FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2000 Utgiven i Helsingfors den 27 december 2000 Nr 1144 1152 INNEHÅLL Nr Sidan 1144 Lag om ändring av lagen om statsandelar till kommunerna... 3065 1145 Lag om ändring av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården... 3067 1146 Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet... 3069 1147 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete... 3072 1148 Statsrådets förordning om ädelmetallarbeten... 3073 1149 Statsrådets förordning om upphävande av förordningen om ädelmetallarbeten... 3077 1150 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om beaktande av arbetstagares pensionsavgift och löntagares arbetslöshetsförsäkringsavgift i fråga om dagpenning enligt sjukförsäkringssystemet och rehabiliteringspenning enligt lagen om rehabiliteringspenning... 3078 1151 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om beaktande av arbetstagares pensionsavgift och löntagares arbetslöshetsförsäkringsavgift i fråga om dagpenningar som utbetalas med stöd av lagen om olycksfallsförsäkring... 3079 1152 Social- och hälsovårdsministeriets beslut om beaktande av arbetstagares pensionsavgift och löntagares arbetslöshetsförsäkringsavgift i fråga om dagpenningar som utbetalas med stöd av lagen om utkomstskydd för arbetslösa... 3080 Nr 1144 Lag om ändring av lagen om statsandelar till kommunerna Given i Helsingfors den 21 december 2000 I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen den 20 december 1996 om statsandelar till kommunerna (1147/1996) 30 och fogas till lagen nya 22 a och 32 som följer: 7kap. Särskilda stadganden 22a Bestämmande av statsandelarna vid vissa ändringar i kommunindelningen När en kommun slås samman med två eller flera kommuner beräknas i fråga om den kommun som upplöses statsandelarna och utjämningen av statsandelarna för de nya eller utvidgade kommunerna på basis av de uppgifter för den kommun som upplöses vilka ligger till grund för bestämmandet av statsandelarna det år som ändringen i kommunindelningen träder i kraft. För det år ändringen av kommunindelningen träder i kraft delas de statsandelar som avses i 1 mom. mellan de nya eller utvidgade kommunerna i samma proportion som antalet invånare i den kommun som upplöses fördelar sig mellan de övriga kommuner som ändringen i kommunindelningen gäller. Inom undervisnings- och kulturverksamhe- RP 138/2000 FvUB 20/2000 RSv 210/2000 162 2000 400301

3066 Nr 1144 ten beviljas den på det kalkylerade antalet studerande, undervisningstimmar och årsverken baserade statsandelen de kommuner som vid ändring av kommunindelningen åläggs att ordna tjänsterna i fråga. Som grund för invånarantalet i områdena i kommunen betraktas de i befolkningsdatalagen avsedda befolkningsuppgifterna i slutet av oktober under fastställelseåret. Vad som bestäms i denna paragraf tillämpas det år ändringen av kommunindelningen träder i kraft på alla statsandelar samt det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft och året därpå på utjämningen av skatteinkomsterna och på grunderna för statsandelarna för anläggningskostnader. 30 Finansieringsunderstöd 2001 Utöver vad som bestäms i 13 beaktas vid beviljandet av finansieringsunderstöd för 2001 även de särskilda ekonomiska svårigheter som verkställigheten av denna lag åsamkar kommunerna. 32 Justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna 2000 Utan hinder av 3 4 punkten justeras kostnadsfördelningen 2000 så att i statsandelarna för 2001 inräknas hälften och i statsandelarna för 2002 och 2003 för vartdera året en fjärdedel av det totala beloppet av justeringen av kostnadsfördelningen så som bestäms i lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården, lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet samt i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998). Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. De åtgärder för fastställandet av statsandelarna för 2001 som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. Helsingfors den 21 december 2000 Republikens President TARJA HALONEN Region- och kommunminister Martti Korhonen

