Stiftelsen SVR Instiftad 1963 av Christer Bökwall och Jan Raneke Redaktion Tor Flensmarck (redaktör) Jan Raneke, Box 46, SE-234 21 Lomma Martin Sunnqvist, Hantverkaregatan 9 d, SE-261 51 Landskrona Stiftelsen Skandinavisk Vapenrulla / SVR Graagården i Vä, d. 24 februari 2004 Heraldiskt råd Nils G Bartholdy, Dalgas Boulevard 63, 2. th., DK-2000 Frederiksberg Tom C Bergroth, Postbox 675, FIN-20101 Åbo Kolbjørn Ekkje, Fjon, N-5550 Sveio Bengt Olof Kälde, Norrtäljegatan 9 A, SE-753 27 Uppsala Kaare Seeberg Sidselrud, Solbergliveien 87 B, N-0683 Oslo Davor Zovko, Sommarrogatan 4, SE-632 26 Eskilstuna SVR c/o jur. kand. Tor Flensmarck * Graagården i Vä * SE-291 65 Kristianstad * tfn & fax +46 (0)44-24 48 85 Kulturutvecklare Kerstin Arnesson Falköpings kommun 521 81 Falköping Ang. Falköpings heraldiska vapen Det äldsta bevarade sigillet från 1441 visar inom legend (skriftbandets cirkel) tre separata, tornliknande byggnader med valv nederst och däröver möjligen pelarförsedd/genombruten våning som avslutas upptill med spetsigt (spån- eller skiffer?-)tak och rund kula på toppen. Mittersta tornet är större än sidotornen, vilket är det normala, eftersom man inom heraldiken strävar efter att utfylla utrymmet (i sigill och sköld). Det säger således intet om inbördes förhållande mellan de tre tornen. Utifrån detta äldsta sigill föreslogs och fastställdes av Riksheraldikerämbetet (RHÄ) Falköping stads officiella vapen 1940: I silver tre röda torn med spetsig huv bjälkvis ordnade. 1978 beslutades att Falköpings kommuns vapen skulle vara det år 1940 fastställda. Sigillet 1441 i original (t.v.) och i avgjutning (t.h.; RHÄ). Underst Falköpings faställda vapen 1940 och 1978. 1 SVR administreras av Flensmarck Monitor HB * Org.nr. 11916751-7664 SE pg 482 75 71-3 * SE bg 5425-5682 * DK pg 039-7601 * Fin pg 800018-70844652 * N pg 7877.08.17691 e-mail: monitorforlaget@work.utfors.se http://hem.fyristorg.com/monitorforlaget/index.html
Vad sigillavtryck och andra heraldiska bilder visar Samtliga äldre sigill visar tre separata tornliknande byggnader med portliknande valv i bottenvåningen och spetsigt torn med klotformig avslutning uppåt. I sigill framställes mittornet något större än de båda sidotornen. I Erik Dahlbergs Svecia Antiqva et Hodierna (1661 ) ses vapnet i sköld där mittersta tornet är större än sidotornen. Tornen har försetts med trappliknande grund och högt sittande fönsterhål i stället för valv. Här har de tre tornen tecknats invid varandra så att de kan uppfattas som sammanhängande, om det inte vore för storleksskillnaden som låter betraktaren förstå att de är separata. En stamp från förra hälften av 1800-talet visar tre torn på sockel och mittornet störst så att man får en bild av en befästning eller stadsmur. Denna avbildning har således inte stöd i äldre sigill. 1441 1650 1661 (Dahlberg) 1696 1741 1940 1940
Symboliken vad betyder vapenbilden? Ett torn är ett byggnadsverk med utpräglat vertikal struktur, vilket därmed för symbolläran antyder en föreställning om en världsaxel som förbinder himmel och jord, jfr människors strävan med byggandet av Babels torn. Fyrtornet visar vägen, fästningstornet skyddar mot fienden, kyrkans klocktorn sprider klockans ljud över nejden. (Se t.ex. Hans Biedermann, Symbollexikonet, Borås 1993, s. 419 420.) I heraldiken förekommer torn med tinnar, portar och fällgaller i stadsvapen. Eftersom Falköping 1441 är stad, kan man eventuellt tolka de tre tornen som port(ar) i en skyddande stadsvall eller stadsmur. En sådan befästning kunde skydda mot angrepp men också tjäna som skydd för en stads köpstadsrättigheter innanför portarna, där man tog upp tull. Det heraldiska stadstornet/porttornet har framställts både med krenelerat krön och alternativt med huv och knopp (ibland både och som i medeltida skånestaden Väs stora sigill). Man kunde ju vänta sig att kors skulle kröna ett kyrktorn så som vi är vana att se dem. Under medeltiden har vi emellertid flera exempel på att en kyrka i sigill har rund kula som topp på tornet (t.ex. Uppsala stad under 1300-talet). Samtidigt finns många medeltida exempel på kyrkliga sigill med stiliserade kyrkor (som man ser i genomskärning med en biskopsfigur i centrum) som har torn krönta med kors eller heraldisk (fransk) lilja. Ett sigill för staden Hamburg 1269 visar en borg med mur