Kvinnors företagande så kan det ta fart

Kvinnors företagande så kan det ta fart april 2007

Sammanfattning Jämfört med många andra länder är det relativt få i Sverige som försörjer sig som företagare. Under en lång följd av år har svenska regeringar, från båda blocken, försökt att stimulera s företagande. Den enda positiva effekten som kunnat påvisas är att andelen företag som leds av är högre bland de nystartade företagen än i den totala företagsstocken. Detta leder ofta till den felaktiga slutsatsen att även om utvecklingen går långsamt så går den åt rätt håll. Men i denna rapport visas att andelen av Sveriges företagare har sjunkit under de senaste 20 åren. En av de främsta orsakerna till detta är att nästan hälften av de företag som startas av startas parallellt med en anställning. Dessa blir sällan företagare utan de fortsätter att vara anställda och har företaget som en sidoverksamhet. Få är beredda att lämna sin anställning för att satsa helhjärtat på företagande. En bidragande orsak till det är att trygghetssystemen är väl utbyggda för anställda, men de kan sällan utnyttjas av företagare. Den stora utmaningen för att stimulera s företagande ligger därför i att förändra socialförsäkringssystemet på ett sätt som gör det mer attraktivt för att lämna sina anställningar. Samtidigt visar vi i denna rapport att det låga företagande bland inte enbart beror på statliga lagar och regler. en som är företagare skiljer sig markant mellan olika kommuner. I vissa kommuner är nästan 10 procent av de vuxna na företagare. I andra är det enbart 2 procent. Det finns flera orsaker till de lokala variationerna. Bland annat beror det på vilken företagartradition som finns på orten. I orter där många är företagare finns det ofta också relativt många företagande. Vi kan också visa på ett samband mellan hur stor del av utbildning, vård och omsorg som kommunerna upphandlar och andelen kvinnliga företagare. Det är uppenbart att ökad offentlig upphandling och större möjligheter för entreprenörer inom tidigare offentliga verksamheter ökar s företagande. Inom vård och utbildning finns det nästan lika många kvinnliga som manliga företagare. Men i dessa branscher finns det för få företagare för att det ska ge något betydande genomslag på den totala andelen företagare. Ett annat problem är att servicesektorn är relativt outvecklad i Sverige. I denna sektor är också andelen kvinnliga företagare hög och skulle den växa skulle nas företagande öka. Svenska s företagande släpar efter Historiskt sett har företagande varit grunden till de flesta stora ekonomiska innovationerna i Sverige. Det är också företagande som byggt upp stora familjeförmögenheter och skapat nya maktcentra. Även om få företagare kommer att bli en ny LM Ericsson har företagare historiskt sett skapat stora värden för Sverige, och gett miljoner svenskar arbete. I längden betyder därför ett lägre företagande bland att resurser och makt systematiskt förskjuts bort från. Så länge antalet med praktisk erfarenhet av företagande är relativt litet kommer det att drabba jämställdheten i hela näringslivet. Därför skulle ökat entreprenörskap bland svenska kunna öka både jämställdhet och välstånd i Sverige. I de flesta länder driver företag i mindre utsträckning än. Men i Sverige är situationen ännu mer bekymmersam än i andra länder. en som driver företag är bara drygt en tredjedel så stor som andelen av nen som är företagare. I t.ex. Finland är företagarfrekvensen bland hälften så stor som bland.

Utvecklingen går åt fel håll Under ett antal år har svenska regeringar från båda blocken försökt att öka företagandet bland. Det har skett genom bland annat satsningar på forskning i ämnet, affärsrådgivning för och särskilda lån riktade till för att förbättra tillgången på kapital. Det finns några positiva tecken. Enligt ITPS startas 35 procent av företagen av medan endast 25 procent av företagarna är. Detta leder ofta till den felaktiga slutsatsen att jämställdheten i företagandet långsamt förbättras. Men enligt SCB har andelen bland företagarna minskat under de senaste 20 åren. Trots alla insatser var na viktigare för företagandet 1987 än 2006. 3

Det kan tyckas förvånande att s andel av de nya företagen är relativt hög jämfört med andelen för samtliga företag, samtidigt som andelen kvinnliga företagare sjunker. Förklaringen ligger i att en stor del av företagen som startas av inte leder till att na blir företagare. Istället startas de som hobbyprojekt vid sidan om en anställning. Här finns en stor skillnad mellan och. Närmare hälften av na behåller sin anställning när de startar företag, medan detta bara gäller en tredjedel av nen. Detta är sannolikt en av anledningarna till att färre av nas företag kan räknas som tillväxtföretag 1. 1 ITPS, Uppföljning av 2001 års nystartade företag, 2006. 4

En av orsakerna till att många inte släpper sina anställningar när de startar företag kan vara att de är oroliga för att tappa skyddet från socialförsäkringarna. Kvinnor använder socialförsäkringarna i högre grad än. De har högre sjukfrånvaro och tar ut en större del av föräldraförsäkringen. Företagare kan i teorin också få ett ekonomiskt skydd av dessa försäkringar, men i praktiken kan de oftast inte utnyttja dem. Orsaken är att frånvaro från arbetet blir alltför kostsamt för företagare. Ersättningen från socialförsäkringen bygger på den lön som företagaren tar ut. Men därutöver ska andra fasta kostnader som lokalhyror, leasingavtal och räntor betalas. Dessutom riskerar företagare att förlora kunder om de är frånvarande från arbetet. Jämfört med anställda har därför kvinnliga företagare betydligt lägre frånvaro. Trots att företagare tvingas finansiera socialförsäkringarna på samma sätt som anställda kan de ändå inte utnyttja det skydd som försäkringarna ger. Kvinnliga anställda med småbarn tar ut nästan dubbelt så lång föräldraledighet som småbarnsmammor med företag. När det gäller vård av barn och egen sjukfrånvaro är de kvinnliga anställdas frånvaro nästan 80 procent högre. 5

