1/2013 1 (121) 1/2013
1/2013 2 (121) INNEHÅLL 1 God förvaltning... 5 2 Syfte... 6 3 Förmånens uppbyggnad... 6 4 Rätt och villkor... 6 4.1 Dödsfall... 6 4.2 Ålder... 7 4.3 Villkor gällande bosättning... 8 4.3.1 Krav på bosättningstid (karenstid)... 8 4.4 Barn som har rätt till pension... 9 4.5 Internationella bestämmelser... 10 4.5.1 EU-lagstiftningens inverkan... 11 4.5.2 Den nordiska konventionen om social trygghet... 14 4.5.3 Bilaterala överenskommelser om social trygghet... 15 5 Förhållandet till andra förmåner... 16 6 Ansökan... 16 6.1 Anhängighet... 17 6.1.1 Anhängiggörande av pensionsansökan... 18 6.1.2 Avsändarens ansvar... 18 6.1.3 Överföring av handlingar... 18 6.2 Vem kan söka förmåner?... 19 6.2.1 Personen själv... 19 6.2.2 Intressebevakare... 19 6.2.3 Person som bemyndigats genom intressebevakningsfullmakt... 20 6.2.4 Ombudet, dvs. den befullmäktigade... 20 6.2.5 Anhörig eller annan person... 21 6.2.6 Kommunerna... 21 6.2.7 Dödsbo... 21 6.3 Ansökningstid... 21 6.4 Begäran om tilläggsutredningar... 22 6.4.1 Tilläggsutredningar i fråga om barnpension... 24 6.5 Ansökan dras tillbaka... 24 6.6 Internationella bestämmelser... 24 6.6.1 EU-lagstiftningens inverkan... 25 6.6.2 Den nordiska konventionen om social trygghet... 33 6.6.3 Bilaterala överenskommelser om social trygghet... 34 7 Belopp... 37 7.1 Grundbelopp... 38 7.2 Kompletteringsbelopp... 38 7.3 Den minsta pension som betalas... 38 8 Grunderna för fastställande av kompletteringsbeloppet... 38 8.1 Inkomster... 38 8.1.1 Lagstadgade familjepensioner och tilläggspensioner... 39 8.1.2 SOLITA familjepensioner... 39 8.1.3 Familjepension från utlandet... 39 8.1.4 Utredning av familjepensionsbeloppet... 40
1/2013 3 (121) 8.2 Hur utlandsvistelse inverkar på pensionsbeloppet... 40 8.2.1 Försäkringstid som inverkar på pensionsbeloppet... 40 8.2.2 Avvägning... 41 8.3 Internationella bestämmelser... 41 8.3.1 EU-lagstiftningens inverkan på pensionens belopp... 41 8.3.2 Den nordiska konventionen om social trygghet... 50 8.3.3 Bilaterala överenskommelser om social trygghet... 50 9 Avgörande... 51 9.1 Handläggningsställe... 51 9.1.1 Handläggningsställe för internationella pensionsärenden... 54 9.2 Om jäv... 56 9.2.1 Handläggnings- och avgörandeförbud... 57 9.2.2 Konstaterande av jäv... 57 9.3 Tilläggsutredningar... 57 9.4 Hörande... 57 9.4.1 När ska klienten höras?... 58 9.4.2 Hur går hörandet till?... 58 9.5 Meddelande av beslut... 59 9.5.1 Väliaikainen päätös... 60 9.5.2 Beslutsmottagare... 60 9.5.3 Avgörande utifrån tillgängliga uppgifter... 61 9.6 Internationella bestämmelser... 61 9.6.1 EU-lagstiftningens inverkan... 62 9.6.2 Överenskommelser om social trygghet... 69 10 Utbetalning... 69 10.1 Betalningsadress... 70 10.1.1 Utländsk betalningsadress... 70 10.2 Betalningsmottagare... 70 10.2.1 Förmånstagare... 71 10.2.2 Intressebevakningsfullmäktig... 71 10.2.3 Intressebevakare... 71 10.2.4 Kommun... 73 10.2.5 En fånges familj... 76 10.2.6 Dödsbo... 76 10.3 Utsökning... 77 10.3.1 Inkomstbas... 78 10.3.2 Skyddat belopp... 78 10.3.3 Åtgärder på byrån... 79 10.3.4 Utsökningsmyndighets rätt till uppgifter... 81 10.4 Utbetalning som regress... 81 10.4.1 Utbetalning med stöd av lagen om utkomststöd... 82 10.4.2 Betalning som ersättning för överbetald folkpension... 84 10.4.3 Betalning till Patientförsäkringscentralen... 84 10.5 Internationella bestämmelser... 86 10.5.1 EU-lagstiftningens inverkan... 86 10.5.2 Inverkan av överenskommelser om social trygghet... 87 10.6 Dröjsmålsförhöjning... 88 10.6.1 Dröjsmålstid... 88 10.6.2 Särskilda situationer... 91 10.6.3 Ränteprocent... 92 10.6.4 Ingen dröjsmålsförhöjning... 93
1/2013 4 (121) 10.7 Förskottsinnehållning, allmänna principer... 93 10.7.1 Grunder... 93 10.7.2 Erhållande och användning av uppgifter... 95 10.7.3 Verkställande av förskottsinnehållning... 97 10.7.4 Rättelse och återbetalning av förskottsinnehållning... 99 10.7.5 Återbetalda förmåner... 100 10.7.6 Regressbetalning... 100 10.8 Inställelse av förmånsutbetalning från banken... 101 11 Anmälningsskyldighet... 101 12 Rättelse och undanröjande av beslut... 102 13 Justering... 102 13.1 Förändrade årsinkomster... 102 13.2 Justeringstidpunkt... 102 13.3 Kontroll av förhållandena för utomlands bosatta... 102 13.4 Permanent flyttning till Finland... 103 13.5 Internationella bestämmelser... 105 13.5.1 EU-bestämmelser... 106 13.5.2 Övergångsbestämmelser vid utvidgningen av Europeiska unionen... 107 14 Inställelse... 109 14.1 Temporärt avbrott i utbetalningen... 109 14.2 Avbrott på grund av fängelsevistelse... 109 14.3 Permanent flyttning utomlands... 110 14.4 Internationella bestämmelser... 111 14.4.1 EU-bestämmelsernas inverkan... 111 14.4.2 Bilaterala överenskommelser om social trygghet... 111 15 Indragning... 112 15.1 Indragning på begäran... 113 15.2 Internationella bestämmelser... 114 16 Överbetalning... 114 16.1 Återkrav... 115 16.2 Regressförfarande... 115 16.2.1 Besvär över pension som inkomstinkluderas är anhängiga... 115 16.3 Förskott... 116 16.4 Internationella bestämmelser... 116 16.4.1 EU-lagstiftningens inverkan... 117 17 Sökande av ändring... 119 17.1 EU-lagstiftningens inverkan... 119 18 när förmånslåtaren dött före 1.7.1990... 120