och tre torn, av vilka det mittersta (över portvalv med stängda porthalvor) har tornhuv och kors överst medan de två sidotornen har krenelering. Staden Prag har ett liknande vapen med mur från vilken tre torn, de båda sidotornen med spetsig huv och kulavslutning och mittornet (över öppen stadsport med fällgallret halvfällt varunder en utstickande med svärd väpnad arm i rustning) med valmat sadeltak utan någon kulavslutning. Tretalet är vanligt förekommande inom heraldiken. En anledning är att man vill fylla ut utrymmet inom legenden/omskriften i ett sigill eller sköldytan i vapnet. Eventuellt kan man dra en parallell till det heliga tretalet. På medeltidsmynt ses ibland tornbyggnad, så t.ex. på några av danska kungarnas mynt under Knud Magnusson och Valdemar den store (Galster, Danmarks Mønter, s. 153, 155). Här kan man närmast anföra en stads befästning med porttorn: Tolkningar genom tiderna Riksheraldikerämbetet noterar 1940 att en teori framförts beträffande Falköpings vapen att det är frågan om kyrktorn och att man ursprungligen syftat på tre medeltida försvarskyrkor, nämligen Agnestads och Bestorps, båda nu raserade, förutom Falköpings egen (Clara Nevéus & Bror Jacques de Wærn, Ny svensk vapenbok, Stockholm 1992, s. 62 63). Enligt en legend skall den helige Sigfrid ha pekat ut var de tre försvarskyrkorna Agnestad, Bestorp och Falköping skulle byggas (Kerstin Arnesson 2004). Enligt Harald Wideen, Falköpings kyrka under medeltiden 2 (Falbygden nr 22, 1968 särtrycket s. 152) fick Falköpings kyrka ett torn troligen under medeltiden. Den romanska kyrkan var försedd med västtorn (skiss s. 170) först efter 1200-talet. Det borde kunna innebära en tornbyggnad mot
västgaveln under 1300 1400-talen. Enligt tidningsartikel framför kommunalrådet Lars Elindersson teorin att de tre tornen symboliserar helgonkungen S:t Olof, som bl.a. är Falköpings kyrkas skyddshelgon. Elindersson anför samtidigt, att de tre tornen kanske står för Skörstorp, Agnestad och Friggeråker. (Kopia ur dagstidning NN via Kerstin Arnesson 2004.) B Lundqvist menar i Falköpings historia I (Falköping 1967, s. 110), att sigillet återger tre stiliserade fristående torn, som otvivelaktigt är kyrkliga sinnebilder och ej har något med stadsport att göra Sigillets stil gör det ganska sannolikt, att själva stampen härrör från förra hälften av 1300-talet. Nils-Fredrik Beerståhl har framfört reflektionen att tornen i vapnet snarast är att hänföra till stadsportar än till kyrkan, som ju aldrig haft tre torn (Medd. via Rune Torstenson 12/1 2004). Slutsats Av det noterade kan inte någon säker slutsats dras beträffande tolkningen av de tre tornen i Falköpings vapen. Att Falköping benämns civitas (latin; stiftad/grundlagd stad, administrationsort) 1441, då äldsta bevarade sigillet visar de tre tornen, betyder att orten var stad med stadsprivilegier (administrationsort och rättskipningsområde/birk med rådhusrätt). En köpstad kallades normalt vid denna tid villa forensis (latin; stad med torg) och ej civitas. Kanske talar civitas för ett sigill med någon form av befästning eller skyddande porttorn (ett eller flera). Bruk av Falköpings vapen logotyp? Falköpings vapenbild har symboliserat staden-kommunen åtminstone i hela 563 år nu (1441 2004). Det är således en unik tradition att bevara på olika vis. Vapnet kan användas i olika officiella sammanhang, på standar, flagga, stämplat papper, brevpapper, kuvert, hemsida på internet, vägskyltar vid kommungränsen, inom turistnäringen på kartblad, souvenirer med lokal koppling. Vapnet kan utgöra en förnämlig gåva till medarbetare vid pensionering och till besökande honoratiores. Vapnet får ej användas som symbol/logotyp av privata intressenter, t.ex. företag av olika slag. Det är kommunens stadfästa, registrerade symbol. En nyskapad logga/logotyp får inte samma lokalhistoriska och kulturhistoriska tyngd som detta gamla vapen, som ju på ett enastående sätt profilerar Falköpings tätort och kommun och som kan användas både i sköld, på flagga och som sigill. Den nyskapade logotypen (Falköpings Tidning 28 januari 2004) kan med fördel kombineras med det anrika stads/kommunvapnet för att klart visa, att Falköping med omnejd avses. Det är ju av största vikt att klart identifiera en logotyp och som i detta fall visa att den avser just orten/kommunen.
