Församlingsblad 1# 2013 VÅRTEMA Hemkänsla Händer i vår Bjud en vän-kväll Nya medlemmar Att träffas hemma Helga Ekholm omfamnas av Cecilia Cetre Nazareno på sitt födelsedagsfirande i kyrkan. Församlingen har för många medlemmar för att veta hur alla har det. Den lilla gruppens gemenskap är avgörande för församlingens framtida tillväxt och gemenskap. (Ur artikel i bladet.) Vi vill: Följa Jesus. Bygga gemenskap med hemkänsla och många ansikten, för en mänskligare värld.
Ewert skriver Känn dig som hemma! Vår önskan är att när du kommer till vår församling ska du känna dig som hemma! Här ryms högt och lågt, glädje och sorg, allvar och skratt. Våra olika mötesplatser, gudstjänster och konserter har förberetts av många för att du med hela din varelse ska känna dig hemma i vår församling. Vi är inte bara en gemenskap av människor från jordens och livets alla hörn - vi är också en gemenskap som önskar utforska djupen hos Gud och vår förhoppning är att våra olika sammankomster ska hjälpa dig till en djupare samhörighet med både människor och Gud. Välkommen hem! Gudstjänster på temat Hemkänsla Ewert Andersson, ordförande Söndagar kl 10.00 i Centrumkyrkan 13 jan 24 feb 17 mars 21 april 12 maj 16 juni Tack för dansen! Den 1 december bjöds vi på dansgudstjänst och avslutning för årets dansgrupper med deltagare i olika åldrar. Enligt en studie vid Örebro universitet kan tonårstjejers hälsa förbättras avsevärt med hjälp av dans, men också vi som tittade fylldes av glädje! Nu flyttar dansledare Janina Ahlqvist vidare. Vi är tacksamma för hennes engagemang! Tack Jajja! Kanske brinner du också för dans? Vi söker ny dansledare!
Händer i vår Kvällsbibelskola - en vandring genom Gamla och Nya testamentet Bibelskolan fortsätter. Varannan onsdag. Anmälan. Se separat affisch. 20 januari Besök av Magnus Aasa Ekumenisk gudstjänst. (OBS! kl 18.00) 23 februari Time to worship Ungdomsmöte kl. 19.00 Bjud en vän-kväll 9 mars Vi bjuder hem varandra: Middag i ett hem och efterrätt i ett annat. Avslutas med andakt i kyrkan. Biljetter finns att köpa i kyrkan. 23 mars Sångfestival med stor kör. Mer information kommer. En vanlig vecka mån 18.30 Ekumenisk bön i Församlingshemmet, 2:a månd/månad i Centrumkyrkan tis-fre 11-13 Öppen kyrka tis 11.00 Tisdagsfika för alla tors 09.00 Nattvard Hela människan i Sofiakyrkan 14.30 Dagledigträff (1 gng/månad) 18.00 Scout fre 20.00 Tonår lör 18.00 Internationell afton (1 gng/månad) 20.00 Hörnkväll (1 gng/månad) sön 10.00 Gudstjänst 15.00 Finsk bön i Sofiakyrkan (Samlingarna är i Centrumkyrkan om inget annat anges.) Hemgrupperna träffas enligt eget schema.
