prisökningen. Hela 26 % har kommunen höjt sin avgift med jämfört med föregående år. En orsak till den kraftiga prisökningen är att kommunen håller på att bygga ett nytt reningsverk. Vingåker och Kumla har båda höjt sin vaavgift med 25 % vilket kvalificerar dem till en delad andra plats. Vingåker har liksom Sunne investerat i ett nytt reningsverk vilket har lett till kraftigt höjda va- avgifter. Vingåkers markanta prisökning beror också på att kommunen tidigare haft en förhållandevis låg avgift. Kumla har också höjt sin va-avgift pga. ökade investeringskostnader. I Kumlas fall handlar det främst om ökade kostnader i samband med förbättringar av kommunens vattenverk. Kungälv har höjt sin va-avgift med 22 % vilket gör att kommunen hamnar bland dem som har höjt mest. Kungälv motiverar sin prisökning med att man flera år i rad har haft en utebliven avgiftshöjning. Lidingö och Bjurholm har båda höjt sin va-avgift med 20 %. Lidingö höjer sin avgift på grund av att man tidigare har haft en låg avgift. Dessutom har Lidingö generellt sett fått högre omkostnader i sin va-verksamhet. Bjurholm har höjt sin va-avgift på grund av att den inte längre skattesubventioneras. I Bjurholm är ambitionen att va-verksamheten ska bära sig själv, vilket troligtvis kommer att innebära ytterligare avgiftshöjningar. Ockelbo och Nykvarn har höjt sin avgift med 19 %. Ockelbos höjning beror på att man vill minska den skattesubventionerade delen av va-taxan. Nykvarns höjning beror på att man 2002 drabbades av översvämning. En följdeffekt av översvämningen blev att kommunen tvingades att förstärka sitt vattennät vilket medförde ökade kostnader. Nykvarn blev även ersättningsskyldig till försäkringsbolag och fastighetsägare för de skador som uppstått i samband med översvämningen. Upplands-Bro har höjt sin va-avgift med 17 %. Den främsta orsaken till höjningen är att man har infört en ny avgift för att finansiera omhändertagandet av 6

dagvatten. Strömsund har höjt va-avgiften med 16 %. Höjningen beror i första hand på högre omkostnader i va-verksamheten. Strömsund har även minskat den skattesubventionerade delen i va-avgiften. Totalt har 178 kommuner höjt sin va-avgift i årets undersökning. Det är en minskning med 13 kommuner jämfört med föregående år. 109 kommuner har oförändrad avgift vilket är en ökning med 15 kommuner jämfört med förra året. Endast 3 kommuner, Katrineholm, Perstorp och Timrå har sänkt sina va-avgifter i årets undersökning. Det börjar bli vanligare att kommuner väljer att höja den fasta delen av avgiften proportionerligt mer än den rörliga. Det innebär att villaägaren blir mer begränsad i sin förmåga att påverka vatten och avloppskostnaden. 7. Sveriges förbrukningsavgifter fördelat på län Stockholms och Uppsala läns förbrukningsavgifter Stockholms län kr/år kr/år % Värmdö 6 563 6563 0 % Nykvarn 5 489 6528 19 % Nynäshamn 6 165 6165 0 % Danderyd 5 596 5596 0 % Norrtälje 4 690 5225 11 % Vallentuna 5 156 5156 0 % Vaxholm 4 995 4995 0 % Österåker 4 660 4660 0 % Nacka 4 142 4142 0 % Södertälje 3 848 3848 0 % Upplands-Bro 3 158 3688 17 % Lidingö 2 933 3518 20 % Haninge 3 456 3456 0 % Täby 3 426 3426 0 % Sundbyberg 3 417 3417 0 % Tyresö 3 119 3119 0 % Huddinge 3 006 3006 0 % Stockholm 3 006 3006 0 % Ekerö 2 982 2982 0 % Sollentuna 2 901 2901 0 % Salem 2 732 2732 0 % Upplands-Väsby 2 729 2729 0 % Järfälla 2 475 2475 0 % Sigtuna 2 458 2458 0 % Solna 2 382 2382 0 % 7

