Manual för inmatning av avfallsmängder i Avfall Webs kommundel

Manual för inmatning av avfallsmängder i Avfall Webs kommundel Februari 2016

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Manual för inmatning av avfallsmängder i Avfall Webs kommundel... 1 Syfte med manualen... 3 Hur ska manualen användas?... 3 Generella instruktioner om inmatning av avfallsuppgifter i kommundelen... 4 Hushållsavfall, både från hushåll och verksamheter, ska rapporteras... 4 Om det saknas avfallsuppgifter... 5 Problematiska avfallsslag Några exempel på vad som ska rapporteras och inte rapporteras i Avfall Web... 6 Kontaktuppgifter... 6 1. Mat- och restavfall... 7 1.1 Insamlade mängder mat- och restavfall... 7 1.2 Avsedd behandlingsform för insamlat mat- och restavfall... 9 1.3 Hemkompostering och matavfallskvarnar kopplade till avloppsledningsnätet... 11 2. Grovavfall... 12 2.1 Eftersortering av insamlat grovavfall... 12 2.2 Insamlade mängder grovavfall... 13 2.2.1 Rekommendationer för att ta hänsyn till verksamhetsavfall på återvinningscentraler... 16 2.3 Avsedd behandlingsform för insamlat grovavfall... 19 2.4 Matfett... 20 3. Förpackningar och returpapper... 21 3.1 Insamlade mängder förpackningar och returpapper... 21 4. Farligt avfall... 23 4.1 Insamlade mängder farligt avfall... 23 4.2 Elavfall och batterier... 24 4.2.1 Elavfall och batterier (exkl. bilbatterier)... 24 4.2.2 Bilbatterier... 25 2

Syfte med manualen Manualen ska bidra till att öka kvaliteten på den avfallsstatistik som matas in i Avfall Web samt att Avfall Sveriges metod för beräkning av hushållsavfall blir mer tillförlitlig, transparent och lättbegriplig för Avfall Webs användare. Manualen behövs för att: Ge stöd och vägledning till inmatning av avfallsmängder i Avfall Webs kommundel. Tydliggöra vad de olika inmatningskoderna betyder och vilken typ av avfall som ska matas in i Avfall Web. Ge förslag på hur hänsyn kan tas till mottagna mängder verksamhetsavfall på ÅVC. Ge exempel på komplicerade avfallsslag och hur dessa ska hanteras i Avfall Web. Manualen ska bidra till att inmatning av avfallsmängduppgifter i Avfall Web blir så likvärdig som möjligt kommuner emellan. Manualen ger inte vägledning till inmatning rörande andra statistikuppgifter än avfallsmängder. Hur ska manualen användas? Manualen är uppdelad på fyra kapitel. I varje kapitel finns instruktioner till inmatning av avfallsuppgifter för en viss typ av avfall. Kapitelindelningen följer den nya flikindelningen för avfallsfraktioner i Avfall Web och består av: 1. Mat- och restavfall 2. Grovavfall 3. Förpackningar och returpapper 4. Farligt avfall inkl. elavfall Generellt ska två typer av avfallsuppgifter matas in i ovanstående flikar, vilka förklaras i respektive kapitel i manualen. De två typerna är insamlade mängder avfall och avsedd behandlingsform för de insamlade mängderna. Avsedd behandlingsform är den behandlingsform som det insamlade avfallet skickas till. Avsedd behandlingsform skiljer sig från faktiskt behandling. Faktisk behandling, där det till exempel tas hänsyn till rejekt i sorterings- och återvinningsprocesser eller rejekt vid förbehandling av matavfall, beräknas i Avfall Web med hjälp av schabloner och är inget som ska matas in i Avfall Web. I Avfall Webs rapport Avfallsindikatorer visas uppgifter med faktisk behandling. I varje kapitel ges instruktioner om vilka indatakoder som finns i Avfall Web och vilken typ av avfall som ska matas in under varje indatakod. Därutöver förklaras sambandet mellan indatakoderna. Kärl- och säckavfall byter namn till Mat- och restavfall för att tydligare beskriva typ av avfall istället för insamlingssystem. I figuren nedan illustreras under vilka flikar som avfallsuppgifter ska matas in och vilken typ av avfallsuppgifter som ska rapporteras. Under flikarna Mat- och restavfall och Grovavfall ska både insamlade mängder och avsedd behandlingsform för de insamlade mängderna rapporteras. Under flikarna Förpackningar och returpapper samt Farligt avfall ska endast insamlade mängder rapporteras. Det beror på att det kan vara svårt att veta vilken behandlingsform som är aktuell för farligt avfall varför det uppskattas av Avfall Sverige med hjälp av schabloner. Förpackningar och 3

returpapper samlas in med avsikt att materialåtervinnas varför avsedd behandlingsform inte behöver anges. Generella instruktioner om inmatning av avfallsuppgifter i kommundelen Hushållsavfall, både från hushåll och verksamheter, ska rapporteras I Avfall Web ska mängden insamlat hushållsavfall rapporteras, liksom den avsedda behandlingsformen för de insamlade mängderna. I begreppet hushållsavfall ingår både avfall från hushåll och avfall från verksamheter som kan jämställas med hushållsavfall, så kallat jämförligt avfall. Jämförligt avfall uppkommer som ett resultat av att människor använder lokaler eller andra anläggningar på ett sätt som ger upphov till avfall som liknar det avfall som uppstår vi användning av mark eller byggnad för bostadsändamål. Det kan till exempel vara avfall från personalmatsalar, restaurangavfall och avfall från papperskorgar på toaletter. Avfallsslaget och hur avfallet har uppkommit är ofta avgörande i bedömningen om ett avfall ska klassas som ett hushållsavfall eller ett verksamhetsavfall. Hushållsavfall kan till exempel bestå av matavfall, förpackningsavfall, städsopor, blöjor, trädgårdsavfall, grovavfall såsom möbler och cyklar liksom farligt avfall i form av till exempel färg- och kemikalierester samt elavfall. Avfall från olika typer av boenden bör betraktas som hushållsavfall. Avfallet kan komma från hotell, militärförläggningar, fängelser och från tillfälliga övernattningar, till exempel från campingplatser och gästhamnar. Bara för att ett avfall uppstår i ett hushåll innebär det inte per automatik att det är ett hushållsavfall. Avfall som uppkommer från mindre underhållsarbeten och reparationer i bostaden bör räknas som en del av boendet, till exempel målning, tapetsering och slipning av golv. Däremot kan omfattande bygg- och rivningsarbeten som genererar bygg- och rivningsavfall inte anses uppstå till följd av normal användning av mark eller byggnad för bostadsändamål utan på grund av byggverksamhet. Dock finns det ingen tydlig gräns för vad som i sådana sammanhang kan betraktas som hushållsavfall och verksamhetsavfall utan i många fall behöver bedömningen göras i varje enskilt fall. I Avfall Sveriges guide nr 4 Innebörden av begreppet hushållsavfall ges ytterligare förtydliganden kring begreppet hushållsavfall. 4