Nyritning av Falköpings vapen? Det av RHÄ år 1940 fastställda vapnet för Falköping (stad, senare kommun) återger de tre separata tornen lika stora och bjälkvis ordnade i såväl sköld som på flagga. Under 1900-talet har man i Falköpings stad laborerat med olika sätt att använda/presentera vapnet (bilaga Falköping. Diverse. Stadens vapen 1923 via Kerstin Arnesson). Detta ägde rum före 1940 och stadfästelsen varför tornen ritats med runda fönsterhål och två takfall. Bortsett från denna avvikelse har man försökt följa äldre sigillbilders storleksförhållande med större mittorn och mindre sidotorn. I ett runt sigill är detta det naturliga men på en kvadratisk flagga skall de tre tornen vara identiska till form och storlek. I en sköld med spetsig eller avrundad nederkant kan man som i fastställelsen 1940 mycket väl låta de tre tornen vara identiska till form och storlek, då de ordnas bjälkvis. Man kunde tänka sig att låta mittornets valvparti förlängas nedåt för att bättre utfylla sköldytan och i övrigt låta mittornet behålla sina proportioner lika med de båda sidotornen. Det kunde te sig som visas nedan: Vä som ovan Tor Flensmarck jur. kand., heraldiker SVR-redaktör Vänster: Vapnet fastställt av RHÄ 1940. Höger: Förslag till justering enligt den heraldiska grundregeln att sträva efter utfyllnad av sköldytan (horror vacui).
Stiftelsen SVR Instiftad 1963 av Christer Bökwall och Jan Raneke Redaktion Tor Flensmarck (redaktör) Jan Raneke, Box 46, SE-234 21 Lomma Martin Sunnqvist, Hantverkaregatan 9 d, SE-261 51 Landskrona Stiftelsen Skandinavisk Vapenrulla / SVR Graagården i Vä, d. 24 februari 2004 Heraldiskt råd Nils G Bartholdy, Dalgas Boulevard 63, 2. th., DK-2000 Frederiksberg Tom C Bergroth, Postbox 675, FIN-20101 Åbo Kolbjørn Ekkje, Fjon, N-5550 Sveio Bengt Olof Kälde, Norrtäljegatan 9 A, SE-753 27 Uppsala Kaare Seeberg Sidselrud, Solbergliveien 87 B, N-0683 Oslo Davor Zovko, Sommarrogatan 4, SE-632 26 Eskilstuna SVR c/o jur. kand. Tor Flensmarck * Graagården i Vä * SE-291 65 Kristianstad * tfn & fax +46 (0)44-24 48 85 Kulturutvecklare Kerstin Arnesson Falköpings kommun 521 81 Falköping Ang. Falköpings heraldiska vapen Härmed enligt avtal min utredning kring Falköpings anrika vapen och synpunkter på hur detta 1940 fastställda vapen kan användas och hur man kan använda den nyskapade logotypen. Min gode vän, vapenbroder inom Stiftelsen Skandinavisk Vapenrulla, fil. dr Jan Raneke, instämmer helt i min utredning. Härmed således materialet (pappersutskrift + CD-R). Jag bilägger senaste vapenrulla, SVR 2002 2003, för information. SVR har under åren registrerat och publicerat en rad kommunvapen. Det är ett utmärkt sätt att informera om ett vapen för en bredare och heraldiskt intresserad allmänhet och naturligtvis för dem som sysslar med heraldik i främst Europa kanske lämpligt nu inom EU. Med bästa hälsningar Tor Flensmarck Faktura enligt överenskommelse bilägges. 6 SVR administreras av Flensmarck Monitor HB * Org.nr. 11916751-7664 SE pg 482 75 71-3 * SE bg 5425-5682 * DK pg 039-7601 * Fin pg 800018-70844652 * N pg 7877.08.17691 e-mail: monitorforlaget@work.utfors.se http://hem.fyristorg.com/monitorforlaget/index.html