En reformering av socialförsäkringarna så att de passar även för företagare skulle därför sannolikt kunna öka s företagande väsentligt. Det kan göras antingen genom att företagare får möjlighet att stå utanför försäkringarna och själva spara till sina trygghetslösningar, eller genom att de kan få använda de pengar de tjänat in till att exempelvis betala andra för att vårda deras barn. Det finns goda utsikter för att i högre grad skulle våga lämna sina anställningar för att satsa på företagande om trygghetssystemen ändrades. Bland ungdomar är nas intresse för företagande relativt högt. I en undersökning från 2006 2 sade 27 procent av na mellan 18 och 30 år att de helst skulle vilja vara företagare, jämfört med 40 procent av nen. Om relationen mellan vilja och faktiskt företagande varit densamma bland både och skulle mer än dubbelt så många vara företagare i Sverige i dag. Branschstrukturen en delförklaring till s låga företagande en kvinnliga företagare varierar kraftigt mellan olika branscher. Det går att identifiera tre verksamhetsområden där andelen kvinnliga företagare bland de sysselsatta ligger nära andelen manliga företagare. Det gäller personliga tjänster, forskning och utbildning samt hälso- och sjukvård. Bland dessa tre kategorier är det bara inom personliga tjänster som en relativt stor andel av de sysselsatta idag är företagare. Att den totala andelen företagare inom utbildning och hälsooch sjukvård är så pass låg får stor påverkan på den totala andelen kvinnliga företagare i ekonomin. Nästan hälften av alla sysselsatta arbetar inom dessa två områden. 2 Nuteks företagarbarometer, 2006. 6

Även när det gäller nyföretagandet är det inom vård och utbildning som s företagande har störst betydelse. Men eftersom företagandet inom dessa sektorer är så lågt får det inget stort genomslag på det totala företagandet. En ökning av andelen företagare inom områden där många i dag arbetar skulle därför kunna öka graden av s företagande kraftigt. Detta gäller särskilt områden med låg företagandefrekvens, som utbildning och sjukvård. 7

Om andelen företagare inom utbildning och vård var lika hög som i resten av ekonomin skulle antalet kvinnliga företagare nästan fördubblas. Skillnaden mellan andelen av nen som är företagare jämfört med andelen av na skulle samtidigt krympa från nio till fem procentenheter. För att öka andelen kvinnliga entreprenörer i dessa eller andra yrkesgrupper måste byta från anställning till företagande, eller gå från arbetslöshet till företagande. Stora lokala skillnader i s företagande Utöver branschmässiga skillnader finns det också i dag stora skillnader i hur stor andel av na som driver eget i Sveriges olika kommuner. Även relationen mellan s och s företagande varierar kraftigt över landet. Den kommun där störst andel av den kvinnliga befolkningen driver eget företag är Borgholm, där över 9 procent av na är företagare. Kommunerna där störst andel av den kvinnliga befolkningen är företagare Företagare Län Kommun av manlig befolkning av kvinnlig befolkning Kalmar Borgholm 25% 9% Skåne Båstad 18% 9% Västerbottens Bjurholm 18% 8% Skåne Simrishamn 17% 8% Jämtlands Åre 16% 7% Stockholms Danderyd 11% 7% Jämtlands Härjedalen 15% 7% Skåne Sjöbo 16% 7% Östergötlands Ydre 18% 7% Jämtlands Berg 18% 7% 8

Det ska jämföras med bottenkommunen Upplands-Bro, där bara två procent av na mellan 18 och 64 år driver eget. Kommunerna där lägst andel av den kvinnliga befolkningen är företagare Företagare Län Kommun av manlig befolkning av kvinnlig befolkning Värmland Forshaga 6% 3% Västernorrland Timrå 7% 3% Norrbottens Luleå 7% 3% Götaland Trollhättan 6% 3% Stockholm Salem 7% 3% Södermanland Oxelösund 5% 2% Västerbotten Umeå 6% 2% Stockholm Botkyrka 7% 2% Värmland Hammarö 5% 2% Stockholm Upplands- Bro 4% 2% Att enbart studera andelen av och som är företagare över hela befolkningen i arbetsför ålder innebär samtidigt att åldersstruktur, pendling, arbetslöshet på orten, studenter, och andra faktorer som påverkar arbetsmarknadsdeltagandet får stort genomslag i statistiken. Studerar vi istället andelen företagare enbart bland dem som förvärvsarbetar förändras bilden något. Företagare Län Kommun av av Stockholm Vaxholm 26% 15% Skåne Vellinge 31% 14% Skåne Sjöbo 28% 14% Kalmar Borgholm 38% 13% Stockholm Lidingö 22% 13% Skåne Båstad 22% 12% Stockholm Värmdö 30% 12% Östergötland Ydre 30% 12% Stockholm Ekerö 28% 12% Örebro Lekeberg 35% 12% Vaxholm är den kommun där störst andel av de na är företagare. Av kommunens är 15 procent företagare. Företagare Län Kommun av av Stockholm Södertälje 9% 4% Kalmar Oskarshamn 8% 3% Stockholm Sigtuna 7% 3% Örebro Karlskoga 8% 3% 9

Götaland Skövde 8% 3% Norrbotten Luleå 8% 3% Västerbotten Umeå 8% 3% Götaland Trollhättan 6% 3% Götaland Mölndal 10% 3% Stockholm Solna 6% 2% Samtidigt är Solna den kommun där lägst andel av de na driver eget företag. Enbart drygt två procent av kommunens driver eget. Även sett till jämställdheten i företagandet finns stora skillnader mellan kommunerna. Jämställdhet definieras här som relationen mellan andelen och andelen som driver eget i kommunens befolkning. Om 10 procent av nen i arbetsför ålder är företagare i en kommun jämfört med 5 procent av na blir alltså jämställdhetsvärdet 50 procent. Med denna metod blir resultatet att Danderyd uppvisar den mest jämställda näringslivsstrukturen, då s företagande i Danderyd uppgår till 65 procent av nens. Län Kommun "Jämställdhetsindex" Stockholm Danderyd 65% Stockholm Lidingö 62% Stockholm Vaxholm 56% Stockholm Nacka 54% Värmland Grums 53% Skåne Höganäs 52% Västmanland Surahammar 51% Skåne Ystad 50% Götaland Åmål 50% Stockholm Stockholm 49% Minst jämställt är samtidigt Tanum i Götaland. Kvinnors företagande i Tanum är bara 26 procent av nens. Upphandlingens påverkan Vi nämnde i inledningen att en större öppenhet för offentlig upphandling av tjänster inom vård, skola och omsorg kan vara en väg till ökat kvinnligt företagande. Finns det då i praktiken ett mätbart samband mellan å ena sidan en större roll för privat företagande inom vård och omsorg och å andra sidan högre grad av kvinnligt företagande? Statistiska Centralbyrån tillhandahåller ett mått på graden av entreprenadverksamhet inom vård, utbildning och omsorg, dvs. kommunens köp av verksamhet som andel av den totala kostnaden för verksamhetsområdet. När detta mått jämförs med andelen företagare i kommunen visar det sig att det finns ett robust och mycket signifikant samband mellan andelen av en kommuns verksamhet som upphandlas och andelen av de na i kommunen som är företagare. Sambandet finns även för andelen av den manliga arbetskraften som är företagare, men det är betydligt svagare. 10