Grundprincipen i Avfall Web är att endast hushållsavfall ska rapporteras (både från hushåll och andra verksamheter). Dock finns tolkningsutrymme kring vad som är hushållsavfall och det är fullt förståeligt om bedömningen är svår att göra och inte kan bli helt konsekvent kommuner emellan och avfallsslag emellan. Det gör även att det i många fall inte kan ges detaljerade instruktioner om hur bedömningen ska göras. Jämförligt avfall från verksamheter är framförallt aktuellt för mat- och restavfall. För grovavfall och farligt avfall förekommer jämförligt avfall från verksamheter endast i undantagsfall. Det kan till exempel vara köksstolar från en personalmatsal. Grundprincipen, att hushållsavfall ska matas in i Avfall Web, gäller även om det inte är kommunen eller kommunens anlitade entreprenörer som hämtar hushållsavfallet. Ett vanligt exempel är livsmedelsavfall från butiker. Kommunen får enligt 15 kap. 18 miljöbalken i enskilda fall tillåta fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare att själva ta hand om avfall som uppkommit hos dem och som annars ska tas om hand av kommunen. För att få dispens ska det finnas särskilda skäl och hushållsavfallet ska kunna tas omhand på ett betryggande sätt för människors hälsa och miljön. Mängduppgifter kan trots dispenser vara svåra att få tillgång till varför det är förståeligt om det praktiskt inte är möjligt att ta fram uppgifterna. Användning av kommentarsfälten i Avfall Web uppmuntras. Till exempel kan en förklaring till hur uppgiften har tagits fram skrivas in, vilket kan underlätta nästa rapporteringsomgång och ge utökad information till Avfall Sverige. Det är endast den egna kommunen och Avfall Sverige som kan läsa dessa kommentarer. Om det saknas avfallsuppgifter Om kommunen inte samlar in ett visst avfallsslag som efterfrågas i Avfall Web ska ET (Ej Tillämpbart) användas i inmatningsfältet. ET gör att nyckeltal kan beräknas trots att det saknas värde. Om avfallsdata däremot saknas, trots att kommunen samlar in avfallsslaget, ska DS (Data Saknas) matas in. Det går inte att få ut värden på nyckeltal i till exempel värderingsrapporten om DS angetts för några avfallsslag. Exempel 1: En kommun har inte separat insamling av gipsavfall (I37) eller planglas (I38) för materialåtervinning varför ET (Ej Tillgängligt) ska anges i fälten för I37 och I38. Exempel 2: En kommun har separat insamling av gipsavfall (I37) och planglas (I38) för materialåtervinning, men vet inte hur mycket som har samlats in. Därför ska DS (Data Saknas) anges i fälten för I37 och I38. Observera att värdet noll endast ska matas in om mängden som samlats in är noll ton. 5

Problematiska avfallsslag Några exempel på vad som ska rapporteras och inte rapporteras i Avfall Web Avfall från städning av allmänna platser (t.ex. avfall från offentliga papperskorgar och från renhållning av vägar) ska inte matas in i Avfall Web. Förvisso skulle visst avfall från sådan renhållning till sin sammansättning kunna betraktas som ett hushållsavfall, men insamlingen är inte taxefinansierad och ingår inte i den kommunala renhållningsskyldigheten varför avfallet inte ska rapporteras in i Avfall Web. Ansvaret för att städa gator, torg och andra allmänna platser inom detaljplanelagt område där kommunen är huvudman finns reglerat i lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. Hushållsavfall från hamnars mottagningsanläggningar ska som grundprincip rapporteras i Avfall Web, även om näringsidkaren har fått dispens för att själva ta hand om avfallet. Livsmedelsavfall klassat som hushållsavfall ska som grundprincip rapporteras i Avfall Web oavsett om det är kommunen eller kommunens anlitade entreprenörer som hämtar avfallet eller om livsmedelsavfallet hämtas av privata entreprenörer. Kommunen får enligt 15 kap. 18 miljöbalken i enskilda fall tillåta fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare att själva ta hand om avfall som uppkommit hos dem och som annars skall tas om hand av kommunen, om de kan göra detta på ett sätt som är betryggande för människors hälsa och miljön och det finns särskilda skäl för en sådan dispens. Dock kan mängduppgifter, trots dispenser, av olika anledningar vara svåra att få tillgång till varför det är förståeligt om det praktiskt inte är möjligt att ta fram uppgifterna. Kontaktuppgifter Vid frågor om manualen och hur den ska användas, kontakta: Jenny Westin, Rådgivare för statistik, upphandling och avfallstaxor, Avfall Sverige Telefon: 040 35 66 15 jenny.westin@avfallsverige.se 6

