Gänget som tillverkar lusthus genom integrationsprojektet Snickerboa i Mossarp.

Transkript

1 Församlingsblad 2# 2013 hösttema Hemkänsla II Händer i höst Hemma - borta? Folkfobin släppte Gänget som tillverkar lusthus genom integrationsprojektet Snickerboa i Mossarp. Det var några som brydde sig extra. Det kanske de gjorde med alla, men det var viktigt för mig. (Ur artikel i bladet.) Vi vill: Följa Jesus. Bygga gemenskap med hemkänsla och många ansikten, för en mänskligare värld.

2 Bengt skriver Hemkänsla såsom i himmelen Vårens tema fortsätter under hösten och därför kallar vi bladet för Hemkänsla II. När vi möttes för gudstjänst i caféavdelningen i kyrkan 13 januari samtalade vi kring borden om vad som behövs för hemkänsla. Gudstjänstrådet silade, summerade och kom fram till fem saker, som är beroende av varandra: Kärlek, förlåtelse, gemenskap, ansvar och trygghet. Men allt börjar hemma hos Gud. Gud Fader, Son och Helige Ande älskar varandra. Och Jesus säger att han älskar oss liksom Fadern har älskat honom (Joh 15:9). Med den kärleken som grund finns alla förutsättningar för en hemkänsla som gör att både vi och andra anar en annan dimension. Med förlåtelsen kommer vi nära. Gud förlåter för Kristi skull - och glömmer. Det kan inte vi. För oss människor handlar det mer om att förlåta och komma ihåg på ett nytt sätt. Gud är den första smågruppen. Vi får lära av Gud och odla en gemenskap som tillåter många ansikten i en gemenskap som är både generös och utmanande. Jesus hade fått ett uppdrag som bara han kunde göra. I Getsemane frågade han om det var möjligt att slippa. Det var det inte, och han tog sitt ansvar. Tänk efter: Vilket ansvar har jag, och hur tar jag det? Tryggare kan ingen vara, än Guds lilla barnaskara. Vad som än händer, är Guds händer underst. Vår kallelse inkluderar att vara Kristi kropp, Guds beskyddande närvaro genom sin kyrka i världen. Ett hus blir blir till ett hem om de här bitarna finns med. En kyrkobyggnad blir till en hemförsamling, om vi lär av himlen och låter vår treenige Gud stå för bygget. Låt oss fortsätta, ett rum i taget! Det kan bli himlabra! 7 september Församlingsdag På Tre Björkar, Smålandsstenar. Niklas Ås, Bengt Svensson m. fl. Se separat affisch. 8 september Gudstjänst i Centrumkyrkan med predikan och avtackning av Johannes Gruvberger.

3 Händer i höst Kvällsbibelskola - en vandring genom Nya testamentet Bibelskolan fortsätter, med start 4 september. Varannan onsdag. Anmälan. Se separat affisch. Beta-kurs Beta, fortsättningskurs på Alpha, med start 11 september oktober Våga vara vettig vuxen Ekumenisk kurshelg som avslutas med gemensam gudstjänst med predikan av Lars-Gunnar Wettebrand. Kurs om förbön 19 oktober Bernth Antonsson, Jönköping, tar oss med i förbönens teori och praktik. 10 november Scoutinvigning Kl. 10 i Centrumkyrkan november Globala veckan Tema: Freden Tis: Gustaf Ödquist från Liv och Fred föreläser över temat Helig fred - Religion som fredsskapare. Fre: (ev.) Matilda och Kajsa berättar om sin månad i Palam. Lör: Fredsfrukost i församlingshemmet, islamologen Jan Hjärpe föreläser över temat: Legitimering av krig och fred - islamisk rättstradition. Sön: Ekumenisk missionsgudstjänst med talare från Indien.

4 bo så En vanlig vecka mån Ekumenisk bön/bön för Gislaved i Församlingshemmet, 3:a månd/månad i Gislaveds kyrka mån-fre Öppen kyrka tis Bönesamling Tisdagsfika för alla tors Nattvard Hela människan i Sofiakyrkan Dagledigträff (1 gng/månad) Scout fre Tonår lör Hörnkväll (1 gng/månad) sön Gudstjänst Finsk bön i Sofiakyrkan Gospelkörövning (Samlingarna är i Centrumkyrkan om inget annat anges.) Hemgrupperna träffas enligt eget schema. Gudstjänster med inbjudna talare 1 september: Klaus Eller 6 oktober: Eskil Albertsson, Gud i Kina 20 oktober: Bernth Antonsson, Förbönen 27 oktober: Peter Bernhardsson Tack Johannes!! Vår uppskattade ungdomsledare Johannes Gruvberger slutar sin tjänst efter sommaren. Vi vill tacka honom för hans engagemang i ungdomsverksamheten och i församlingen, all tid han lagt ned och att han gett oss sitt hjärta. Han kommer att saknas av många. Vi önskar honom Guds välsignelse nu när han drar vidare till nya uppgifter!