3067 Nr 1145 Lag om ändring av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården Given i Helsingfors den 21 december 2000 I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen den 3 augusti 1992 om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) 32, sådan den lyder i lag 1150/1996, samt fogas till lagen nya 16 b och 45 b som följer: 16b Bestämmande av vissa koefficienter och beaktande av antalet arbetslösa vid ändring i kommunindelningen I samband med ändring i kommunindelningen enligt 22 a lagen om statsandelar till kommunerna tillämpas vid beräkningen av statsandelarna för det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft de koefficienter som avses i 13 15 i denna lag och som baserar sig på kommunindelningen året innan. När statsandelarna för senare år beräknas används uppgifterna för de nya eller utvidgade kommunerna vid beräkningen av koefficienterna. De i 12 2 mom. avsedda kostnader som beräknas på basis av antalet arbetslösa i kommunen fördelas vid beräkningen av statsandelen för året efter det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft mellan de nya eller utvidgade kommunerna i en proportion som motsvarar ändringarna per invånare under det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft. 32 Tillämpningen av vissa bestämmelser i statsandelslagen På fastställande av resurser och betalningen av statsandel tillämpas dessutom följande bestämmelser i statsandelslagen: 1) bestämmelserna i 14 om förhandlingsförfarande, 2) bestämmelserna i 16 om beviljande av statsandel och finansieringsunderstöd samt om fastställande av den på skatteinkomst baserade utjämningen av statsandelarna, 3) bestämmelserna i 17 om utbetalning, 4) bestämmelserna i 18 om betalning av utebliven förmån, 5) bestämmelserna i 19 om återbetalning av grundlös förmån, RP 138/2000 FvUB 20/2000 RSv 210/2000

3068 Nr 1145 6) bestämmelserna i 20 om upphörande av betalningsskyldighet, 7) bestämmelserna i 22 a om bestämmande av statsandelarna vid vissa ändringar i kommunindelningen. 45b Justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna 2000 Utan hinder av 18 3 mom. justeras kostnadsfördelningen 2000 så att i statsandelarna för 2001 inräknas hälften och i statsandelarna för 2002 och 2003 för vartdera året en fjärdedel av beloppet av justeringen av kostnadsfördelningen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. De åtgärder för fastställandet av statsandelarna för 2001 som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. Helsingfors den 21 december 2000 Republikens President TARJA HALONEN Region- och kommunminister Martti Korhonen

3069 Nr 1146 Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Given i Helsingfors den 21 december 2000 I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen den 21 augusti 1998 om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998) 12, ändras 8 3 punkten, 9 2mom. 3 punkten, 45 1 mom., 46 3 och 5 mom., 57 1 mom. 3 punkten samt 65 och 68, samt fogas till 57 1 mom. en ny 3 a-punkt som följer: 8 Grunden för statsandelen till kommunen Grunden för statsandelen till kommunen fås genom sammanräkning av 3) produkten av antalet studerande i av kommunen ordnad grundläggande yrkesutbildning samt de priser per enhet per studerande som beräknats särskilt för utbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning och annan grundläggande yrkesutbildning, 9 Kommunens finansieringsandel av driftskostnader som gäller undervisningsverksamhet och bibliotek Vid beräkning av kommunens finansieringsandel sammanräknas alla de statsandelsgrunder till kommunerna som avses i 8 1 4 och 6 punkten och till det på så sätt erhållna beloppet adderas 3) på grund av kostnader som föranleds av anläggningsprojekt, tio procent av det belopp som fås när produkterna av antalet studerande i yrkeshögskolor och i annan grundläggande yrkesutbildning än i läroavtalsutbildning samt de i enlighet med 16 fastställda genomsnittliga beloppen av priserna per enhet för yrkeshögskolor och grundläggande yrkesutbildning minskas med statsandelsgrunderna uträknade med stöd av de i 19 5 mom. och 20 5 mom. avsedda årshyror som fastställts för utbildningsanordnarna som grund för beräkning av statsandelen. 45 Beviljande och justering av finansiering Statsbidragsmyndigheten beviljar utan ansökan kommunen eller någon annan anordnare av verksamhet enligt någon av de RP 138/2000 FvUB 20/2000 RSv 210/2000

