Från söder till norr Tyskt och svenskt i kyrkan 829 2000

Från söder till norr Tyskt och svenskt i kyrkan 829 2000 Björn Ryman Utgiven av Svenska kyrkans enhet för forskning och kultur Uppsala 2006

Från söder till norr Tyskt och svenskt i kyrkan 829 2000 Björn Ryman Svenska kyrkans enhet för forskning och kultur www.svenskakyrkan.se/forskning

Innehåll Förord... 5 Medeltiden... 7 Hansestäderna... 9 Reformationen... 9 Martin Luther blir svensk och Gustav II Adolf tysk... 12 Pietismen... 15 Preussen och tysk nationalism... 18 Våldets århundrade... 21 Hitlertiden... 22 Förbundsrepubliken och DDR... 28 Karta över kyrkor i Tyskland... 33 Avtal mellan Svenska kyrkan och Evangliska kyrkan i Tyskland... 34

Förord Kyrkosekreterare Carl Axel Aurelius bad mig 2003 att författa en skrift, som beskrev de historiska förbindelserna mellan de tyska och svenska kyrkorna. Den skulle vara skriven för sådana församlingar som redan hade eller önskade uppta vänskapsförbindelser med församlingar i Tyskland. Den 12 juni 2003 undertecknades ett dokument i Uppsala domkyrka i samband med en gudstjänst, där ärkebiskop KG Hammar predikade på tyska och även liturgin var på tyska. Evangelische Kirche in Deutschland (EKD) företräddes av Ratsvorsitzender Manfred Kock och Bischof Rolf Koppe. Kyrkomötet bekräftade hösten 2003 detta avtal mellan Svenska kyrkan och EKD. Det sades då också i protokollet, att denna skrift skulle ges ut separat. Detta manus har i ett par år funnits tillgängligt på webbsidan för Svenska kyrkans enhet för forskning: http://www.svenskakyrkan.se/forskning/. I och med denna publikation finns det nu också tillgängligt i bokform. Som historiker är jag alltid intresserad av att se de stora linjerna och hur de konkret gestaltar sig i samhälle och kyrka. Inom min nuvarande tjänst har jag specialiserat mig på den kyrkliga samtidshistorien. Det enda i denna skrift, som är egen forskning, gäller de spännande förhållandena under andra världskriget och kontakterna mellan tysk och svensk motståndsrörelse. Delvis egen forskning utgör avsnittet om pietismen. I övrigt stödjer jag mig på vad andra skrivit. Denna skrift är populärvetenskaplig och driver en historisk linje. Jag tackar alla goda vänner som läst den och brustit ut i glada tillrop. Uppsala 2006-11-17 Björn Ryman Forskare vid Svenska kyrkans enhet för forskning och kultur 5

Nordens Apostel Ansgar anlände till Birka 829. Han var utsänd av stiftet i Hamburg. Förmodligen seglade han från Hedeby i Schleswig, som var en handelsstad liknande Birka. Det är ovedersägligt att flera impulser till kristen tro och till att en nationalkyrka växte fram i det som skulle bli ett svenskt rike, kom söderifrån. I det här fallet från det tyska riket. Det är den tråden vi skall följa i denna skrift. Vi skall vända på de stenar i vårt kollektiva minne, där ofta självklara fakta gått förlorade i vårt medvetande, helt enkelt därför att de blivit en del av vår egen identitet. Vi börjar med Ansgar och följer utvecklingen till vår egen tid. En sådan här kort historik kan bli ytlig och utelämna obehagligheter. Den kan också förlora sig i detaljernas snår. Syftet är att betona den långvariga och varaktiga förbindelsen, det ömsesidiga givandet och tagandet. Ett annat syfte är att belysa det självklara, som förklarar mycket av den teologi och den organisationsform Svenska kyrkan har. Vi tycker att det är självklart att ett traditionellt svenskt julfirande innebär att vi tar fram adventsljusstaken, hänger julstjärnan i fönstret och tar in och klär julgranen. Alla dessa tre svenska självklarheter var för drygt hundra år sedan nymodigheter som importerades från Tyskland. Vad är svenskt och vad är tyskt i Svenska kyrkan? Var och en kan fundera efter att ha läst denna skrift eller de åtta banden av Sveriges kyrkohistoria. Egentligen är det fråga om evangeliernas berättelse om Jesus och hur den har gestaltats. I Romarriket färgades berättelsen av medelhavsländernas kultur och gav upphov till den romersk-katolska kyrkan. Den germaniserades på sin vandring norrut, när Ansgar nådde Danmark och Sverige. Länderna runt Östersjön fick en likartad utveckling då de organiserade sina kyrkor. Reformationens tanke var ju att närma sig kärnan i evangeliet om Jesus Kristus och reformera den yttre strukturen så att kyrkan gjorde evangeliet rättvisa. Därför kallas kyrkorna än i dag för evangeliska. I en svenskkyrklig församling föreskrivs den grundläggande uppgiften vara att fira gudstjänst, bedriva undervisning, utöva diakoni och mission. Så har det varit genom historien med olika betoning av de skilda uppgifterna. I det följande får vi erfara hur dessa fyra moment i huvuduppgiften följts åt under historiens gång. Under vissa perioder har sättet att bedriva undervisning mottagit impulser söderifrån. Teologin stöptes ofta i samma form som den vid tyska universitet. Sättet att fira gudstjänst har i den svenska kyrkan många influenser. Från Tyskland har särskilt den gemensamma psalmsången blivit en gåva. Speciellt under reformations- och stormaktstiden översattes många av reformatorernas nya psalmer till svenska. De tyska koralböckerna och orgelbyggandet importerades till Sverige, särskilt under 1600-talet. Förmodligen har den tyska kyrkliga traditionen satt sina djupaste spår i de svenska församlingarna just genom psalmerna och melodierna. En snabbtitt i den svenska psalmboken ger vid handen att fortfarande, efter flera moderniseringar och utrensningar, kvarstår ovanligt många äldre tyska psalmer och koraler i. 1986 års psalmbok. För de breda folklagren har tysk. teologi och kyrkosyn sjungits in i medvetandet. Det är kanske inte de kyrkopolitiskt stora personligheterna och skeendena som påverkat folk mest, utan det som sjungits in gemensamt under århundraden. Områdena mission och diakoni fick under 1800- talet stor betydelse och svenskarna fann sina förebilder i tyska organisationer, inte minst inom diakonin. Efter andra världskriget har svensk kultur och svenskt samhällsliv framför allt influerats från de anglosaxiska länderna. Det amerikanska inflytandet har blivit oerhört, inte minst genom media. Samtidigt har den europeiska integrationen genom politiska beslut gått framåt med stormsteg. För svensk del har detta inneburit ett yrvaket uppvaknande att närma sig den del av Europa, som vi under en 40-årsperiod passivt vänt oss ifrån. Det central-europeiska och det tyska var inte särskilt intressant från 1950-talet och framåt. Vid millennieskiftet är läget