1/2013 5 (121) Förmånsanvisningar Anvisningarna om förmånerna används som hjälp vid förmånsavgöranden och -rådgivning. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. I dessa anvisningar i pdf-form saknas följande anvisningstexter som innehållsligt är gemensamma för alla anvisningar: rättelse och undanröjande av beslut återkrav sökande av ändring För dessa finns separata anvisningar i pdf-format. 1 God förvaltning FPA är en del av den offentliga förvaltningen och myndighetsverksamheten. Principerna om god förvaltning ska tillämpas även vid FPA. Grundläggande rättigheter som ingår i god förvaltning, och som tryggas i grundlagen, är: rätten för var och en att få sitt ärende behandlat vid behörig myndighet, på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål rätten att bli hörd rätten att få ett motiverat beslut och rätten att söka ändring i beslut. I god förvaltning ingår även krav på gott språkbruk och rådgivningsskyldighet. I förmånsärenden ska användas ett sakligt, klart och begripligt språk. Kunden ska ges råd i anslutning till skötseln av ett förmånsärende och ges svar på frågor och förfrågningar om ärendet. principer för behandlingen av handlingar. Om FPA av misstag har tillställts en handling för behandling av ett ärende i vilket FPA inte är behörig, ska handlingen utan dröjsmål överföras till rätt myndighet och kunden underrättas om överföringen. Om en handling inkommit till FPA i ett ärende som FPA är behörig att behandla och handlingen är bristfällig, ska avsändaren uppmanas att komplettera handlingen inom en viss tid, om det inte är onödigt med tanke på avgörandet av ärendet. objektivitet i handläggningen, vilket särskilt säkerställs genom bestämmelserna om jäv. En tjänsteman får inte delta i eller vara närvarande vid behandlingen av ett ärende där han eller hon är jävig. En tjänsteman är jävig t.ex. i förmånsärenden som gäller tjänstemannen sjäv eller en närstående till honom eller henne. Tjänstemannen ska själv avgöra om han eller hon är jävig. Också FPA:s sakkunnigläkare kan vara jävig. Jävsbestämmelserna är avsedda att säkerställa att ärendehandläggningen är opartisk och objektiv. Verksamheten ska vara opartisk, även i utomståendes ögon. utredningsskyldighet. FPA ska tillse att ärendena utreds tillräckligt och på ett behörigt sätt och i detta syfte skaffa den information och de utredningar som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. En part, dvs. den som anhängiggjort ett ärende, ska lägga fram en utredning
1/2013 6 (121) om grunderna för sitt yrkande och även i övrigt medverka till utredandet av det ärende som han eller hon har inlett. Närmare anvisningar om dessa och andra allmänna grunder för god förvaltning ingår i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen i förmånsärenden (hallintolain soveltaminen etuusasioissa) avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Se även förvaltningslagen (434/2003) 2 Syfte Syftet med barnpensionen är att trygga försörjningen för barnet efter det att familjeförsörjaren har avlidit (FPL 568/2007 1 ). 3 Förmånens uppbyggnad Som barnpension betalas ett grundbelopp. Till pensionen för ett barn under 18 år läggs dessutom ett inkomstrelaterat kompletteringsbelopp (FPL 568/2007 41 ). Grundbelopp Pensionen omfattar alltid det fasta grundbeloppet. Barn som mist båda föräldrarna får två sådana grundbelopp. Kompletteringsbelopp Till ett föräldralöst barn betalas kompletteringsbelopp separat efter vardera föräldern. De familjeoch försörjningspensioner som utgår efter modern påverkar kompletteringsbeloppet efter henne och de som utgår efter fadern påverkar kompletteringsbeloppet efter honom. 4 Rätt och villkor kan beviljas ett barn som är under 18 år eller som är under 21 år och studerar på heltid. Pensionen till den som är under 18 år kan omfatta grundbelopp och kompletteringsbelopp. 4.1 Dödsfall Det krävs i regel en officiell dödsanmälan om den avlidna förmånslåtaren. Pensionen kan beviljas utan denna anmälan om dödsfallet kan anses sannolikt. Sannolikheten avgörs t.ex. utifrån polisutredningsprotokoll eller sjöförklaring. När pension beviljas utan officiell dödsanmälan beviljas den för viss tid. Normen är att pensionen beviljas fram till dess att förmånslåtaren skulle kunna dödförklaras (FPL 568/2007 49 ).
1/2013 7 (121) Om förmånslåtaren före sin död hade någon annan löpande FPA-förmån, ska betalningen av den avbrytas innan pensionen beviljas. Om ett dödsfall inte kan anses för sannolikt beviljas pension först sedan förmånslåtaren blivit dödförklarad. Rätt till familjepension har inte den som genom brott uppsåtligen har orsakat förmånslåtarens död (FPL 568/2007 50 ). Uppsåtliga brott är t.ex. mord och dråp. Dödsvållande är inte ett uppsåtligt brott. Det framgår av domstolens beslut vilket brott en person har dömts för. Dödsdatum Om datum för dödsfallet saknas i anmälan betraktas den 1:a i månaden som dödsdatum. Om tidpunkten för dödsfallet inte har fastställts ens med en månads noggrannhet, utan dödsfallet uppges ha inträffat inom en viss tidsrymd, betraktas den första möjliga tidpunkten som dödsdatum. När någon blir dödförklarad anges dödsdatumet i domstolsbeslutet. Om förmånslåtaren har avlidit före 1.7.1990, läs mera i den tidigare anvisningen om barnpension. 4.2 Ålder Rätt till barnpension efter förmånslåtaren har ett barn som är under 18 år eller har fyllt 18 men inte 21 år och studerar på heltid inte uppbär sjukpension enligt folkpensionslagen eller en motsvarande pension från utlandet (FPL 568/2007 40 ). De utländska pensioner som motsvarar folkpensionen finns uppräknade under (KV-etuusohje) Eläkkeet > Etuusohje > Myöntäminen > Ulkomaan etuus. Äktenskap eller registrerat partnerskap hindrar inte beviljande av barnpension till den som på basis av sin ålder har rätt till pensionen. Om en barnpensionstagare mister sin make dras barnpensionen in och i stället beviljas efterlevandepension. Pension till barn under 18 år Pensionen till barn under 18 år kan omfatta ett grundbelopp och ett kompletteringsbelopp. Pension till barn som fyllt 18 år (studiepension) Barn som fyllt 18 år har rätt till barnpension (studiepension), om de är under 21 år studerar på heltid inte uppbär sjukpension enligt folkpensionslagen eller någon motsvarande utländsk pension. Heltidsstudier Pension till ett barn som fyllt 18 år beviljas på basis av heltidsstudier. Med heltidsstudier avses i regel det som bestäms om heltidsstudier i 2 kap. 6 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Heltidsstudier är alltid högskole- eller yrkeshögskolestudier som syftar till examen, gymnasiestudier som omfattar minst 75 kurser och andra studier som i medeltal omfattar minst tre studieveckor i månaden eller 25 timmar i veckan. Också andra studier kan vara heltidsstudier, om den arbetsmängd som de förutsätter anses utgöra hinder mot att ta emot heltidsarbete.