TRUUS HITTADE HEM - nu vill hon hjälpa and Truus Niks Vabins kom till Sverige från Holland för drygt 30 år sedan. Tron på Gud hade hon med sig. Hon berättar om sin väg till ett nytt hemland och ny församling präglad av kravlöshet och tillit. Vi var en grupp från församlingen på en inspirationsdag för smågruppsledare i Jönköping i höstas. På frågan om ett intryck från dagen svarar Truus Niks Vabins med nya frågor: Vad betyder hemmet idag? Både hemma för oss och i församlingen. Alla hittar till templet men i vilken mån hittar vi hem till varandras hem? Då tänkte jag att jag ville höra mer om hennes tankar om hem och hemkänsla. Hon har sett värdet av hemgrupper och har en som regelbundet träffas i hennes hem. Vi satt ned i Centrumkyrkan med en kopp örtte och samtalde, mitt emellan domsöndagen och första advent. Truus kom till Sverige 1981, med två års erfarenhet som sjukgymnast. I Holland läste hon en annons från sjukhuset i Kalmar, blev accepterad och flyttade dit. Hon tog flyttbeslutet tillsammans med Gud. Varje morgon kändes det bra, varje kväll frågade jag mig om det var så smart. Så jag gjorde en plus- och minuslista, och plus vann. Sin tro hade hon alltså inte enbart med sig; den ledde henne hit. Första söndagen i Kalmar tog hon sikte på domkyrkan, men på vägen dit mötte hon människor på väg till en annan kyrka, som visade sig tillhöra EFS. Precis som hemma i Holland Nu var det inte söndagens kyrkval som var avgörande, utan två personer i kyrkan som såg och mötte henne: Gulli och Kicki. Och med det två hem, ett med en brasa, precis som hemma i Holland. Hon påminner om värdet av att få komma till svenska hem när man kommer som ny, och i synnerhet som utlänning. Det gäller ju inte minst språket. Hon berättar också hur hon fick tillgång till en kolonilott. Jag kommer aldrig att bli svensk, men att rota i jorden gav ändå en känsla av att kunna rota mig. Vi talar vidare om vad som gör att vi känner oss hemma. Två saker kommer spontant: Mamy, Irina och Ruth känner sig hemma i hemgruppen trots att de inte alltid bor i Gislaved. Foto: Truus Niks Vabins
I SITT NYA LAND ra att göra detsamma Truus har insett värdet av att träffas hemma. Foto: Bengt Svensson Tillit och att kunna slappna av. Tilliten är avgörande för att känna hemkänsla. Och där det finns systerskap kan man koppla av. Missionskyrkan blev deras hem Värdet av den lilla gemenskapen fick hon direkt i Sverige genom Gulli och Kicki. Efter sju år mötte hon också sin make Imants. Han hade familj i Gislaveds kommun. Deras dotter Maria var ett år när man flyttade för att bo nära åtminstone en del av familjen. I Gislaved blev missionskyrkan deras hem, och med det en smågrupp. Den var geografiskt betingad och med blandade åldrar. Man möttes hemma hos varandra. Den betydde mycket för henne, och hon reflekterar över värdet av att både kunna komma hem till andra, och att kunna ta emot andra. Städar gör vi av olika skäl, varför inte för att göra det bra och mysigt för andra? När den gruppindelningen tog slut tog hon initiativ till en bönegrupp, som med tiden blivit en av våra hemgrupper. Där finns flera olika nationaliteter. Där finns personer med missbruksproblem. Och när hon ser nya gudstjänstbesökare är det inte ovanligt att de blir inbjudna till hennes hemgrupp. Det är en enorm skillnad att samtala runt ett bord i kyrkan jämfört med att göra det i en hemgrupp. Vid kaffebordet initierar man en kontakt; i hemgruppen fördjupar man den. Man kan också pröva olika saker, till exempel att be högt, berättar hon och ger exempel på det från sin egen grupp. Församlingen har för många medlemmar för att veta hur alla har det. Den lilla gruppens gemenskap är avgörande för församlingens framtida tillväxt och gemenskap. När Truus trampat vidare på sin cykel via Ängsgatan till arbetet på Gislaveds vårdcentral tänker jag på vårt samtal. Hon hittade hem i gemenskapen via öppna trossyskon och deras hem. Nu erbjuder hon själv ett öppet hem för gemenskap med olika ansikten. Vid flera tillfällen har hon blivit uppmuntrad av andra att utveckla sitt engagemang i hemgruppen. Vill du vara med? Eller kanske starta upp en ny? Truus delar gärna sina erfarenheter. Text och foto: Bengt Svensson
