Hygieniskt utformade borstar för livsmedelsindustrin

Hygieniskt utformade borstar för livsmedelsindustrin - bra, dålig och riktigt dålig design Published in the Journal of Hygienic Engineering and Design, August 2015 INLEDNING: Rengöring är ett avgörande steg inom hantering av livsmedelssäkerhet. Det är således mycket viktigt att livsmedelstillverkare och andra företag i livs medelsbranschen väljer rätt rengöringsutrustning, så att risken för produktkontaminering minimeras och företaget följer aktuella regler och standarder. Tack vare organisationer som European Hygienic Engineering Design Group (EHEDG) och 3-A Sanitary Standards (3-A SSI) drar många livsmedelstillverkare redan fördel av att använda hygieniskt utformad produktionsutrustning. Utrustning med hygienisk design går snabbare och lättare att rengöra, och minimerar risken för att produkterna kontamineras av mikrober, allergener, främmande föremål osv. Därmed uppnås maximal livsmedelssäkerhet, med lägre risk för kostsamma produktåterkallanden, kasseringar och svinn. När det gäller rengöring av produktionsutrustningen inom livsmedelsindustrin är dock mycket få rengöringsverktyg utformade med hygienen i fokus. Rengöringsutrustningen i sig kan alltså äventyra livsmedelssäkerheten. Rengöringsutrustning är en uppsamlingsplats för pato gener. Enligt opublicerade data från Campden BRI, ämnade att ge vägledning inom effektiv mikro biologisk provtagning i områden där livsmedel hanteras [1], före kommer bakterien Listeria monocytogenes sällan på den utrustning där livsmedlen hanteras 17 % av proverna från golv och 25 % av proverna från avrinningssystem testades positiva för L. mono-bakterien. Kanske inte helt oväntat, men definitivt oroväckande, testades 47 % av rengöringsutrustningen positiv för den nämnda bakterien. (pers. komm. Holah, 2015). När rengöringsutrustningen har besmittats är risken stor för att den börjar fungera som en vektor för vidare kontaminering, d.v.s. att den sprider smittan i omgivningen och därmed ökar risken för korskontaminering av livsmedlen. All utrustning som sannolikt kommer i kontakt med livsmedel och ytor i kontakt med livsmedel, bör vara gjord av material som inte innebär risker, till exempel att främmande föremål kommer in i livsmedel eller att skadliga kemikalier migrerar från materialet. Rengöringsutrustningen måste alltså vara gjord av livs medelssäkra material och konstruerad på ett sådant sätt att eventuella andra risker minimeras. Vikans egna undersökningar ger dock indikationer om att en stor del av all rengöringsutrustning inom livsmedelsindustrin har bristfällig utformning avseende hygien, vilket ökar risken för korskontaminering. Om kriterier för god hygienisk design används minskar risken. Hur viktigt det är att använda rengöringsutrustning med ända målsenlig design har nyligen uppmärk sammats Copyright 2015 Vikan A/S All Rights Reserved