Botkyrka 2 055 2055 0 % Uppsala län kr/år kr/år % Tierp 5 602 5815 4 % Älvkarleby 4 938 5044 2 % Östhammar 5 032 5032 0 % Knivsta 4 370 4370 0 % Håbo 4 131 4194 2 % Enköping 3 648 3648 0 % Uppsala 2 737 2737 0 % Södermanlands och Östergötlands läns förbrukningsavgifter Södermanlands län kr/år kr/år % Trosa 5 755 5755 0 % Strängnäs 5 305 5305 0 % Flen 4 750 4818 1 % Gnesta 4 393 4662 6 % Vingåker 3 627 4547 25 % Nyköping 4 046 4046 0 % Oxelösund 3 967 3967 0 % Katrineholm 3 970 3940-1 % Eskilstuna 2 912 3113 7 % Östergötlands län Mjölby 5 470 5470 0 % Åtvidaberg 5 182 5425 5 % Ydre 5 063 5375 6 % Kinda 5 135 5243 2 % Valdemarsvik 5 120 5149 1 % Finspång 4 520 4875 8 % Söderköping 4 562 4562 0 % Vadstena 4 376 4376 0 % Boxholm 4 060 4264 5 % Ödeshög 3 870 4257 10 % Norrköping 3 655 4185 15 % Motala 3 819 4048 6 % Linköping 3 500 3710 6 % 8

Jönköpings och Kronobergs läns förbrukningsavgifter Jönköpings län kr/år kr/år % Sävsjö 5 897 6221 5 % Aneby 5 532 6144 11 % Tranås 5 099 5200 2 % Värnamo 4 692 4929 5 % Mullsjö 4 301 4689 9 % Nässjö 4 185 4603 10 % Gislaved 4 279 4413 3 % Vaggeryd 4 194 4381 4 % Gnosjö 3 875 4363 13 % Habo 3 922 4181 7 % Eksjö 3 925 4044 3 % Vetlanda 4 008 4008 0 % Jönköping 2 328 2633 13 % Kronobergs län Lessebo 5 843 6313 8 % Tingsryd 5 663 5990 6 % Växjö 5 738 5888 3 % Alvesta 5 525 5847 6 % Älmhult 5 110 5719 12 % Uppvidinge 5 235 5610 7 % Markaryd 4 444 4444 0 % Ljungby 3 980 3980 0 % Kalmar, Gotlands och Blekinge läns förbrukningsavgifter Kalmar län kr/år kr/år % Högsby 6 776 7374 9 % Torsås 5 901 5901 0 % Borgholm 5 343 5790 8 % Västervik 5 585 5735 3 % Emmaboda 5 714 5714 0 % Mönsterås 5 162 5266 2 % Nybro 4 894 4894 0 % Mörbylånga 4 831 4869 1 % 9

Vimmerby 4 750 4750 0 % Oskarshamn 4 325 4671 8 % Hultsfred 4 634 4634 0 % Kalmar 3 810 3887 2 % Gotlands län Gotland 4 372 4372 0 % Blekinge län Karlskrona 6 000 6218 4 % Sölvesborg 5 437 5653 4 % Ronneby 4 928 5028 2 % Karlshamn 4 601 4965 8 % Olofström 4 435 4560 3 % Skånes läns förbrukningsavgifter Skåne län kr/år kr/år % Höganäs 6 088 6088 0 % Östra Göinge 5 045 5555 10 % Örkelljunga 5 005 5484 10 % Svalöv 5 152 5203 1 % Simrishamn 4 888 4963 2 % Hörby 4 913 4913 0 % Lomma 4 802 4802 0 % Eslöv 4 763 4763 0 % Osby 4 696 4696 0 % Skurup 4 661 4661 0 % Ystad 4 381 4563 4 % Perstorp 4 557 4520-1 % Klippan 4 063 4396 8 % Trelleborg 4 295 4295 0 % Åstorp 4 213 4213 0 % Bjuv 4 050 4050 0 % Staffanstorp 3 946 4045 3 % Hässleholm 3 925 3925 0 % Kävlinge 3 781 3893 3 % Tomelilla 3 782 3875 2 % Lund 3 870 3870 0 % Landskrona 3 707 3771 2 % 10