5 De har behandlat mig som vanligt folk Key Engblom tittade in i kyrkan för att säga Hej då! dagen innan han flyttade. Han kom till Gislaved för sju år sedan. Och nu väntar Växjö. De två senaste åren har han varit medlem i församlingen. När det var bestämt att Key skulle flytta vidare kom han fram till mig efter en gudstjänst och sa att han måste få berätta hur gott han har känt det i församlingen. Skriv att de har behandlat mig som vem som helst. Som vanligt folk. I gudstjänsterna handlade det om kyrkan och Gud. Och sedan var det småprat efteråt. Det var några som brydde sig extra. Det kanske de gjorde med alla, men det var viktigt för mig. Det är viktigt för nya medlemmar att någon tar hand om dem. Key har sett den andra sidan av Gislaved, som han uttrycker det. Missbrukarsidan. Nu har han en tro på Jesus. Även om jag är borta från en gudstjänst så ber jag på kvällarna. Jag ber alltid till Jesus. Det är honom jag tror på - det kan ingen ta ifrån mig. Även om jag är rta från en gudstjänst ber jag på kvällarna. Han läser Bibeln, men saknade en plan att följa. Bibeln ska inte ligga på hyllan, utan på bordet. men Gamla testamentet är svårt. Släktlistorna knäckte mig. Men det var bra att lyssna på Bibelskolans lärare; de gjorde Gamla testamentet levande. Och gubbarna i hemgruppen var kunniga och det var intressanta samtal. Key hade aldrig vetat vem som städar kyrkan. När han gick med i en servicegrupp fick han veta hur det går till. Och, långt viktigare, i hans servicegrupp släppte folkfobin. Och så var det ju Lennart, hur han hjälpte oss, och vad roligt det var att vara där och jobba. Och Elisabet, hon brydde sig verkligen om mig. Och så den där gäddan vi fångade... Så gick han från kyrkan med hopp om framtiden och Bibelsällskapets bibelläsningsplan i fickan. Text och foto: Bengt Svensson

6 Anna-Karin skriver Hemma - men borta? Jag gnolar på Hemma, var ligger det nånstans? medan jag kånkar in resväskan på rummet. Frågan känns befogad med tanke på att det är den sjunde gången på fem år jag återkommer hit för att packa om efter att ha tillbringat en tid på annan ort, ett annat hemma. Det finns en trygghet i att komma hemhem, samtidigt som det påminner om att den här platsen inte längre är ensam om benämningen hemma i mitt hjärta. På garderobsdörren hänger nycklarna till min familj i Chile, för att du ska veta att du alltid har ett hem att komma till. En aningens brokig samling platser som gjort anspråk på det epitetet har det blivit under åren: Ecuadors djungel, Stockholms innerstad, Jämtlands skogar, en spansk universitetsstad Men vad är det som fått mig att känna mig som hemma på alla dessa platser? Att jag lärt mig den lokala busstidstabellen? Visst skapar det för mig en känsla av att vara hemma när jag vet kortaste vägen till tunnelbanan eller slänger upp pennskrinet som får hänga med överallt, men det är egentligen inte det kommer an på. Hemma är där jag stöter på en vän i affären, där jag har någon att dela tankar med, där jag är en del av ett sammanhang där vi delar livet, ställer upp för varandra. Där känner jag mig hemma. Det är alltså gemenskapen det hänger på: att få vara någon bara för att jag faktiskt är någon. I den rotlöshet som också uppstått av de senaste årens kringflyttande återkommer jag ofta till min tro och vikten av att låta rötterna i Jesus gå djupare även om jag själv rycker upp i alla fall de geografiska rötterna och drar vidare. När vardagen ständigt byts ut är det tryggt att hålla fast vid något som står stadigt, någon som inte ändras, och om jag inte kan finna ro någon annanstans måste jag i alla fall ha min ro i Jesus. Det är inte alltid alldeles oproblematiskt att ha ett hjärta som längtar till andra hemman, samtidigt som det är en otrolig välsignelse. Nu får pennskrinet ligga på skrivbordet i flickrummet ett tag. Kanske går det att vara borta och hemma på samma gång?

7 Vi frågar Kan man känna sig hemma, borta? Evald Nestander Kan man känna sig hemma långt borta? Det är ju ingen sak för en pastorsunge att känna sig hemma långt borta. Man känner sig hemma där man har vänner. Är jag i Afrika och gör något gott då är jag hemma, men sedan är det ju väldigt skönt när man kommer hem till församlingen. Men gör man något för Gud så känner man sig hemma. Just nu känner jag ju mig hemma i snickerboa i Mossarp. Maria Lanner Kan man känna sig hemma långt borta? Det är inte detsamma att sova någon annanstans än i sin egen säng, men om människorna är snälla och trevliga så kan det kännas nästan som hemma. Om man är hemma hos en vän och vet att man får gå till kylskåpet, ta lite kaffe och göra sig en macka om man är hungrig, då kan man känna sig hemma. Gunborg Eklöf Kan man känna sig hemma långt borta? Det beror ju på om man är i en gemenskap där man träffar trevliga människor. Om man är långt borta så kan man uppsöka en kyrka och där kan man ju känna sig hemma om folk hälsar på en och man hittar några att sitta tillsammans med på fikat. Kyrkan är en stor tillgång. Och där den Heliga Ande bejakas där är det ju verkligen som att man är syskon i en stor familj. Andreas Åsljung Kan man känna sig hemma långt borta? Nej, jag tror inte det... Kanske om man har vänner där, nära vänner. Vänner är det enda som är av betydelse, så om man är borta men har vänner nära så kan man känna sig hemma ändå tror jag.

8 Öppen kyrka Mån-fre Är skylten ute så är kyrkan öppen för samtal, stillhet och fika. Holmen Serveringen på Holmen drivs av Kooperativ Värdefull. Öppet varje dag t.o.m. 30 september. Kontaktuppgifter Expedition Pastor: Bengt Svensson bengt@gislavedsfrikyrkoforsamling.se Ordförande: Ewert Andersson ewertandersson@telia.com Adress Köpmangatan Gislaved Bankgiro Tack för dina gåvor och böner! Besök gärna församlingens hemsida: Foto: Roland Björkestedt (framsida) Bengt Svensson (Key Engblom) Louisa Melin (Johannes Gruvberger) Hanna Eklöf (övrigt) Layout: Hanna Eklöf, hanna.ekloef@gmail.com Ansvarig utgivare: Ewert Andersson