av bransch organisationen British Retail Consortium (BRC), som i utgåva 7 av sin globala standard för livsmedelssäkerhet anger att rengöringsutrustning ska vara: hygieniskt utformad och ändamålsenlig för sitt syfte [2]. Den här rapporten handlar om kriterier för hygienisk design och innehåller exempel på bra och dålig hygienisk design för borstar som används inom livsmedelsindustrin. KRITERIER FÖR HYGIENISK DESIGN: Kriterier för hygienisk design enligt European Hygienic Engineering Design Group (EHEDG) EHEDG:s övergripande mål är att främja säkra livsmedel genom att förbättra hygienmässig konstruktion och design inom alla delar av livsmedelsproduktionen. Mer information finns på URL:http://www.ehedg.org. EHEDG stöder aktivt den europeiska lagstiftningen, som säger att hantering, beredning och paketering av livsmedel ska utföras på ett hygieniskt sätt, med hygieniska maskiner, i hygieniska lokaler (direktiv 2006/42/EG om maskiner [3], EN 1672-2 [4] och hygienkravet EN ISO 14159 [5] ). EHEDG:s riktlinjedokument nr 8 om kriterier för hygienisk design av utrustning [6] och dokument nr 32 om konstruktionsmaterial för utrustning i kontakt med livsmedel [7] innehåller ett antal designkriterier, t.ex. att utrustningen ska vara/ha fri från skåror och kontamineringsfällor, dvs. ha släta fogar och vara utan småhål, skarvar, håligheter och skarpa invändiga hörn en slät yta (Ra < 0,8μm) lätt att rengöra (och torka), dvs. snabb och enkel montering/demontering eller gjord i en del samt med enkel åtkomst för rengöring och desinfektion i alla områden gjord av livsmedelssäkra material, dvs. inget trä eller glas, inga giftiga material bra konstruktion, dvs. slitstark, inga kummaterial, inga färg- eller lackskikt icke absorberande lämplig temperatur- och kemisk resistens 3-A Sanitary Standards (3-A SSI) Organisationen 3-A Sanitary Standards är den amerikanska, något äldre motsvarigheten till EHEDG. Organisationen, som först gick under namnet 3-A, utvecklade sitt första standardprogram i slutet av 1920. I slutet av 2002 utvecklades organisationen och standarden kraftigt, och blev 3-A Sanitary Standards (3-A SSI). De fem grundande organisationerna är American Dairy Products Institute (ADPI), International Association of Food Industry Suppliers (*IAFIS), International Association for Food Protection (IAFP), International Dairy Foods Association (IDFA) och 3-A Sanitary Standards Symbol Administrative Council. 3-A SSI leds av FDA (Food & Drug Administration), USDA (U.S. Department of Agriculture) och 3-A-styrgruppen. *IAFIS heter numera Food Processing Suppliers Association. Mer information finns på URL:http://www.3-a.org/. Den icke-vinstdrivna organisationen arbetar för att främja utveckling av frivilliga standarder och vedertagen praxis avseende hygien vid livsmedelstillverkning. Organisationen förvaltar också 3-A-symbolen, som är en märkning för utrustning tillverkad enligt 3-A Sanitary Standards, inom ramen för det s.k. TPVprogrammet (Third Party Verification). 3-A SSI:s övergripande mål är att förbättra produktsäkerheten inom livsmedels-, dryckes- och läkemedels branscherna, genom att utveckla och tillämpa 3-A Sanitary Standards (hygienstandarder) och 3-A Accepted Practices (praxis). 3-A-kriterierna för hygienisk design har stora likheter med EHEDG:s motsvarande kriterier. 02

FEIBP-dokument (European Brushware Federation) 1995 inrättade FEIBP arbetsgruppen PHB (Professional Hygiene Brush) i syfte att formulera ett särskilt FEIBP-dokument med hygienkriterier för professionella borstar. Alla borstar som bär FEIBP:s PHB-logotyp (figur 1), som är ett registrerat EU-varumärke under nr 010919132, är tillverkade enligt kriterierna i FEIBPdokumentet [8]. (Delar som är relevanta för denna undersökning finns i bilaga 1). De borrade och häftade borstarna, de gjutplasthärdade borstarna och de svetsade borstarna smörjdes in med en UV-känslig lotion. I figur 2a visas en borrad och häftad borste som har kontaminerats med UV-lotion. I figur 2b visas samma kontaminerade borste i UV-belysning. Figur 2a. Kontaminerad borste. Figur 1. FEIBP:s PHB-logotyp. UTVÄRDERING AV HYGIENISK DESIGN HOS BORSTAR FÖR LIVSMEDELSINDUSTRIN: När det gäller infästning av borst finns det fyra etablerade tillverkningsprocesser för borstar som ska användas i livsmedelsmiljöer: borrning och häftning; gjutplasthärdning; borrning, häftning och gjutplasthärdning; svetsning. 2015 införde Vikan ett femte alternativ: UST-borsten. Vikan har granskat de fem alternativen i ett hygienperspektiv. För undersökningen användes mikroskop och en UV-känslig lotion (som kontamineringsämne). Proverna utvärderades också baserat på etablerade kriterier för hygienisk design. Figur 2b. Kontaminerad borste under UV-lampa. Provborstarna rengjordes genom att doppas upprepade gånger i varmt såpvatten. Borstarna skakades, så att överflödigt vatten avlägsnades (figur 3a c). Metoder Provborstar av typerna borrade och häftade, borrade, häftade och gjutplasthärdade respektive UST undersöktes med hjälp av ett Leica M80 stereomikroskop och ett Zeiss Evo 60 svepelektronmikroskop (bilderna tillhör Campden BRI, Gloucestershire, Storbritannien). Figur 3a 3c. Rengöring av borste genom upprepad nedsänkning i varmt såpvatten Provborstarna undersöktes sedan visuellt i ett UV-skåp, för att utvärdera mängden kvarvarande kontaminering (dvs. utvärdera borstens rengörbarhet) och se var det fanns eventuella kontamineringsfällor. 03