1. Mat- och restavfall Mat- och restavfall (tidigare benämnt kärl- och säckavfall) är insamlat matavfall och restavfall från hushåll eller jämförligt avfall från verksamheter som kommunen har ansvar för att samla in och skicka till behandling. Mat- och restavfallet kan samlas in på olika sätt, till exempel i kärl, säck, container, genom underjordsbehållare och sopsug. Matavfall kan samlas in separat eller som del i blandat brännbart avfall (matavfall och restavfall). I Avfall Web ska insamlade mängder mat- och restavfall per kalenderår matas in samt den avsedda behandlingsmetoden. Insamlingen kan göras av kommunen i egen regi eller genom upphandlad entreprenör. Grundprincipen, som tidigare nämnts, är att hushållsavfall ska matas in i Avfall Web även om det inte är kommunen eller kommunens anlitade entreprenörer som hämtar hushållsavfallet. Alla mängduppgifter under fliken Mat- och restavfall ska anges i ton. MAT- OCH RESTAVFALL TÄNK PÅ ATT! Trädgårdsavfall ingår inte i mat- och restavfall utan ska rapporteras som grovavfall (se kapitel 2). Separat insamlade mängder förpackningar och returpapper inte ska rapporteras som mat- och restavfall utan som förpackningar och returpapper (se kapitel 3). I de fall matavfall och/eller restavfall vägs flera gånger, använd om möjligt mätpunkten närmast källan (det vill säga närmast insamlingspunkten). Detta underlättar att insamlade mängder och mängder som skickas till behandling stämmer överens i möjligaste mån. Anta att insamlade mängder skickas till behandling under samma kalenderår. Observera att endast mängden matavfall som mals i matavfallskvarnar som är kopplade till avloppsledningsnätet ska matas in under Å9. Om matavfallet mals i kvarnar som är kopplade till tank/behållare ska mängden anges i Å5 eller Å19 beroende på behandlingsmetod. 1.1 Insamlade mängder mat- och restavfall Följande indatakoder i Avfall Web rör insamling av mat- och restavfall. I1 - Total insamlad mängd mat- och restavfall: Summan av insamlade mängder matavfall (I1a) och restavfall (I1b) per kalenderår. Om kommunen inte har separat insamling av matavfall anges hela mängden insamlat blandat brännbart avfall (matavfall och restavfall) som restavfall. I1a Matavfall: Separat insamlat matavfall från hushåll samt jämförligt avfall från verksamheter där kommunen har ansvar för att samla in matavfallet. Mängden inkluderar således även matavfall som samlats in från personalkök på kontor, restauranger, storkök och matavfall från butiker som klassas som 7

hushållsavfall. Mängder matavfall som mals i matavfallskvarn och som samlas upp i tank ska ingå i den totala mängden insamlat matavfall. Mängden matavfall som mals i matavfallskvarnar som är kopplade till avloppsledningsnätet ska däremot inte matas in under I1a, utan under Å9. Kommuner som inte har separat insamling av matavfall anger ET. Om matavfall klassas om till restavfall innan biologisk behandling ska mängden omklassat avfall adderas till insamlad mängd restavfall och dras ifrån insamlad mängd matavfall. Ett exempel är om ett lass matavfall inte kan skickas till biologisk behandling på grund av hög grad av felsortering. I1b Restavfall: Insamlad mängd restavfall från hushåll och jämförligt avfall från verksamheter. Mängden inkluderar därför restavfall från personalutrymmen på kontor, restauranger, storkök och från butiker. Om kommunen inte har separat insamling av matavfall anges hela mängden insamlat blandat brännbart avfall (matavfall och restavfall) som restavfall. Insamlade mängd mat- och restavfall (I1) ska stämma överens med summan av insamlad mängd matavfall (I1a) och insamlad mängd restavfall (I1b). 8

1.2 Avsedd behandlingsform för insamlat mat- och restavfall Möjliga behandlingsformer för insamlad mängd restavfall är: Å1 - Restavfall till förbränningsanläggning Mängd restavfall (blandat brännbart avfall eller utsorterat restavfall) från hushåll och jämförligt avfall från annan verksamhet som går till förbränningsanläggning. D1 Restavfall till deponering Mängd restavfall från hushåll och jämförligt avfall från verksamheter som går till deponering. Endast mängder som verkligen går till deponering ska matas in. Kommuner som inte har insamling av restavfall till deponering (deponirest) i kärl eller säck anger ET. Insamlad mängd restavfall ska stämma överens med summan av: Å1 - Restavfall till förbränning D1 Restavfall till deponering 9

Möjliga behandlingsformer för insamlat matavfall är: Å4 Matavfall till central komposteringsanläggning Insamlat matavfall från hushåll och jämförligt avfall från annan verksamhet som skickas till kompostering. Matavfall som hemkomposteras ska ej matas in under Å4, utan under Å7 eller Å8. Å5 Matavfall till central biogasanläggning Insamlad mängd matavfall från hushåll och jämförligt avfall från verksamheter som går till så kallade samrötningsanläggningar (ej avloppsreningsverk). Mängden ska inkludera matavfall som mals i avfallskvarnar kopplade till tank och som skickas till samrötningsanläggning. Å19 Matavfall till biologisk behandling vid avloppsreningsverk Insamlad mängd matavfall från hushåll och jämförligt avfall från verksamheter som går till avloppsreningsverk. Mängden ska inkludera matavfall som mals i avfallskvarnar kopplade till tank och som skickas till avloppsreningsverk. Matavfall som behandlas på avloppsreningsverk via matavfallskvarnar kopplade till avloppsledningsnätet ska inte ingå. Dessa mängder rapporteras istället under kod Å9. Insamlad mängd matavfall ska stämma överens med summan av: Å4 Matavfall till central komposteringsanläggning Å5 Matavfall till central biogasanläggning Å19 Matavfall till biologisk behandling vid avloppsreningsverk 10