3070 Nr 1146 lagar som nämns i1 denstatsandel som avses i 6 och 13 15 samt den finansiering för driftskostnader som avses i 7och 11 så som bestäms i 16 2 mom. lagen om statsandelar till kommunerna. 46 Utbetalning av finansiering för driftskostnader Till den finansiering som betalas till anordnare av yrkesutbildning adderas på basis av kostnader för anläggningsprojekt ett belopp som är 43 procent av det belopp som fås när produkten av utbildningsanordnarens studerandeantal och det genomsnittliga belopp för priserna per enhet som fastställts för yrkesutbildning i enlighet med 16 dividerat med tio minskas med de statsandelsgrunder som beräknats på basis av de årshyror som fastställts för utbildningsanordnaren med stöd av 19 5 mom. som grund för beräkning av statsandelen. Härvid beaktas dock inte antalet studerande i yrkesutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning. Det belopp som skall adderas till finansieringen till huvudmannen för en yrkeshögskola beräknas på motsvarande sätt på basis av antalet studerande, det genomsnittliga belopp för priserna per enhet som fastställts för yrkeshögskolorna i enlighet med 16 och den årshyra som fastställts för yrkeshögskolan med stöd av 20 5 mom. som grund för beräkning av statsandelen. Om den statsandelsgrund för kommunen om vilken bestäms i 8 och till vilken adderats det belopp enligt 3 mom. som beräknats på basis av kostnader för anläggningsprojekt, den finansiering som beviljas kommunen enligt 11 2 och 3 mom., den statsandel som beviljas kommunen enligt 13 15 och de belopp som skall betalas till kommunen enligt 4 mom., är mindre än de belopp som beräknats enligt 9 och 10, skall kommunen betala skillnaden till staten i två poster, den första posten före utgången av juli under finansåret och den andra posten före utgången av februari det år som följer efter finansåret. 57 Tillämpning av vissa bestämmelser i lagen om statsandelar till kommunerna På finansiering som avses i denna lag skall dessutom tillämpas följande bestämmelser i lagen om statsandelar till kommunerna: 3) 20 om när betalningsskyldigheten förfaller, 3 a) 22 a om bestämmande av statsandelarna vid vissa ändringar i kommunindelningen, samt 65 De genomsnittliga beloppen för priserna per enhet och priserna per enhet 2001 och 2002 De genomsnittliga belopp för priserna per enhet som avses i 16 samt de priser per enhet som avses i 17 20, 21 2 mom. och 24 beräknas för 2001 och 2002 så som bestäms i denna paragraf. De genomsnittliga beloppen för priserna per enhet och priserna per enhet för 2001 beräknas på basis av de faktiska totalkostnaderna för 1999 så att de statsandelsgrunder som beräknas på basis av priserna per enhet för 2001 och antalet elever, studerande, undervisningstimmar och invånare 1999, sammanlagt motsvarar de sammanräknade kalkylerade statsandelsgrunder för 2000 som beräknats enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998) på basis av samma antal elever, studerande, undervisningstimmar och invånare för 2000 för de funktioner som avses i de lagrum som nämns i 1 mom., justerade med ändringen i kostnadsnivån och höjda med fem procent. Vid beräkning av priserna per enhet för 2002 höjs de genomsnittliga beloppen för priserna per enhet för 2001, vilka justerats med ändringen i kostnadsnivån, med tre procent. Utan hinder av 17och 18 skall när priserna per enhet för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning för 2001 beräknas till de totala kostnaderna för 1999 samt antalet elever och studerande under 1999 inte