Johannes skriver För många är säkert ordet hemkänsla väldigt positivt laddat, men jag tror knappast att det gäller alla. Det står med i vår vision och kommer nu bli vårens tema. Men vad menar vi, när vi i vår församling säger att vi vill vara en kyrka med hemkänsla? Det finns antagligen lika många associationer till det ordet som det finns människor. Den enda synvinkeln jag fullt kan ge rättvisa åt är min egen. Jag ser en bild av en skog, en mörk snötäckt skog med höga granar och tallar. I skogen går en man. Han får kämpa hårt och ta höga steg för att ta sig fram i den djupa snön, och han har klätt sig varmt och lindat in ansiktet med en tjock halsduk så att bara ögonen syns. Men kylan har sedan länge tagit sig innanför kläderna och snön har fyllt hans vinterkängor. Då ser han huset en bit bort mellan trädstammarna. Det är ett gammalt trähus och det lyser från de små fönstergluggarna så att snön utanför glittrar. Detta, tänker jag, är den typ av hemkänsla som jag vill se i församlingen. Jag skulle önska att Gislaveds frikyrkoförsamling fick bli för Gislaved vad den här stugan är för mannen som vandrar i den mörka skogen. Jag kan se framför mig hur hoppet tänds i honom, hur han med trötta ben tar sig fram till stugan och knackar på dörren. Jag kan se hur han får komma in och stampa av sig den isiga snön från kängorna och hur han blir omhändertagen, omsvept i filtar, och får sätta sig vid den öppna spisen med en varm kopp choklad och ta del av gemenskapen medan känseln i fingrar och tår sakta kommer tillbaka. Samtidigt som jag tror att hemkänslan är viktig så tror jag att hemlängtan är minst lika viktig. Hemlängtan förutsätter att man har ett hem att längta till, men man har av någon anledning gett sig av därifrån. Man vet inte vad man har förrän man har förlorat det. Längtan skapar tacksamhet och hjälper oss att inte ta saker för givet. Karmelitmunken Wilfrid Stinissen skriver att längtan gräver ut nya djup i din kapacitet att ta emot. Längtan får den att växa som vågar ge sig ut i kylan. Johannes Gruvberger, ungdomsledare
Nya medlemmar Annie Birgersson Jag tror att jag alltid har sett att jag ska göra det och så blev det nu. Någonstans där man trivs, att man kan vara sig själv. Tina Söderlund Jag var med på tonår men kände att jag ville ha något mer. Har alltid tänkt att jag ville gå med och så fick jag frågan. Jag blev kristen när jag var 13-14. På ett ungdomsmöte så kände jag att någon tog mig på axeln, men när jag vände mig om så var det ingen där... Att man har folk runtomkring sig som bryr sig, oavsett om det är hemma eller i kyrkan. David Wendefors Det känns som ett naturligt steg för mig som kristen när man flyttat till en ny plats, att gå med i församlingen där. En plats där man kan slappna av och vara sig själv, även om det är mycket annat som händer i livet så kan man pusta ut. Tomas Ek Vi flyttade nyligen till Grimsås. En god församling är som en fridstat, ett andligt hem. Här har jag möts av öppenhet och välkomnande. Guds närvaro är tydlig i våra gudstjänster. Att få vara mig själv, med en trygg och kärleksfull omgivning. Att få leva i harmoni med Fader, Son och Ande, trots mina fel och brister. Psalmen Som när ett barn kommer hem om kvällen och möts av en vänlig famn... säger allt om att få komma hem, och till sist få komma hem till det eviga hemmet. Paret Ek brukar sin kreativitet för att visa på hemkänsla! Siv Ek Jag har upptäckt att gemenskapen i församlingen är viktig. Det är gemenskapen, tryggheten och syskonskapet som jag vill få och ge. Reservationslöst. I hemmet behöver man inte göra sig till. Ingen dömer en och säger Är du inte riktigt klok?! Har man riktigt tur så kan man ha det så i församlingen också. Nina Persson har flyttat till Gislaved och därför återigen gått med i sin gamla hemförsamling. Vi önskar att de alla ska känna sig hemma hos oss. Välkomna!
Fira jul med oss! Alternativ julafton 24 december Andakt, julmat, underhållning, julklappsutdelning 8-12 hos Hela Människan i Sofiakyrkan 12-19 i Centrumkyrkan Anmälan: 0371-80124, 0371-80163 Musik i julnatten kl 23.00 Öppen kyrka Tis-fre 11.00-13.00 är kyrkan öppen för samtal, stillhet och fika. Holmen Öppnar igen i april. Kontaktuppgifter Expedition - 0371-10815 Pastor: Bengt Svensson 072-7154836 bengt@gislavedsfrikyrkoforsamling.se Ungdomsledare: Johannes Gruvberger 072-7154835 johannes@gislavedsfrikyrkoforsamling.se Ordförande: Ewert Andersson ewertandersson@telia.com Adress Köpmangatan 7 332 30 Gislaved Bankgiro 143-1170 Tack för dina gåvor och böner! Besök gärna församlingens hemsida: www.gislavedsfrikyrkoforsamling.se Foto: Bengt Svensson (framsida) Hanna Sydhage (Magnus Aasa) Anki Nielsen (dans) Hanna Eklöf (övrigt) Layout: Hanna Eklöf, hanna.ekloef@gmail.com Ansvarig utgivare: Ewert Andersson