1.3 Hemkompostering och matavfallskvarnar kopplade till avloppsledningsnätet Matavfall som hemkomposteras samlas inte in av kommunen eller av kommunens anlitade entreprenörer. Detsamma gäller för matavfall som mals i matavfallskvarnar som är kopplade till avloppsledningsnätet. Matavfall som hemkomposteras respektive mals i kvarn till avloppsledningsnätet ska således inte matas in under insamlade mängder matavfall. I Avfall Web ska mängderna dock matas in under avsedd behandlingsform. Hemkomposterade mängder matavfall matas in under koderna: Å7 Matavfall som hemkomposteras i en- och tvåfamiljshus Sannolikt finns ingen data över exakta mängder matavfall som hemkomposteras varför en uppskattning får göras. Uppskattningen kan göras baserat på egna schablonvärden om mängd hemkomposterat matavfall per hushåll/person och år som multipliceras med antal hushåll som anmält hemkompostering eller som uppskattas hemkompostera. Om det inte har tagits fram någon egen schablon kan värdet 0,18 (180 kg per hushåll och år) multiplicerat med antalet anmälda hushåll som hemkomposterar/uppskattas hemkompostera i en- och tvåfamiljshus användas. Å8 Matavfall som hemkomposteras i flerbostadshus Sannolikt finns ingen data över hur stora mängder matavfall som hemkomposteras varför en uppskattning får göras. Uppskattningen kan till exempel baseras på egna schablonvärden om mängd hemkomposterat matavfall per hushåll/person och år som multipliceras med antal hushåll som anmält hemkompostering och/eller antal hushåll som tros hemkompostera. Om ingen schablon finns kan värdet 0,1 (100 kg per hushåll och år) multiplicerat med antalet hushåll i flerbostadshus där fastighetsägaren har anmält hemkompostering användas. Matavfall via matavfallskvarn till avloppsledningsnätet matas in under: Å9 Matavfall via matavfallskvarn till avloppsledningsnätet Sannolikt finns ingen data över hur stora mängder matavfall som mals i matavfallskvarn som är kopplad till avloppsnätet varför en uppskattning får göras. Uppskattningen kan baseras på egna schablonvärden om mängd matavfall som tar vägen via matavfallskvarn till avloppsledningsnätet per hushåll som multipliceras med antal hushåll som anmält matavfallskvarn och/eller antal hushåll som uppskattas använda matavfallskvarnar som är kopplade till avloppsnätet. Om ingen schablon finns kan schablonvärdet 0,18 (180 kg per hushåll och år) multiplicerat med antalet hushåll som anmält matavfallskvarn användas. 11

2. Grovavfall Grovavfall är hushållsavfall som är tungt, skrymmande eller har andra egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i kärl eller säck. Grovavfall kan samlas in på återvinningscentraler eller genom fastighetsnära insamling. I begreppet grovavfall ingår trädgårdsavfall. Farligt avfall inkl. elavfall och batterier rapporteras under en egen flik i Avfall Web (se kapitel 4). Grovavfall kommer framförallt från hushåll. Jämförligt avfall från verksamheter förekommer endast i undantagsfall. Allt grovavfall ska anges i ton. 2.1 Eftersortering av insamlat grovavfall Eftersortering av insamlade mängder grovavfall sker i varierande utsträckning. I Avfall Web ska det tas hänsyn till resultaten av eftersorteringen, i den mån det är möjligt. Grundprincipen är att det under Avsedd behandlingsform för insamlat grovavfall ska tas hänsyn till hur stor mängd som är aktuell för respektive behandlingsform. Om det sker eftersortering av exempelvis insamlat brännbart avfall och icke brännbart/inert avfall ska endast mängden som skickas till förbränning matas in, om mängden är känd. Resultaten av eftersorteringen måste då även speglas i insamlade mängder. I många kommuner sker eftersorteringen av en anlitad entreprenör utanför återvinningscentralerna. Om det är möjligt kan resultaten från eftersorteringen fås från entreprenörerna. Om det inte är möjligt kan insamlade mängder grovavfall och mängdernas avsedda behandlingsform rapporteras utan att ta hänsyn till eventuell eftersortering. Exempel 1 Med hänsyn till eftersortering: 100 ton brännbart avfall samlas in i containrar på en återvinningscentral. Det insamlade avfallet eftersorteras på en sorteringsplatta på återvinningscentralen. Sorteringen resulterar i 10 ton metallskrot, 70 ton brännbart avfall, 10 ton träavfall och 10 ton icke brännbart/inert avfall. Mängderna från eftersorteringen adderas till de redan insamlade mängderna metallskrot, ej brännbart/inert avfall, träavfall och subtraheras från insamlade mängder brännbart avfall. 12

Exempel 2 Utan hänsyn till eftersortering: 100 ton brännbart avfall samlas in i containrar på en återvinningscentral. 100 ton rapporteras som I14. 2.2 Insamlade mängder grovavfall Följande indatakoder i Avfall Web rör insamling av grovavfall. Grovavfall kan samlas in på återvinningscentraler eller genom fastighetsnära insamling, till exempel i container. I2 Insamlad mängd grovavfall inkl. trädgårdsavfall (ton): Summan av insamlade mängder trädgårdsavfall, träavfall, brännbart avfall, icke brännbart/inert avfall samt grovavfall till materialåtervinning; wellpapp, metallskrot, gipsavfall, planglas, plastavfall, textilavfall, övrigt grovavfall till materialåtervinning och konstruktionsmaterial. Alla inmatade mängder avser insamlade mängder per kalenderår. Summan (I2) beräknas automatiskt utifrån inmatade uppgifter i delposterna, men måste fyllas i manuellt i avsedd ruta. Utgångspunkten är att alla delposter ska överensstämma med totala mängden grovavfall som anges i I2. Det uppmuntras att i kommentarsfältet ange om det används någon schablon för att räkna bort insamlade mängder verksamhetsavfall på återvinningscentraler. I12 -Trädgårdsavfall: Trädgårdsavfall består av ris, grenar, gräsklipp och löv. Både trädgårdsavfall som samlas in på ÅVC och trädgårdsavfall som samlas in fastighetsnära i till exempel kärl ska ingå i total mängd insamlat trädgårdsavfall. Om det saknas vikt på trädgårdsavfallet kan schablonen 0,2 ton per m 3 användas. 13