helt annorlunda. Inom teologi och kultur har det rått ett vakuum under en 40-årsperiod. Nu arbetar många med att fylla detta vakuum, ibland under total anglosaxisk dominans i mediebruset. Denna skrift är framtagen för att befästa det avtal som tecknats mellan Svenska kyrkan och Evangelische Kirche in Deutschland den 12 juni 2003. Den vill bredda kunskaperna om de tysk-svenska kyrkliga förbindelserna. Den vill framför allt bidra till förståelse varför våra kyrkliga strukturer och teologiska tankemönster blivit vad de är i dag, hela tiden under ömsesidigt utbyte, i goda och onda.tider, i fredstider och i krigstider. Medeltiden Romarriket hade sin gräns limes längs floderna Rhen och Donau. Bortom dem bodde de vilda germanerna, uppdelade i olika stammar. Då den västliga delen av romarriket kristnades alltmer och då kejsar Konstantin 323 beslöt att kristendomen skulle vara rikets religion, fick detta de mest oväntade konsekvenser för historiens förlopp. Visserligen omfattade bara en mindre del av invånarna i romarriket den kristna tron, men det faktum att kejsaren gjorde religionsfrågan till en statlig angelägenhet blev avgörande för hur kyrkan organiserade sig framöver. 7

Det alltmer försvagade romerska imperiet lyckades aldrig pacificera germanerna i någon större omfattning. Kristnandet av germanerna skedde efter romarrikets fall, men de provinser som blev kristna knöts till den romerska traditionen. Såsom i alla möten måste den romerska läran och dess kanon påverkas av den kultur den mötte den germanska asatron och den germanska rätten. Längs limes anlades befästningar som blev förnäma stiftsstäder: Cologna vid Rhen blev Köln, Argententorate blev. Strasbourg, Augustana vid Donau blev Augsburg osv. Den germanska kyrkoprovinsen expanderade. härifrån mot öster och norr. Det missionerande elementet fanns hela tiden där, ibland kopplat till den. politiska elitens erövrarplaner. Områdena öster om. Elbe, som skulle kristnas, kallades för -mark, exempelvis Ostmark. Landet norröver kallades Danmark. År 800 är ett märkesår i denna historia, då Karl lät utropa sig till kejsare över das heilige römische Reich deutscher Nation. Skämtsamt har det sagts att det inte uppfyllde något av kriterierna i namnet: det var varken heligt, romerskt eller något rike, möjligen var det tyskt. Det kom att existera i nästan tusen år och påverkade politiken och kyrkornas förhållande till politiken under denna tid. Kröningen ägde rum i Rom och förhållandet mellan påve och kejsare skulle visa sig vara spänningsfullt under hela medeltiden. Karl den store gjorde Aachen till sin huvudstad, mitt i riket på gränsen till nuvarande Holland och Belgien. Den centralisering och den kulturspridning han skapade lyfts ofta fram, då europatanken i modern tid förs på tal. Här, menar man, finner vi ursprunget till Europas enande och just denna historiska mytbildning lyfts upp i dagens ljus. Det tyska rike som framträder i feodalismens tidsålder är splittrat på många prinsdömen och furstendömen. Denna decentralisering av makten och fragmentiseringen av riket är ett genomgående tema i tysk historia. Varje litet furstendöme har sin egen historia, sin egen kultur och sin form av kristendom. I många fall blev biskopar också furstar med borgar och små arméer. De viktigaste blev kurfurstar, som korade en ny kejsare. Precis som Sverige under medeltiden var det tyska riket en blandning av valrike och arvrike. Formellt valdes den tyske kejsaren av furstarna. Det tyska riket kom att föra flera ideologiska strider mot påven i Rom. Att ha en egen linje mot Rom blev en krigsförklaring från det tyska riket och ett genomgående drag i tysk historia. Norrut var det tyska riket missionerande och expansivt. Mot söder var det kamp i underläge, mot norr kamp i överläge. Ansgar växte upp i Karl den stores rike, född på den franska sidan, men munk på den tyska, lydande under stiftet Hamburg-Bremen. Det närmast liggande landet Schlesvig, Sönderjylland, blev det första missionsområdet. Vid Jelling finns två runstenar uppsatta av Harald Blåtand över Gorm som vilat i en av två stora gravhögar. Texten beskriver den danske kungens dop och övergången till kristendomen. Det är manifesterat genom den kyrka som byggdes inom detta tidigare hedniska område. Danmark med tillhörande Skånelandskap blev således kristnade ca hundra år före svearna i norr. Det skedde helt och hållet genom mission från Tyskland. Vi är mycket välunderrättade om Ansgar och hans stift Hamburg-Bremen tack vare två skrifter, som också finns tillgängliga på modern svenska. Rimberts krönika om Ansgar beskriver en helgonlik gestalt, som blev biskop och som såg det som. sin kallelse att vara missionsbiskop bland hednafolken norröver, på nuvarande Jylland och på Birka. Han uppsökte kungarna och deras hov. Vi vet i dag att det fanns kristna fångar på Birka, kanske tagna som slavar i österled. Andra hade stött på kristen tro vid sina färder till Miklagård, dvs inom den bysantinska riktningen. Ansgar gjorde två färder till Birka, trots att vikingar uppträtt som terrorister i hans eget stift. De hade plundrat och bränt Hamburg och flera andra handelsstäder vid Nordsjön. Den andra skriften, som delvis handlar om Ansgar, är skriven av Adam av Bremen. Den är en fyllig historik över Hamburgerstiftet och dess biskopar under två sekel. Det är den mest utförliga källskrift som föreligger om geografi, folkslag, kungabeskrivningar, kristen mission och kyrklig organisation i det område, som skulle bli Sverige. Den måste givetvis läsas med många källkritiska förbehåll, men utan denna skrift på latin, skriven av en lärd tysk i Hamburgerstiftets tjänst ca 1070, skulle vi vara mycket fattigare beträffande händelser och personer. Varje biskops ämbetsgärningar finns noggrant beskrivna. Det märks att Ansgar och andra är drivna av ett nit att sprida den kristna tron ända till jordens gräns. Världens ände troddes ligga strax bortom Birka. Utifrån Jesaja 49 travesterades Ansgars kallelse Och nu säger Herren dig detta,. Han som danade dig till sin tjänare från moderlivet:. Jag har satt dig till ett ljus för hednafolken,. Att du må vara dem till frälsning ända till jordens gräns.. Ty konungar skola se det, och furstar skola stå upp. Och tillbedja Herren din Gud och Israels Helige,. Ty Han skall förhärliga dig. Ansgar fick själv uppleva att konungar vid jordens gräns skulle tillbedja Herren. Han fick förmodligen också uppleva bakslagen, då denna mission 8