1/2013 8 (121) Studier i öppet universitet betraktas i allmänhet inte som heltidsstudier. Hobbybetonade studier anses inte heller pensionsberättigande. Den som går i vuxengymnasium har pensionsrätt på samma grunder som de som går i dagskola. Också en privatelev kan beviljas studiepension om han eller hon påvisar att han eller hon avlägger tentamina och att studierna utgör huvudsyssla. Pension beviljas också på grundval av yrkesutbildning som sker i praktiskt arbete. Som pensionsberättigande betraktas t.ex. läroavtalsutbildning, utbildning i folkhögskolor och industrins yrkesskolor och arbetskraftsutbildning. Likaså kan pension betalas för tiden för obligatorisk praktik i anslutning till studierna. Den som får studiestöd betraktas alltid som studerande på heltid. Studier utomlands är pensionsberättigande på samma grunder som gäller för studier i hemlandet. Studiepension betalas också för sommarlovet. Om skolgången avbryts av någon annan orsak än på grund av normalt sommarlov, betalas ingen pension för denna tid. 4.3 Villkor gällande bosättning Familjepension kan beviljas en i Finland bosatt sökande efter en förmånslåtare som vid sin död var bosatt i Finland. Som stadigvarande bosatt i Finland (Maasta- ja maahanmuutto > Vakuuttaminen > Vakinainen asumistarkoitus ja oleskelulupa) betraktas en person som har sin egentliga bostad och sitt egentliga hem i Finland och som ständigt huvudsakligen vistas här. En förmånslåtares tidigare utlandsvistelse kan påverka beviljandet av familjepension och pensionsbeloppet, om förmånslåtaren inte har varit bosatt i Finland hela tiden från det han eller hon fyllde 16 år fram till sin död. Också den tid som den sökande har varit bosatt i Finland kan påverka beviljandet av familjepension. 4.3.1 Krav på bosättningstid (karenstid) För folkpensionen intjänar den sökande och för efterlevandepensionen intjänar den sökande och förmånslåtaren försäkringstid för bosättningstid i Finland och för sådan vistelse utomlands då personen fortfarande är försäkrad i Finland i enlighet med tillämpningslagen (Maasta- ja maahanmuutto > Vakuuttaminen > Työskentely, Muu syy). Försäkringstid intjänas för två ändamål, dvs. rätt till pension (karenstid) uträkning av pensionsbeloppet, dvs. avvägning (Vanhuuseläke > Määräytymisperusteet > Ulkomailla olon vaikutus eläkkeen määrään (suhteutus) > Suhteutus). Med karenstid avses den tid före pensionens början under vilken den sökande och förmånslåtaren måste ha bott i Finland eller varit försäkrade här trots sin utlandsvistelse. Exempel En arbetstagare som är utsänd från Finland till Kina intjänar försäkringstid i Finland under den tid för vilken han eller hon enligt FPA:s beslut fortsätter att vara försäkrad i Finland. Att man fyller 65 år eller att man får en pension från utlandet hindrar inte att karenstid intjänas. Som karenstid beaktas även en sådan bosättningstid i Finland under vilken personen tidigare har fått
1/2013 9 (121) pension eller pensionsstöd för långtidsarbetslösa. För en tillfällig, dvs. i allmänhet kortare än ett års vistelse i Finland, intjänas inte försäkringstid eftersom tiden inte betraktas som boende. Karenstiden är tre år. Den uppfylls när den sökande och förmånslåtaren har intjänat sammanlagt minst tre år försäkringstid efter att ha fyllt 16 år tills pensionen börjar. Tiden behöver inte vara sammanhängande. För barn finns ingen karenstid. Det räcker att barnet är bosatt i Finland vid tidpunkten för förmånslåtarens död eller flyttar till Finland inom ett år efter förmånslåtarens död. Uppfylld karenstid krävs inte av en ung förmånslåtare eller en ung efterlevande make. Med ung efterlevande make och ung förmånslåtare avses en person som har avlidit eller blivit änka eller änkling innan han eller hon fyllt 19 år. Utred boendet i Finland och försäkringstiden här för karenstiden utifrån uppgifterna om den sökandes och förmånslåtarens försäkringsperioder, Vakuutusjaksot. Om uppgifterna är bristfälliga, kompletteras de vid ifrågavarande enhet för internationella ärenden (Vanhuuseläke > Hakeminen > Kvsäännökset > EU-säännökset > Hakeminen Suomessa > Toimintaohje Kansainväliselle yksikölle). Läs mera om karenstid i EU-fall (Vanhuuseläke > Oikeus ja edellytykset > Kv-säännökset > EUsäännökset > Karenssiaika). 4.4 Barn som har rätt till pension Barn som har rätt till pension är barn som är förmånslåtarens eget barn (fött inom förmånslåtarens äktenskap, eller förmånslåtarens faderskap fastställt med stöd av faderskapslagen) som är förmånslåtarens adoptivbarn (adoptivbarn har rätt till pension efter adoptivföräldrarna men inte efter de biologiska föräldrarna). Om ett barn adopteras av den egna förälderns nya make anses det dock som makarnas gemensamma barn och har pensionsrätt efter dem båda som vid förmånslåtarens död bodde i dennes hushåll och vars försörjning förmånslåtaren svarade för (FPL 568/2007 40 ) På sistnämnda grund kan pension förutom till förmånslåtarens egna barn beviljas makens eller makans barn förmånslåtarens partners barn i registrerat partnerskap sambons barn fosterbarn i förmånslåtarens familj placerat barn som försörjs av familjen annat barn i förmånslåtarens vårdnad. Försörjningsansvar En äkta make eller en part i ett registrerat partnerskap anses ha haft försörjningsansvar för den andra makens barn när de bott i samma hushåll. Förmånslåtaren anses ha haft försörjningsansvar för annat än den äkta makens barn/barn till partnern i ett registrerat partnerskap, om från annat håll erhållna ersättningar för barnets underhåll inte överstigit summan av barnbidrag och underhållsstöd. Härvid beaktas barnbidraget för ifrågavarande barn. Gränsen är normativ och kan av särskilda skäl frångås.