Insamlad mängd fallfrukt på återvinningscentraler eller genom fastighetsnära insamling ska rapporters som trädgårdsavfall. I13 Trä: Tryckimpregnerat träavfall ska inte ingå i insamlade mängder träavfall utan matas in som insamlade mängder farligt avfall (F4), se kapitel 4. Trädgårdsavfall matas in som trädgårdsavfall (I12). I14 Brännbart avfall: Brännbart avfall kan till exempel bestå av resårmöbler, böcker och mattor. Brännbart avfall ska inte inkludera separat utsorterat trädgårdsavfall (I12), träavfall (I13) eller mat- och restavfall (I1). I17 - Ej brännbart/inert avfall: Icke brännbart/inert avfall kan till exempel bestå av speglar, isolering, VVS-porslin och kristallglas. Avsikten med insamlingen ska vara deponering. Om avfallet istället används som konstruktionsmaterial ska mängden matas in som konstruktionsmaterial (I44). Grovavfall som samlas in med avsikt att gå till materialåtervinning: I15 Wellpapp: Endast wellpapp som samlas in med avsikt att materialåtervinnas ska matas in som I15. Om wellpapp till exempel samlas in som brännbart avfall till energiåtervinning ska mängderna ingå i brännbart avfall (I20). Pappersförpackningar som samlas in inom producentansvaret ska inte inkluderas i I15 utan matas in under I20 för att undvika dubbelräkning. I16 Metallskrot: Endast metallskrot som samlas in med avsikt att materialåtervinnas ska matas in som I16. Exempel på metallskrot är cyklar, bildelar, plåt och stekpannor. I36 Däck utan fälg: Insamlad mängd däck utan fälg som hämtas av Svensk Däckåtervinning (SDAB). I37 Gips: Endast gipsavfall som samlas in med avsikt att materialåtervinnas ska matas in i I37. Om gipsavfall till exempel samlas in som icke brännbart/inert avfall till deponi ska mängderna ingå i icke brännbart/inert avfall (I17). Exempel på gipsavfall är gipsskivor. I38 Planglas: Endast planglas som samlas in med avsikt att materialåtervinnas ska matas in som I38. Om planglas till exempel samlas in som icke brännbart/inert avfall till deponi ska mängderna ingå i icke brännbart/inert avfall (I17). Exempel på planglas är fönsterglas. I39 Plast (ej förpackningar): Plastavfall, kallas ofta för kommunplast, kan till exempel bestå av pulkor, hinkar och trädgårdsmöbler av plast. Endast plastavfall som samlas in med avsikt att materialåtervinnas ska matas in i I39. Om plastavfall till exempel samlas in som brännbart avfall till energiåtervinning ska mängderna ingå i brännbart avfall (I14). 14

I42 Övrigt grovavfall insamlat för materialåtervinning: Övrigt insamlat grovavfall med avsikt att materialåtervinnas som inte täcks in av indatakoderna wellpapp, metallskrot, däck utan fälg, gips, planglas, plast, textilavfall och konstruktionsmaterial. I43 Textilavfall: Endast textilavfall som samlas in med avsikt att materialåtervinnas ska matas in som I43. Textil som samlas in med primärt syfte att gå till återanvändning ska inte ingå i mängderna. Detta trots att en viss andel av det som samlas in för återanvändning kan gå till materialåtervinning. I44 - Konstruktionsmaterial: Med konstruktionsmaterial menas avfall som används till sluttäckning av deponier eller till konstruktionsarbete på deponier eller på kringliggande områden. Konstruktionsmaterial kan till exempel bestå av sten, glasull, keramik, tegel och betong. Konstruktionsmaterial kallas ibland även för fyllnadsmaterial. Observera att konstruktionsmaterial från verksamheter inte ska ingå i mängderna. Insamlad mängd grovavfall inklusive trädgårdsavfall (I2) ska vara samma som summan av delposterna: 15

2.2.1 Rekommendationer för att ta hänsyn till verksamhetsavfall på återvinningscentraler Beträffande avfallsmängder från återvinningscentraler ska endast avfall från hushåll och jämförligt avfall från verksamheter rapporteras i Avfall Web. Det innebär att verksamhetsavfall ska exkluderas från totalmängderna. Exempel: En kommun samlar in totalt 100 ton metallskrot via ÅVC. Av denna mängd kommer 10 ton från verksamheter och 90 ton från hushåll. Kommunen ska i så fall rapportera 90 ton i Avfall Web under fliken I16. Ofta kan det vara svårt att avgöra hur mycket av det insamlade avfallet som kommer från verksamheter. Kommunernas riktlinjer och praxis för om, och hur, verksamheter får använda ÅVC:erna varierar mellan kommunerna. Vissa kommuner tillåter inte verksamheter att lämna avfall på de kommunala ÅVC:erna, utan hänvisar till andra alternativ på den privata marknaden. Andra kommuner har särskilda ÅVC 1 :er för företag, eller hänvisar företag till en specifik ÅVC inom kommunen. Den troligen vanligaste lösningen är att verksamheter tillåts lämna avfall mot ersättning 2. I de fall verksamheter tillåts använda ÅVC, kan de fraktionerna som företag tillåts lämna variera mellan kommunerna, det är exempelvis vanligt att företag får lämna grovavfall, men inte farligt avfall och elavfall. Ytterligare en faktor som bidrar till svårigheterna att avgöra hur mycket avfallet som kommer från verksamheter är att volym eller lass ofta används som mått istället för vikt. En vanligt förekommande övre gräns för hur mycket en verksamhet får slänga per besök är 3,5 kubikmeter. Vid granskning av besöksstatistik (eller dylikt) uppstår då problem med att bedöma den totala vikten, eftersom lassen varierar både med avseende på vikt och volym. Svårigheterna till trots, för att Avfall Sveriges statistik över hushållsavfall ska bli så korrekt och tillförlitlig som möjligt, samt för att underlätta jämförelse mellan olika kommuner är det önskvärt att ta eventuellt verksamhetsavfall i beaktning vid rapportering i Avfall Web. Många kommuner har sedan länge använt statistik eller schabloner för att exkludera verksamhetsavfallet från hushållsavfall vid rapportering i Avfall Web. Andra kommuner har, trots kännedom att det förekommer verksamhetsavfall på ÅVC, valt att rapportera in samtliga mängder från ÅVC i Avfall Web. Detta gör jämförelse av statistiken svår, eftersom två kommuner med liknade avfallsmängder kan rapportera in olika mängder i Avfall Web. Avfall Sverige rekommenderar därför att kommunerna tar verksamhetsavfallet i beaktning vid rapportering i Avfall Web och därmed exkluderar detta verksamhetsavfall. Som nämnts ovan kan det vara svårt att exakt veta hur mycket avfall som kommer från verksamheter och klassas som verksamhetsavfall och hur mycket som utgör hushållsavfall. Nedan presenteras några tips på hur man kan gå till väga för att uppskatta hur mycket avfall som kommer från verksamheter. Tips för att uppskatta andelen verksamhetsavfall på ÅVC: Tillåter ni verksamheter att lämna avfall på ÅVC? Om ni inte tillåter verksamheter att lämna verksamhetsavfall på ÅVC, och ni upplever att det följs, är det rimligt att anta att allt insamlat avfall är hushållsavfall. I vissa fall kanske ett 1 Kommunala, eller ägda av kommunalt bolag/förbund. 2 Hur denna betalning administreras varierar. Betalning per vikt eller tillfälle är vanligt, liksom betalning genom köp av företagskort, klippkort, eller annan typ av abonnemang. 16