Samband mellan offentlig upphandling och andelen som är företagare 16% 14% företagare bland 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% upphandlat i kommun av vård, utbildning & omsorg Variabel företagare bland företagare bland inköpt verksamhet Adj. R2 : 0,0728 p: 1,87E-06 Adj. R2 : 0,139 p: 1,75E-11 Det finns även ett signifikant, men svagare, positivt samband mellan inköp av tjänster och den totala andelen av den vuxna kvinnliga befolkningen som är företagare. Något sådant signifikant samband finns inte för. Variabel företagare bland i yrkesverksam ålder företagare bland i yrkesverksam ålder inköpt verksamhet Adj. R2 : 0,00299 p: 0,173 Adj. R2 : 0,0354 p: 0,000753 Det går inte att dra säkra slutsatser om de underliggande orsakssambanden bakom dessa uppmätta korrelationer, men de ger en indikation om att ett öppnare kommunalt förhållningssätt till alternativa verksamhetsformer inom vården, skolan och omsorgen underlättar s företagande. Sambandet mellan s och s företagande är samtidigt mycket starkt. I de kommuner där en stor andel av nen driver eget driver också en relativt stor andel av na eget. Detta kan förklaras av att större delen av de möjliga faktorer som påverkar den lokala variationen i företagandet, som lokalt näringsklimat, näringslivsstruktur, tradition, etc. påverkar både och. 11

Samband mellan s och s företagande 26% 24% 22% av manliga bef. som är företagare 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 10% av kvinnliga bef. som är företagare Finns det då något som tyder på att ökad öppenhet för upphandling särskilt gynnar? Om hänsyn tas till att s och s företagande tenderar att samvariera kommun för kommun kvarstår en signifikant korrelation mellan graden av upphandling och andelen som driver företag, både vad gäller andel av befolkningen och andelen av de. Variabler upphandlat (β = 0,056) ftg. av (β = 0,31) kv. ftg. bland p: 2,03E-07 p: 4,27E-87 Variabler upphandlat (β = 0,024) ftg. av (β = 0,36) kv. ftg. bland p: 9,19E-06 p:1,58e-91 Tillsammans med konstaterandet att sambandet mellan upphandling och företagande är betydligt starkare för jämfört med bekräftar detta bilden av att relationen mellan upphandling och företagande är starkare för än för. 12

Praktiska åtgärder Sammantaget finns flera åtgärder som skulle kunna öka s företagande i Sverige. Åtgärd ett: Reformera socialförsäkringarna för företagare Företagare måste finansiera socialförsäkringarna precis som anställda, men deras praktiska möjligheter att utnyttja försäkringarna är starkt begränsade. Eftersom är mer beroende av dessa försäkringar än är det inte förvånande att färre lämnar sina anställningar för att bli företagare. Den kanske viktigaste åtgärden för att öka s företagande är därför att förändra reglerna för socialförsäkringarna. Det kan göras genom att låta företagare slippa de sociala avgifterna för att istället spara till sina egna trygghetslösningar. Ett annat alternativ är att i högre grad ge företagarna möjlighet att överlåta sina försäkringspengar på andra. Åtgärd två: Stärk tjänstesektorn i Sverige Det område i den privata sektorn där kvinnliga företagare i dag har klart starkast ställning är personliga tjänster, det vill säga alla tjänster som inte säljs till företag. Samtidigt är just denna sektor särskilt outvecklad i Sverige. Det beror i sin tur till stor del på politiska faktorer, i synnerhet skatteregler. Problemet i denna sektor är inte en obalans mellan andelen kvinnliga anställda och företagare, snarare att tjänstesektorn i Sverige helt enkelt är för liten. De höga skattekilarna gör att det blir särskilt svårt att skapa en fungerande marknad för personliga tjänster. I regel krävs att den som utför en tjänst är 300-400 procent så effektiv som beställaren för att det ska bli lönsamt att köpa tjänsten. Denna problematik gäller i stort sett alla privata tjänster, men blir synlig där alternativet är eget obetalt arbete eller svartarbete. Skattekilarna krymper tjänstemarknaden, och resulterar istället i betydligt mer obetalt hemarbete och svartarbete. Företagarna har i rapporten Professionalisera hushållsarbetet lagt fram flera förslag som syftar till att expandera tjänstesektorn. Om tjänstesektorn tilläts växa och ta in arbetslösa i större utsträckning skulle sannolikt detta leda till en betydande ökning av andelen kvinnliga företagare i ekonomin. Därför är det viktigt att de nu aviserade reformerna på dessa områden inte fördröjs ytterligare och att problemen med F-skattesedelns regler omedelbart kan lösas. De utlovade sänkningarna av arbetsgivaravgifterna inom tjänstesektorn bör tidigareläggas om regeringen menar allvar med att öka s företagande. Åtgärd tre: Öka möjligheterna till företagande inom områden som i dag domineras av statliga monopol. Redan i dag verkar fler som företagare inom vårdsektorn än i hotell- och restaurangbranschen. Även på utbildningsområdet har en stark närvaro. På båda dessa områden finns dessutom en mycket stor grupp som i dag är anställda, och som har rätt utbildning och erfarenhet för att starta och driva egna företag inom forskning, sjukvård och utbildning. I denna rapport kan vi också visa att det finns ett signifikant samband mellan hur mycket kommunerna upphandlar inom vård, skola och omsorg och andelen kvinnliga företagare. Därför anser vi att det är viktigt att fortsätta expandera möjligheterna att driva eget företag inom vård, skola och omsorg. En sådan utveckling ger mycket stora möjligheter att på samma gång öka både den totala andelen företagare och andelen kvinnliga företagare. 13