till kungen och handelsplatsen dog ut. En kyrka hade byggts på Birka av Hergeir och två kvinnor är kända som de första kristna, Frideborg och dottern Katla. Missionsuppdraget från Hamburg fick dock inte bestående effekt, då folket inte blev kristnat. Det fick bestående effekt för Hamburgerstiftet i och med att det blivit ett stift med Ansgar som biskop och Hamburg fick framöver politiskt stöd för sin missionsstrategi för hela Norden. Flera av Ansgars efterföljare skulle fortsätta detta verk och några skulle själva bli biskopar i Dalby utanför Lund, som blev ett stift i den nordiska kyrkoprovinsen. Liksom germanerna kristnades sent från romarriket, tillhörde nordborna de sista i Västeuropa att lämna sin religion för Vite Krist. Hamburgerstiftet spelade en central roll med missionerande biskopar. Det är i detta sammanhang viktigt att påpeka att det var människor med förståelse för de nordiska sedvänjorna som missionerade. Kristendomen nådde inte Sverige direkt från Rom utan genom tysk förmedling. Det är sant att många återvändande vikingar och handelsmän tog med sig den nya tron till Sverige från England eller österifrån, ibland tillsammans med munkar som Eskil, David och Sigfrid, men det är ovedersägligt att de första organiserade försöken gjordes av tyska missionärer, som var insatta i germanskt styrelseskick och rättsskipning: ty det är sed och skick hos dem, att varje offentligt ärende mer beror på folkets enstämmiga vilja än på konungens makt. Sveriges kristnande skedde mer i gemenskapens och kollektivets form än i individualistisk riktning. Då de första stiftsstäderna etableras i Skåne, inträffar det märkliga, att en engelsk biskop installeras i Lund och öster därom en tysk biskop i Dalby, som anses vara den äldsta bevarade stenkyrkan i Sverige. I och med att Lund segrar och blir ärkebiskopssäte för hela Norden 1103, avtar beroendet av det tyska riket. Norden utvecklar så småningom egna kyrkoprovinser för Norge Trondheim. 1153 och för Sverige Uppsala 1164. Till slutet av 1000-talet har det förekommit sex-sju biskopar från Hamburgerstiftet i Skåne och resten av Sverige. Den för eftervärlden mest kända andliga personlighet från denna tid är tyskan Hildegard von Bingen. Genom sin diktning och sång ville hon.gestalta den kristna tron. Hennes sånger fick en.renässans på 1900-talet. De uttrycker en levande tro och förtröstan i en tid, som strävade efter helheten i tillvaron och som förebådade katedralernas teologi. Hon var verksam inom många områden, t ex filosofi, medicin och matlagningskonst. Hansestäderna Östersjöhandeln drev fram starka kontakter mellan hansestäderna. I norra Tyskland gällde det.rostock, Stralsund och Lübeck, i Sverige gällde det främst Visby men också Söderköping och Stockholm. I Skåne hade de flesta hamnstäder förbindelser med Hansan, bl a Malmö och Ystad, men också Åhus. Än i dag finner vi spåren av dessa blomstrande kontakter i stadssilhuetterna och kyrkorna. Handelsstäderna dominerades av tyska handelsmän och borgare, som stiftade sina gillen. Tyskan blev handelsspråket för överklassen. Med tiden blev denna nordtyska dialekt så stark i Norden, att den påverkade det svenska språket. Fornnordiskans ordföljd, bäst bevarad i dagens isländska, började ersättas av den tyska. När tiden är inne för ett skriftspråk, som sprids via Gutenbergs uppfinning, boktryckarkonsten, påverkar detta svenskan på flera sätt. Frakturstilen blev den förhärskande till långt in på 1800-talet, ja i religiösa skrifter in på 1900-talet. Biblar och religiösa böcker skulle helst ha ett gammaldags utseende. Genom att reformationens ursprungsspråk var tyska, fick detta stora följder för det svenska språkets utformning, eftersom den första officiella bibelöversättningen följde Martin Luthers förebild. Innan vi kommer in på reformatorerna, kan vi konstatera att de etablerade handelsförbindelserna med de nordtyska städerna och en stor tysk befolkning i de svenska östersjöstäderna, hade ett avgörande inflytande på reformationens förlopp. Det var i städerna som reformationen snabbt slog igenom. Många präster därifrån hade varit studenter i Rostock och andra tyska universitet. Organisterna och orgelbyggarna hade också tysk utbildning. Framför allt var borgerskapet förberedda för de nya idéerna från Tyskland. Reformationen Reformationen skapade stora omvälvningar i både de tyska och svenska samhällena. Det är sällan som en idé får ett så snabbt och långtgående inflytande, kännbart ända till vår tid. Reformationen befäste det inflytande som teologer från Tyskland fick. Reformationens historia kan ses ur flera perspektiv. Det vanligaste är kanske det teologiska, där Martin Luthers brottning med sig själv och strävan att finna en nådig Gud, leder till egen frigörelse och visshet om Guds kraft till frälsning för var och en som tror. Återupptäckten av evangeliet ledde till brytning med hans egna klosterlöften och ganska snart med påven i Rom. Kejsaren kallade Luther till riksdagen i Worms, där han och andra reformatorer togs i rikets akt varigenom reformationen 9

kom att stå högst på den politiska dagordningen under hela 1500-talet. Det politiska perspektivet på reformationen dominerar kanske våra historieböcker, där kejsare och kungar drar nytta för egen del av reformationens frigörelse från påven. Så var fallet med Gustav Vasa i Sverige. Utan reformationens politiska konsekvenser skulle han aldrig ha fått makten på det sätt han tillskansade sig den. Ett annat perspektiv är ett beklagande av den europeiska enhetens upplösning under kejsare och påve. Då bortser man från att denna enhet aldrig existerade i realiteten under medeltiden. I stället rådde maktkamp mellan påve och kejsare under lång tid. De tyska kejsarna blandade sig i de italienska stadsstaternas affärer och kortvariga allianser bildades mellan olika furstar. Även korstågen mot det heliga landet bestod av sådana allianser, bl a när tyske kejsaren Fredrik Barbarossa ställde sig i spetsen. Det existerade aldrig någon europeisk enhetskultur. Det reformationen i Tyskland åstadkom, var att dra bort tyskarnas intresse från Italien. De teologiska och politiska aspekterna har betonats på olika sätt i eftervärldens historieskrivning. Även Martin Luther bidrog indirekt till detta genom att så starkt framhäva tvåregementsläran, dvs att fursten, politikerna, skall styra det världsliga regementet, och präster, biskopar, teologer skall hålla sig inom det andliga regementet. För Luther och hans samtid framstod denna tudelning som naturlig med