förbud inte efterlevs tillfullo. Hör gärna med personalen på ÅVC om det är vanligt att verksamheter slänger/försöker slänga trots förbud. Hör med personalen på ÅVC. Ofta har personalen en mycket bra uppfattning om hur mycket avfall som är verksamhetsavfall. Andelen verksamhetsavfall varierar mellan kommuner, men er personal borde kunna uppskatta om det rör det sig om 0 procent, 10 procent eller 30 procent (eller mer) avfall från verksamheter. Är det vissa avfallsfraktioner som är mer vanliga/ovanliga att verksamheterna lämnar? Finns det stöd att få i affärs-/verksamhetssystemet? Finns det viktuppgifter på avfallsmängder från verksamheter? Är uppgifterna i så fall heltäckande? Om alla mängder från verksamheterna vägs in bör dessa mängder exkluderas vid rapportering i Avfall Web. Om verksamheter, utöver invägda mängder, även tillåts slänga avfall utan att det vägs in, exempelvis på samma ramp som hushållen bör dessa mängder uppskattas och exkluderas innan inrapportering i Avfall Web. Om er kommun inte registrerar lämnad vikt avfall per besökare, kan uppgifter eller statistik från exempelvis affärs-/verksamhetssystemet ofta användas. Vet ni exempelvis hur stor andel av besökarna som är verksamheter respektive privatpersoner kan den uppgiften användas som en generell schablon för hur avfallsmängderna kan fördelas. Om det saknas detaljerad besöksstatistik kan antalet sålda företags abonnemang/-kort användas för att göra en grov uppskattning av hur mycket avfall som kommer från verksamheter respektive från hushåll. Andra administrativa källor som kan vara till hjälp är exempelvis besöksundersökningar, där det ibland framgår hur många av besökarna som är verksamhetskunder. Om undersökningen bedöms representativ kan den användas som grund till en fördelningsnyckel. Finns det företags-åvc i kommunen/regionen? Avfallsmängder insamlade på ÅVC enbart avsett för verksamheter ska inte rapporteras in i Avfall Web. Om ni har en separat ÅVC för företag i kommunen eller regionen är verksamhetsmängderna på vanliga ÅVC för hushåll sannolikt låga, men är de helt försumbara? Tillåter ni företag på de vanliga ÅVC:erna mot exempelvis betalning per gång eller betalning med klippkort? Jämför med andra kommuner Hur gör era kollegor i andra kommuner när de rapporterar i Avfall Web? Använder de någon fördelningsnyckel för att skatta avfall från hushåll respektive från verksamheter som skulle kunna vara relevant även i er kommun? Vid jämförelse med andra kommuner kan det vara bra att reflektera över vilka förutsättningar verksamheter har att lämna avfall i olika kommuner. Finns det exempelvis goda eller begränsade möjligheter för verksamheter att lämna avfall i er region? I vissa regioner kan den kommunala ÅVC vara den enda realistiska lösningen för företagare som vill lämna avfall till återvinning. Om det är fallet för er kommun 17

bör det tas i beaktning om ni jämför er med en kommun som ligger i en region med ett brett utbud av privata alternativ. Drivs ert ÅVC av extern entreprenör? Om kommens ÅVC drivs av en extern part är det viktigt att sätta sig in i vilka mängder entreprenören avrapporterar till er som beställare. Är de rapporterade mängderna med eller utan verksamhetsavfall? Våga ställa krav på att utföraren ska rapportera hur mycket avfall som kommer från verksamheter respektive från hushåll. Avfall Sverige kan inte komma med en specifik rekommendation om att X procent av avfallet från ÅVC i er kommun är verksamhetsavfall. Denna bedömning är ni i kommunerna betydligt bättre lämpade att göra. Nedan presenteras dock tre exempel på hur ni som rapportörer i Avfall Web kan resonera. Använd gärna tipsen ovan och diskutera med kollegor om vad som är lämpligt i just er kommun. Använd gärna kommentarsfältet i Avfall Web för att ange om ni använt schabloner och i så fall vilka schabloner som använts. Kommun A: Kommunen tillåter inte företag och verksamheter att nyttja ÅVC. Personalen på ÅVC uppger att detta respekteras av företagen. Företag hänvisas till privata återvinningsanläggningar. Rapportering i Avfall Web: Kommunen rapportera samtliga mottagna mängder i Avfall Web. Kommun B: Kommunens avfallshantering är organiserad av ett kommunalt bolag som ägs av flera kommuner i regionen. I regionen finns det särskilda ÅVC där enbart företag får lämna avfall, dessa är mycket populära och utnyttjas flitigt. På de vanliga ÅVC:erna, de för hushållen, tillåts företag mot betalning lämna grovavfall, men inte farligt avfall eller elavfall. Besöksstatistik från hushållens ÅVC visar att en procent av besökarna är verksamheter. Rapportering i Avfall Web: Kommunen rapporterar 99 procent av de mottagna mängderna grovavfall från hushålls-åvc:erna. 100 procent av farligt avfall och elavfall från hushålls ÅVC rapporteras. Mängderna som samlas in på ÅVC för företag rapporteras inte i Avfall Web. Kommun C: Kommunen tillåter verksamheter att nyttja ÅVC om de köper ett företagsabonnemang. Abonnemanget anpassas efter den mängd avfall som företaget förväntas lämna på ett år. Verksamheter med abonnemang tillåts slänga farligt avfall och elavfall. Företag tillåts slänga upp till 3,5 kubikmeter per besök. Vid besök på ÅVC kontrollerar personal att företaget har ett abonnemang. Avfallet vägs inte in och antal besök som företaget gör på ett år registreras inte. Från kundssystemet framgår det dock att företagsabonnemangen sammanlagt täcker in cirka 10-15 procent av det totala mottagna avfallet på ÅVC. Vid kontroll med personal på ÅVC bedöms denna uppskattning som rimlig. Dock är deras erfarenhet att företagen står för en stor del av det tryckimpregnerade träet, uppskattningsvis cirka 30 procent. En besöksundersökning som gjordes för några år sedan visar att 12 procent av besökarna var företagare. Rapportering i Avfall Web: Baserat på statistiken över företagsabonnemangen, erfarenheterna från personalen och besöksundersökningen bedömer kommunen att det är rimligt att anta att 90 procent av mängderna kommer från hushållen, undantaget fraktionen impregnerat trä där kommunen gör bedömningen att 70 procent kommer från hushållen. Kommunen rapporterar 70 procent av insamlat 18