De hygieniska designegenskaperna för varje typ av borste utvärderades sedan mot EHEDG:s kriterier för hygienisk design [6] och FEIBP:s PHB-dokument [8]. Båda uppsättningarna av riktlinjer är skrivna med vederbörlig hänsyn till de europeiska kraven [9,10,11] och FDA:s [12] krav. Att använda EHEDG:s kriterier är således en bra metod för att utvärdera de olika borstarnas övergripande hygieniska design. Figurerna 4c och 4d visar borststråbuntarna vid undersökning i svepelektronmikroskopet. I figur 4c syns det mellanrum som uppstår mellan borstblocket och stråna, då dessa har monterats i borrade hål. I figur 4d syns mellanrummet mellan stråna, och hur djupt mellanrummet går ner i borstblocket. RESULTAT: Borrad och häftad borste En borrad och häftad borste tillverkas, som framgår av uttrycket, genom att borra hål i ett plastblock och sedan häfta fast borststråna i hålen. I figur 4a visas en borrad och häftad provborste. I figur 4b visas ljusmikroskopets närbild av borststråna i den borrade och häftade borsten. Figur 4c. Svepelektronmikroskopets bild av mellanrummet mellan borstblocket och borststråna. Figur 4a. Borrad och häftad provborste. Figur 4d. Svepelektronmikroskopets bild av mellanrummen mellan stråna, och hur djupt de går ner i borstblocket. Figur 4b. Ljusmikroskopets bild av området där borststråna går in i borsthuvudet. 04

I figur 5a och 5b syns kvarvarande UV-lotion (kontaminering) efter rengöring av den borrade och häftade provborsten. I figur 5a syns hur UV-lotionen har fastnat på borsthuvudet mellan stråna i de borrade hålen. Figur 5b innehåller ett tvärsnitt av ett borrat hål, med kvarvarande UV-lotion på hålväggarna. Borrhålets djup är ca 10 mm. I figur 6a visas den gjutplasthärdade provborsten med potentiella kontamineringsfällor vid övergången till fördjupningen. I figur 6b, ett vertikalt tvärsnitt av den gjutplasthärdade borsten, syns tydligt hur borststråna är instuckna i plastmassan och hur denna har härdat i borstblockets fördjupning. Figur 5a. Borrad och häftad borste efter rengöring. UV-lotion som har fastnat i de borrade hålen. Figur 6a. Gjutplasthärdad provborste med potentiella kontamineringsfällor. Figur 5b. Vertikalt tvärsnitt av borrhålet, med kvarvarande UVlotion efter rengöring av borsten. Gjutplasthärdad borste I den här typen av borste fästs borststråbuntarna i en massa av gjutplast. Plastmassan är vanligen en blandning av två kemiska substanser en plastbas och en härdare. Blandningen hälls ner i en fördjupning i borsthuvudet, där borststråna sticks ner och hålls på plats till hartsmassan har härdat. Figur 6b. Vertikalt tvärsnitt av den gjutplasthärdade borsten här syns tydligt hur borststråna är instuckna i plastmassan som har härdat i borstblockets fördjupning. I figur 6c syns den kvarvarande UV-lotionen på och i borstblocket efter rengöring av borsten. Figur 6d är en bild av en gjutplasthärdad borststråbunt. Här syns hur plastmassan har bildat en bra tätning runt stråna och därmed förhindar inträngning av kontaminering. Trots det bildas kontamineringsfällor på grund av strånas placering i plastmassan, vilket på bilden illustreras av kvarvarande UV-lotion efter rengöring av borsten. 05