tanke på att flera biskopar under den katolska tiden var både kurfurstar, som valde kejsare, och krigare i sina förskansade borgar. Enligt Martin Luther kunde inte en Herrens tjänare ha dessa uppgifter, som var anförtrodda prinsar och adelsmän på 1500-talet. Då tvåregementsläran ofta fått legitimera kyrkans tystnad i politiskt svåra ställningstaganden, är detta delvis en misstolkning av Luther. Han om någon hade stått upp mot sin tids politiskt mäktiga män, kejsare, påve och furstar, och i skrifter gått i polemik mot sin tids maktmissbruk och ekonomiska manipulerande. Han var själv en orädd samhällskritiker. Ändå har tvåregementsläran ända in i vår tid ofta åberopats som rättesnöre på området kyrka-politik. Martin Luther var en produkt av den senmedeltida fromhet, som i Tyskland var djup och stark i slutet av 1400-talet. Han var själv förtrogen med mystiken och några forskare menar att Martin Luther var en mystiker i sitt andakts- och böneliv. Den starka spänning han såg mellan sin tids fromhetsideal och den korruption han upplevde i den romerska kyrkliga institutionen genom politiskt maktmissbruk och ekonomisk utsugning, t ex genom avlatshandeln, ledde honom fram till offentliggörandet av de 95 teserna i Wittenberg. 31 oktober 1517 vilken är en helgdag i det evangeliska Tyskland. Teserna föll i god jord bland många tyskar, då man ville befria sig från den ekonomiska utsugningen från Roms sida. Flera av furstarna ville också frigöra sig från Roms politiska inflytande, vilket vi bäst känner genom Gustav Vasas agerande i Sverige. Martin Luther var ingen kyrkogrundare och ville inte heller bli det. Han var heller inte en skrivare av kyrkoordningar, fastän han också hade juridisk examen. Han ville främst avskaffa missbruken i sin tids kyrka och framhäva evangeliets frälsande kraft till varje människa. Predikan på det egna språket, där Guds ord fick uttydas på ett undervisande sätt, var främsta medlet härtill. Detta slog igenom mycket snabbt först i universitetsstäderna och i andra städer. Socialt var det borgerskapet i både tyska och svenska städer, som tog till sig reformationens idéer. De gjorde det dock huvudsakligen av religiösa skäl: tiden var genom kyrkofromheten och mystiken mogen för budskapet om rättfärdiggörelse genom tron. Människan var både syndare och rättfärdig. Det var inte genom de egna ansträngningarna man blev rättfärdig inför Gud, utan genom tron. Tron allena, skriften allena, nåden allena blev de nya tongångarna. Reformationen spred sig så snabbt i Tyskland och angränsande områden, att både teologiska och politiska medel måste till för att hejda den. Då de flesta utgick från att kyrkan var en, gällde det att finna en godtagbar lösning. Mest energi ägnade sig Philip Melanchthon åt att utarbeta en bekännelse som kunde accepteras av alla. Han presenterade den i Augsburg 1530 och den fick det latinska namnet Confessio Augustana, ett namn som fortfarande är en levande realitet. Denna bekännelseskrift, helt enkelt kallad Augustana, inkorporerades i den lutherska kyrkliga identiteten men den var tänkt som en gemensam bekännelsegrund för katoliker och protestanter. Vid 450-årsjubileet 1980 fördes intensiva diskussioner mellan katolska och lutherska teologer att för vår tid göra den till en gemensam grund att stå på. I dessa ekumeniska samtal var man också mån om att så långt det var möjligt att upphäva de förkastelsedomar och den bannlysning, som utfärdades i Tyskland på 1500-talet, då religionen splittrade landet och människorna. Splittringen i religionsfrågan blev i det tysk-.romerska riket så djup, att den ledde till krig mellan de furstar som var trogna kejsaren och påven och de furstar som anammade reformationens lära. Ett mycket komplicerat händelseförlopp kan lakoniskt uttryckas i slutresultatet: cujus regio, ejus religio. Det blev helt sonika så, att fursten i varje furstendöme eller delstat själv fick avgöra vilken bekännelse samtliga invånare där skulle ha. Det var den 10

tidens sätt att skapa förutsättningar för fred. I klartext innebar detta, att de områden i östra Tyskland, där reformationen uppstått, blev protestantiska. Detta gällde också norra Tyskland, där östersjöstäderna varit särskilt mottagliga. Stora delar av södra Tyskland, förutom Württemberg, förblev katolska liksom områdena västerut närmast Rhendalen. Däremot fanns ingen enhetlig praxis kring gudstjänstordningen och kyrkorummets användning. Ibland tilläts bildstormare rensa kyrkor på konstskatter, som ansågs vara avgudabilder. I de lutherska områdena bevarades dock många målningar, krucifix och altare. Däremot utrensades mycket som hörde till helgonkulten. Reformationen kommer mycket tidigt till Sverige från Wittenberg. Brödena Olaus och Laurentius Petri från Örebro i Stängnäs stift hade studerat i Wittenberg. Reformationen fick fäste i Strängnäs 1523. Dessförinnan är reformationen känd i Kalmar, Söderköping och i Stockholm. Den hade då också satt avtryck i Malmö. Reformationens händelseförlopp är bäst skildrat av Åke Andrén i Sveriges kyrkohistoria 3. Samspelet gentemot utvecklingen i Tyskland är påfallande. Ändå får reformationen i Sverige en tydlig svensk prägel. Det beror främst på Gustav Vasas personliga intresse. Han engagerar Olaus Petri som sekreterare i Stockholm, vilket blir den snöboll, som startar en lavin i landet. Hans främsta finansiärer är borgerskapet i Lübeck, hans första hustru och drottning kommer från Tyskland, hans främsta rådgivare blir Georg Norrman, som försöker införa nya arbetsordningar efter tysk förebild, bl a superintendenter. Hela reformationshistorien står i intim växelverkan med Tyskland. Ändå måste vi konstatera att resultatet av reformationen såg ganska annorlunda ut för Svenska kyrkan jämfört med de evangeliska landskyrkorna i Tyskland. Liturgin i de svenska gudstjänsterna behöll mera av sin medeltida form än vad som blev fallet i Tyskland. Under hela 1500-talet utkämpades en kamp om liturgin, som bl a Johan III lade stor vikt vid. Gift med Katarina Jagellonica och med deras son Sigismund som blivande polsk kung, var han teologiskt intresserad av att bibehålla så mycket som möjligt av den katolska ordningen. En utländsk besökare vid en svensk högmässa kunde förundras över att den i så hög grad liknade en katolsk. Givetvis levde den gamla ordningen kvar länge bland de breda folklagren. Språket ändrades successivt till svenska, liksom hymnerna, och predikan fick genom predikstolen en framskjuten plats. Som förebild för den