14

Källor: RAMS Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (SCB, 2007 uppgifter för 2005) AKU Arbetskraftsundersökningen (SCB, 2007) SCB - Kommunens köp av verksamhet som andel av kommunens kostnad för verksamheten efter region och verksamhetsområde. (2007 uppgifter för 2005) GEM Global Entrepreneurship monitor. (2006) EUROSTAT / Nutek Nuteks årsbok 2007, s. 54 (2007) Nutek Entreprenörskapsbarometern (2006) ITPS Officiella nyföretagandestatistiken (2006) 15

Appendix 1 företagandet län för län Källa: SCB / RAMS (2007) Uppgifterna avser år 2005 Blekinge Byggverksamhet 33 595 212 2750 Ej specifierad verksamhet 222 117 306 257 Energi, vatten & avfall 0 9 168 579 företagstjänster 183 599 2704 3103 Handel och kommunikation 360 966 3339 4652 Jordbruk, skogsbruk och fiske 135 969 118 419 Offentlig förvaltning 0 0 2306 3291 Personliga och kulurella tjänster 424 304 1664 1257 Tillverkning och utvinning 73 350 3523 12453 Utbildning och forskning 22 31 5310 1759 Vård och omsorg 88 74 10471 1512 Dalarna Byggverksamhet 48 1481 564 6725 Ej specifierad verksamhet 285 168 393 515 Energi, vatten & avfall 3 19 240 1076 företagstjänster 444 1254 4125 4683 Handel och kommunikation 691 1960 6552 10194 Jordbruk, skogsbruk och fiske 288 1331 308 1297 Offentlig förvaltning 0 0 3674 3159 Personliga och kulurella tjänster 850 634 4747 3484 Tillverkning och utvinning 256 1035 5249 19426 Utbildning och forskning 25 88 9278 3248 Vård och omsorg 213 162 20725 3620 Gotland Byggverksamhet 18 402 99 1224 Ej specifierad verksamhet 283 116 127 133 Energi, vatten & avfall 1 5 35 276 företagstjänster 99 262 872 847 Handel och kommunikation 136 379 1392 2152 Jordbruk, skogsbruk och fiske 120 896 110 340 Offentlig förvaltning 0 0 1384 1137 Personliga och kulurella tjänster 211 184 1092 994 Tillverkning och utvinning 78 193 535 1781 Utbildning och forskning 21 11 2091 834 Vård och omsorg 43 30 3888 811 16

Gävleborg Byggverksamhet 59 1232 404 6095 Ej specifierad verksamhet 379 197 556 554 Energi, vatten & avfall 1 16 330 915 företagstjänster 370 1090 4904 5850 Handel och kommunikation 595 1870 6309 9429 Jordbruk, skogsbruk och fiske 316 1506 272 1207 Offentlig förvaltning 0 0 4553 3162 Personliga och kulurella tjänster 798 596 4111 2623 Tillverkning och utvinning 200 868 4883 19926 Utbildning och forskning 33 65 9369 3160 Vård och omsorg 177 164 18501 2920 Halland Byggverksamhet 76 1774 453 5752 Ej specifierad verksamhet 625 399 719 457 Energi, vatten & avfall 4 16 537 1961 företagstjänster 606 1621 3990 4189 Handel och kommunikation 776 2405 8535 11891 Jordbruk, skogsbruk och fiske 306 1992 433 1025 Offentlig förvaltning 1 2 2724 2269 Personliga och kulurella tjänster 855 654 3865 2496 Tillverkning och utvinning 246 1020 5100 14456 Utbildning och forskning 49 77 10742 3309 Vård och omsorg 253 198 17235 2480 Jämtland Byggverksamhet 28 721 141 2575 Ej specifierad verksamhet 218 178 226 362 Energi, vatten & avfall 2 26 90 788 företagstjänster 223 632 2644 3256 Handel och kommunikation 342 1080 2881 4423 Jordbruk, skogsbruk och fiske 281 1263 142 992 Offentlig förvaltning 0 0 1911 2162 Personliga och kulurella tjänster 485 396 2191 2004 Tillverkning och utvinning 130 447 1502 4914 Utbildning och forskning 33 32 4968 1888 Vård och omsorg 147 86 9225 2022 17

Jönköping Byggverksamhet 73 1433 508 6407 Ej specifierad verksamhet 533 328 346 375 Energi, vatten & avfall 2 19 178 959 företagstjänster 405 1415 4368 5877 Handel och kommunikation 750 2342 9977 16165 Jordbruk, skogsbruk och fiske 368 2020 280 1020 Offentlig förvaltning 0 0 3694 3270 Personliga och kulurella tjänster 757 581 4370 2960 Tillverkning och utvinning 363 1805 12331 31360 Utbildning och forskning 31 66 11897 3534 Vård och omsorg 171 163 23811 3744 Kalmar Byggverksamhet 47 1084 349 4332 Ej specifierad verksamhet 568 326 412 395 Energi, vatten & avfall 3 12 354 1434 företagstjänster 325 892 3132 3553 Handel och kommunikation 585 1627 5484 7942 Jordbruk, skogsbruk och fiske 309 2087 329 1216 Offentlig förvaltning 0 0 2401 2106 Personliga och kulurella tjänster 705 500 2868 2301 Tillverkning och utvinning 178 806 5675 17978 Utbildning och forskning 15 51 8380 2816 Vård och omsorg 166 134 16395 2594 Kronoberg Byggverksamhet 36 822 307 3443 Ej specifierad verksamhet 332 197 1026 370 Energi, vatten & avfall 2 8 90 415 företagstjänster 273 859 3712 4733 Handel och kommunikation 383 1381 5633 8930 Jordbruk, skogsbruk och fiske 224 1307 262 863 Offentlig förvaltning 1 0 1901 1456 Personliga och kulurella tjänster 508 377 2128 1628 Tillverkning och utvinning 152 857 4895 15992 Utbildning och forskning 29 55 6753 2150 Vård och omsorg 109 77 12282 2088 18