1/2013 10 (121) Som ersättningar från annat håll beaktas bl.a. underhållsbidrag, underhållsstöd och vårdavgift för barnet samt barnbidrag. Barnförhöjning till folkpension, utkomststöd, hemvårdsstöd eller förmån på basis av särskilda kostnader för barnavården, t.ex. handikappbidrag för personer under 16 år, ska inte beaktas. Fader- eller moderlöst barn och föräldralöst barn I regel betalas barnpension efter bara en förmånslåtare. Barn som mist båda föräldrarna har dock rätt till barnpension efter två förmånslåtare (FPL 568/2007 40 ). Föräldralöst är ett barn som saknar båda sina föräldrar. Föräldralöst är ett barn som mist mor och far adoptivmor och adoptivfar biologisk förälder och adoptivförälder, om de var gifta eller levde i ett registrerat partnerskap (t.ex. mor och styvfar som adopterat barnet) mor, ifall faderskapet inte fastställts eller ingen man förordnats vara underhållsskyldig. Ett barn är inte föräldralöst om någondera av föräldrarna eller adoptivföräldrarna lever. Skulle ett barn ha pensionsrätt efter flera förmånslåtare, betalas pension för fader- eller moderlöst barn efter den först avlidna förmånslåtaren. Lagen ställer inte egen förälder i annan position än övriga förmånslåtare. Om barnpension t.ex. betalas efter en styvfar som försörjt barnet och dess egen far dör, ändras pensionen inte att utgå efter fadern. Pension för föräldralöst barn beviljas när barnets båda egna föräldrar har dött. Förmånslåtare kan då vara barnets egna föräldrar eller en egen förälder och någon annan, beroende på efter vem pension för fader- eller moderlöst barn har betalats. Ett föräldralöst barn får två pensioner, exempelvis pension efter sin far och pension efter sin mor. För vardera pensionen gäller särskilda beräkningsgrunder, varför pensionerna kan bli olika stora beroende på kompletteringsbeloppet. 4.5 Internationella bestämmelser En utlandsvistelse kan påverka beviljandet av folk- och familjepension, pensionsbeloppet och utbetalningen, om pensionssökanden eller förmånslåtaren inte har bott i Finland hela tiden efter fyllda 16 år eller den sökande bor utomlands då pensionen söks eller förmånslåtaren bor utomlands vid sin död. Europeiska unionens förordningar om social trygghet 883/2004 (grundförordning) och 987/2009 (tillämpningsförordning), som tillämpas från 1.5.2010, och de tidigare förordningarna 1408/1971 och 574/1972 samt de avtal som Finland ingått om social trygghet har jämfört med folkpensionslagen fördelaktigare bestämmelser om villkoren för rätt till pension när en sökande eller en förmånslåtare varit försäkrad i länder där de nämnda internationella bestämmelserna tillämpas. På basis av internationella förordningar och avtal kan pension beviljas även en person som är bosatt i ett annat land, vilket enligt nationell lag inte är möjligt.
1/2013 11 (121) 4.5.1 EU-lagstiftningens inverkan (883/2004 art. 44 59) (1408/1971 art. 37 49) (859/2003 artikel 1) (1231/2010 art. 1) (EU:s blandkommittés beslut 1/2012) (EES blandkommittés beslut 76/2011) På FPA-pensioner tillämpas från 1.5.2010 grundförordningen 883/2004 och tillämpningsförordningen 987/2009 beträffande de EU-medborgare som varit pensionsförsäkrade i Finland och i minst ett annat EU-land (EU-länder) (Maasta- ja maahanmuutto > Kansainvälinen lainsäädäntö ja vakuttaminen > EU-lainsäädäntö > EU:n säädökset ja työvoiman vapaa liikkuvuus > Alueellinen soveltamisala). Förordningarna 883/2004 och 987/2009 har genom förordning 1231/2010 utsträckts att fr.o.m. 1.1.2011 även gälla tredjelandsmedborgare. Före 1.5.2010 tillämpades mellan EU/EES-länderna de tidigare förordningarna 1408/1971 och 574/1972, som gällde arbetstagare och deras familjemedlemmar och som Finland började tillämpa 1.1.1994. Med undantag för Danmark har EU-länderna från 1.6.2003 och på basis av förordning 859/2003 tillämpat EU-förordningarna 1408/1971 och 574/1972 även på arbetstagare i tredje land och dessas familjemedlemmar, förutsatt att de vistas lagligt inom EU:s territorium. EES-länderna Island, Norge och Liechtenstein började från 1.6.2012, genom beslut 76/2011 av EES blandkommitté, tillämpa förordningarna 883/2004 och 987/2009 på EU- och EES-medborgare, men inte på medborgare i tredje land. EES-länderna Island, Norge och Liechtenstein tillämpade inte heller förordningarna 1408/1971 och 574/1972 på tredjelandsmedborgare. Island och Norge tillämpar emellertid dessa förordningar på tredjelandsmedborgare som rör sig mellan de nordiska länderna, detta tills den nya nordiska konventionen om social trygghet träder i kraft. Schweiz, som inte är medlem i Europeiska unionen, tillämpar från 1.4.2012 förordningarna 883/2004 och 987/2009 på schweiziska och EU-medborgare, detta genom beslut 1/2012 av EU:s blandkommitté. Schweiz tillämpar inte förordningarna på EES- eller tredjelandsmedborgare. Före 1.4.2012, på basis av ett separat avtal mellan EU och Schweiz, tillämpade Schweiz de tidigare förordningarna 1408/1971 och 574/1972 på EU-medborgare, men inte på bulgariska, rumänska, EES- eller tredjelandsmedborgare. Varje land handlägger pensionsansökningarna enligt sin nationella lagstiftning och beaktar dessutom pensionsbestämmelserna i förordningarna. Exempelvis är det möjligt att en sökande inte betraktas som arbetsoförmögen i alla länder där pension har sökts. 4.5.1.1 Krav på bosättningstid (karenstid) Enligt EU-förordningarna om social trygghet intjänas försäkringstid för såväl pensionsrätt som belopp av arbete och i regel från endast ett land åt gången. Genom boende intjänas försäkringstid i de länder där den sökande även har pensionsskydd som grundar sig på boende. Om en person arbetar i ett land och bor i ett annat, intjänas försäkringstid endast i sysselsättningslandet. Arbete i ett land åsidosätter således samtidigt boende i ett annat land.