nya tidens predikan tog prästerna tryckta predikningar från Tyskland. Dessa var i hög grad undervisande. Just undervisningens roll skulle bli mycket stor inom kyrkans ram. Tack vare Laurentius Petri osedvanligt långa ärkebiskopstid från 1531 till 1573, den längsta för någon svensk ärkebiskop, lyckades han ge reformationen stadga genom att hävda kyrkans självständighet gentemot kungamakten. Biskopsämbetet blev bevarat i Sverige och med Laurentius Petri som förebild fick Sverige flera starka och självständiga biskopar, som mest markant på 1600-. talet. Präster i Sverige började i likhet med Martin Luther gifta sig och bilda familj. Katharina von Bora bildade skola för den öppna prästgården med stora matlag. Prästgårdskulturen blev en del av det svenska samhället och den fanns i hela Sveriges land. Prästfruar blev inflytelserika förebilder för bondmororna i socknarna. Prästsöner studerade vidare vid akademin, många till präster, andra till ämbetsmän och flera biskopssöner blev så småningom adlade. En helt ny kultur uppstod i hela landet. I Sverige bidrog reformationen till att riket blev mer centralstyrt, homogent och lättkontrollerat för makten. Predikstolarna användes för kungörelser i allehanda ärenden, alltifrån jordbrukspriser till nya förordningar och kunglig propaganda för krig. Det blev den tidens främsta massmedium. I Tyskland däremot fortsatte den decentralistiska tendensen, så att riket var splittrat på många politiska enheter. De många små hoven förde sin egen politik. Furstens religion blev viktig för folket, vilket kallades för Landesherrliches Kirchenregiment (1530). I Tyskland ägde ett radikalt bondeuppror rum 1526 under Thomas Müntzers ledning. Det slogs ned av furstarna och mycket blod rann. Reformationen i Tyskland fick alltså inte bondebefolkningens genuina stöd. Adeln och borgerskapet blev desto inflytelserikare. I Sverige däremot var bondeståndet i de olika riksdagarna alltifrån Västerås 1527 och framåt med om att fatta de avgörande politiska besluten om kyrkans styrelse. På lokalplanet skulle de svenska bönderna genom sockenstämman visa att kyrkan var beroende av folkligt deltagande. Den ordning som hustavlans värld utvecklade fick oerhört genomslag i Sverige, kanske mer än i Tyskland. Hushållet var den grundläggande enheten i det som kallades det ekonomiska ståndet. De andra var det politiska ståndet, adeln, och det lärande ståndet, prästerna. Då Martin Luther fick skydd i slottet Wartburg av fursten Fredrik den vise, och hade sin genomgripande andliga tornupplevelse, är steget inte långt till hans författande av sin mest sjungna psalm i Sverige med talrika alluderingar på furste, borg, makt, vapen: Vår Gud är oss en väldig borg 11

Teologiskt utvecklade sig striden annorlunda i Sverige än i Tyskland. Melanchthons förbindande och försonande hållning fick genom krig och det katolska konciliet i Trident ge vika för en luthersk kontroversteologi vilken drev dogmatiken och den rätta läran till sin spets. Det evangeliska Tyskland delades i furstendömen med reformert bekännelse och sådana med luthersk bekännelse. Lutherska teologer polemiserade inte bara mot katolsk teologi utan också mot reformert. Så var fallet delvis i Sverige ända fram till Uppsala möte 1593, då det beslutades om vilka bekännelseskrifter svenskarna skulle följa. Detta beslut blev epokavgörande för den svenska utvecklingen. Nu var det inte längre kungens religion som var avgörande för riket, utan bekännelseskrifterna. Beslutet var främst riktat mot den laglige kungen Sigismund, som också var kung över Polen, det enda katolska riket i Nordeuropa. Det var också riktat mot de reformerta tendenser som hertig Karl, sedermera kung Karl IX hyste vid denna tid. I Tyskland var det fortfarande furstens religion som var avgörande, i Sverige var det från 1593 bekännelseskrifterna. Detta skulle så småningom skrivas in i grundlagens första paragraf 1634. Martin Luther blir svensk och.gustav II Adolf tysk Till bekännelseskrifterna hörde Dr Martin Luthers Stora och Lilla katekes. Den senare med sina folkliga frågor Vad är det? och sina detaljerade svar rörande tio Guds bud, tron, Fader vår, döpelsen och Herrens nattvard översattes inte bara till svenska utan spreds i massupplagor till alla församlingar. Genom husförhören blev den så spridd, att de flesta människor i Sverige under ett par hundra år, har kunnat delar av den utantill. Mödrar lärde barnen att läsa ur den. I den alfabetiseringskampanj, som husförhören faktiskt blev, var katekesen främsta läroboken. Närmast kyrkorna lärde sig barn och vuxna läsa, fastän det var sämre ställt med skrivkonsten. I utmarkerna längst bort från kyrkorna var det sämst beställt med läskunnigheten. Martin Luther blev tveklöst den mest kände utlänningen i Sverige. Senare blev hans rykte skamfilat, då katekesens utläggningar tvingades på yngre människor med motiveringen att de skulle bli flitiga, lydiga, sparsamma och moraliska undersåtar i tjänst för kung och fosterland. Martin Luthers ärende från början var att förklara tron för människor som en befriande kraft. Hans enkla fråga Vad är det? är inte tillkommen för att förklara det rationella i tron. Betoningen ligger på verbet, det essentiella och väsentliga. Hur ingriper tron på den nådige Guden i våra liv? Det var det väsentliga för Martin Luther. Jämte Nordtyskland blev befolkningen i Sverige en av de mest läskunniga på 1600- och 1700-talen. Det är en sidoeffekt av reformationen och i Sverige av den likriktning som myndigheterna påbjöd i riksbyggandets intresse. När skolplikten kommer till Sverige och Tyskland på 1800-talet är marken beredd. 12