Norrbotten Byggverksamhet 34 878 565 6482 Ej specifierad verksamhet 265 245 409 397 Energi, vatten & avfall 2 39 205 1081 företagstjänster 329 1048 4553 5485 Handel och kommunikation 465 1489 5931 9359 Jordbruk, skogsbruk och fiske 268 1305 202 1074 Offentlig förvaltning 0 1 4089 5186 Personliga och kulurella tjänster 590 410 3767 2783 Tillverkning och utvinning 155 635 2666 13515 Utbildning och forskning 30 50 10415 3620 Vård och omsorg 106 98 17379 3239 Skåne Byggverksamhet 302 5469 2382 24199 Ej specifierad verksamhet 1895 1009 1443 1896 Energi, vatten & avfall 0 23 1081 3575 företagstjänster 3041 7290 22051 30290 Handel och kommunikation 3103 9493 35172 53815 Jordbruk, skogsbruk och fiske 826 5186 1679 3621 Offentlig förvaltning 1 4 12828 10371 Personliga och kulurella tjänster 3892 3078 14554 11817 Tillverkning och utvinning 874 3243 22662 56540 Utbildning och forskning 327 376 43088 15099 Vård och omsorg 1138 862 70904 12653 Stockholm Byggverksamhet 434 9962 4298 36635 Ej specifierad verksamhet 1694 1298 6246 3330 Energi, vatten & avfall 9 79 1901 5218 företagstjänster 9103 20322 83835 106022 Handel och kommunikation 3743 13381 77427 113675 Jordbruk, skogsbruk och fiske 439 1282 750 1523 Offentlig förvaltning 7 9 35604 28673 Personliga och kulurella tjänster 6588 7360 42293 36574 Tillverkning och utvinning 1214 4395 27835 58153 Utbildning och forskning 767 701 71242 27240 Vård och omsorg 3344 1688 93570 21739 19

Södermanland Byggverksamhet 89 1437 341 5001 Ej specifierad verksamhet 327 212 1011 480 Energi, vatten & avfall 1 18 223 719 företagstjänster 545 1263 3859 4273 Handel och kommunikation 524 1591 5950 8885 Jordbruk, skogsbruk och fiske 200 1151 338 901 Offentlig förvaltning 0 2 3279 2882 Personliga och kulurella tjänster 756 561 3430 2328 Tillverkning och utvinning 176 799 5397 15665 Utbildning och forskning 45 61 8934 2866 Vård och omsorg 226 195 16451 3137 Uppsala Byggverksamhet 82 1678 447 6537 Ej specifierad verksamhet 418 241 294 371 Energi, vatten & avfall 2 8 325 1418 företagstjänster 753 2107 5268 6475 Handel och kommunikation 600 1990 7051 9837 Jordbruk, skogsbruk och fiske 254 1417 209 642 Offentlig förvaltning 0 1 4452 4898 Personliga och kulurella tjänster 819 629 4113 2937 Tillverkning och utvinning 186 664 3990 9316 Utbildning och forskning 92 132 14209 6661 Vård och omsorg 327 257 19262 4468 Värmland Byggverksamhet 39 985 401 5785 Ej specifierad verksamhet 409 317 487 445 Energi, vatten & avfall 3 29 155 930 företagstjänster 344 1144 3885 5548 Handel och kommunikation 620 1935 6885 10501 Jordbruk, skogsbruk och fiske 319 1517 245 1178 Offentlig förvaltning 0 0 3634 3076 Personliga och kulurella tjänster 735 534 3799 2760 Tillverkning och utvinning 148 737 4689 17902 Utbildning och forskning 35 71 9795 3332 Vård och omsorg 153 128 18933 2720 20

Västerbotten Byggverksamhet 39 984 407 5605 Ej specifierad verksamhet 285 198 526 553 Energi, vatten & avfall 3 16 434 1125 företagstjänster 323 1025 4184 5445 Handel och kommunikation 431 1519 5734 10490 Jordbruk, skogsbruk och fiske 330 1461 249 1222 Offentlig förvaltning 0 1 2871 2456 Personliga och kulurella tjänster 566 459 3849 2971 Tillverkning och utvinning 112 688 3624 14856 Utbildning och forskning 30 66 11327 5317 Vård och omsorg 139 150 19864 4480 Västernorrland Byggverksamhet 36 1080 421 6144 Ej specifierad verksamhet 315 235 851 525 Energi, vatten & avfall 3 19 369 958 företagstjänster 315 1077 4905 6108 Handel och kommunikation 539 1811 6426 10697 Jordbruk, skogsbruk och fiske 274 1196 328 1200 Offentlig förvaltning 0 2 4480 3252 Personliga och kulurella tjänster 631 472 3626 2775 Tillverkning och utvinning 151 696 3573 13779 Utbildning och forskning 29 51 9031 2840 Vård och omsorg 143 116 16772 3148 Västmanland Byggverksamhet 69 1207 464 5677 Ej specifierad verksamhet 313 170 324 319 Energi, vatten & avfall 1 7 254 901 företagstjänster 453 1368 4914 5972 Handel och kommunikation 493 1649 6148 9227 Jordbruk, skogsbruk och fiske 184 1054 215 601 Offentlig förvaltning 0 5 3304 2448 Personliga och kulurella tjänster 670 588 3123 2093 Tillverkning och utvinning 224 889 6411 19665 Utbildning och forskning 57 63 9369 2757 Vård och omsorg 216 186 15636 2627 21

VGL Byggverksamhet 351 7575 2808 31705 Ej specifierad verksamhet 2067 1527 2576 2757 Energi, vatten & avfall 10 82 1415 4819 företagstjänster 3276 9626 32723 45363 Handel och kommunikation 3517 11833 51777 72887 Jordbruk, skogsbruk och fiske 1028 6286 1060 2609 Offentlig förvaltning 0 2 20393 15782 Personliga och kulurella tjänster 4197 3686 23220 17062 Tillverkning och utvinning 1158 4899 37253 104499 Utbildning och forskning 260 399 56521 19114 Vård och omsorg 1162 895 99180 17178 Örebro Byggverksamhet 52 1204 494 6130 Ej specifierad verksamhet 310 202 454 434 Energi, vatten & avfall 1 8 319 920 företagstjänster 412 1143 5247 6115 Handel och kommunikation 621 1888 7005 11987 Jordbruk, skogsbruk och fiske 202 1217 228 894 Offentlig förvaltning 0 0 4038 3178 Personliga och kulurella tjänster 750 634 3527 2587 Tillverkning och utvinning 176 820 5585 17925 Utbildning och forskning 35 67 10006 3455 Vård och omsorg 180 149 19255 3750 Östergötland Byggverksamhet 88 1875 669 8088 Ej specifierad verksamhet 542 403 224 425 Energi, vatten & avfall 2 20 433 1318 företagstjänster 613 2010 8475 11326 Handel och kommunikation 804 2781 10599 16050 Jordbruk, skogsbruk och fiske 338 2212 412 1453 Offentlig förvaltning 0 0 5327 4992 Personliga och kulurella tjänster 1139 868 5641 4224 Tillverkning och utvinning 264 1202 7952 26515 Utbildning och forskning 57 93 15247 5861 Vård och omsorg 309 244 25875 4545 22