Nr 1146 3071 hänföras kostnaderna för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning vid universitetens övningsskolor och inte heller de elever och studerande som deltagit i nämnda utbildning. 68 statsandelen för museernas driftskostnader är 200 200 mark per kalkylerat årsverke 2001. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. Priset per enhet för museer 2001 Det pris per enhet som läggs till grund för Helsingfors den 21 december 2000 Republikens President TARJA HALONEN Region- och kommunminister Martti Korhonen

3072 Nr 1147 L ag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Given i Helsingfors den 21 december 2000 I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen den 21 augusti 1998 om fritt bildningsarbete (632/1998) 11 1 och 9 mom. samt 12 och 30 som följer: 11 Pris per enhet Vederbörande ministerium bestämmer priserna per enhet per studerandevecka, studerandedygn, studerandedag, undervisningstimme och studiecirkeltimme för det följande året. Priserna per enhet bestäms enligt den beräknade kostnadsnivån för finansåret. Under andra år än de som avses i 2 5 mom. bestäms priset per enhet så att det är lika med priset per enhet för det föregående året. 12 Förändringen i kostnadsnivån samt i verksamhetens omfattning och art Vid beräkningen av priserna per enhet beaktas förändringen i kostnadsnivån samt i verksamhetens omfattning och art med iakttagande i tillämpliga delar av 3 1 och 2 punkten samt 4 lagen om statsandelar till kommunerna (1147/1996). Om kostnadsnivån har förändrats väsentligt jämfört med den nivå på basis av vilken driftskostnadernas pris per enhet har bestämts, kan vederbörande ministerium beakta detta vid bestämmandet av priset per enhet för det följande året. 30 Priserna per enhet för medborgarinstitut och idrottsutbildningscentrer 2001 och 2002 Om fastställandet av priserna per enhet för 2001 och 2002 vid medborgarinstituten gäller i tillämpliga delar 65 lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998). Priserna per enhet för riksomfattande idrottsutbildningscentrer för 2001 beräknas så att det för 2000 bestämda priset per enhet, justerat med förändringen i kostnadsnivån, höjs med fem procent. För 2002 beräknas priserna per enhet så att det för 2001 bestämda priset per enhet, justerat med förändringen i kostnadsnivån, höjs med tre procent. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. Helsingfors den 21 december 2000 Republikens President TARJA HALONEN RP 138/2000 FvUB 20/2000 RSv 210/2000 Region- och kommunminister Martti Korhonen

3073 Nr 1148 Statsrådets förordning om ädelmetallarbeten Given i Helsingfors den 14 december 2000 I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från handels- och industriministeriet, föreskrivs med stöd av lagen den 1 december 2000 om ädelmetallarbeten (1029/2000): 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Avgränsning av tillämpningsområdet Lagen om ädelmetallarbeten och denna förordning tillämpas inte på 1) lagligt mynt och samlarmynt, 2) råmaterial och investeringsguld, 3) föremål från vilkas tillverkning bevisligen har förflutit över 50 år. 2 kap. Förening av ädelmetaller, metaller och andra ämnen 2 Förening av material Används i ett ädelmetallarbete delar som har tillverkats av metall eller annat material, skall med en bestående märkning visas vilka delar som inte är av ädelmetall som skall stämplas. Kan en märkning av tekniska skäl inte användas, skall övriga delar klart skilja sig från ädelmetallen som skall stämplas i arbetet och kunna ses. Ädelmetall som underskrider den halt som skall stämplas, metall eller annat material får inte användas för förstärkning eller fyllning av ett ädelmetallarbete och inte heller för ökning av dess vikt. I matbestick får skaften fyllas med ickemetalliska ämnen, förutsatt att dessa inte används i större mängd än vad som är nödvändigt för att fästa skaften. 3 Lödning De lod som används skall innehålla samma finhalt och ädelmetall som själva arbetet med följande undantag: 1) i guldarbeten med en guldhalt på över 750 skall loden ha en guldhalt på minst 750 tusendelar, 2) silverhalten i lod för silverarbeten skall vara minst 550 tusendelar, 3) platinahalten i lod för platinaarbeten skall vara minst 800 tusendelar. Ett lod med lägre finhalt än den som avses i 1 mom. får användas endast i en sådan mängd som är nödvändig för lödning och det Anmält enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG, ändr. 98/48/EG 2 400301/162