1/2013 12 (121) Exempel En i Sverige bosatt gränsarbetare som arbetar i Finland tjänar under tiden i arbetet in försäkringstid för folkpension enbart i Finland. Vissa länder uppger i sina intyg över försäkringsperioder (E 205, P5000) huruvida försäkringstid har intjänats för pensionsrätt eller pensionsbeloppet eller bägge. Om detta inte har meddelats, tolkas försäkringstiden som intjänad för båda två. I Finland intjänas försäkringstid för pensionsrätt (Vanhuuseläke > Oikeus ja edellytykset > Suomessa asuminen > Karenssiaika) genom bosättning och arbete här enligt samma principer som enligt nationell lag. Under tiden 1.1.1994 31.7.2004 har för arbetstagare intjänats försäkringstid även för sådan arbetsgrundad tid i Finland som är omfattad av arbetspensionsförsäkringen och för vilken arbetstagaren på basis av tillämpningslagen inte skulle ha ansetts bosatt i Finland för att tiden varit så kort. Efter juli 2004 måste en arbetstagare oberoende av om han eller hon är arbetspensionsförsäkrad ha arbetat i Finland i minst fyra månaders tid för att intjäna försäkringstid för folkpension och familjepension. Kom ihåg att vid utredning av bosättningstid i Finland beakta vad som stadgas i förordningarna 1408/1971 och 883/2004 om lagval, dvs. vilket lands lagstiftning som tillämpats på arbetstagare under tiden 1.1.1994 30.4.2010 och på personer fr.o.m. 1.5.2010 samt vad som stadgas i tillämpningslagen (Maasta- ja maahanmuutto > Kansainvälinen lainsäädäntö ja vakuuttaminen > EU-lainsäädäntö > EU:n säädökset ja työvoiman vapaa liikkuvuus > Asetukset 1408/71 ja 574/72 > Lainvalintamääräysten periaatteet). Beakta även FPA:s beslut om försäkringstillhörighet. Då du utreder bosättningstiden i Finland före år 1994 ska du iaktta de bestämmelser som vid varje särskild tidpunkt enligt folkpensionslagen varit i kraft i fråga om boende i Finland samt föreskrifterna i den nordiska konventionen om social trygghet och föreskrifterna i de bilaterala socialskyddsavtalen om val av lag som ska tillämpas. Vid handläggning av pensionsansökningar, beakta också de försäkringsperioder som fastställts av Norge, Island, Liechtenstein, Danmark och Schweiz, även när dessa länder inte tillämpar förordning 883/2004 eller 1408/71 på grund av avtalet mellan EU och Schweiz förordning 859/2003 som gäller arbetstagarmedborgare i en tredje stat eller förordning 1231/2010 som gäller tredjelandsmedborgare. I den nordiska trygghetskonventionen, som i EU-fall utöver EU-förordningarna om social trygghet tillämpas på personer som rör sig mellan de nordiska länderna, finns en bestämmelse om retroaktivtider med följande innehåll: Om en pensionssökande före år 1994 hade intjänat rätt till grundpension genom att bo i ett nordiskt land och samtidigt hade intjänat rätt till arbetspension i ett annat nordiskt land, betraktas också grundpensionen som intjänad i samma land som arbetspensionen. Om den sökande samtidigt har arbetat i två nordiska länder och även varit bosatt i det ena, har grundpension intjänats endast i bosättningslandet. (Nordiska konventionen om social trygghet art. 11) Vid tillämpningen av förordningen 883/2004 ska för pensionsrätten vid behov även beaktas de tider som intjänats för beräkning av pensionsrätt och pension i ett annat land. Försäkringstiden i Finland måste ändå uppgå till minst ett år. Om en kund inte i något land intjänat ett års försäkringstid, har personen i alla fall rätt till folkpension, om han eller hon senast har varit försäkrad i Finland och den sammanlagda försäkringstiden från alla andra länder uppgår till minst tre år. (FPL 568/2007 9, 1408/1971 art. 48, 883/2004 art. 6 och 51) Om en arbetstagare vid tillämpning av förordning 1408/1971 inte har varit försäkrad i Finland i den lagenliga tiden på tre år ska vid beräknandet av karenstiden, förutom försäkringstiden i Finland, även beaktas de försäkringstider som intjänats endast för pensionsrätt i andra länder som tillämpar EU-förordningarna.
1/2013 13 (121) 4.5.1.2 Rätt och villkor (883/2004 art. 51 och 52) (1408/1971 art. 45 och 46) Beräkningen av beloppet (Lapseneläke > Määräytymisperusteet > Kv-säännökset > EU-säännökset > Määrän laskeminen) av familjepensionen påverkas av den grund på vilken rätten till pension uppkommer i EU-situationer. Skriv in grunden för pensionsrätten i pensionsavgörandet. (Tekniset ohjeet > Lapseneläke > Ulkomaalaisasiat > Uusi hakemus) På basis av folkpensionslagen Också i EU-fall uppkommer rätt till familjepension med stöd av folkpensionslagen när bägge villkoren uppfylls, om förmånslåtaren avlider medan han eller hon är bosatt i Finland förmånslåtarens karenstid på tre år uppfylls med den finska försäkringstiden utan att försäkringstid som intjänats i andra länder beaktas. Pensionsrätten påverkas inte av hur länge den som ansöker om familjepension har varit bosatt i Finland. På basis av pensionsbestämmelserna i förordningen om social trygghet Rätt till familjepension uppkommer med stöd av förordningen om social trygghet (883/2004 och 1408/71), om förmånslåtaren avlider medan han eller hon är bosatt i ett annat land som tillämpar förordningarna eller avlider medan han eller hon är bosatt i Finland men hans eller hennes treåriga karenstid uppfylls endast med beaktande av de försäkringstider som intjänats också i andra länder (för rätt och belopp). För ett föräldralöst barn bestäms pensionsrätten separat efter vardera förmånslåtaren. Barnet kan ha rätt till pension på olika grunder beroende på var förmånslåtarna har varit bosatta när de avled och hur karenstiderna har uppfyllts. Om ett barn blir föräldralöst när den enda förmånslåtaren avlider, bestäms rätten till pension i fråga om bägge pensionerna på grundval av uppgifterna om den enda förmånslåtaren. Rätt till barnpension och studiepension har ett barn om han eller hon är bosatt i Finland eller i ett annat land som tillämpar förordningarna om social trygghet när han eller hon ansöker om familjepension och förmånslåtaren avlider. Barnet har inte behövt vara bosatt i Finland. förmånslåtaren hade arbetat i Finland eller hade varit bosatt i Finland och arbetat i ett annat land som tillämpar förordningarna, antingen barnet eller förmånslåtaren var finsk medborgare eller medborgare i ett annat land som tillämpar förordningarna, förmånslåtaren var bosatt i Finland eller i ett annat land som tillämpar förordningarna vid sin död och förmånslåtaren efter att ha fyllt 16 år har varit försäkrad i Finland minst ett år av den försäkringstid på tre år som krävs i Finland. Om den treåriga karenstiden inte uppfylls med den finska tiden, kan högst två år kompenseras med den försäkringstid som intjänats i ett annat land som tillämpar förordningarna. Villkoren i de föregående styckena iakttas från 1.5.2010 också vid tillämpningen av förordning 883/2004, dock så att förmånslåtaren också kan ha varit icke-aktiv, dvs. en person som inte har
1/2013 14 (121) varit arbetstagare eller företagare. Om förmånslåtaren (arbetstagare eller icke-aktiv) har avlidit medan han eller hon var bosatt i ett annat land, räcker det att han eller hon varit försäkrad endast i Finland. Den försäkringstid som intjänats för beräkning av pension i ett annat land kan också användas för kompensering av en resterande del av den treårstid i Finland som krävs för pensionsrätt. Om en icke-aktiv förmånslåtare är medborgare i ett tredje land börjar rätten till pension tidigast 1.1.2011. Vid tillämpningen av förordning 1408/71 ska antingen förmånslåtaren eller den sökande vara medborgare i ett land som tillämpar förordningarna om social trygghet. Fr.o.m. 1.6.2003 har familjepension kunnat beviljas med stöd av nämnda förordning också efter en tredjelandsmedborgare, om han eller hon var arbetstagare. 4.5.1.3 Rätt med stöd av bestämmelserna om familjeförmåner i förordningen om social trygghet (883/2004 art. 69) (1408/71 art. 78, 78a och 79) (Administrativa kommissionens beslut nr 150/1992) Vid tillämpningen av förordning 883/2004 har ett barn som mist en förälder rätt till barnpension från alla förmånslåtarens försäkringsländer som har ett barnpensionssystem. Länder som inte har ett barnpensionssystem eller där barn som mist en förälder förutom pension kan få särskilda förmåner som betalas som familjeförmåner är Belgien, Irland, Frankrike, Danmark och Förenade kungariket samt Malta och Sverige. Särskilda förmåner för föräldralösa barn betalas separat som familjeförmån och de samordnas inte med barnpensioner. Om förmånslåtaren har varit försäkrad i något av de nämnda länderna ska ansökan om barnpension meddelas till den internationella enheten för ansökan om särskild förmån. När en ansökan om barnpension kommer från Belgien, Irland, Frankrike, Danmark, Förenade kungariket, Malta eller Sverige till utlandsenheten behandlas ansökan enligt bestämmelserna i kapitlet om pensioner i förordning 883/2004. 4.5.2 Den nordiska konventionen om social trygghet I förordning 883/2004 har personkretsen utvidgats att omfatta alla personer, så denna punkt kommer i fråga endast när pensionen efter en icke-aktiv person som rört sig i de nordiska länderna börjar före 1.5.2010 och bestäms på basis av den nordiska konventionen om social trygghet (i kraft fr.o.m. 1.8.2004). Bestämmelserna om pension i den nordiska konventionen om social trygghet (i kraft fr.o.m. 1.8.2004) gäller personer som har varit bosatta i minst två nordiska länder och som inte är arbetstagare eller företagare. (Nordiska konv. art. 8 och 9) Den nordiska konventionen om social trygghet håller på att förnyas. Den nya konventionen är avsedd att endast gälla färöiska och grönländska medborgare som EG-förordningarna om social trygghet inte tillämpas på.