1600-talets många krig fick en förödande effekt för den tysktalande befolkningen. På många platser dog hälften av befolkningen i krigets umbäranden. Det var inte antalet dödade i själva slagen som bidrog härtill, utan de många arméerna, inklusive den svenska, som drog runt i Tyskland i 30 år. Det normala livet med sådd, skörd, handel, byggande och tillverkning upphörde. Ingen kunde känna sig säker och det var dumt att lägga ut pengar på gården, när den ändå riskerade att rövas eller brandskattas. Det tog ett eller två århundraden för tyskarna att hämta sig från denna krigskatastrof demografiskt och ekonomiskt. 1600-talet innebar en katastrofal lågkonjunktur. Det är mot den bakgrunden vi skall se det förhärligande, som Gustav II Adolf fick röna, både under sitt sista år i livet, men framför allt efter slaget vid Lützen 1632. För protestanterna blev han hjältekonungen och trons försvarare. Liksom Martin Luther blivit svensk, blev Gustav II Adolf tysk. Vi vet i dag att 30-åriga kriget handlade om makt, inflytande och ekonomisk vinning, men för den tidens människor var den övergripande frågan religionsfriheten. Protestanterna kände sig hotade, först i Böhmen och Österrike, sedan i Tyskland. Gustav II Adolf sökte tillsammans med rådsherrarna rättfärdiga ett ingripande i kriget. Ett anfallskrig i främmande land ansågs inte rättfärdigt. Den springande punkten för ett rättfärdigt krig 1630 var frågan om förtrycket mot de evangeliska. De begärde försvar för sin tro och de fick det från kungen i Sverige, då kejsarens trupper hade segrat även i norra Tyskland. Gustav II Adolf hälsades som en befriare och hyllades genom den tidens propagandablad i de evangeliska områdena. Hans död vid slaget vid Lützen 6 november 1632 utlöste landssorg i den protestantiska världen. Det dröjde till 1832 innan ett minnesmärke uppfördes vid Lützen utanför Leipzig. Det vårdas fortfarande ömt av en stiftelse och den 6 november högtidlighålls Gustav II Adolfs minne och har så gjort både under kejsartid, nazisttid, kommunisttid och nu under den demokratiska eran. Vid flera tillfällen har svenska ärkebiskopar deltagit. Det 30-åriga kriget slutade med Westfaliska freden 1648. Det är en epokgörande fred för Europa. Vid 350-årsminnet 1998 samlades 20 europeiska statschefer i Osnabrück, Tyskland, däribland det svenska kungaparet, för att högtidlighålla minnet. Fredsförhandlingarna pågick i flera år och gav upphov till den moderna fredsdiplomatin. De var dessutom multilaterala med flera inblandade parter av olika styrka och dignitet. Europa fick religionsfred och furstarna förband sig att respektera denna. Sverige blev garant för Westfaliska freden och därmed betraktat som en stormakt i norra Europa. Westfaliska freden gjorde slut på ett utnötningskrig, som genom sjukdomar, pest, samhällsupplösning decimerade Mellaneuropas befolkning katastrofalt. Freden inledde också en ny politisk och konfessionell epok i Europas historia, som varade i drygt 200 år. Politiskt innebar den, att den suveräna staten segrade. Den svenska staten och de svenska kungarna hade framtiden för sig. Nationalstaten tog sin början. Till förlorarna hörde befolkningen i Tyskland. Genom att den decimerats och genom tyska rikets splittring, hade segrarmakten Frankrike ett övertag ända till 1871. Sveriges allians med kardinal Richelieus Frankrike hade varit lyckosam. Helt följdriktigt kom den första svenska utlandsförsamlingen att etableras i Paris 1626. Till förlorarna hörde också påven. Visserligen blev den ledande förhandlaren på katolska sidan så småningom påve, men påvedömets direkta politiska inflytande minskar och det upphör nästan norr om Alperna. Reformationens landvinningar bekräftas i Tyskland och de nordiska länderna. Där den katolska sidan hade haft framgångar, framför allt i Polen, Österrike, Ungern och Tjeckoslovakien förblev katolska kyrkan en dominerande majoritetskyrka till nutiden. De lutherska och reformerta kyrkorna i dessa länder blev minoritetskyrkor, som blev avogt inställda mot den katolska majoriteten. I denna konfliktsituation vände de sig till Sverige som garant för Westfaliska freden. De välkomnade särskilt Karl XII som räddade religionsfriheten åt dem i Schlesien i nuvarande Polen genom freden i Altranstädt 1706, beläget nära Lützen. Sverige var ett fattigt land, men segraren Frankrike var ett rikt land, minst femton gånger så stort och rikt som Sverige. Andra länder krigar därför att de är rika, men Sverige därför att vi är så fattiga, lär den svenske fredsförhandlaren Johan Adler Salvius ha sagt. Axel Oxenstierna var väl medveten om att det inte lönade sig ekonomiskt att beskatta fattiga svenska bönder ytterligare. Snabbare inkomster gick att få genom tullar. Därför siktade Sverige på att kunna ta upp tullar vid de tyska Östersjöfloderna. Av den orsaken blev de svenska landområdena på tysk mark inte så stora. Dessa svensk-tyska förbindelser, av ekonomisk, kulturell och kyrklig natur fortgick till 1815. Den religionskarta som drogs upp 1648 bestod i stort sett fram till 1900-talets stora folkomflyttningar genom krig och revolutioner. Så småningom utvecklades två sorters protestantism i Europa. Bland protestantiska minoritetskyrkor, omgivna av folkflertalets katolicism, sökte man stöd och skydd hos lutherska majoritetskyrkor i andra länder. Dessa fanns i de nordiska länderna och i de tyska Landeskirchen. De tyska protestantiska kyrkorna 13

bildade på 1800-talet en formell organisation för detta diaspora-arbete. Det fick naturligtvis namnet Gustav Adolfswerk, eftersom det gällde stöd till trosfränder Allt detta var ett resultat av Westfaliska freden. Krigets umbäranden frambringade några av protestantismens största psalmdiktare och tonsättare. I Berlin verkade Paul Gerhardt som präst och Johan Crüger som kyrkomusiker. En av Crügers mest spelade melodier är Ps 5: Nu tacka Gud allt folk, med hjärtans fröjd och gamman. Den tillkom 1647 och dess ljusa ton kan kanske tillskrivas fredsutsikterna. Den sjungs även i icke-kyrkliga sammanhang vid högtidliga tillfällen såsom återföreningen mellan Öst- och Västtyskland. Johann Crügers koralbok från 1638 blev ett standardverk i Sverige och tolv av dess melodier inkorporerades i Koralpsalmboken. Flera av Paul Gerhardts psalmer finns i nuvarande psalmboken. Den i Sverige mest sjungna är I denna ljuva sommartid (200). Den skrevs 1653. Hans övriga psalmer framhåller Guds nåd, tacksamheten, barmhärtigheten. Det går ett ljust stråk genom den psalmdiktning som tillkom under en av Tysklands svåraste kriser. Kyrkligt blev den. tyska orgelmusiken dominerande i de protestantiska länderna. Den moderna italienska och franska.musiken utestängdes från de evangeliska kyrkorna. Denna musikriktning fann sin väg till Tyskland och Sverige via hoven och de hovkapell som grundades då, men inte via kyrkorna. Sverige utgick som segrare och stormakt, medan tyska befolkningen var sargad. I Sverige gick utvecklingen mot centralisering med Stockholm som huvudstad på riktigt. Ämbetsverk, landshövdingar och regementen skulle organisera riket, underbefolkat och med små ekonomiska resurser för att upprätthålla stormaktsstatus. Även kyrkligt ville kungamakten inrätta ett kyrkligt ämbetsverk, en centralstyrelse med ämbetsmän och präster i spetsen för kyrkan. Ett sådant styrelseskick var vanligt i Tyskland, kallat consistorium