W H I T E PA P E R Figur 6c. Kvarvarande UV-lotion på och i borstblocket efter rengöring av borsten. Figur 7a. Borrad, häftad och gjutplasthärdad provborste. Figur 6d. Bild av kontaminerade gjutplasthärdade borststrån efter rengöring av borsten. Figur 7b. Ljusmikroskopets bild av området där borststråna går in i borsthuvudet. Borrade, häftade och gjutplasthärdade borstar Drilled and stapled resin set brushware utilise a combination of the drilled and stapled and resin set methods described above. I figur 7a visas en borrad, häftad och gjutplasthärdad provborste. I figur 7b visas två av borststråbuntarna i borsten under ljusmikroskop. Figur 7c är svepelektron mikroskopets bild av en borststråbunt. Gjut plasten ger bra tätning runt stråna i buntens ytterkant. Figur 7c. Bild från svepelektronmikroskop: en borrad, häftad och gjutplasthärdad borststråbunt. Gjutplasten tätar bra runt stråna i buntens ytterkant. 06

Figur 7d från ett ljusmikroskop, visar ett vertikalt gränssnitt av en borrad, häftad och gjutplasthärdad borststråbunt. På bilden syns tydligt att gjutplasten inte tätar borststråna i mitten av bunten och att det, på grund av häftklammern, bildas en kanal in i borsthuvudet, vilket ger en potentiell kontamineringsfälla. Kanaldjupet är ca 6 mm. Svetsade borstar De svetsade borstarnas exakta konstruktion gick inte att fastställa men förmodligen är borststråna ihopsvetsade till buntar som sedan har stuckits in i ett skumplastblock eller har gjutits fast i skumplastblocket. I figur 8a visas en svetsad provborste. Figur 8b är en närbild av området där borststråna går in i borstblocket, med potentiella kontamineringsfällor. Figur 7d. Bild från ljusmikroskop: ett vertikalt tvärsnitt av en borrad, häftad och gjutplasthärdad borststråbunt, med en potentiell kontamineringsfälla. Figur 8a. Svetsad provborste. Figur 8b. Bild av området där borststråna går in i borsthuvudet. 07

Figur 8c visar baksidan av borsten, med undermåligt ytskikt. Vid närmare undersökning av borstens yta hittas flera defekter som är potentiella kontamineringsfällor (figur 8d). I figur 9a syns kvarvarande UV-lotion på den svetsade borsten efter att den har gjorts ren. Det finns tydligt synliga kontamineringsfällor vid borststråbuntarnas bas och vid områdena där stråbuntarna är fastsvetsade. Stora mängder UV-lotion finns också kvar på borstens ytskikt, som inte är av lämpligt utförande (figur 9b). Figur 8c. Den svetsade provborstens baksida undermåligt ytskikt. Figur 9a. Kvarvarande UV-lotion på den svetsade borsten efter att den har gjorts ren. Figur 8d. Närbild av ytan på den svetsade provborsten potentiella kontamineringsfällor. Figur 9b. Kvarvarande UV-lotion på borstens yta undermåligt ytskikt. 08

Vikans Ultra Safe Technology-borstar Vikans nya serie av borstar för livsmedelsindustrin har utvecklats enligt principer för hygienisk design, vilket bland annat innebär att de är gjutna i en del. Detta minimerar antalet skåror och ger en slät yta utan skarpa invändiga hörn, vilket förbättrar borstens rengörbarhet. Den nya tekniken för infästning av borststråna minimerar risken för kontaminering från främmande föremål. En UST-borste visas i figur 10a. Figur 10c. Svepelektronmikroskopets bild av det område där borststråna går in i borsthuvudet. I USTborstarna är mellanrummet mellan borststråna och borstblocket minimalt, jämfört med motsvarande avstånd för borrade och häftade respektive svetsade borstar. Figur 10c är svepelektronmikroskopets bild av det område där borstarna går in i UST-produktens borsthuvud. Figur 10a. Vikans UST-handborste. Figur 10d. Vertikalt tvärsnitt av en borststråbunt i UST-borsten ger en tydlig bild av den helgjutna konstruktionen. Figur 10b är en ljusmikroskopbild av det område där borststråna går in i borsthuvudet. Figur 10d visar ett vertikalt tvärsnitt genom en borststråbunt i en UST-borste från Vikan. Borststrånas insticksdjup är ca 2,5 mm. Den gjutna konstruktionen framgår tydligt. Figur 10b. Ljusmikroskopbild av området där borststråna går in i borsthuvudet. 09