1/2013 15 (121) Rätt och villkor Rätt till familjepension har efterlevande make och barn som är bosatta i Finland eller i ett annat nordiskt land, om förmånslåtaren inte var arbetstagare eller företagare, varit bosatt i två eller flera nordiska länder, vid sin död bodde i Finland eller ett annat land som tillämpar förordningarna om social trygghet och varit bosatt minst tre år i Finland efter att ha fyllt 16 år. Den sökandes och förmånslåtarens medborgarskap saknar betydelse. En kund anses vara bosatt i det nordiska land där han eller hon är folkbokförd (Nordiska konv. art 1). Om en person de facto bor i ett annat nordiskt land än det där personen är folkbokförd, kan institutionerna i dessa länder avtala om vilket land som ska anses vara personens bosättningsland. Vid avtal om bosättningsland används den samnordiska blanketten N 100. (linkki lomakkeisiin) 4.5.3 Bilaterala överenskommelser om social trygghet Finland har gällande bilaterala överenskommelser om social trygghet med Amerikas förenta stater, Kanada, Chile, Israel, Estland och Australien. En efterlevande make och barn som är bosatta i Finland får i allmänhet familjepension med stöd av folkpensionslagen. Överenskommelsen i fråga tillämpas om förmånslåtaren vid sin död är bosatt i det andra avtalslandet. Överenskommelserna innehåller följande pensionsslag respektive artiklar Avtalsland Ikraftträdelsedatum Pensioner från FPA Artiklar USA 1.11.1992 (17.5.1968) ålderspension och familjepension artikel 6 Kanada 1.2.1988 ålderspension och familjepension artikel 10 Chile 1.1.2008 ålderspension och familjepension artikel 12 Israel 1.9.1999 ålderspension och familjepension artikel 14 Australien 1.7.2009 ålderspension artikel 15 Rätt och villkor Rätt till familjepension har ett barn som är finsk medborgare eller medborgare i ett avtalsland och är bosatt i Finland eller i ett avtalsland. För barn finns ingen karenstid. Dessutom förutsätts att förmånslåtaren uppfyller följande villkor: var finsk medborgare eller medborgare i ett avtalsland var bosatt i ett avtalsland eller i Finland varit bosatt i Finland minst tre år i sträck efter fyllda 16 år. Vid tillämpningen av överenskommelsen med USA är tiden fem år i sträck. inte var anställd eller företagare (endast överenskommelsen med Estland). Flyktingar och statslösa jämställs med finska medborgare.
1/2013 16 (121) En efterlevande make och barn som är bosatta i Finland får i allmänhet familjepension med stöd av folkpensionslagen. Överenskommelsen i fråga tillämpas om förmånslåtaren vid sin död är bosatt i det andra avtalslandet. 5 Förhållandet till andra förmåner Inte samtidigt kan inte erhållas om man får FPA:s sjukpension/rehabiliteringsstöd, efterlevandepension eller motsvarande pensioner från utlandet (FPL 568/2007 40 ). Samtidigt, inverkar inte Samtidigt med barnpensionen kan följande FPA-förmåner eller motsvarande förmåner från utlandet betalas. Förmånerna inverkar inte heller på beloppet av barnpensionen: handikappbidrag för personer under 16 år barnbidrag handikappbidrag för personer över 16 år studiepenning rehabiliteringsförmåner 6 Ansökan ens grundbelopp och kompletteringsbelopp söks med blanketten Ansökan om familjepension för barn (ETK/Kela 7005). För varje barn ifylls en separat ansökningsblankett. Två månader innan den som lyfter pension fyller 18 år tillsänds han eller hon automatiskt en ansökningsblankett och ett brev där mottagaren informeras om möjligheten att söka pension på grund av heltidsstudier. Ansökan om barnpension enligt arbetspensionslagarna enligt arbetspensionslagarna söks också med blanketten Ansökan om familjepension för barn (ETK/Kela 7005). Ansökan kan lämnas till FPA-byrån. Läs mera i arbetspensionstjänsten Työeläkepalvelu > Työeläkepalveluohje. Bilagor Som bilaga till pensionsansökan ska den sökande lämna in: bilaga U Bosättning och arbete utomlands (ETK/Kela 7110) och andra bilagor, om den sökande eller förmånslåtaren har varit bosatt eller arbetat utomlands beslutskopia och betalningskvitto över utländsk pension läroanstaltens utredning om studierna (18 20-årigt barn som studerar). (linkki lomakkeeseen) Uppgifter om pensioner och ersättningar från Finland får FPA direkt av pensionsutbetalaren, så sökanden behöver inte lämna in några beslutskopior gällande dessa pensioner. Om kundens uppgifter ändå saknas eller avviker från HEKY / Työeläke- ja korvaustiedot, be att datasupporten skaffar uppgifterna åt FPA. Läs mera i familjepensionens processchema.