Ängelholm 3 631 3631 0 % Svedala 3 599 3599 0 % Bromölla 3 555 3555 0 % Höör 3 539 3539 0 % Sjöbo 3 360 3498 4 % Vellinge 3 404 3404 0 % Kristianstad 2 944 3354 14 % Helsingborg 2 771 3225 16 % Malmö 2 976 3064 3 % Båstad 2 462 2588 5 % Burlöv 2 181 2334 7 % Källa: Svenskt vatten Hallands läns förbrukningsavgifter Hallands län kr/år kr/år % Hylte 5 926 6 676 13 % Kungsbacka 4 364 4 364 0 % Varberg 3 810 3 868 2 % Falkenberg 3 788 3 826 1 % Halmstad 3 384 3 484 3 % Laholm 3 408 3 483 2 % 11

Västra Götalands läns förbrukningsavgifter Västra Götalands län kr/år kr/år % Tanum 7 770 7860 1 % Munkedal 6588 6588 0 % Svenljunga 6 395 6565 3 % Sotenäs 6 485 6560 1 % Tjörn 6 481 6528 1 % Lilla Edet 6 450 6450 0 % Dals-Ed 6 057 6449 6 % Öckerö 6 263 6431 3 % Tranemo 5 996 6376 6 % Lysekil 5 804 6095 5 % Färgelanda 5 944 6087 2 % Mellerud 5 905 6080 3 % Bengtsfors 5 483 5980 9 % Orust 5 902 5946 1 % Strömstad 5 793 5793 0 % Vara 5 477 5586 2 % Mark 5 426 5585 3 % Bollebygd 5 563 5563 0 % Ulricehamn 5 450 5450 0 % Vårgårda 4 769 5387 13 % Essunga 5 232 5378 3 % Töreboda 5 230 5340 2 % Gullspång 5 143 5324 4 % Kungälv 4 285 5215 22 % Åmål 4 954 5209 5 % Mariestad 5 207 5207 0 % Lerum 4 781 5158 8 % Uddevalla 4 888 5000 2 % Grästorp 4 949 4949 0 % Härryda 4 466 4927 10 % Herrljunga 4 925 4925 0 % Ale 4 624 4716 2 % Karlsborg 4 461 4489 1 % Skövde 4 320 4320 0 % Hjo 4 044 4265 5 % Falköping 4 251 4251 0 % 12

kr/år kr/år % Borås 3 838 4048 5 % Stenungsund 3 994 3994 0 % Skara 3 973 3973 0 % Vänersborg 3 723 3801 2 % Alingsås 3 270 3725 14 % Götene 3 679 3679 0 % Partille 3 382 3625 7 % Mölndal 3 487 3487 0 % Göteborg 3 344 3344 0 % Trollhättan 3 124 3203 3 % Tidaholm 2 963 3150 6 % Lidköping 2 944 2944 0 % Tibro 2 137 2137 0 % Värmlands läns förbrukningsavgifter Värmlands län kr/år kr/år % Munkfors 6 191 6 501 5 % Sunne 5 132 6 450 26 % Eda 6 078 6 250 3 % Torsby 5 813 5 813 0 % Kristinehamn 5 227 5 332 2 % Hagfors 5 227 5 327 2 % Storfors 5 060 5 277 4 % Grums 4 795 4 943 3 % Hammarö 4 101 4 101 0 % Kil 4 784 4 880 2 % Filipstad 4 839 4 875 1 % Arvika 4 474 4 698 5 % Forshaga 4 335 4 644 7 % Säffle 4 398 4 398 0 % Årjäng 4 150 4 360 5 % Karlstad 3 854 4 008 4 % 13