UTVÄRDERING AV BORSTAR UTIFRÅN EHEDG- KRITERIERNA FÖR HYGIENISK DESIGN OCH PHB-KRITERIERNA FRÅN FEIBP: De hygieniska designegenskaperna för varje typ av borste jämfördes med EHEDG-kriterierna och FEIBP:s PHB-kriterier. Utifrån resultatet av dessa jämförelser kombinerade med de ovan beskrivna resultaten från mikroskop- och UV-undersökningarna rangordnade vi de olika typerna av borstar avseende deras övergripande hygieniska design. Se tabell 1. Tabell 1. Rangordning för övergripande hygienisk design. Provborste Rangordning för övergripande hygienisk design. Överensstämmelse med EHEDG-kriterierna för hygienisk design [6] och FEIBP:s PHBdokument [8]. (Se förklaring nedan.) UST-borste 1 *1, **2, 3, ***4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, ****12 *Gjuten i en del, inga skarpa invändiga hörn, minimalt antal skåror med minimalt djup. **R a < 0.8μm. ***i enlighet med FDA:s och EU:s regler ****Livsmedelsgodkänd in-mould-etikett. Repnings-, flagnings-, temperatur- och kemiskt resistent. Borrad och häftad borste 2 **2, ***4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, *****12 ** R a < 0.8μm. ***i enlighet med FDA:s och EU:s regler ***** Plasmatryck med livsmedelsgodkänd färg. Repnings-, flagnings-, temperatur- och kemiskt resistent. Borrad, häftad, gjutplasthärdad borste 3 2, ******4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11,12 ****** Gjutplastkomponent enligt FDA:s regler så vitt tillverkaren vet. Gjutplasthärdad borste 4 2, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11 Svetsade borstar 5 4, 6, 7, 8, 9, 10, 11 10

FÖRKLARING 1-5 EHEDG-kriterier 4, 6 och 7 EHEDG-kriterier och FEIBP:s PHB-dokument 8-12 FEIBP-dokument 1. Fri från skåror och kontamineringsfällor, dvs. ha släta fogar och vara utan småhål, skarvar, håligheter och skarpa invändiga hörn 2. Slät yta (Ra < 0,8μm) 3. Lätt att rengöra (och torka), dvs. snabb och enkel montering/demontering eller gjord i en del samt med enkel åtkomst för rengöring och desinfektion i alla områden 4. Gjord av livsmedelssäkra material, dvs. inget trä eller glas, inga giftiga material 5. Bra konstruktion, dvs. slitstark, inga skummaterial, inga färg- eller lackskikt 6. Icke absorberande 7. Lämplig temperatur- och kemisk resistens 8. Komponenterna får inte innehålla klor 9. Tillsatser och färgämnen måste vara godkända för livsmedel enligt en etablerad standard, och får inte innehålla bly, kvicksilver eller kadmium. 10. Inga hålfilber eller delade fibrer 11. Borstens fyllnadsmaterial måste fästas med oxidationssäker tråd, livsmedelsgodkänd gjutplast eller med en svetskonstruktion 12. För märkning måste de bästa möjliga, i tekniskt och hygieniskt hänseende, metoderna användas DISKUSSION: Undersökningarna visar tydligt att det finns designmässiga hygienproblem med de borrade och häftade borstarna, de gjutplasthärdade borstarna, de borrade, häftade och gjutplasthärdade borstarna och de svetsade borstarna. Borstarna med fastsvetsade strån har särskilt dålig hygiendesign, med skåror och kontamineringsfällor. De är gjorda av ett skumplastmaterial (mindre hållbart och svårare att rengöra på grund av materialets cellstruktur) och har ett mycket dåligt ytskikt. Även den gjutplasthärdade borsten har designmässiga brister, med fördjupningar och förhöjningar i borstkonstruktionen och med krökar mellan borststråna. De nämnda egenskaperna visade sig vara kontamineringsfällor. Den borrade och häftade borsten har en enklare konstruktion, där de relativt stora borrhålen förenklar avkontaminering, desinfektion och torkning, förutsatt att rätt metoder används. Som kontrast kan nämnas den borrade, häftade och gjutplasthärdade borsten, där de smala, djupa och svåråtkomliga skårorna kan göra det svårare att avkontaminera borsten. Den borrade och häftade borsten innehåller endast material som är godkända enligt EU:s och FDA:s regler avseende livsmedelskontakt (dokumentation som stöder detta finns) och borsten har enhetlig färg. För den borrade, häftade och gjutplasthärdade borsten saknades specifik information om överensstämmelse med reglerna avseende livsmedelskontakt. Tillverkaren angav endast att den gjutplast som används i borsten är i överensstämmelse med FDA:s regler så vitt vi känner till. Just den här borsten finns nu i en senare version med block och filament i samma färg. Gjutplasten är dock fortfarande färglös, vilket 11