1/2013 17 (121) 6.1 Anhängighet Ett förmånsärende blir anhängigt (inleds) den dag då den skriftliga ansökan eller en annan handling som medför anhängighet (t.ex. ett läkarintyg eller ett meddelande om lön som arbetsgivare betalt, se förmånsanvisningen) inkommer till FPA eller till någon annan behörig mottagare, t.ex. ett samserviceställe eller en arbetspensionsanstalt. När ansökan eller en annan handling tas emot, skannas den in i OIWA. Över tidpunkten då ansökan inkom måste finnas verifikation vid FPA, eftersom den kan inverka på förmånsrätten. I fall med oklar ankomsttidpunkt ska fallet tolkas till kundens fördel (handlingar som på morgonen finns i postlådan kan t.ex. tolkas som inkomna föregående dag). Genom ansökan per post eller personligen inlämnad Förmånerna ska i regel sökas på en för ändamålet avsedd ansökningsblankett som också ska undertecknas. Ifall en ansökan inte gjorts på en ansökningsblankett, ska ärendet anhängigregistreras och den sökande ombes fylla i en ansökningsblankett. Om en ansökan inkommer oundertecknad t.ex. per post, behöver underskrift dock inte inhämtas, ifall det inte finns anledning att betvivla dess autenticitet eller integritet, och det inte heller råder något tvivel t.ex. om att ansökan motsvarar kundens önskemål. Ett ärende kan bli anhängigt också på basis av en bristfällig ansökan. En bristfällig ansökan skickas inte tillbaka till kunden, utan kunden ombes komplettera den. Kunden har rätt att på begäran få ett intyg över att en handling tagits emot. Via e-tjänsten Ett ärende kan anhängiggöras av en kund också med elektronisk ansökan via FPA:s e-tjänst. Kunden ska då legitimera sig antingen med bankernas nättjänstkoder eller med ett elektroniskt identitetskort. Den som lämnat in en ansökan via e-tjänsten får en automatisk bekräftelse på att ansökan har tagits emot. Se om nuvarande och kommande e-tjänster (Kelanetti > Asiakaspalvelu > Palveluneuvojan työvälineet > Verkkoasiointi Kelassa > Tulevat palvelut). Per e-post eller fax Ett ärende kan inledas också via e-post eller fax. Av anhängighetsuppgifterna ska framgå vad ärendet gäller samt avsändarens namn och kontaktinformation. Ett e-postmeddelande där alla för ansökan väsentliga uppgifter framgår kan tolkas som en anhängighetshandling. Ett förmånsärende blir på basis av ett e-postmeddelande anhängigt den dag då meddelandet inkom, men kunden ska ombes lämna in en ansökningsblankett i original senare. Avsändaren ska omedelbart informeras om att meddelandet har nått FPA. Detta kan göras per e- post. Det här innebär inget ställningstagande till förutsättningarna för en behandling, utan endast att meddelandet har kommit fram. En faxad ansökan blir anhängig den dag faxmeddelandet inkom. En faxad ansökans underskrift är tillräcklig förutsatt att ansökan innehåller uppgifter om avsändaren och det inte finns anledning att betvivla att handlingen är autentisk och till innehållet oförändrad. I så fall behöver den ursprungliga ansökningsblanketten inte lämnas in senare.
1/2013 18 (121) Muntligen I vissa fall kan ett ärende bli anhängigt också på basis av muntlig ansökan (se förmånsanvisningen) eller muntligt meddelande från kunden (t.ex. indragning av förmån eller rättelse av beslut till kundens fördel). Muntligt erhållna uppgifter ska alltid dokumenteras under Yhteydenotto i OIWA. Skapa vid behov ett Toimeksiantotyö (uppdrag) och länka kontakten till detta. Läs mer om inledande av ansökan (Menettelyohjeet > Hallintolain soveltaminen etuusasioissa > Vireille tulo ja asian käsittely) och om ansökan via e-tjänsten (Menettelyohjeet > Etuuksien ratkaisutyö > Sähköinen asiointi) 6.1.1 Anhängiggörande av pensionsansökan En pensionsansökan blir anhängig när den inkommit till FPA-byrån. En pensionsansökan blir dock anhängig även vid FPA den dag då den har inlämnats till en arbetspensionsanstalt, något av arbetspensionssystemets serviceställen eller en utländsk försäkringsinstitution. 6.1.2 Avsändarens ansvar Avsändaren svarar för att handlingen kommer till rätt adress inom rätt tid. Det är i första hand kundens skyldighet att ta reda på till vilken myndighets uppgifter det hör att behandla handlingen. Kunden svarar också för att handlingen kommer fram till den behöriga myndigheten inom utsatt tid. T.ex. dröjsmål i postgången fråntar inte avsändaren ansvaret. Ifall FPA:s e-postserver eller e-tjänst varit ur funktion på grund av ett tekniskt fel och det därför inte kan fastslås när ett elektroniskt meddelande inkommit, anses meddelandet eller ansökan ha inkommit vid tidpunkten för avsändandet. Denna tidpunkt måste emellertid vara tillförlitligt utredd. 6.1.3 Överföring av handlingar Om en handling som hör till en annan myndighet eller inrättning har inkommit till FPA, gör ankomstanteckning på ansökan eller handlingen sänd handlingen vidare till rätt, behörig myndighet eller annan instans, t.ex. en kommunal myndighet, en annan pensionsanstalt eller skattebyrån. Du behöver inte fatta ett särskilt beslut om att låta bli att utreda ärendet. gör enligt god förvaltningssed en anmärkning i dokumentet om att ärendet har vidarebefordrats. meddela kunden att ärendet har överförts så att han eller hon vet var ärendet behandlas. Man måste agera utan dröjsmål, eftersom tidsfristerna räknas från det att rätt myndighet har fått handlingen. Om man inte kan få reda på vem den behöriga myndigheten är och utredandet inte hör till FPA:s befogenheter, ska man kontakta klienten. Också vid FPA ska handlingar utan dröjsmål sändas till rätt handläggningsenhet.