generale. I Sverige bekämpades denna kyrkliga nyordning å det bestämdaste av biskoparna, understödda av prästerna. Vi har sett hur Gustav Vasa försökte något liknande med hjälp av sin tyske sekreterare Georg Norrman, nu försökte sonsonen Gustav II Adolf att införa en kyrklig centralstyrelse. Tack vare biskoparnas starka ställning i det dåtida svenska samhället, lyckades de stoppa alla sådana förslag under hela 1600-talet och även under frihetstiden. I Sverige finner vi under stormaktstiden att biskoparna som personligheter och politiker är enormt starka och kan hävda sin och kyrkans självständighet gentemot kungamakt och adeln. Sitt starkaste stöd fann de bland bönderna, som ofta gjorde.gemensam sak med prästeståndet i riksdagarna..johannes Rudbeckius i Västerås får symbolisera de många starka biskoparna under stormaktstiden. Under deras uppsikt låg också skolorna och hospitalen. Den högre utbildningen hade saknats i Sverige, då Uppsala universitet legat nere långa tider. En uppryckningstid stundade, när kungen donerade 300 gårdar och Gustavianum byggdes. Den svenska högre utbildningen hade legat långt efter den tyska. Fortfarande skulle många svenska studenter fortsätta att resa till de tyska universiteten, främst Rostock och Greifswald i norr, senare också Halle och Helmstedt i söder. Gymnasierna i stiftsstäderna blev en kyrkans angelägenhet och domkapitlen själva sörjde för prästutbildning. Självständiga biskopar med stiftens domkapitel som juridiska personer blev andliga auktoriteter med betydande samhällsinflytande i stormaktssverige. Annorlunda var det som sagt i 1600- och 1700- talens Tyskland, där tyska riket var politiskt och ekonomiskt försvagat, splittrat på flera hundra politiska enheter och helt utan centralstyrning. Å andra sidan fortsatte de kyrkliga styrelserna att vara lekmannaledda och utan starka biskopar. De tyska evangeliska kyrkorna levde sina liv i varje landsdel för sig Landesherrliches regiment. Bönderna hade ingen politisk representation, som de hade i Sverige både i bondeståndet och i sockenstämmorna. Den feodala strukturen levde kvar länge i Tyskland och satte sin prägel på böndernas underordnade ställning och fragmentiseringen av riket. I Stockholm hade Sankta Gertruds församling bildats redan 1571. Den var tyskspråkig och 14

dit hörde det tysktalande borgerskapet. Den var en del av den svenska kyrkan och lydde under konsistoriet i Stockholm. Församlingen är alltså icke-territoriell. Den blev en kulturell mittpunkt i stormaktstidens huvudstad. Församlingskyrkan i Avesta byggdes på 1650-talet efter S:a Gertruds förebild, eftersom myntmästaren tillhörde S:a Gertruds församling. I Göteborg grundades också en församling Christinae församling under drottning Kristinas tid. Den har existerat sedan dess och är en gudstjänstgemenskap för tysktalande. I Malmö fanns en tysktalande församling sedan reformationen, vilken fortsatte då Skåne blev svenskt. Den upphörde under 1800-talet men återuppstod efter första världskriget. Dessa tre församlingar betjänar i dag många tysktalande som bor i eller nära Sveriges tre största städer. De uppstod och blomstrade, då Sverige var en stormakt och beskyddare av de evangeliska i Tyskland. Pietismen Under 1600-talet uppstår en religiös rörelse i Frankfurt som får både djupgående och långtgående verkningar i Europa med följder i övriga världsdelar. Inspiratören hette Philip Jakob Spener (1636 1705) och han kallas också lutherdomens andra reformator. Som uppbyggelse hade han läst Johann Arndts Den sanna kristendomen. Det inre fromma livet betonas vid läsningen av Bibeln tillsammans med. andra uppbyggelseböcker. Här hämtade man förlagor från engelska puritanismen, från den katolske Thomas a Kempis och inte minst Luther själv. Den enskilda bibelläsningen var ett signum för denna rörelse som kom att kallas för pietismen. Betoningen läggs mer på det kristna livet än på den bokstavliga läran. Det var en reaktion mot den lutherska rätlinjiga ortodoxin som blev förhärskande både i Tyskland och Sverige under 1600- och 1700-talen. Speners bok hette Pia Desideria, vars första utgåva kom 1675. Före dess hade han som församlingspräst samlat likasinnade till Collegium Pietatis i Frankfurt. Det ledde till regelbundna sammankomster utanför gudstjänsttid till inbördes uppbyggelse, gemensam läsning av andaktsböcker. De troendes gemenskap betygades på detta sätt och de troende urskiljde sig från den övriga församlingen. En ecclesiola in ecclesia hade uppstått. Spener tolkade det som så att det allmänna prästadömet praktiserades. Regelrätt konfirmationsundervisning och katekesförhör var en annan aktivitet för pietismen. Trosgemenskap utan världens människor blev signifikant för denna rörelse. Den inre människan är den sanna kristendomens kännetecken. Denna pietistiska väckelse med sin metod för läsning och gemenskap spred sig först i Tyskland. Spener var en strateg och inom hans livstid fanns kollegier på 500 orter i Tyskland. De bildade aldrig egna församlingar eller förvaltade sakramenten. De stod i ett beroendeförhållande till de territoriella församlingarna men såg sig som redskap för kyrklig förnyelse. I första hand var det adeln och de större städernas borgerskap som tog till sig.pietismen. Det evangeliska prästerskapet i Tyskland delade sig i sin syn för eller mot pietismen.. I mycket bröts dess privilegium som uttolkare av Bibeln. Till Sverige spred sig också pietismens idéer både genom Arndts och Speners böcker men främst genom återvändande studenter. Vissa universitet gick helhjärtat in för pietismen i sina teologiska studier, främst i södra Tyskland, andra stod hårdnackat emot, främst i norr. Mest känd i Sverige blev den s k Hallepietismen och dess banerförare August Hermann Francke (1663 1727). Denne hade influerats av Spener och genomlevt en omvändelse, som han själv kunde datera. Han beskrev själv hur han gått från andlig död till andligt liv, från förtappelse till frälsning. Han utarbetade en nådens ordning för den kristna människan, som vandrade från vanekristendom till de andligt väckta och slutligen de pånyttfödda, som representerade den sanna kristendomen. Av många efterföljare tolkades denna legalistiskt och pietismen fick namn om sig att leda till asketism och introspektion. Francke var en organisatör och aktivist. I Halle byggde han skolor och barnhem. Han införde en ny pedagogik i undervisningen. Stiftelser skapades för det sociala, pedagogiska och missionsinriktade arbetet. Han var