innebär att det är väldigt svårt att få syn på eventuella förekomster av plasten i livsmedelsprodukter, om det skulle inträffa att en plastbit lossnar. Vikans UST-borste uppfyllde alla listade kriterier för hygienisk design. Som helhet bedömdes UST-borsten ha bäst design i ett hygienperspektiv, när samtliga av kriterierna beaktades. Bristande hygiendesign hos rengöringsutrustning kan, som har nämnts tidigare, öka risken för korskontaminering från mikrober, allergener och främmande föremål. En ganska aktuell kontaminerings incident, där spår av hästkött upp täcktes i nötköttsprodukter, har gett upphov till ändrade rengöringsstandarder med särskild inriktning på korskontaminering av kött från olika arter. Food Standards Agency i Storbritannien har nyligen beslutat att högst 0,1 % rått fläskkött får förekomma i rått nötkött, för lika stora vikter (weight for weight basis). Gränsvärdet fastställdes efter en undersökning av om kött från olika arter överförs mellan produkterna vid GMP-produktion av köttfärs i brittiska anläggningar [13]. Korskontaminering av det här slaget kan mycket väl inträffa även för andra typer av produkter, till exempel halal- och kosherprodukter, GMO-livsmedel, vegetariska livsmedel osv. Man kan räkna med att rengöringsstandarderna inom det här området kommer att granskas och skärpas. Författare: Deb Smith, Global R&D Manager/ hygienspecialist, Vikan Detta, kombinerat med den nya angivelsen i utgåva 7 av BRC:s globala standard, dvs. att rengöringsutrustning ska vara hygieniskt utformad och ändamålsenlig för sitt syfte, innebär att företagen kommer att behöva hygieniskt designad rengöringsutrustning som uppfyller BRC-kraven och minimerar risken för korskontaminering genom att avlägsna smuts, livsmedelsrester och kontamineringsämnen på ett så effektivt sätt som möjligt. 12