3074 Nr 1148 får inte användas för förstärkning eller fyllning av ett ädelmetallarbete och inte heller för ökning av dess vikt. 4 Ytmaterial Finhaltsstämpeln i ett ädelmetallarbete som har försetts med ytmaterial uttrycker ädelmetallhalten i arbetet. Delar som har tillverkats av metall eller av ett annat material och försetts med ädelmetall som ytmaterial får inte användas i ett ädelmetallarbete. 3 kap. Stämplar 5 Kontrollorganets kontrollstämpel Kontrollorganets kontrollstämpel visar det kontrollorgan som har certifierat att ädelmetallarbetet stämmer överens med kraven. Kontrollstämpeln slås alltid på arbetet. Kontrollstämpeln består av en krona på en hjärtformad botten med en vågfigur. I stämpeln kan dessutom finnas en symbol som identifierar kontrollorganet. Tillsynsmyndigheten godkänner kontrollstämpeln på ansökan. 6 Namnstämpel Namnstämpeln visar den verksamhetsutövare som ansvarar för att ett ädelmetallarbete stämmer överens med kraven. Namnstämpeln skall bestå av en versal eller en kombination av versaler. Tillsynsmyndigheten godkänner namnstämpeln på ansökan. Till ansökan skall fogas ett utdrag ur handelsregistret eller motsvarande uppgifter som har certifierats. Tillsynsmyndigheten för register över de namnstämplar myndigheten har godkänt. Innehavaren av en namnstämpel skall skriftligen anmäla till tillsynsmyndigheten om väsentliga ändringar i de lämnade uppgifterna och bekräfta rekistreringen med treårs mellanrum. 7 Finhaltsstämpel Finhaltsstämpeln visar med siffror den andel av fin ädelmetall som en ädelmetalllegering innehåller, uttryckt i tusendelar av legeringens massa. 8 Årsstämpel Årsstämpeln visar arbetets tillverkningsår och bildas av bokstäverna A, B, C, D, E, F, G, H, I, K, L, M, N, O, P, Q, R, S, T, U, V, X, Y eller Z, som följs av en siffra eller ett tal. Bokstäverna används i ordningsföljd, en för varje år, och siffran efter bokstaven visar hur mångte gången bokstavsserien används. Årsstämpeln A visar år 1810 och Y8 år 2000. 9 Ortsstämpel Ortsstämpeln visar ett ädelmetallarbetes tillverkningsort. Ortsstämpelns botten har formen av en sköld. Tillsynsmyndigheten godkänner ortsstämpeln på ansökan av kommunen. 10 Övriga stämplar I ett ädelmetallarbete eller i en produkt som har tillverkats av ett annat material får inte finns andra stämplar som i så hög grad liknar de stämplar som avses i detta kapitel att de kan vilseleda konsumenten. I ett arbete får dock finnas stämplar som används i en annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Nr 1148 3075 4 kap. Finhalter som skall stämplas 11 Finhaltsstämplar De tal som visar tillåtna finhalter i en finhaltsstämpel är för guldarbete 375, 585, 750, 916 och 999, för silverarbete 800, 830, 925 och 999 samt för platinaarbete 850, 900, 950 och 999. Andra tal får inte användas i en finhaltsstämpel. 12 Formerna för finhaltsstämplarnas botten I ett ädelmetallarbete skall finhaltsstämpeln för guld stå på oval och finhaltsstämpeln för silver på rektangulär botten samt finhaltsstämpeln för platina på botten som har formen av en på sin spets vilande romb i liggande ställning. 13 Bestämmande av finhalten Med beaktande av inexaktheten och osäkerheten i den metod som används för bestämmande av ett ädelmetallarbetes finhalt, får dess avvikelse nedåt vara högst fem tusendelar av massan. 5 kap. Stämpling av arbeten 14 Befrielse från stämpling I fråga om guld- och platinaarbeten vilkas massa är under ett gram samt silverarbeten vilkas massa är under 10 gram krävs inte namn- och finhaltsstämpel. Om arbetena stämplas, skall i dem finnas åtminstone både namn- och finhaltsstämpel. 15 Kontroll och stämpling Den som svarar för att ett ädelmetallarbete stämmer överens med kraven kan hos kontrollorganet låta kontrollera ett ädelmetallarbete som har försetts med namn- och finhaltsstämplar. Efter att vid en kontroll ha konstaterat att ädelmetallarbetet stämmer överens med kraven, certifierar kontrollorganet arbetet genom att slå kontrollstämpel på det. Om ett arbete är sådant att det skadas eller dess värde sjunker om kontrollstämpel slås på det, har kontrollorganet rätt att ge ett skriftligt intyg över att kraven uppfylls. Ett ädelmetallarbete kan vidare förses med en gemensam kontrollstämpel, varom bestämts i konventionen om kontroll och märkning av ädelmetallarbeten (FördrS 17/1975), förutsatt att arbetet uppfyller villkoren i den nämnda konventionen. 6 kap. Kontrollorganskraven 16 Krav som gäller kontrollorganen Ett kontrollorgan skall uppfylla följande krav: 1) organet, dess direktör och personal är oberoende av alla sådana aktörer, grupperingar och personer som har direkt eller indirekt intresse i saken, 2) organets personal har god teknisk och yrkesmässig utbildning samt tillräckligt omfattande erfarenhet av uppgifter som ger förtrogenhet med verksamheten, 3) organet använder ett opartiskt bedömt och övervakat system för att säkerställa att ädelmetallarbetena stämmer överens med kraven, samt ändamålsenliga anvisningar för verksamheten och uppföljningen av den. 17 Ansökan om godkännande av kontrollorgan Ansökan om godkännande av ett kontrollorgan skall sändas till tillsynsmyndigheten.