1/2013 19 (121) 6.2 Vem kan söka förmåner? I de här anvisningarna redogörs för de allmänna reglerna för vem som kan söka förmåner i olika situationer. Dessutom finns det bestämmelser om enskilda förmåner som antingen kan skilja sig från de här allmänna anvisningarna eller komplettera dem. När det gäller förmånerna se också avsnittet Betalning. 6.2.1 Personen själv Myndiga personer söker i regel sina förmåner själva. Personer som fyllt 18 är myndiga, om inte en förmyndarmyndighet har begränsat deras rättshandlingsförmåga eller omyndigförklarat dem. En myndig person kan också ge en annan person fullmakt att söka en förmån i dennes ställe, alltså agera som ombud. En person kan söka en förmån själv, även om denne har en intressebevakare. I sådana fall är förutsättningen att förmyndarmyndigheten inte har begränsat personens handlingsbehörighet (eller har begränsat denne på något annat sätt, men att detta inte kan anses beröra skötseln av förmånsärenden). Läs mer om begränsning av handlingsbehörighet under Intressebevakning > Vad avses med begränsning av handlingsbehörigheten? Såsom omyndiga betraktas personer under 18 år och personer som förklarats omyndiga av en domstol. En omyndigförklarad person kan inte själv söka förmåner, utan det sköts av den omyndigas intressebevakare. En omyndigförklarad person kan ändå själv bestämma om ärenden som berör den egna personen (dock inte ekonomiska ärenden), bara denne förstår ärendets innebörd. Också det att FPA ber om ytterligare läkarundersökningar är ett sådant ärende som rör en omyndig person. Läs mer om omyndigförklarande under Intressebevakning > Vad avses med omyndigförklarande? Intressebevakare för en minderårig är i regel dennes vårdnadshavare. En minderårigs förmåner söks vanligtvis av intressebevakaren. Minderåriga som fyllt 15 år har även rätt att själva söka förmåner. När det gäller minderåriga se också eventuella förfaranden för varje enskild förmån. Om en person som i enlighet med ovanstående bestämmelser inte har rätt att ansöka om en förmån själv men ändå har lämnat in en förmånsansökan ska hans eller hennes intressebevakare eller vårdnadshavare kontaktas. 6.2.2 Intressebevakare Om den sökande har tillskrivits en intressebevakare som också sköter om dennes förmögenhet eller ekonomiska ärenden (som förmåner), har också intressebevakaren rätt att söka förmåner. Den person vars talan intressebevakaren för kallas huvudman. Ifall huvudmannens rättshandlingsförmåga inte är begränsad kan ansökningen göras och undertecknas antingen av huvudmannen eller av intressebevakaren. Endast intressebevakaren kan göra och underteckna en ansökan ifall huvudmannens rättshandlingsförmåga är begränsad så att personen inte kan sköta sina ekonomiska ärenden eller är omyndigförklarad.
1/2013 20 (121) Genom HEKY/Henkilötiedot/Perhetiedot fås följande uppgifter: uppgift om huruvida intressebevakare förordnats för en person intressebevakarens namn och identifikationsuppgifter uppgift om begränsning av handlingsbehörigheten uppgift om huruvida en person blivit omyndigförklarad Kontrollera alltid innehållet i förordnandet om intressebevakare (t.ex. på vilket sätt handlingsbehörigheten är begränsad). Dessa utredningar behöver inte göras när det gäller en omyndigförklarad person, utan uppgift om omyndigförklarandet räcker. Uppgifter om intressebevakare och intressebevakarförordnandets innehåll kan kontrolleras med förfrågan i Befolkningsregistercentralens register över förmynderskapsärenden. Denna förfrågan kan göras via förmånssidorna under Ratkaisutyö, punkten Työvälineet (Holhousasioiden rekisteri). Förfrågan görs med förmånstagarens personbeteckning. Notera att ett giltigt intressebevakarförordnande har kunnat tillställas FPA även i samband med en annan ansökan. Förordnandet finns då i OIWA bland kundens handlingar. Uppgift om intressebevakare visas uppe på sammandragssidan (Kooste). Läs mer: om intressebevakare om skötseln av FPA-ärenden på en annan persons vägnar 6.2.3 Person som bemyndigats genom intressebevakningsfullmakt Om intressebevakningsfullmakten har fastställts på tillbörligt sätt samt registrerats och ifall den innefattar skötseln av förmånsärenden kan den befullmäktigade söka en förmån för sin huvudman. Intressebevakningsfullmakten antecknas i registret över förmynderskapsärenden. Uppgift om en gällande intressebevakningsfullmakt fås genom HEKY/Henkilötiedot/Perhetiedot eller med förfrågan i Befolkningsregistercentralens register över förmynderskapsärenden. Intressebevakningsfullmaktens innehåll ska också alltid kontrolleras. Om fullmakten inte har bifogats ansökan och den inte har tillställts FPA tidigare ska fullmaktens detaljerade innehåll kontrolleras hos intressebevakningsfullmäktigen eller hos magistraten och dokumenteras i OIWA. Läs mer: om intressebevakningsfullmakt om skötseln av FPA-ärenden på en annan persons vägnar 6.2.4 Ombudet, dvs. den befullmäktigade En förmån kan sökas också av ett ombud, dvs. en befullmäktigad. Ombudet ska förete en fullmakt eller på något annat tillförlitligt sätt visa att han eller hon har rätt att företräda fullmaktsgivaren. Ett offentligt rättsbiträde och en advokat som hör till Finlands Advokatförbund behöver inte någon fullmakt, om det inte finns skäl att betvivla fullmaktens riktighet. Beteckningen advokat får användas endast av medlemmar i Finlands Advokatförbund. Fullmaktsgivaren måste dock sköta ärendet personligen om det är nödvändigt för att reda ut ärendet.
1/2013 21 (121) Observera att utlämnandet av sekretessbelagda uppgifter (t.ex. uppgifter om en kunds förmåner och hälsotillstånd) alltid kräver en specificerad fullmakt. Läs mer om befullmäktigande och fullmaktstyper. 6.2.5 Anhörig eller annan person Vissa förmåner kan sökas också av någon nära anhörig eller annan person som i huvudsak har tagit hand om den sökande. Detta gäller endast fall där personen på grund av sjukdom eller ålderdom eller av någon annan sådan orsak är oförmögen att själv söka pension eller att i övrigt sörja för sina förmånsintressen och -rättigheter och där personen inte har någon intressebevakare (FPL 568/2007, 54 2 mom.). En sådan person behöver inte uppvisa någon fullmakt, utan personens agerande baserar sig på FPA:s godkännande. FPA kan avgöra om en nära anhörig eller annan person ska godkännas för att ta hand om klientens FPA-ärenden. I oklara fall kan man be en anhörig eller annan person uppvisa fullmakt. Motsvarande bestämmelse finns i: lagen om handikappförmåner (570/2007, 15 2 mom.) lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005, kap. 5, 42 ) lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (PBL, 571/2007, 3 kap. 20 2 mom.) sjukförsäkringslagen (SFL 1224/2004, 15 kap. 2 3 mom.) lagen om tolkningstjänst för handikappade personer (133/2010, 13 2 mom.) 6.2.6 Kommunerna Ifall ett barn har blivit omhändertaget av socialnämnden, har socialnämnden rätt att i egenskap av barnets lagliga företrädare söka förmåner för barnet. 6.2.7 Dödsbo Ett dödsbo kan inte ansöka om pension. Pensionen är en personlig förmån som inte kan sökas för en persons del efter hans eller hennes död. Läs också om utbetalning av pension till dödsbo Utbetalning > Betalningsmottagare > Dödsbo. 6.3 Ansökningstid beviljas från ingången av månaden efter förmånslåtarens dödsdag. Om barnet har fötts efter förmånslåtarens död, beviljas pensionen från ingången av månaden efter barnets födelse (FPL 568/2007 48 ). en kan beviljas för sex kalendermånader före ansökan. Ansökningsmånaden beaktas inte vid beräkningen av den retroaktiva ansökningstiden. Pensionen kan av särskilda skäl beviljas retroaktivt för längre tid än sex månader (FPL 568/2007 55 ). Som särskilda skäl räknas emellertid inte t.ex. sökandens ovetskap eller en intressebevakares eller annan ansökningsberättigad persons försummelse att sköta ansökan.