REFERENSER: [1] Holah, J.T. (1999). Effective microbiological sampling of food processing areas. Guideline No. 20, Campden & Chorleywood Food Research Association. [2] British Retail Consortium (2015) Global Standard Food Safety. Utgåva 7, januari 2015. [3] Europaparlamentets och rådets direktiv 2006//42/EG (2006) om maskiner och ändring av direktiv 95/16/EG (omarbetning). Europeiska unionens officiella tidning 9.6.2006. L 157/24. [4] DIN EN 1672-2 (2009). Food processing machinery Basic concepts Part 2: Hygiene requirements. [5] EN ISO 14159 (2002). Safety of machinery - Hygiene requirements for the design of machinery. [6] EHEDG:s riktlinjedokument nr 8 (2004). Hygienic Equipment Design Criteria. <URL:http://www.ehedg.org/?nr=110&lang=en. [7] EHEDG:s riktlinjedokument nr 32 (2005). Materials of construction for equipment in contact with food. [8] European Brushware Federation (FEIBP) - Professional Hygiene Brushware Charter. <URL:http://www.hygienebrush.com/index.php/Charter/charter.html. [9] EU-förordning nr 178/2002 (2002). om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet. Europeiska unionens officiella tidning 1.2.2002. L 31/1. URL:http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/ LexUriServ.do?uri=OJ:L:2002:031:0001:0024:EN:PDF. [10] Kommissionens förordning (EU) nr 10/2011 om material och produkter av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel (ersätter 2002/72 från 2015). Europeiska unionens officiella tidning, 2011. L 12/1. <URL:http://eurlex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2011:012:0001:0089:EN:PDF, or <URL:http://eurlex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ. do?uri=oj:l:2002:220:0018:0018:en:pdf. [11] EU-förordning nr 1935/2004 (2004) om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel och om upphävande av direktiven 80/590/EEG och 89/109/EEG. Europaparlamentet och rådet. [12] FDA CFR21 Code of Federal Regulations. Current Good Manufacturing Practice in Manufacturing, Packing or Holding human food. Title 21: Food and Drugs Part 110 Sub-part C. URL:http://www.accessdata.fda.gov/scripts/cdrh/cfdocs/cfcfr/CFRSearch.cfm?CFRPart=177&showFR=1 [13] Elahi, S. och Gray, K. (2014). A project to establish whether carry-over of meat species occurs in UK meat processing plants during the GMP production of mince meat. Kontrakt nr: FA0137. Slutlig rapport - version 4: 23 april 2014. Rapportnr LGC DNAS-13000036 URL:http://multimedia.food.gov.uk/ multimedia/pdfs/enforcement/meat-species-project.pdf. [14] Direktiv 93/43/EEG av den 14 juni 1993 om livsmedelshygien FAL-nr 43, 1994, sid. 97 133. Europeiska unionens officiella tidning nr L 175, 19 juli 1993, sid. 1 11. URL:http://faolex.fao.org/cgi-bin/faolex.exe?rec_id=003001&database=FAOLEX&search_type=link&table=result&lang=eng&format_name=@ERALL 13

BILAGA 1: FEIBP-dokument (delar relevanta för denna under sökning) 1. DEFINITION AV HYGIENISKA BORSTAR Med dessa avses borstredskap som är avsedda för användning i livsmedelsbranschen (och alla förknippade moment så som beredning, bearbetning, tillverkning, paketering, lagring, transport, distribution, hantering eller erbjudande till försäljning eller försörjning se direktiv 93/43/EEG av den 14 juni 1993 [14] ) eller andra hygieniskt viktiga områden, så som sjukhus osv. Kännetecknande för produkterna är att de är konstruerade på ett sådant sätt, och av sådana material, att de under normal användning inte i sig drar till sig bakterier eller kontaminerar livsmedel eller känsliga områden. Materialen ska vara korrosionssäkra och giftfria och produkterna ska klara sterilisering eller desinfektion genom andra processer, inklusive behandling med kemikalier. 2. SPECIFIKATIONER FÖR BORSTAR, SKAFT/ HANDTAG OCH SKRAPOR 2.1 Borstkomponenter Borstkomponenterna ska vara gjorda av material som är resistenta mot lösningsmedel, rengöringskemikalier och de temperaturer som krävs för fullgod desinfektion. Komponenterna får inte innehålla klor. Förekommande tillsatser eller färgämnen och material måste vara godkända enligt en etablerad standard för användning inom livsmedelsindustrin, och får inte innehålla bly, kvicksilver eller kadmium. Hålfiber eller delade fibrer är inte tillåtna. 2.2 Infästning av fyllnadsmaterial Borstens fyllnadsmaterial ska fästas med antingen tråd (som inte får vara skadad eller spröd på grund av oxidering) och/eller med gjutplast av material som är livsmedelsgodkända enligt etablerad standard. Alternativt ska fyllnadsmaterialet fästas med någon typ av svetsning. 2.6 Märkning/identifiering All märkning av produkterna måste utföras enligt bästa möjliga metoder i tekniskt och hygieniskt avseende, oavsett om dessa metoder är föreskrivna. 14