3076 Nr 1148 Till ansökan skall bifogas handlingar som visar att de krav som ställs i 16 uppfylls och i vilka ingår ett intyg eller utlåtande som mätteknikcentralen eller en motsvarande organisation har utfärdat eller ett intyg eller utlåtande av annat slag som tillsynsmyndigheten anser utgöra en tillräcklig dokumentering av att de ovan nämnda kraven har uppfyllts. 18 Godkännande av kontrollorgan Efter att ha säkerställt att de gällande kraven blir uppfyllda godkänner tillsynsmyndigheten organet som ett sådant kontrollorgan som avses i denna förordning. 19 Kontrollorganets skyldigheter Om ett kontrollorgan använder utomstående provnings- och kontrolltjänster och andra tjänster, skall organet se till att den som producerar den utomstående tjänsten uppfyller de krav som i 16 ställs på kontrollorganet. Kontrollorganet skall årligen ge tillsynsmyndigheten en berättelse över sin verksamhet. 7kap. Ikraftträdande Ikraftträdelsebestämmelse 20 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2001. Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. De godkännanden och beslut av tillsynsmyndigheten som har getts innan förordningen träder i kraft förblir som sådana i kraft. Helsingfors den 14 december 2000 Handels- och industriminister Sinikka Mönkäre Överinspektör Veli Viitala

3077 Nr 1149 Statsrådets förordning om upphävande av förordningen om ädelmetallarbeten Given i Helsingfors den 14 december 2000 I enlighet med statsrådets beslut, fattatat på föredragning från handels- och industriministeriet, föreskrivs: 1 Genom denna förordning upphävs förordningen den 28 april 1977 om ädelmetallarbeten (292/1977). 2 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2001. Helsingfors den 14 december 2000 Handels- och industriminister Sinikka Mönkäre Överinspektör Veli Viitala