Appendix II företagande kommun för kommun Företagandemått företagare Län Kommun "Jämställdhetsindex"* Stockholms Vaxholm 56% 26% 15% 11% 6% Skåne Vellinge 47% 31% 14% 12% 5% Skåne Sjöbo 43% 28% 14% 16% 7% Kalmar Borgholm 37% 38% 13% 25% 9% Stockholms Lidingö 62% 22% 13% 10% 6% Skåne Båstad 48% 22% 12% 18% 9% Stockholms Värmdö 43% 30% 12% 12% 5% Östergötlands Ydre 38% 30% 12% 18% 7% Stockholms Ekerö 45% 28% 12% 12% 5% Örebro Lekeberg 38% 35% 12% 14% 5% Skåne Hörby 41% 30% 12% 16% 6% Skåne Tomelilla 39% 26% 12% 17% 7% Västerbottens Bjurholm 41% 32% 11% 18% 8% Stockholms Österåker 43% 29% 11% 11% 5% Skåne Skurup 43% 28% 11% 12% 5% Hallands Laholm 43% 24% 11% 15% 7% Stockholms Vallentuna 42% 26% 11% 11% 5% Skåne Höganäs 52% 22% 11% 11% 6% Södermanlands Gnesta 46% 31% 11% 13% 6% Skåne Simrishamn 44% 25% 11% 17% 8% Östergötlands Valdemarsvik 39% 24% 11% 17% 7% Stockholms Nacka 54% 19% 11% 10% 5% Östergötlands Söderköping 39% 24% 10% 12% 5% Uppsala Knivsta 39% 28% 10% 10% 4% Götalands Grästorp 41% 32% 10% 14% 6%

Skåne Lomma 46% 21% 10% 9% 4% Jämtlands Krokom 39% 25% 10% 14% 6% Jämtlands Åre 46% 21% 10% 16% 7% Östergötlands Ödeshög 46% 22% 10% 12% 6% Företagandemått företagare Län Kommun "Jämställdhetsindex"* Örebro Askersund 49% 19% 10% 11% 5% Skåne Kävlinge 43% 22% 10% 10% 4% Skåne Höör 43% 25% 9% 12% 5% Skåne Staffanstorp 38% 21% 9% 9% 4% Jämtlands Berg 38% 25% 9% 18% 7% Stockholms Täby 48% 18% 9% 11% 5% Kalmar Mörbylånga 36% 26% 9% 15% 5% Uppsala Håbo 39% 25% 9% 10% 4% Västmanlands Heby 36% 24% 9% 13% 5% Värmlands Kil 46% 20% 9% 9% 4% Götalands Orust 36% 24% 9% 14% 5% Götalands Hjo 39% 24% 9% 13% 5% Skåne Svalöv 36% 26% 9% 12% 4% Götalands Tjörn 42% 27% 9% 12% 5% Stockholms Norrtälje 43% 22% 9% 13% 6% Södermanlands Trosa 46% 21% 9% 11% 5% Dalarna Rättvik 44% 23% 9% 14% 6% Jämtlands Härjedalen 47% 19% 9% 15% 7% Kalmar Torsås 38% 18% 9% 14% 5% Jämtlands Bräcke 39% 25% 9% 14% 6% 24

Stockholms Nykvarn 33% 25% 9% 10% 3% Östergötlands Kinda 35% 26% 9% 16% 6% Västmanlands Norberg 37% 23% 9% 11% 4% Götalands Öckerö 30% 36% 9% 14% 4% Gävleborgs Nordanstig 41% 22% 9% 12% 5% Jämtlands Ragunda 45% 19% 9% 15% 7% Stockholms Tyresö 36% 22% 9% 9% 3% Uppsala Tierp 40% 19% 9% 13% 5% Östergötlands Boxholm 34% 18% 8% 12% 4% Jämtlands Strömsund 42% 21% 8% 15% 6% Företagandemått företagare Län Kommun "Jämställdhetsindex"* Jönköpings Aneby 41% 19% 8% 13% 5% Hallands Kungsbacka 41% 24% 8% 11% 5% Skåne Ystad 50% 18% 8% 12% 6% Uppsala Östhammar 45% 16% 8% 12% 5% Gävleborgs Ljusdal 43% 18% 8% 14% 6% Västmanlands Sala 39% 23% 8% 13% 5% Skåne Klippan 45% 16% 8% 11% 5% Västerbottens Vindeln 40% 19% 8% 14% 6% Dalarna Leksand 48% 17% 8% 12% 6% Gävleborgs Ockelbo 48% 21% 8% 11% 5% Kronobergs Alvesta 40% 17% 8% 13% 5% Skåne Osby 40% 19% 8% 12% 5% Götalands Essunga 34% 23% 8% 14% 5% 25

Södermanlands Flen 41% 18% 8% 12% 5% Blekinge Sölvesborg 40% 19% 8% 14% 5% Götalands Vara 38% 16% 8% 16% 6% Gotlands Gotland 41% 19% 8% 14% 6% Skåne Svedala 38% 18% 8% 10% 4% Götalands Lerum 41% 25% 8% 9% 4% Götalands Tidaholm 41% 17% 8% 12% 5% Götalands Mellerud 36% 22% 8% 14% 5% Götalands Falköping 43% 17% 8% 13% 6% Skåne Örkelljunga 38% 19% 8% 14% 5% Kalmar Mönsterås 47% 14% 8% 10% 5% Götalands Svenljunga 37% 20% 8% 14% 5% Götalands Bollebygd 32% 19% 8% 10% 3% Södermanlands Strängnäs 42% 17% 8% 10% 4% Västerbottens Robertsfors 36% 24% 8% 14% 5% Götalands Ulricehamn 34% 21% 8% 14% 5% Götalands Töreboda 33% 20% 8% 14% 5% Företagandemått företagare Län Kommun "Jämställdhetsindex"* Östergötlands Vadstena 36% 18% 8% 14% 5% 26