Örebro läns förbrukningsavgifter Örebro län kr/år kr/år % Askersund 5 697 6073 7 % Ljusnarsberg 5 882 5980 2 % Lekeberg 5 619 5863 4 % Hällefors 5 171 5359 4 % Hallsberg 5 207 5223 0 % Nora 4 395 5004 14 % Lindesberg 4 503 4578 2 % Degerfors 4 305 4483 4 % Laxå 4 261 4261 0 % Karlskoga 4 163 4163 0 % Kumla 2 993 3741 25 % Örebro 3 010 3227 7 % Västmanlands och Dalarnas läns förbrukningsavgifter Västmanlands län kr/år kr/år % Norberg 5 471 5666 4 % Kungsör 5 383 5632 5 % Heby 5 515 5515 0 % Hallstahammar 5 375 5375 0 % Arboga 4 732 5000 6 % Skinnskatteberg 4 415 4771 8 % Surahammar 4 174 4382 5 % Köping 4 375 4375 0 % Sala 4 257 4257 0 % Fagersta 3 989 4215 6 % Västerås 3 234 3234 0 % Dalarnas län Rättvik 6 425 6581 2 % Säter 5 603 6035 8 % Gagnef 5 625 5800 3 % Orsa 5 743 5786 1 % Vansbro 5 657 5657 0 % Leksand 5 461 5622 3 % 14

Älvdalen 5 447 5571 2 % Mora 5 120 5120 0 % Smedjebacken 4 625 4875 5 % Hedemora 4 495 4590 2 % Avesta 4 475 4475 0 % Ludvika 4 101 4320 5 % Falun 3 948 4047 3 % Malung 3 888 4045 4 % Borlänge 3 500 3500 0 % Gävleborgs och Västernorrlands läns förbrukningsavgifter Gävleborg län kr/år kr/år % Bollnäs 5 356 5828 9 % Nordanstig 5 414 5815 7 % Ovanåker 5 517 5562 1 % Söderhamn 5 512 5512 0 % Ljusdal 5 271 5271 0 % Ockelbo 4 104 4893 19 % Hofors 4 399 4399 0 % Hudiksvall 4 030 4072 1 % Sandviken 3 400 3400 0 % Gävle 2 544 2675 5 % Västernorrland län Kramfors 7 240 7240 0 % Örnsköldsvik 6 892 7017 2 % Sollefteå 6 095 6250 3 % Härnösand 6 004 6235 4 % Ånge 5 688 5688 0 % Timrå 5 270 4910-7 % Sundsvall 4 260 4260 0 % 15

Jämtlands och Västerbottens läns förbrukningsavgifter Jämtlands län kr/år kr/år % Strömsund 5 687 6625 16 % Åre 6 307 6371 1 % Krokom 5 156 5363 4 % Berg 4 700 4933 5 % Bräcke 4 431 4918 11 % Ragunda 4 888 4888 0 % Härjedalen 3 878 3933 1 % Östersund 2 480 2480 0 % Västerbottens län Bjurholm 4 958 5945 20 % Vindeln 5 548 5548 0 % Nordmaling 5 243 5375 3 % Vilhelmina 4 684 4779 2 % Åsele 4 500 4500 0 % Umeå 4 465 4465 0 % Dorotea 4 075 4361 7 % Vännäs 4 318 4352 1 % Robertsfors 4 069 4292 5 % Sorsele 4 100 4270 4 % Storuman 3 734 4012 7 % Norsjö 3 851 3966 3 % Malå 3 156 3288 4 % Skellefteå 3 541 3541 0 % Lycksele 3 125 3125 0 % 16

Norrbottens läns förbrukningsavgifter Norrbottens län kr/år kr/år % Kiruna 6 111 6111 0 % Haparanda 5 520 5612 2 % Jokkmokk 5 518 5579 1 % Kalix 4 909 4909 0 % Piteå 4 561 4842 6 % Arjeplog 4 379 4817 10 % Pajala 4 611 4611 0 % Gällivare 4 391 4478 2 % Övertorneå 3 688 4150 13 % Luleå 3 785 4126 9 % Älvsbyn 3 794 4024 6 % Arvidsjaur 4 088 4088 0 % Boden 3 188 3375 6 % Överkalix 3 037 3218 6 % 17