banbrytande på många områden. Än i denna dag är många av dessa inrättningar bevarade i Halle. Boktryckerier och bibelskolor grundades. De första lutherska missionärerna sändes till Indien 1706. Trehundraårsminnet av detta pionjärföretag firades i Tranquebar 2006. I det mesta av dessa företag sökte och fann Francke stöd hos adeln och furstarna. Han sökte heller inte strid med prästerskapet. Samhället och kyrkan skulle förvandlas genom att människors liv förändrades enligt pietistisk modell. I stora delar av Tyskland tog man till sig denna förkunnelse. Tillspetsat har det sagts att pietismen blev preussisk statsreligion. Spener och Francke blev välkända i Sverige under Karl XI:s och Karl XII:s tid. Spener var erbjuden att bli präst vid tyska församlingen i Stockholm och han korresponderade med Karl XII:s mor. Idéerna från Halle kommer till Sverige på två sätt. Dels är det studenter som blir begeistrade och introducerar dem i flera svenska städer alltifrån Karlskrona i söder till Umeå i norr. Francke var själv professor i teologi vid universitetet i Halle. Genom kontroll och förbud försökte man i Sverige 15

få studieresorna att gå till etablerade ortodoxa.universitet som Wittenberg och Greifswald. Dels är det de svenska fångarna i Tobolsk som under den ryska fångenskapen regelbundet har kontakt med Francke i Halle. Efter nederlaget vid Poltava blev ca 30 000 svenskar krigsfångar i Ryssland. Merparten tillbringade tolv år i Sibirien. Högre officerare fick bo i Moskva och S:t Petersburg. Flera av dem hade kommit i kontakt med Francke, då den svenska hären drog fram genom Polen och Sachsen. Francke själv hade besökt svenska högkvarteret 1707. En överenskommelse ingicks 1707 som gav religionsfrihet för evangeliska bekännare i Schlesien och de fick tillstånd av kejsaren att bygga rymliga kyrkor, nådeskyrkor, med en oerhörd åhörarkapacitet. Arkitekturen satte predikan i centrum. Officerare var före fångenskapen förtrogna med pietismen. Efter svenska stormaktens nederlag och frånvaron från hem och fosterland i många år, var det inte underligt. att misströstan spred sig. Man jämförde sig med Israels barn i egyptiskt slaveri. Anspelningarna på Gamla Testamentet var legio i predikningar vid denna tid. Curt Friedrich von Wreech blev ledare för den pietistiska kretsen i Tobolsk. Officerarna måste nu anpassa sig socialt till en ny situation. Inom Hallepietismen såg man positivt på hantverksutövande som en försörjningsmöjlighet. Officerarna blev nu hantverkare. I Halle hade också skolor grundats med ny pedagogik. Flera officerare åtog sig lärarrollen i de skolor som byggdes, så småningom i internatform. Genom von Wreechs korrespondens med Francke vet vi att fångarna erhöll andligt och materiellt stöd från Halle. De byggde kyrka och de bildade konventiklar för inbördes uppbyggelse. Här lade också lekmännen ut texten. Så mycket som möjligt följde fångarna de anvisningar som fanns för ett fältkonsistorium. Hallepietismen var ett nytt inslag i den gammaltestamentligt präglade karolinska miljön. En väckelse uppstår med individen i centrum, med den egna trosupplevelsen som grund. En av ämbetsmännen i fångenskap hade särskilt god kontakt med Francke. Hans namn var Josias Cederhielm, som studerat i Uppsala. Som 25-åring blev han kanslist och följde Karl XII:s kansli i fält och blev 1709 tillfångatagen. Med sin adliga rang blev han en av de ledande bland pietisterna. Cederhielm var privilegierad som fånge och fick vistas i Moskva och S:t Petersburg. Då han efter tjugo års frånvaro från Sverige, varav tolv i fångenskap, återvänder, blir han inom ett par år en av Sveriges mäktigaste män och tar säte i riksrådet. Han driver hårt ett pietistiskt inspirerat reformprogram för kyrkan. En kyrklig centralstyrelse borde bildas, där lekmän hade säte. En ny kyrkoordning borde skrivas, som också gjorde en översyn av skol- och hospitalsväsendet. Han får igenom detta i riksdagen trots envetet motstånd från prästeståndet. Hans pietistiskt inspirerade reformprogram ser ut att lyckas. Utrikespolitiskt blir han ledare för ett parti, som ser en chans till revansch efter det stora nederlaget mot Ryssland. Efter Peter den stores död 1725, skulle Karl XII:s systerson utses till tsar i Ryssland. Då skulle det bildas en helt ny allians och Sverige åter bli en stormakt. Han åker själv som ambassadör till St Petersburg för att söka stöd för detta. I de partistrider och den polarisering som nu tar vid i riksdagen blir Josias Cederhielm förloraren mot Sveriges mäktigaste man vid denna tid, kanslipresident Arvid Horn. Cederhielm döms till avsättning och förlorar allt. Samtidigt beslutas om konventikelplakatet, som är direkt riktat mot pietismen och lekmannainflytandet i kyrkliga angelägenheter. Denna del av andlig inspiration från Tyskland tog ett abrupt slut. Under frihetstiden i Sverige blev det franska inflytandet större än någonsin politiskt, kulturellt och språkligt. Trots att två kungar, Fredrik och Adolf Fredrik, också var tyska furstar, var impulserna från Tyskland inte särskilt tongivande under 1700-talet. Gustav III:s mor var också tyska från Preussen. Ändå blev han helt fransk. Inom Tyskland är det två grenar i den pietistiska rörelsen som fick stort genomslag. I Württemberg i södra Tyskland fick en riktning fotfäste i Tübingens universitet. Omkring en femtedel av befolkningen beräknas ha bekänt sig som pietister på 1700-talet. Här var det inte främst adeln och borgerskapet som berördes utan de breda folklagren. Den pietistiska riktningen i Württemberg omfattades av alla befolkningsskikt och den hade kommit för att stanna. Landeskirche Württembergs kännetecknas än i dag av en lågkyrklig pietism bland präster och kyrkfolk. En ledande teolog var Magnus Friedrich Roos, vars klassiska uppbyggelselitteratur spreds i stora upplagor i Sverige. Greve Nikolaus Ludwig von Zinzendorf (1700 1760) var från barnsben påverkad av Francke. Religiösa flyktingar böhmisk-mähriska bröder fick 1727 en fristad på familjens gods i Herrnhut, av Herren beskyddad. Där upprättades en kristen församling, som inte främst var baserad på konfession eller liturgi, utan på den inbördes gemenskapen efter mönster från Apostlagärningarna. I fortsättningen kallades dessa gemenskaper för Brödraförsamlingen. En praktisk och missionerande kärleksverksamhet tog sin början. Redan 1742 var 500 brödraförsamlingar upprättade runt om i Europa. Från den ursprungliga församlingen i Herrnhut hade 600 rest ut som missionärer. Det 16