Uppsala Enköping 38% 21% 8% 12% 5% Götalands Sotenäs 41% 19% 8% 14% 6% Västerbottens Sorsele 41% 19% 8% 15% 6% Kalmar Vimmerby 48% 14% 8% 12% 6% Stockholms Salem 35% 28% 8% 7% 3% Östergötlands Åtvidaberg 34% 21% 8% 12% 4% Dalarna Säter 39% 24% 7% 11% 4% Norrbottens Arjeplog 45% 16% 7% 13% 6% Götalands Munkedal 32% 23% 7% 14% 5% Skåne Ängelholm 47% 17% 7% 11% 5% Kronobergs Uppvidinge 42% 15% 7% 15% 6% Dalarna Orsa 40% 20% 7% 10% 4% Kalmar Högsby 35% 26% 7% 13% 5% Värmlands Sunne 39% 17% 7% 13% 5% Dalarna Smedjebacken 40% 15% 7% 9% 4% Örebro Nora 41% 18% 7% 10% 4% Skåne Östra Göinge 41% 15% 7% 11% 4% Jönköpings Habo 40% 16% 7% 10% 4% Götalands Herrljunga 38% 17% 7% 14% 5% Jönköpings Sävsjö 35% 19% 7% 14% 5% Götalands Tanum 26% 26% 7% 20% 5% Skåne Eslöv 39% 17% 7% 11% 4% Västerbottens Åsele 34% 21% 7% 15% 5% Stockholms Nynäshamn 35% 23% 7% 10% 4% Västmanlands Kungsör 36% 19% 7% 12% 4% Hallands Falkenberg 36% 19% 7% 15% 5% Götalands Färgelanda 32% 24% 7% 13% 4% 27

Götalands Partille 34% 18% 7% 9% 3% Örebro Degerfors 41% 15% 7% 8% 3% Företagandemått företagare Län Kommun "Jämställdhetsindex"* Kalmar Hultsfred 43% 15% 7% 11% 5% Norrbottens Jokkmokk 36% 19% 7% 14% 5% Stockholms Upplands-Bro 40% 13% 7% 4% 2% Värmlands Årjäng 38% 20% 7% 14% 5% Skåne Trelleborg 39% 17% 7% 10% 4% Götalands Bengtsfors 48% 15% 7% 10% 5% Örebro Ljusnarsberg 45% 16% 7% 9% 4% Västerbottens Nordmaling 41% 17% 7% 10% 4% Dalarna Vansbro 40% 15% 7% 13% 5% Götalands Gullspång 31% 21% 7% 14% 4% Götalands Ale 39% 19% 7% 8% 3% Värmlands Säffle 39% 16% 7% 12% 5% Västerbottens Storuman 38% 18% 7% 13% 5% Västernorrlands Kramfors 43% 15% 7% 11% 5% Stockholms Danderyd 65% 14% 7% 11% 7% Dalarna Älvdalen 42% 17% 7% 12% 5% Kalmar Västervik 45% 15% 7% 10% 5% Kalmar Emmaboda 48% 10% 7% 9% 5% Västmanlands Skinnskatteberg 44% 14% 7% 9% 4% Norrbottens Överkalix 39% 18% 6% 12% 5% 28

Västmanlands Arboga 39% 14% 6% 10% 4% Götalands Mark 35% 20% 6% 12% 4% Götalands Strömstad 35% 20% 6% 15% 5% Gävleborgs Ovanåker 35% 15% 6% 12% 4% Dalarna Hedemora 37% 16% 6% 12% 5% Dalarna Gagnef 41% 18% 6% 9% 4% Norrbottens Älvsbyn 48% 15% 6% 9% 4% Stockholms Sollentuna 42% 14% 6% 9% 4% Kronobergs Tingsryd 31% 19% 6% 15% 5% Östergötlands Mjölby 34% 15% 6% 11% 4% Företagandemått företagare Län Kommun "Jämställdhetsindex"* Skåne Bjuv 40% 13% 6% 8% 3% Götalands Götene 37% 14% 6% 13% 5% Hallands Varberg 37% 16% 6% 13% 5% Skåne Hässleholm 38% 15% 6% 12% 4% Värmlands Torsby 44% 16% 6% 11% 5% Götalands Karlsborg 35% 17% 6% 11% 4% Västerbottens Vännäs 42% 15% 6% 9% 4% Skåne Åstorp 41% 13% 6% 9% 4% Gävleborgs Bollnäs 39% 16% 6% 11% 4% Västernorrlands Ånge 37% 15% 6% 12% 5% Stockholms Haninge 35% 14% 6% 8% 3% 29

Stockholms Järfälla 40% 12% 6% 8% 3% Västerbottens Dorotea 47% 13% 6% 10% 5% Götalands Tranemo 33% 12% 6% 12% 4% Götalands Lysekil 39% 14% 6% 10% 4% Dalarna Malung 33% 17% 6% 15% 5% Götalands Åmål 50% 12% 6% 9% 4% Götalands Vårgårda 32% 16% 6% 13% 4% Gävleborgs Söderhamn 42% 14% 6% 9% 4% Götalands Lidköping 39% 13% 6% 11% 4% Kronobergs Markaryd 40% 11% 6% 11% 5% Södermanlands Katrineholm 46% 13% 6% 9% 4% Södermanlands Vingåker 29% 19% 6% 12% 4% Örebro Laxå 42% 11% 6% 10% 4% Västerbottens Vilhelmina 33% 20% 6% 13% 4% Götalands Alingsås 42% 16% 6% 10% 4% Värmlands Grums 53% 9% 6% 6% 3% Jönköpings Vetlanda 37% 13% 6% 12% 4% Örebro Lindesberg 40% 14% 6% 10% 4% Skåne Landskrona 44% 12% 6% 8% 3% Västerbottens Malå 44% 12% 6% 10% 4% Skåne Helsingborg 47% 11% 6% 9% 4% Företagandemått Län Kommun "Jämställdhetsindex"* företagare 30