3078 Nr 1150 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om beaktande av arbetstagares pensionsavgift och löntagares arbetslöshetsförsäkringsavgift i fråga om dagpenning enligt sjukförsäkringssystemet och rehabiliteringspenning enligt lagen om rehabiliteringspenning Given i Helsingfors den 20 december 2000 Social- och hälsovårdsministeriet har med stöd av 2 lagen den 15 december 2000 om beaktande av arbetstagares pensionsavgift och löntagares arbetslöshetsförsäkringsavgift i fråga om vissa dagpenningar (1077/2000) beslutat: 1 Från sådana vid beskattningen konstaterade i arbets- och tjänsteförhållanden erhållna arbetsinkomster som avses i 16 sjukförsäkringslagen (364/1963) och 8 sjukförsäkringsförordningen (473/1963) eller sådana i arbets- och tjänsteförhållanden erhållna arbetsinkomster som har utretts i enlighet med 10 sjukförsäkringsförordningen skall avdras fem procent. Vad som bestäms i 1 mom. om avdrag från de arbetsinkomster som ligger till grund för dagpenning enligt sjukförsäkringslagen tillämpas på motsvarande sätt på de arbetsinkomster som ligger till grund för den rehabiliteringspenning som fastställts enligt 14 lagen om rehabiliteringspenning (611/1991). 2 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2001. Helsingfors den 20 december 2000 Social- och hälsovårdsminister Maija Perho Regeringssekreterare Lauri Pelkonen

3079 Nr 1151 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om beaktande av arbetstagares pensionsavgift och löntagares arbetslöshetsförsäkringsavgift i fråga om dagpenningar som utbetalas med stöd av lagen om olycksfallsförsäkring Given i Helsingfors den 20 december 2000 Social- och hälsovårdsministeriet har med stöd av 2 lagen den 15 december 2000 om beaktande av arbetstagares pensionsavgift och löntagares arbetslöshetsförsäkringsavgift i fråga om vissa dagpenningar (1077/2000) beslutat: 1 Utan hinder av bestämmelserna i lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948) sänks det belopp av årsarbetsförtjänsten som ligger till grund för dagpenningen för 2001 med fem procent, dock inte i det fall då ersättning betalas till arbetsgivaren. Samma förfarande gäller när grunden för dagpenningen är inkomsterna för fyra veckor som uträknas enligt 16 a lagen om olycksfallsförsäkring. 2 Om den arbetsförtjänst som avses i 1 fastställs på grundval av företagarinkomster, genomförs dock inte den sänkning som avses i1. 3 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2001. Helsingfors den 20 december 2000 Social- och hälsovårdsminister Maija Perho Regeringssekreterare Lauri Pelkonen

3080 FÖRFS/ELEKTRONISK VERSION Nr 1152 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om beaktande av arbetstagares pensionsavgift och löntagares arbetslöshetsförsäkringsavgift i fråga om dagpenningar som utbetalas med stöd av lagen om utkomstskydd för arbetslösa Given i Helsingfors den 20 december 2000 Social- och hälsovårdsministeriet har med stöd av 2 lagen den 15 december 2000 om beaktande av arbetstagares pensionsavgift och löntagares arbetslöshetsförsäkringsavgift i fråga om vissa dagpenningar (1077/2000) beslutat: 1 Utan hinder av bestämmelserna i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (602/1984) och förordningen om fastställande av lön som läggs till grund för dagpenning avvägd enligt förtjänsten (1227/1996) sänks beloppet av arbetsinkomstens del med fem procent, om den i 23 lagen om utkomstskydd för arbetslösa avsedda lön som ligger till grund för arbetslöshetsdagpenningen fastställs efter den 1 januari 2001. 2 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2001. Helsingfors den 20 december 2000 Social- och hälsovårdsminister Maija Perho Regeringssekreterare Lauri Pelkonen Nr 1144 1152, 2 ark OY EDITA AB, HELSINGFORS 2000 HUVUDREDAKTÖR JARI LINHALA ISSN 1456-9663