tryckimpregnerat trä i Avfall Web. För samtliga övriga ÅVC-fraktioner rapporterar kommunen 90 procent av insamlade mängder. 2.3 Avsedd behandlingsform för insamlat grovavfall Möjliga behandlingsformer för insamlat grovavfall är: Å2 Trädgårdsavfall till förbränningsanläggning Insamlat trädgårdsavfall från hushåll och jämförligt avfall från verksamheter till förbränning. Å6 - Trädgårdsavfall till central biologisk behandling Insamlat trädgårdsavfall från hushåll och jämförligt avfall frånverksamheter till biologisk behandling, till exempel kompostering. Summan av Å2 och Å6 ska vara densamma som matats in under insamlade mängder trädgårdsavfall (I12). Trädgårdsavfall (I12) ska vara samma som summan av: Å2 Trädgårdsavfall till förbränningsanläggning Å6 Trädgårdsavfall till central biologisk behandling Å3 Grovavfall till förbränningsanläggning Insamlat grovavfall från hushåll och jämförligt avfall från annan verksamhet som skickas till förbränning. Å3 kan utgöra summan av insamlad mängd träavfall (I13) och brännbart avfall (I14) om det inte sker någon eftersortering av insamlade mängder grovavfall, eller om det inte går att ta hänsyn till resultatet av eftersorteringen. Om det sker eftersortering kan till exempel en del av insamlad mängd ej brännbart/inert avfall (I17) skickas till förbränning och därmed vara en del av Å3. Mer information med hänsyn till eftersortering finns i kapitel 2.1. I exemplet i kapitel 2.1 skulle den totala mängden grovavfall till förbränningsanläggning (Å3) bli 130 ton, summan av I14 och I13. Å31 Grovavfall insamlat till materialåtervinning: Summan av insamlade mängder I15, I16, I36, I37, I38, I39, I39, I43, I44 och I42. Summan beräknas automatiskt i Avfall Web, men måste fyllas i manuellt i avsedd ruta. D2 - Grovavfall till deponering Grovavfall som deponeras (användning som konstruktionsmaterial matas in som I44). Så långt det är möjligt ska endast mängder som verkligen deponeras matas in. 19

2.4 Matfett Insamlat frityr- och matfett ska rapporteras under Insamlat frityr- och matfett (S10). Det är vägd mängd (våtvikt) frityrfett samt fett och matolja från hushåll, restauranger och storkök som ska rapporteras. Det kan uppkomma från fritöser, stekbord och liknande. Om viktuppgift saknas kan en schablon användas (1 m 3 = 1 ton). Denna indatakod har flyttats från fliken Slam. Även mängder som samlas in av andra aktörer, t.ex. Svensk Fettåtervinning, ska om möjligt rapporteras in i Avfall Web. Frityr- och matfett räknas enligt Naturvårdsverket inte in i uppföljningen av etappmålet för ökad resurshushållning i livsmedelskedjan (matavfallsmålet). Däremot är det avfall som samlas in med avsikt att i första behandlas genom biologisk återvinning (rötning). 20

3. Förpackningar och returpapper Separat insamlade mängder förpackningar av papper, plast, glas och metall ska matas in i Avfall Web liksom separat insamlad mängd returpapper. Insamlade mängder avser insamling från återvinningsstationer såväl som genom fastighetsnära insamling eller andra typer av insamlingsplatser. Kommunens egna uppgifter, FTI:s eller annan producentansvarsorganisations uppgifter kan användas (t.ex. TMR 3 :s). Behandlingsformen för förpackningar och returpapper behöver inte matas in i Avfall Web eftersom avsikten med insamlingen är materialåtervinning. Hur stor del av insamlade mängder till materialåtervinning som faktiskt materialåtervinns till nya produkter uppskattar Avfall Sverige med hjälp av schabloner och presenteras i rapporten Avfallsindikatorer. Förpackningar och returpapper rapporteras i ton. FÖRPACKNINGAR OCH RETURPAPPER TÄNK PÅ ATT! Om FTI:s insamlingsstatistik på kommunnivå används, tänk på att både insamlad mängd förpackningar och returpapper från återvinningsstationer och insamlad mängd från fastighetsnära insamling i samarbete med FTI ingår i statistiken. Om FTI:s insamlingsstatistik används, glöm inte att räkna om insamlad mängd i kilo per invånare och år till total mängd i ton för kommunen. Om insamlad mängd i kilo per invånare ska räknas om till total mängd i ton för kommunen ska SCB:s befolkningsstatistik från den 31:e december det år inmatningen avser användas. 3.1 Insamlade mängder förpackningar och returpapper Följande indatakoder i Avfall Web rör insamling förpackningar och returpapper. F6 - Total insamlad mängd förpackningar och returpapper (kg): Summan av insamlade mängder returpapper (I19), pappersförpackningar (I20), plastförpackningar (I21), metallförpackningar (I22) och glasförpackningar (I23). Alla inmatade mängder avser insamlade mängder per kalenderår. Summan (F6) beräknas automatiskt i Avfall Web, men måste skrivas in manuellt i avsedd ruta. I19-Returpapper: Insamlad mängd tidningar och annat returpapper, både från återvinningsstationer, fastighetsnära och andra system för insamling. I20-Pappersförpackningar: Insamlad mängd pappersförpackningar, både från återvinningsstationer, fastighetsnära och andra system för insamling. Wellpapp som samlas in av kommunen på ÅVC och anges i indatakod I15 ska inte inkluderas här. 3 TMR AB är ett privatägt företag som samlar in förpackningar i samarbete med ett antal svenska kommuner. 21

I21-Plastförpackningar: Insamlad mängd plastförpackningar, både från återvinningsstationer, fastighetsnära och andra system för insamling. I22-Metallförpackningar: Insamlad mängd metallförpackningar, både från återvinningsstationer, fastighetsnära och andra system för insamling. I23-Glasförpackningar: Insamlad mängd glasförpackningar, både från återvinningsstationer, fastighetsnära och andra system för insamling. 22