Jönköpings Tranås 41% 13% 6% 11% 4% Västmanlands Surahammar 51% 10% 6% 6% 3% Gävleborgs Hudiksvall 41% 13% 6% 10% 4% Uppsala Älvkarleby 45% 11% 6% 6% 3% Norrbottens Övertorneå 37% 18% 6% 10% 4% Värmlands Hagfors 45% 12% 6% 8% 4% Götalands Dals-Ed 33% 17% 6% 12% 4% Götalands Stenungsund 36% 12% 6% 10% 4% Västernorrlands Timrå 35% 13% 6% 7% 3% Götalands Kungälv 36% 16% 6% 10% 4% Skåne Perstorp 45% 9% 6% 9% 4% Götalands Lilla Edet 31% 20% 6% 10% 3% Götalands Tibro 29% 18% 6% 12% 3% Upplands Väsby 39% 13% 6% 14% 5% Stockholms Jönköpings Vaggeryd 33% 14% 6% 12% 4% Götalands Härryda 38% 15% 6% 9% 4% Stockholms Botkyrka 30% 17% 5% 7% 2% Värmlands Kristinehamn 38% 12% 5% 9% 3% Värmlands Forshaga 42% 16% 5% 6% 3% Dalarna Avesta 42% 11% 5% 9% 4% Västernorrlands Sollefteå 38% 16% 5% 11% 4% Skåne Kristianstad 41% 14% 5% 10% 4% Stockholms Stockholm 49% 10% 5% 11% 5% Blekinge Ronneby 42% 11% 5% 8% 4% Blekinge Karlshamn 45% 13% 5% 9% 4% 31

Värmlands Arvika 42% 12% 5% 9% 4% Värmlands Eda 33% 18% 5% 10% 3% Kronobergs Lessebo 31% 16% 5% 10% 3% Värmlands Storfors 37% 15% 5% 7% 3% Företagandemått företagare Län Kommun "Jämställdhetsindex"* Kalmar Nybro 38% 12% 5% 10% 4% Örebro Kumla 40% 13% 5% 8% 3% Jönköpings Gislaved 37% 12% 5% 11% 4% Norrbottens Pajala 30% 20% 5% 12% 4% Jönköpings Mullsjö 35% 14% 5% 8% 3% Jönköpings Nässjö 37% 12% 5% 10% 4% Örebro Hallsberg 41% 9% 5% 9% 4% Hallands Hylte 35% 13% 5% 11% 4% Götalands Skara 35% 14% 5% 11% 4% Örebro Hällefors 45% 10% 5% 7% 3% Götalands Mariestad 41% 12% 5% 9% 4% Kronobergs Ljungby 35% 13% 5% 11% 4% Skåne Malmö 44% 10% 5% 8% 4% Västernorrlands Örnsköldsvik 42% 11% 5% 9% 4% Norrbottens Boden 41% 12% 5% 7% 3% Dalarna Mora 46% 10% 5% 9% 4% Norrbottens Arvidsjaur 33% 15% 5% 11% 4% Stockholms Sundbyberg 41% 10% 5% 8% 3% 32

Norrbottens Haparanda 42% 13% 5% 7% 3% Östergötlands Motala 36% 13% 5% 9% 3% Jämtlands Östersund 41% 11% 5% 9% 4% Hallands Halmstad 37% 12% 5% 9% 3% Västerbottens Norsjö 29% 14% 5% 12% 4% Västmanlands Hallstahammar 41% 11% 5% 7% 3% Norrbottens Piteå 43% 11% 5% 7% 3% Skåne Bromölla 37% 10% 5% 7% 3% Dalarna Ludvika 48% 9% 5% 7% 4% Götalands Vänersborg 36% 14% 5% 9% 3% Södermanlands Nyköping 36% 13% 5% 9% 3% Företagandemått företagare Län Kommun "Jämställdhetsindex"* Västmanlands Köping 36% 11% 5% 9% 3% Södermanlands Eskilstuna 40% 11% 4% 8% 3% Uppsala Uppsala 38% 12% 4% 8% 3% Jönköpings Gnosjö 33% 11% 4% 12% 4% Värmlands Munkfors 40% 10% 4% 9% 3% Östergötlands Norrköping 36% 11% 4% 8% 3% Jönköpings Eksjö 36% 14% 4% 12% 4% Västmanlands Fagersta 46% 8% 4% 8% 4% Värmlands Hammarö 40% 10% 4% 5% 2% Västernorrlands Härnösand 38% 12% 4% 8% 3% Kronobergs Älmhult 38% 10% 4% 10% 4% Östergötlands Finspång 38% 9% 4% 8% 3% 33

Västmanlands Västerås 39% 10% 4% 8% 3% Skåne Burlöv 32% 9% 4% 9% 3% Dalarna Falun 37% 12% 4% 9% 3% Västerbottens Lycksele 33% 12% 4% 9% 3% Götalands Göteborg 41% 9% 4% 8% 3% Norrbottens Kalix 37% 12% 4% 8% 3% Stockholms Huddinge 33% 14% 4% 9% 3% Kalmar Kalmar 37% 11% 4% 9% 3% Norrbottens Kiruna 44% 9% 4% 7% 3% Kronobergs Växjö 37% 10% 4% 9% 3% Norrbottens Gällivare 44% 9% 4% 7% 3% Gävleborgs Sandviken 42% 8% 4% 7% 3% Jönköpings Värnamo 32% 12% 4% 11% 4% Värmlands Filipstad 39% 11% 4% 7% 3% Gävleborgs Hofors 47% 8% 4% 6% 3% Blekinge Karlskrona 41% 10% 4% 7% 3% Östergötlands Linköping 41% 9% 4% 7% 3% Företagandemått företagare Län Kommun "Jämställdhetsindex"* Götalands Uddevalla 35% 13% 4% 9% 3% Blekinge Olofström 37% 6% 4% 8% 3% Skåne Lund 48% 8% 4% 7% 3% Gävleborgs Gävle 39% 9% 4% 7% 3% Borås 34% 12% 4% 9% 3% 34

Götalands Västerbottens Skellefteå 34% 10% 4% 8% 3% Örebro Örebro 35% 10% 4% 8% 3% Värmlands Karlstad 39% 9% 4% 8% 3% Västernorrlands Sundsvall 35% 10% 4% 9% 3% Södermanlands Oxelösund 48% 5% 4% 5% 2% Jönköpings Jönköping 35% 10% 4% 8% 3% Dalarna Borlänge 38% 8% 4% 7% 3% Stockholms Södertälje 38% 9% 4% 8% 3% Kalmar Oskarshamn 39% 8% 3% 7% 3% Stockholms Sigtuna 41% 7% 3% 8% 3% Örebro Karlskoga 41% 8% 3% 7% 3% Götalands Skövde 37% 8% 3% 8% 3% Norrbottens Luleå 37% 8% 3% 7% 3% Västerbottens Umeå 38% 8% 3% 6% 2% Götalands Trollhättan 41% 6% 3% 6% 3% Götalands Mölndal 31% 10% 3% 9% 3% Stockholms Solna 39% 6% 2% 9% 4% 35