4. Farligt avfall Avfall som är explosivt, brandfarligt, frätande, smittförande eller giftigt för människa eller miljö klassas som farligt avfall. Exempel på farligt avfall är bekämpningsmedel, batterisyra, ammoniak, fotokemikalier, lösningsmedel (t.ex. lacknafta, T-sprit, bensin och aceton) samt mineraloljor såsom spillolja, smörjolja och motorolja. I avfallsförordningen (2011:927) identifieras farligt avfall av en asterisk (*) efter avfallskategorin. En grundregel är att kemikalierester med farlighetsmärkning, som till exempel en farosymbol klassas som farligt avfall. I Avfall Web tas det hänsyn till nio typer av farligt avfall: Småkemikalier Vattenbaserad färg Lösningsmedelsbaserad färg Oljehaltigt avfall Tryckimpregnerat trä Asbest Övrigt farligt avfall Elavfall Batterier Behandlingsformen för farligt avfall ska inte matas in i Avfall Web eftersom det kan vara svårt att veta vilken behandlingsform som är aktuell. Farligt avfall samlas primärt in på grund av sina farliga egenskaper och inte med syfte att materialåtervinnas. Uppgifter om hur farligt avfall behandlas uppskattas istället av Avfall Sverige baserat på schabloner. Allt farligt avfall ska anges i kilo (kg). FARLIGT AVFALL TÄNK PÅ ATT! Total mängd farligt avfall (F1) ska endast innehålla farligt avfall som kommunen har ansvar för att samla in. Elavfall och batterier, som omfattas av producentansvar, ska inte ingå i den insamlade mängder farligt avfall (F1) utan rapporteras som en egen kod (F6), se kapitel 3.2. Tänk på att allt farligt avfall, elavfall och batterier ska rapporteras i kilo (kg). 4.1 Insamlade mängder farligt avfall Följande indatakoder i Avfall Web rör insamling av farligt avfall. F1 - Total insamlad mängd farligt avfall (kg): Summan av insamlade mängder småkemikalier (F2), vattenbaserad färg (F23), lösningsmedelsbaserad färg (F24), oljehaltigt avfall (F3), tryckimpregnerat trä (F4), asbest (F9) och övrigt farligt avfall (F10). Samtliga mängder avser insamlade mängder per kalenderår. 23

F2-Småkemikalier: Småkemikalier kan bland annat omfatta lösningsmedel, syror, basiska substanser, fotokemikalier, bekämpningsmedel, kvicksilver och lim som innehåller farliga ämnen. F23-Vattenbaserad färg: Insamlad mängd vattenbaserad färg. F24-Lösningsmedelsbaserad färg: Insamlad mängd tryckfärg och annan lösningsmedelsbaserad färg. F3-Oljehaltigt avfall: Oljehaltigt avfall kan till exempel bestå av oljefilter och oätlig olja och fett. Olja från oljeavskiljare inkluderas inte eftersom det inte utgör hushållsavfall. Ätlig olja som frityr- och matfett anges i indatakod (S10). F4-Tryckimpregnerat trä: Tryckimpregnerat trä kan innehålla kemiska ämnen som motverkar att virket bryts ner av rötsvampar eller träförstörande insekter. Många träimpregneringsmedel är giftiga och kan skada både människors hälsa och miljön på grund av sitt innehåll av farliga ämnen. Trä som är impregnerat med kreosot, arsenik, krom eller koppar är farligt avfall. De giftiga ämnena förstörs inte vid vanlig förbränning utan måste tas om hand i speciella förbränningsanläggningar. Tryckimpregnerat trä som klassas som farligt avfall ska inte anges i fliken Grovavfall under Trä (I13) eller Brännbart avfall (I14) och avsedd behandlingsform ska inte ingå i Grovavfall till förbränningsanläggning (Å3). F9-Asbest: Asbest kan förekomma i eternitblomlådor, fönsterbrädor, tak- och väggskivor, ventilationskanaler, isolering i oljepannor och varmvattenrör samt i äldre kakelfogar och fix. Endast asbest som räknas som hushållsavfall ska inkluderas. F10-Övrigt farligt avfall: Insamlad mängd farligt avfall som inte passar in under ovanstående indatakoder, till exempel gasol och stickande och skärande avfall. Elavfall och batterier ska inte matas in här. 4.2 Elavfall och batterier Elavfall som samlas in på återvinningscentraler och genom fastighets- och kvartersnära insamling ska rapporteras som elavfall totalt (F6). F6 inkluderar inte batterier, vilka istället matas in som bärbara och inbyggda batterier (F5) eller bilbatterier (F8). 4.2.1 Elavfall och batterier (exkl. bilbatterier) Insamlingsstatistiken från El-Kretsen innehåller årliga uppgifter om insamlade mänger elavfall från alla hämtplatser i en kommun, både från återvinningscentraler, från butiker och från eventuella andra hämtplatser. Statistiken är uppdelat på: Diverse elektronik Kylskåp och frysar Vitvaror 24

Batterier Gasurladdningslampor Icke-gasurladdningslampor Avfall Sverige får insamlingsstatistiken från El-Kretsen och fördelar mängderna på bärbara och inbyggda batterier (F5) och elavfall exkl. batterier (F6). Som kommunen behöver man dock mata in mängderna i Avfall Web. Den kompletta insamlingsstatistiken från El-Kretsen läggs under Dokument/Underlag i Avfall Web. I de insamlade mängderna som läggs in i Avfall Web är insamlad mängd verksamhetsprodukter, som inte utgör hushållsavfall, fråndragna. Detta gör Avfall Sverige i samråd med El-Kretsen. 4.2.2 Bilbatterier Mängden bilbatterier som samlas in och hämtas av BlyBatteriRetur matas in under en egen kod, F8. Denna manual har tagits fram av SMED (Svenska Miljö Emissions Data) på uppdrag av Avfall Sverige. Ansvariga för arbetet har varit Anna Fråne, IVL Svenska Miljöinstitutet och Lars Viklund, Statistiska Centralbyrån. Arbetet har skett i nära samarbete med Jenny Westin, Avfall Sverige. 25